lagen.nu
Regeringsrätten

RÅ 2004 not 116

Not 116. Överklagande av Skatteverket ang. uttagsbeskattning i mål om mervärdesskatt. - Skattemyndigheten i Kalmar län beslutade att för redovisningsperioder under åren 1992-1995 uttagsbeskatta Mönsterås Bostäder AB (bolaget) avseende byggnadsarbeten i egen regi med vissa belopp. - Bolaget överklagade besluten och yrkade att beskattning inte skulle ske eftersom vidtagna åtgärder - förberedelser inför extern upphandling av ritning, projektledning och konstruktion m.m., besiktningar, telefonjour, namnbyte på dörrar, återrapportering av felanmälningar samt omhändertagande av entreprenörföretag på plats - innefattade arbetsuppgifter som inte kunde ligga till grund för uttagsbeskattning. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Bestämmelserna om uttagsbeskattning hade införts för att konkurrensneutralitet skulle kunna upprätthållas på området. - Det skulle inte bli billigare att utföra de fastighetstjänster som uppräknades i 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ML, på den egna fastigheten i egen regi jämfört med extern upphandling. Beträffande tjänster som normalt inte tillhandahölls på den öppna marknaden saknades skäl för uttagsbeskattning eftersom något skyddsintresse inte fanns. För tjänster som tillhandahölls på marknaden måste dessutom hänsyn tas till huruvida de endast kunde erhållas som delmoment i en totalentreprenad eller om de även kunde köpas separat. Tillhandahölls inte tjänsterna separat på marknaden förelåg inte förutsättningar för uttagsbeskattning. Uttagsbeskattning förutsatte vidare att de uppräknade arbetena påbörjats i egen regi. Förberedelsearbete samt viss arbetsledning, övervakning och uppföljning av pågående arbeten som utövades internt oavsett om arbetet utfördes i egen regi, skulle inte heller uttagsbeskattas. Den skattskyldige skulle inte vara indifferent i valet mellan arbete i egen regi och extern upphandling om uttagsbeskattning skedde på det sätt skattemyndigheten beslutat. Det saknades stöd för att tolka bestämmelserna i 2 kap. 8 § ML så att det uppkom en "uttagssmitta" när administrativa och/eller kamerala tjänster blev föremål för uttagsbeskattning om de ingick som delmoment i sådana tjänster som uppräknades i nyss nämnda lagrum, t.ex. på så sätt att skattepliktiga reparations- och underhållsarbeten "smittade" föregående besiktning om denna ledde till sådana arbeten. Skattemyndighetens resonemang ledde till att uttagsbestämmelsernas tillämpningsområde utvidgades långt utöver vad som varit avsett. Vidare inställde sig redovisningstekniska problem för den skattskyldige eftersom han för varje enskilt fall tvingades bedöma orsakssambandet mellan uttagsskattepliktig och icke uttagsskattepliktig tjänst. Uppräkningen i 2 kap. 8 § ML var uttömmande. Bestämmelsen gav inte utrymme för något sambandsresonemang eller någon "uttagssmitta." - Skattemyndigheten vidhöll sin ståndpunkt och åberopade uttalanden i prop. 1989/90:11 s. 93, Riksskatteverkets (RSV) handledning för mervärdesskatt 1997 s. 541 och RSV:s skrivelse till skattemyndigheterna den 30 september 1991, dnr 22949-91/D37. Skattemyndigheten anförde bl.a. följande. Samtliga tjänster som kunde rubriceras som fastighetsskötsel, med undantag för den ekonomiska förvaltningen, skulle vara föremål för uttagsbeskattning. Tjänsterna måste inte finnas att tillgå på den öppna marknaden. Några faktiska byggnadsarbeten behövde inte ha påbörjats i egen regi för att uttagsbeskattning skulle ske. Detta framgick direkt av lagens uppräkning av tjänster som ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförliga tjänster. Detta var ju tjänster av sådant slag som utfördes innan egentliga byggnadsarbeten påbörjades. De i målet aktuella tjänsterna kunde karaktäriseras som olika naturliga delmoment i en fastighetsägares tekniska förvaltning av sina fastigheter. -

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2004-06-09
Målnummer
1121-03

Sökord Mervärdesskatt - uttagsbeskattning skulle ske av bostadsföretags egna tjänster betecknade som byggledning, projektering och projektledning · EG-rätt, mervärdesskatt - uttagsbeskattning skulle ske av bostadsföretags egna tjänster betecknade som byggledning, projektering och projektledning

Not 116. Överklagande av Skatteverket ang. uttagsbeskattning i mål om mervärdesskatt. - Skattemyndigheten i Kalmar län beslutade att för redovisningsperioder under åren 1992-1995 uttagsbeskatta Mönsterås Bostäder AB (bolaget) avseende byggnadsarbeten i egen regi med vissa belopp. - Bolaget överklagade besluten och yrkade att beskattning inte skulle ske eftersom vidtagna åtgärder - förberedelser inför extern upphandling av ritning, projektledning och konstruktion m.m., besiktningar, telefonjour, namnbyte på dörrar, återrapportering av felanmälningar samt omhändertagande av entreprenörföretag på plats - innefattade arbetsuppgifter som inte kunde ligga till grund för uttagsbeskattning. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Bestämmelserna om uttagsbeskattning hade införts för att konkurrensneutralitet skulle kunna upprätthållas på området. - Det skulle inte bli billigare att utföra de fastighetstjänster som uppräknades i 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ML, på den egna fastigheten i egen regi jämfört med extern upphandling. Beträffande tjänster som normalt inte tillhandahölls på den öppna marknaden saknades skäl för uttagsbeskattning eftersom något skyddsintresse inte fanns. För tjänster som tillhandahölls på marknaden måste dessutom hänsyn tas till huruvida de endast kunde erhållas som delmoment i en totalentreprenad eller om de även kunde köpas separat. Tillhandahölls inte tjänsterna separat på marknaden förelåg inte förutsättningar för uttagsbeskattning. Uttagsbeskattning förutsatte vidare att de uppräknade arbetena påbörjats i egen regi. Förberedelsearbete samt viss arbetsledning, övervakning och uppföljning av pågående arbeten som utövades internt oavsett om arbetet utfördes i egen regi, skulle inte heller uttagsbeskattas. Den skattskyldige skulle inte vara indifferent i valet mellan arbete i egen regi och extern upphandling om uttagsbeskattning skedde på det sätt skattemyndigheten beslutat. Det saknades stöd för att tolka bestämmelserna i 2 kap. 8 § ML så att det uppkom en "uttagssmitta" när administrativa och/eller kamerala tjänster blev föremål för uttagsbeskattning om de ingick som delmoment i sådana tjänster som uppräknades i nyss nämnda lagrum, t.ex. på så sätt att skattepliktiga reparations- och underhållsarbeten "smittade" föregående besiktning om denna ledde till sådana arbeten. Skattemyndighetens resonemang ledde till att uttagsbestämmelsernas tillämpningsområde utvidgades långt utöver vad som varit avsett. Vidare inställde sig redovisningstekniska problem för den skattskyldige eftersom han för varje enskilt fall tvingades bedöma orsakssambandet mellan uttagsskattepliktig och icke uttagsskattepliktig tjänst. Uppräkningen i 2 kap. 8 § ML var uttömmande. Bestämmelsen gav inte utrymme för något sambandsresonemang eller någon "uttagssmitta." - Skattemyndigheten vidhöll sin ståndpunkt och åberopade uttalanden i prop. 1989/90:11 s. 93, Riksskatteverkets (RSV) handledning för mervärdesskatt 1997 s. 541 och RSV:s skrivelse till skattemyndigheterna den 30 september 1991, dnr 22949-91/D37. Skattemyndigheten anförde bl.a. följande. Samtliga tjänster som kunde rubriceras som fastighetsskötsel, med undantag för den ekonomiska förvaltningen, skulle vara föremål för uttagsbeskattning. Tjänsterna måste inte finnas att tillgå på den öppna marknaden. Några faktiska byggnadsarbeten behövde inte ha påbörjats i egen regi för att uttagsbeskattning skulle ske. Detta framgick direkt av lagens uppräkning av tjänster som ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförliga tjänster. Detta var ju tjänster av sådant slag som utfördes innan egentliga byggnadsarbeten påbörjades. De i målet aktuella tjänsterna kunde karaktäriseras som olika naturliga delmoment i en fastighetsägares tekniska förvaltning av sina fastigheter. -

Lagrum