RÅ 2003 not 104

Sökord Förhandsbesked - inkomstskatt - överlåtelse av aktier till barn till underpris ansågs ske delvis genom köp och delvis genom gåva · Realisationsvinstbeskattning - överlåtelse av aktier till barn till underpris ansågs ske delvis genom köp och delvis genom gåva (förhandsbesked)

Not 104. Överklagande av A av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde A bl.a. följande. Han ägde A- och B-aktier i KABE Husvagnar AB (KABE). B-aktien var noterad på O-listan. Anskaffningsutgiften för KABE B var 1 700 513 kr med ett genomsnittligt omkostnadsbelopp på 4,85 kr per aktie. A-aktierna hade 0 kr i anskaffningsutgift. A funderade på att överlåta hela eller delar av sitt innehav i KABE till sina barn. - Om en överlåtelse som i hans fall innehåller både moment av gåva och köp finns det två metoder för hur överlåtelsen skattemässigt skall behandlas - huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen. Huvudsaklighetsprincipen innebär att hela överlåtelsen behandlas enligt sin huvudsakliga innebörd, dvs. antingen som gåva eller köp. Delningsprincipen innebär att överlåtelsen delas upp i en gåvo- respektive köpdel. - För fastigheter tillämpas vid inkomstbeskattningen huvudsaklighetsprincipen, se bl.a. RÅ 1969 ref. 32 och RÅ 81 1:29. Jämförelse sker mellan avtalat vederlag och försäljningsårets taxeringsvärde för att avgöra om det är gåva eller köp. - Om aktier överlåts mot ett vederlag som understiger marknadsvärdet synes den rådande uppfattningen vara att överlåtelsen inkomstskattemässigt skall delas upp i en onerös och en benefik del. Till stöd för den uppfattningen åberopades ofta RÅ 1943 ref. 9. - Om aktier överlåts mot ett vederlag som understiger marknadsvärdet är gällande rätt gåvoskattemässigt att överlåtelsen i sin helhet ses som en gåva och att vederlaget frånräknas det gåvoskattepliktiga värdet, NJA 1992 s. 808. I det målet uttalade Högsta domstolen bl.a. följande. "När som i förevarande fall gåva av aktier har skett mot vederlag och fråga således är om ett blandat fång uppkommer emellertid spörsmålet om, som kammarkollegiet har hävdat i målet, vederlaget skall avräknas från det noterade värdet eller om denna avräkning skall ske från det reducerade värde som följer av de nämnda värderingsreglerna i arvs- och gåvoskattelagen. Till förmån för den senare lösningen talar att, när ett blandat fång avser en fastighet, gåvoskatt enligt fast rättspraxis tas ut endast på skillnaden mellan taxeringsvärdet och vederlaget. Något stöd i lag för ett annat principiellt betraktelsesätt beträffande lös egendom finns inte. Inte heller finns något stöd för att göra skillnad mellan olika typer av lös egendom för vilka olika värderingsregler kan gälla, t ex börsnoterade aktier och aktier noterade på OTC-listan. Vid bestämmandet av den beskattningsbara gåvans storlek bör avräkningen av vederlaget ske från egendomens skattemässiga värde. (Jfr Silfverberg, Gåvobeskattningen i nordiskt perspektiv, 1992, s. 332 ff.)." - I 1943 års fall kan det inte uteslutas att hur överlåtelsen redovisats gåvoskattemässigt spelat en avgörande roll för målets utgång. Eftersom överlåtelsen gåvoskattemässigt delades upp efter delningsprincipen ansåg måhända Regeringsrätten det vara praktiskt att även delningsprincipen skulle tillämpas inkomstskattemässigt. Om detta resonemang skulle vara korrekt torde detta medföra att rättsläget har förändrats i och med NJA 1992 s. 808 och att huvudsaklighetsprincipen även skall gälla för aktier och annan lös egendom. - A önskade få följande frågor besvarade. 1) Skulle kapitalvinstbeskattning ske om han gav bort B-aktierna till sina barn och därvid betingade sig en ersättning som understeg 30 procent av aktiernas marknadsvärde men översteg omkostnadsbeloppet och hur skulle i så fall kapitalvinsten beräknas? Vid besvarandet av frågan kunde nämnden utgå från att marknadskursen på aktierna var 60 kr. 2) Skulle svaret förändras om överlåtelse i stället skedde av A-aktierna, som inte var marknadsnoterade? -