RÅ 2004 not 213
Rätt till föräldrapenning under tjänstledighet från anställning under utlandsvistelse / Föräldrapenning (en person som under utlandsvistelse var tjänstledig från anställning i Sverige ansågs inte ha helt upphört att vara yrkesverksam här och omfattades därför av den svenska lagstiftningen
Sökord Allmän försäkring - föräldrapenning (en person som under utlandsvistelse var tjänstledig från anställning i Sverige ansågs inte ha helt upphört att vara yrkesverksam här och omfattades därför av den svenska lagstiftningen · EG-rätt - rätt till föräldrapenning under tjänstledighet från anställning under utlandsvistelse
Not 213. Överklagande av C.A. i mål angående rätt till föräldrapenning. - Malmöhus läns allmänna försäkringskassa beslutade den 13 december 1996 att avregistrera C.A. som inskriven i svensk försäkringskassa fr.o.m. den 1 mars 1995. Vidare beslutade försäkringskassan att fastställa provisoriskt beslut från den 22 oktober 1996 om att innehålla C.A:s föräldrapenning från och med den 21 september 1996. - C.A. överklagade och yrkade att länsrätten skulle ändra försäkringskassans beslut till följd varav hon alltjämt skulle vara inskriven vid försäkringskassan samt att hon erhöll lagstadgad föräldrapenning från den 21 september 1996. - Hon anförde bl.a. följande till stöd för sin talan. Redan genom EES-avtalet införlivades EG:s förordning 1408/71 med svensk rätt. Med det svenska EU-medlemskapet följer att EG-rätten blir en del av den svenska rättsordningen. Således är förordningen 1408/71 direkt tillämplig i Sverige. Det innebär att i de fall svensk lagstiftning står i strid med ovan nämnda förordning skall förordningens regelverk tillämpas och inte svensk lagstiftning. Förordningen innebär en integration avseende social trygghet inom EG och den skall tillse att de grundläggande principerna i Romfördraget om fri rörlighet för personer inte inskränks. Det är självklart att olikbehandling av familjemedlemmar kan utgöra hinder mot den fria rörligheten inom EG. Möjligheten för en person att sändas ut i Europa försvåras naturligtvis avsevärt om inte frågor rörande socialförsäkring löses enhetligt för den utsände och hans familj. Det kan även noteras att på blanketten E 111 framgår det klart och tydligt att familjemedlemmar har rätt till vårdförmåner enligt sjuk- och moderskapsförsäkringen i det land som utfärdat intyget. Påståendet att hon skulle ha haft för avsikt att stanna längre i Belgien än sin make är helt felaktigt. Studierna i Belgien bedrev hon för att sysselsätta sig under den tid hennes make var utsänd. Självfallet hade hon åkt tillbaka till Sverige om hennes makes utsändningsperiod inte förlängts. Frågan om utförsäkring för henne kan inte aktualiseras så länge hennes make, med stöd av förordningen 1408/71 är försäkrad vid försäkringskassa i Sverige, eftersom hon då i egenskap av familjemedlem även omfattas av förordningen. Om försäkringskassans beslut skulle kvarstå innebär detta att hon inte kommer att omfattas av något lands försäkringssystem. Hon är utförsäkrad från Sverige och i Belgien kan hon inte försäkras eftersom hon inte arbetar där. Konsekvensen är således att hon blir oförsäkrad, vilket står i strid med gällande EG-regler. - Försäkringskassan ansåg att överklagandet skulle avslås. -
Lagrum
- 1 kap. 3 § första stycket och 4 § första stycket samt 4 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
- Artikel 13.2 a och 13.2 f i rådets förordning (EEG) nr 1408/71