lagen.nu
Regeringsrätten

RÅ 2003 not 189

Undantaget för värdepappershandel ansågs inte tillämpligt på förmedling av kunder till fondkommissionärsbolag

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2003-11-18
Målnummer
7900-1999

Sökord Mervärdesskatt - undantaget för värdepappershandel ansågs inte tillämpligt på förmedling av kunder till fondkommissionärsbolag

Not 189. Överklagande av Börsinsikt Fondkommission AB (tidigare Börsinsikt Broker AB) ang. mervärdesskatt för redovisningsperioden mars- april 1993. - Skattemyndigheten i Stockholms län beslutade den 2 juli 1996 påföra Börsinsikt Broker i Stockholm AB (bolaget) utgående mervärdesskatt med 170 399 kr för perioden mars-april 1993 med motiveringen att den av bolaget bedrivna förmedlingsverksamheten avseende finansiella instrument inte omfattades av undantaget från skatteplikt. Som skäl för sitt beslut anförde skattemyndigheten bl.a. följande. Bolagets huvudsakliga verksamhet hade varit att för kunders räkning idka handel och förvaltning av värdepapper. Då bolaget saknade tillstånd att handla med finansiella instrument för andras räkning i eget namn, hade kundernas slutliga köp och försäljningar av värdepapper handhafts av fondkommissionärsbolagen Aragon Securities Fondkommission AB och Matteus Fondkommission AB. Bolagets förmedling av kunder till nämnda bolag hade reglerats i avtal. Enligt dessa fick bolaget ersättning för kundförmedlingen med 50 procent av det courtage som fondkommissionärerna hade debiterat kunderna. Provisionen hade fakturerats månadsvis i efterskott. Av bolaget under 1992/1993 bokförd förmedlingsprovision uppgick till totalt 851 997 kr. - Av 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML, framgick att från skatteplikt undantogs sådan omsättning som utgjorde värdepappershandel eller därmed jämförlig verksamhet. Med värdepappershandel förstås omsättning och förmedling av aktier m.m. Av de förhandsbesked som myndigheten hänvisat till framgick att det endast var själva transaktionstjänsten som omfattades av undantaget från skatteplikt. Förmedlingen skulle således vara direkt kopplad till den slutliga omsättningen för att undantaget skulle gälla. Dessa villkor ansåg myndigheten uppfyllda endast för de tillståndspliktiga transaktioner som avsåg handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, sådan handel för egen räkning samt förmedling av finansiella instrument där den slutliga transaktionen handlades av förmedlaren ifråga. - Förmedlingen av finansiella instrument var således skattefri endast i de fall då ett företags verksamhet bestod i att sammanföra säljare och köpare och dessutom se till att dessa lyckades komma överens (Tiberg, Mellanmansrätt, 8 uppl. 1994). Detta ansåg skattemyndigheten vara fallet när företaget svarade för att överlåtelseavtal utfärdades och utväxlades samt även för det fallet att det aktuella köp- eller säljuppdraget utfördes på börs eller när företaget fann motparten och medverkade till affärsavslut. - Skattefrihet kunde därför inte anses föreligga då företag endast förmedlade kontakt mellan köpare/säljare och fondkommissionären. I sådana fall rörde det sig i stället om skattepliktig anvisning av köpare/säljare till den andra parten. Detta gällde även om avräkningsdokument ställdes ut av företaget och vederlaget benämndes courtage. - Att enbart vara en länk i värdepappershandeln enligt terminologin i lagen om värdepappersrörelse (1991:981), dvs. då verksamheten i något avseende avsåg handel och tjänster på värdepappersmarknaden, medförde således inte i sig att tillhandahållna tjänster var undantagna från skatteplikt. - Bolaget förmedlade normalt inte kontakten mellan köpare och säljare utan det var i stället fondkommissionärerna som i egna namn för de slutliga kundernas räkning fann motparter och slutförde värdepappersaffärerna ifråga. Bolagets medverkan i handeln bestod enligt egen uppgift normalt endast i att vidarebefordra kundernas köp- och säljorder till fondkommissionärerna. - Den omständigheten att det inte uttryckligen stod i mervärdeskattelagen (1968:430), GML, att det krävdes direkt tillhandahållande till kund av ifrågavarande tjänster påverkade inte myndighetens bedömning. Detta eftersom det snarare var lagtexttolkningen av ordet förmedling som legat till grund för myndighetens ställningstagande i denna fråga. - Sedan bolaget överklagat skattemyndighetens beslut avslog

Lagrum