RÅ 2002 not 171

Sökord Beskattningsår - rätt beskattningsår för avdrag för utgifter i näringsverksamhet (subventioner till företag i samband med återvinning av aluminiumburkar) · Inkomst av näringsverksamhet - rätt beskattningsår för avdrag för utgifter i näringsverksamhet (subventioner till företag i samband med återvinning av aluminiumburkar)

Not 171. Överklagande av AB Svenska Returpack ang. rätt beskattningsår för avdrag för utgifter i näringsverksamhet. - Skattemyndigheten i Stockholm avvek i beslut den 27 november 1997 från AB Svenska Returpacks (bolaget) deklaration genom att inte medge yrkat direktavdrag om 11 799 532 kr avseende kostnader för införande av EAN-kodläsning i butiker. Skattemyndigheten beslutade i stället att ifrågavarande kostnader skulle periodiseras över fem år. Taxerad inkomst av näringsverksamhet fastställdes därmed ifrågavarande taxeringsår till 12 020 536 kr mot deklarerade 221 004 kr. Som skäl för beslutet angav skattemyndigheten bl.a. följande: "Av särskilda upplysningar i bolagets självdeklaration framgår att bolaget direkt kostnadsfört kostnader för införande av EAN-kodläsning i butik med 27 287 564 kr. Bolaget har även i förvaltningsberättelsen upplyst om att bolaget gjort denna investering. Skattemyndigheten har i förfrågan ombett bolaget motivera varför kostnaden skall vara hänförlig till enbart 1996 och varför den ej skall aktiveras. Som svar har bolaget huvudsakligen uppgivit att reformen med EAN-märkning genomfördes 1996 och att kostnaderna hör till tax. 97. Skattemyndigheten har tidigare övervägt att ej medge yrkat avdrag. Bolaget har i erinringar hävdat att kostnaderna till sin natur är av sådan art att de ej skall aktiveras och lämnat en utförlig förklaring till varje typ av delpost som ingår i kostnaden 27 287 564 kr. Av specifikationen kan utläsas att bolaget lämnat 10 337 400 kr i rabatter till handlare som köpt burkautomater. Returpack uppger att man skulle ha fått betala 1 öre mer per burk till handeln i hanteringskostnader. Det framgår vidare att man till bryggerierna lämnat bidrag med 1 362 132 kr för inköp av balpressar. Även i detta fall uppger Returpack att bryggerierna skulle ha begärt 1 öre mer i ersättning per burk om man själv hade fått betala hela balpressarna. Genom att erlägga 11 699 532 kr (10 337 400 kr + 1 362 132 kr) har bolaget försäkrat sig om att få en kostnad som är 2 öre (1 + 1) lägre per burk. Bolaget har således anskaffat en "rättighet" att i framtiden erhålla en lägre kostnad. Denna utgift bör därför ej medges som direkt kostnad. Ifrågavarande belopp skall därför aktiveras. Det framgår vidare att Returpack erlagt 100 000 kr för att förvärva en idé till burkmaskin. Även denna kostnad har sådan karaktär av anläggningstillgång att avdrag ej kan medges." - Bolaget överklagade beslutet och yrkade att i berört hänseende taxeras i enlighet med deklarationen. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. "Skattemyndigheten i Stockholms län har i ett beslut den 27 november 1997 nekat Svenska Returpack AB avdrag för lämnade subventioner till butiker för inköp av burkautomater med streckkodläsare och för lämnade subventioner till bryggerier för inköp av balpressar. Skattemyndigheten motiverar sitt beslut med att fråga är om förvärv av en "rättighet" att i framtiden erhålla en lägre kostnad. Myndigheten har vidare nekat bolaget avdrag för utbetald ersättning för "idéer" med motiveringen att fråga är om förvärv av en anläggningstillgång. Bolaget överklagar härmed skattemyndighetens beslut och yrkar att bolaget medges direkt avdrag för ifrågavarande kostnader då fråga är om ordinära driftkostnader och inte i något fall om kostnader för förvärv av rättigheter eller andra anläggningstillgångar. - Grunderna för bolagets yrkande - Riksdagen fattade 1982 beslut om återvinning av aluminiumburkar. Återvinningen bedrivs av Returpack enligt särskilt tillstånd från regeringen. Returpack ägs gemensamt av förpackningsindustrin, bryggeriindustrin och handelns organisationer. Bolagets verksamhet är att administrera pantsystemet för aluminiumburkar samt att utveckla och ekonomisera detta system. Pantsystemet bygger på att konsumenterna i samband med burkköpet erlägger en pant som återfås när burken återvinns. Bryggerier och handel är underentreprenörer till Returpack genom att dessa först säljer burkarna inklusive pant och sedan återsamlar tomburkarna och utbetalar pant. För detta arbete erhåller de en hanteringsersättning. - 1. Subvention vid inköp av burkautomater med streckkodläsare - Under 1990-talet ökade privatimporten av drycker i aluminiumburkar markant. Trots att konsumenten inte erlade pant vid förvärvet av dessa burkar erhölls pant när burkarna återvanns. Anledningen härtill var att burkautomaterna inte kunde skilja mellan burkar för vilka pant erlagts och andra burkar. Returpack var således tvungen att betala ut pant som aldrig erlagts vilket fick till följd att hela återvinningssystemet äventyrades. Med anledning härav utvecklades EAN-systemet med streckkoder på burkarna som gör att burkautomaterna kan särskilja de burkar för vilka pant erlagts. Pant behöver därför inte längre betalas ut för burkar som inte pant erlagts för. Det var absolut nödvändigt för Returpacks fortsatta verksamhet, och därigenom för hela det svenska återvinningssystemet för aluminiumburkar, att EAN-systemet infördes så snabbt som möjligt. För att påskynda införandet valde Returpack att delvis subventionera butikernas förvärv av burkautomater med streckkodläsare. Subventionen var ett ensidigt åtagande från Returpacks sida. Det fanns ingen överenskommelse innebärande att butikerna för att erhålla subventionen förband sig att inte kräva ytterligare hanteringsersättning eller dylikt. Det fanns naturligtvis en risk för att ett sådant krav skulle kunna ställas vilket gjorde att Returpack också av denna anledning fann det affärsmässigt motiverat att lämna subventioner. Som framgår ovan innebär subventionen inte några förvärv av "rättigheter" av något slag. Subventionen var ett ensidigt åtagande från bolagets sida som kan jämställas med en marknadsföringsåtgärd på samma sätt som när t.ex. en säljare av en produkt lämnar rabatt eller bekostar en reklamkampanj, vilket blir omedelbart avdragsgillt. Det saknas skäl att föra ett annat resonemang fråga om de "marknadsföringsåtgärder" som Returpack vidtagit. - 2. Subvention vid inköp av balpressar - Returpack har subventionerat bryggeriernas inköp av balpressar. Pressarna används för att bala burkar som Returpack sedermera, tack vare balningen, kan exportera till ett pris överstigande priset på den svenska marknaden. Det kan nämnas att under 1996 exporterades 3 000 ton återvunna burkar till England. Även beträffande denna subvention är fråga om ett ensidigt åtagande från Returpacks sida i syfte att gynna Returpacks egen verksamhet. Bolaget har således inte heller i detta fall förvärvat någon "rättighet" som skall aktiveras utan lämnade subventionerna utgör i stället direkt avdragsgilla kostnader verksamheten. Precis som ifråga om subventionerna till handlarna kan även denna subvention jämställas med en marknadsföringsåtgärd. I fråga om såväl punkt 1 som punkt 2 ovan har myndigheten inte närmare angett på vilka bestämmelser myndigheten grundar sitt beslut och myndigheten har heller inte angett när och på vilket sätt avdrag för de aktuella kostnaderna i stället skall medges. Om det som myndigheten anser är fråga om en rättighet måste rimligen avdragsrätt för värdeminskning föreligga såsom för goodwill, dvs. med 30 procent av kostnaderna vid 1997 års taxering. - 3. Utbetald ersättning avseende "idéer" om utveckling av burkautomater - Returpack hade under året kontakt med en person vid namn Stig Carlsson angående utvecklingen av burkautomater. Bolaget bekräftade under 1996 ett ordererkännande från Goodwill Systems AB, företrädd av samme Stig Carlsson. Enligt ordererkännandet skulle Goodwill Systems ta fram en prototyp för en burkautomat. Prototypen skulle stå till gemensamt förfogande av Goodwill och Returpack och vid fortsatt utvecklingsarbete skulle prototypen enligt ordererkännandet tillställas Goodwill Systems AB. Under 1996 erlades 100 000 kr till Carlsson för dittills utfört arbete. Returpack har dock aldrig erhållit någon prototyp eller några ritningar. Bolaget har heller inte erhållit någon form av form av rättighet till idéer eller liknande. I april 1997 träffades en särskild överenskommelse mellan Returpack, Goodwill Systems och Stig Carlsson där samtliga parter avsade sig alla krav av något slag på den andra parten med anledning av det ovannämnda ordererkännandet. Bolaget har som framgår ovan inte genom överenskommelsen med Goodwill Systems och Stig Carlsson förvärvat någon maskin, patenträttighet eller någon liknande rättighet. Bolaget har under 1996 betalt ut en ersättning för att ta del av vissa idéer som bolaget inte har någon exklusiv rätt till. De aktuella kostnaderna utgör närmast projekteringskostnader hänförliga till ett misslyckat projekt som ju är direkt avdragsgilla. Det saknas med anledning härav grund för att aktivera de aktuella kostnaderna." - Skattemyndigheten beslutade i omprövningsbeslut den 19 maj 1998 att delvis bifalla bolagets yrkande genom att medge direktavdrag med 100 000 kr för utbetald ersättning avseende idéer om utveckling av burkautomater. - Skattemyndigheten vidhöll i övrigt sitt beslut. -