RÅ 2002 not 164

Sökord Rättsprövning - plan- och bygglagen - beslut att upphäva bygglov för fritidshus, då dess placering och utformning inte var lämplig med hänsyn till landskapsbilden och naturvärdena på platsen (avslag) · Byggnadsmål - bygglov, rättsprövning - beslut att upphäva bygglov för fritidshus, då dess placering och utformning inte var lämplig med hänsyn till landskapsbilden och naturvärdena på platsen (avslag)

Not 164. Ansökan av E.H. om rättsprövning av beslut om bygglov. - Miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun beslutade den 9 augusti 2001, på ansökan av E.H., att bevilja bygglov för nybyggnad av fritidshus och garage/förråd på Långevik 1:76 i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 25 september 2001 att avslå överklagandet. - K.G. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. De vidhöll därvid vad som tidigare framförts och anförde bl.a. följande. Byggnaden har placerats på ett synnerligen olämpligt sätt i ett terrängavsnitt som tidigare varit tillgängligt för det rörliga friluftslivet. Det aktuella kustavsnittet är ett synnerligen hårdexploaterat område. En bygglovsprövning borde ha föregåtts av detaljplaneläggning av hela området. Byggnaden är placerad på ett orimligt framträdande sätt och stör därmed landskapsbilden. Byggnadens utseende och placering intill deras tillfartsväg och på område som skulle reserveras för det rörliga friluftslivet utgör betydande olägenheter. De framför också kritik mot kommunens handläggning av ärendet. - Kammarrätten i Göteborg hade genom beslut den 29 november 2001 med eget utlåtande överlämnat ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten, som hållit syn på platsen, hade därvid anfört bl.a. följande. Vid bedömningen enligt första meningen i 1 § i 3 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall en prövning av byggnadens anpassning till omgivningen göras. I detta ligger att särskild hänsyn skall tas inom områden som utgör värdefulla miljöer. Det är inte bara byggnader som kan anses utgöra värdefulla miljöer utan även det omgivande naturlandskapet kan ha betydelse. Bestämmelsen innebär också ett krav på att byggnader skall utformas med hänsyn till lokal tradition i fråga om byggnadens form i stort, t.ex. höjd och takform eller i detalj, t.ex. materialval, färgsättning och fönsterformer. När byggnader placeras fritt i landskapet utan anknytning till andra byggnader har även områdets topografi och landskapstypen betydelse. Den fastighet som ansökan om bygglov avser ligger inom område som enligt 4 kap. miljöbalken med hänsyn till natur- och kulturvärdena i området är av riksintresse och som också utgör strandskyddsområde. I översiktsplanen avseende fastigheten sägs att ny bebyggelse får tillkomma endast som komplettering eller förtätning av befintlig bebyggelse där det ej påtagligt skadar naturmiljön eller strider mot naturvårdens och friluftslivets intressen. Vid byggnation i ett område som det aktuella måste stora krav ställas på god anpassning till omgivningen. Särskilt betydelsefullt är detta när marken är högt belägen och landskapet kargt. I förevarande fall är fritidshuset väl synligt från flera håll. Från havet sett bryter det horisontlinjen till skillnad mot de närliggande husen som följer bergens konturer. Det avviker också från bohuslänsk tradition vad avser formen på flera av fönstren och den med vinklat tak försedda fönsterutbyggnaden på fasaden mot havet. Det skiljer sig även från närliggande hus genom att det har spetsigare takvinklar och fönster i övre plan. Mot bakgrund härav anser kammarrätten att fritidshusets placering och utformning inte är lämplig med hänsyn till landskapsbilden och naturvärdena på platsen. Kammarrätten anser således att det sökta bygglovet inte uppfyller kraven i 3 kap. 1 § PBL. Vad som åberopats beträffande 3 kap. 2 § PBL utgör inte skäl att jämlikt denna bestämmelse vägra bygglov. - E.H. inkom med ett flertal skrivelser och anförde bl.a. annat följande. De vidhåller att såväl fritidshusets placering som dess utformning är lämplig med hänsyn till landskapsbilden och naturvärdena på platsen. Utvändig fasadpanel är av lärkträ vilket är ett mycket miljövänligt material. Fasadpanelen är inte avsedd att behandlas utan kommer av naturliga skäl att få en patina som är grå och som väl smälter in i naturen. Fönstrens utformning och placering är valda för att få maximal mängd solljus in i byggnaden. Ytterligare två hus i omgivningen har samma utformning och placering av fönster som den aktuella byggnaden. Det är inte något område med obruten karaktär. Byggnationen medför inte någon inverkan på floran eller på området i övrigt. Fråga om vad den bohuslänska byggnadstraditionen består av bör utredas. - Sotenäs naturskyddsförening och Miljö- och byggnämnden i Sotenäs kommun inkom med skrivelser i ärendet. -