RÅ 2006 not 152

Sökord Besvärsrätt - saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet - aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs sakna partshabilitet i mål om resning (avvisning) · Resning - övriga frågor - aktiebolag ansågs sakna partshabilitet i mål om resning (avvisning)

Not 152. Ansökan av Latem AB (bolaget) om resning i mål om mervärdesskatt m.m. - Bolaget bedrev verksamhet som innefattade rör-, svets-, metall- och byggnadsarbeten. Efter skatterevision beslutade skattemyndigheten att vägra bolaget avdrag för ingående mervärdesskatt avseende redovisningsperioderna juni 1995, juni 1996 och juni 1997 med 928 449 kr, 1 580 828 kr och 450 631 kr för respektive period. Skattemyndigheten beslutade vidare att för utgiftsåren 1994-1996 höja bolagets underlag för arbetsgivaravgifter med 1 712 408 kr, 6 431 867 kr och 6 438 137 kr för respektive år. Skattemyndigheten påförde vidare bolaget skattetillägg och avgiftstillägg och ålade bolaget ansvar för arbetstagares skatt. Länsrätten i Stockholms län avslog i domar den 29 november 1999 bolagets överklaganden av skattemyndighetens beslut. Kammarrätten i Stockholm beslutade den 10 mars 2003 att inte ändra länsrättens domar, varefter Regeringsrätten den 2 oktober 2003 beslutade att inte bevilja bolaget prövningstillstånd (mål nr 2734-2742-2003). Bolaget försattes därefter i konkurs den 19 november 2003 och konkursen avslutades den 16 maj 2006 varvid bolaget upplöstes. - Bolaget ansökte om resning och anförde i huvudsak följande. Stockholms tingsrätt har frikänt bolagets företrädare från straffrättsligt ansvar avseende de förfaranden som legat till grund för förvaltningsdomstolarnas domar. Det är oacceptabelt att domstolarna har kommit till olika slutsatser trots att processmaterialet, grunderna för brottsmisstanken och bevisningen varit exakt desamma. Om tingsrätten hade avgjort målet inom skälig tid hade bedömningen i förvaltningsdomstolarna blivit annorlunda. Även om bolaget upplösts finns särskilda skäl att pröva resningsansökan, bl.a. mot bakgrund av skattemyndighetens agerande, den långa handläggningstiden, avsaknaden av beviskrav i förvaltningsdomstolarna och de konsekvenser som bolagets företrädare personligen drabbats av. -