lagen.nu
Regeringsrätten

RÅ 2006 not 101

Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Jordbruksstöd (omfattningen av länsrättens prövning var oklar och någon prövning hade inte heller gjorts av möjligheterna att kombinera olika stödformer eller betydelsen av de ändringar av anmäld foderareal som gjorts, ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om jordbruksstöd (omfattningen av länsrättens prövning var oklar och någon prövning hade inte heller gjorts av möjligheterna att kombinera olika stödformer eller betydelsen av de ändringar av anmäld foderareal som gjorts, ändringsskäl)

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2006-06-15
Målnummer
1881-04

Sökord Prövningstillstånd - kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde - jordbruksstöd (omfattningen av länsrättens prövning var oklar och någon prövning hade inte heller gjorts av möjligheterna att kombinera olika stödformer eller betydelsen av de ändringar av anmäld foderareal som gjorts, ändringsskäl) · EG-rätt - kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om jordbruksstöd (omfattningen av länsrättens prövning var oklar och någon prövning hade inte heller gjorts av möjligheterna att kombinera olika stödformer eller betydelsen av de ändringar av anmäld foderareal som gjorts, ändringsskäl) · Djurbidrag - kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om jordbruksstöd (omfattningen av länsrättens prövning var oklar och någon prövning hade inte heller gjorts av möjligheterna att kombinera olika stödformer eller betydelsen av de ändringar av anmäld foderareal som gjorts, ändringsskäl)

Not 101. Överklagande av L.F. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om jordbruksstöd. - I det stödsystem som följer av EG:s gemensamma jordbrukspolitik ingår föreskrifter om att jordbrukare i vissa fall skall anmäla foderareal till länsstyrelsen. Med åberopande av dessa regler anmälde L.F. i april 2000 på en blankett betecknad SAM foderareal till Länsstyrelsen i Skåne län. Bland de jordbruksskiften som han redovisade fanns skiften som han arrenderade. I samband med en kontroll kom det fram att ägarna till dessa skiften avsåg att själva använda markerna som underlag för stöd. Länsstyrelsen sände därför till dem och till L.F. skrivelser, i vilka det angavs att endast en brukare kunde anmäla samma skifte även om det gällde olika stöd. L.F. återtog då anmälningen vad avsåg de skiften som han arrenderade. - Enligt underrättelse om beslut den 23 mars 2001 fastställde länsstyrelsen L.F:s foderareal för handjursbidrag, am- och dikobidrag samt för extensifieringsbidrag till 0 hektar. Länsstyrelsen anförde bl.a. att L.F. hade ansökt om stöd för ett eller flera skiften som han inte kunnat visa att han brukade och att den areal som fastställdes därför var mindre än den som angetts i ansökan. Länsstyrelsen anförde vidare att avvikelsen var större än 20 procent och att något stöd därför inte beviljades. Som grund för beslutet åberopade länsstyrelsen artikel 4.1 och artikel 9. 2 i den då gällande s.k. IAKS-förordningen, dvs. kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem. - L.F. överklagade länsstyrelsens beslut om foderareal hos Jordbruksverket, som i beslut den 7 juni 2002 avslog överklagandet. L.F. fullföljde sin talan hos Länsrätten i Skåne län, som i dom den 20 december 2002 avslog överklagandet med följande motivering: - Såvitt framgår av utredningen har det vid länsstyrelsens kontroll konstaterats att flera av de till miljöstöd anmälda skiftena för foderareal, som uppgivits av L.F., varit dubbelredovisade. Efter rättelse har avvikelsen i areal uppgått till totalt (74,40 - 37,80 =) 36,60 ha. Länsrätten finner inte skäl föreligga att ifrågasätta de uppgifter som framkommit om skiftena vid länsstyrelsens kontroll. Mot bakgrund av det anförda anser länsrätten att Jordbruksverket haft fog för sitt beslut att anse att den avvikelse i areal som framkommit är så stor att skiftena inte uppfyller villkoren för att kunna erhålla miljöstöd omfattande även sådan areal som är beroende av den ändrade fastställda foderarealen. Vad L.F. anfört om att han inte fått tillfälle att rätta felet m.m. utgör inte tillräcklig grund för annan bedömning. Överklagandet skall således inte bifallas. - Sedan L.F. överklagat länsrättens dom meddelade Kammarrätten i Göteborg inte prövningstillstånd i beslut den 25 februari 2004. - L.F. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Den text i anvisningarna till jordbruksstöden som man hänvisar till i detta fall säger att "det är endast en som kan söka stöd för ett skifte eller anmäla det som foderareal". Han tolkade denna text på så sätt att flera än en inte får söka stöd för samma skifte och flera än en inte får anmäla samma foderareal. Detta har heller inte skett utan en har anmält foderareal och en annan sökt stöd. Det borde vara fullständigt klart att han misstolkat anvisningarna. Man riskerar inte över 150 000 kr, vilket han förlorade på uteblivna ersättningar, om man är på något vis osäker. Då ringer man och frågar. Trots fullgjort åtagande blev han av med en halv årslön bara för att han missförstått anvisningarna och inte fått någon chans att rätta till "felet". - Länsstyrelsen i Skåne län bestred L.F:s talan och anförde bl.a. följande. Länsstyrelsen anser att det klart framgår av Jordbruksverkets EU-information vad som gäller för redovisning av jordbruksskiften i SAM-ansökan. Broschyren Arealersättning 2000 tillhör den EU-information som har skickats ut till brukarna centralt från Jordbruksverket. I broschyren s. 27 står följande skrivet: "Observera att två jordbrukare inte får söka stöd för samma jordbruksskifte eller anmäla det som foderareal. Det är bara den som brukar skiftet som har rätt till stöd eller kan räkna skiftet som foderareal. Den som inte brukar skiftet men ändå ansöker om stöd för det eller anmäler det som foderareal kommer att drabbas av sanktioner." Vidare står det på s. 29 i samma broschyr. "Observera att flera jordbrukare inte kan ta med samma skifte i sina respektive ansökningar. Det gäller oavsett om det avser ansökan om stöd eller anmälan av foderareal." Länsstyrelsen anser att det väl framgår av det informationsmaterial som tillställts klaganden vilka regler som gäller vid redovisning av jordbruksskiften i SAM-blanketten. - Med anledning av vad länsstyrelsen anfört hade L.F. inkommit med yttrande och åberopat Kammarrättens i Stockholm dom den 11 november 2004 i mål nr 2046-- 2047-04. Han vidhöll sin tolkning av informationstexten och anförde bl.a. följande. Två jordbrukare har inte sökt stöd för samma skifte eller anmält det som foderareal. En har sökt miljöstöd och en annan har anmält det som foderareal. Hans tolkning av anvisningarna har inte kunnat påverka det ekonomiska utfallet vare sig för honom eller för någon annan. -

Lagrum

  • Artikel 4.1, 5 a och 9.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1998 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem
  • 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291)
  • 45 § Statens jordbruksverks föreskrifter (1995:21) om arealersättning till jordbrukare som odlar ersättningsberättigande grödor och om foderareal