lagen.nu
Regeringsrätten

RÅ 2006 not 83

Tillräckliga skäl ansågs inte föreligga för att återkalla medgivande för makar att ta emot barn i syfte att adoptera det

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2006-05-18
Målnummer
6855-04

Sökord Adoption - tillräckliga skäl ansågs inte föreligga för att återkalla medgivande för makar att ta emot barn i syfte att adoptera det · Socialtjänst - tillräckliga skäl ansågs inte föreligga för att återkalla medgivande för makar att ta emot barn i syfte att adoptera det

Not 83. Överklagande av Socialnämnden i Leksands kommun ang. återkallelse av medgivande att ta emot barn i syfte att adoptera det. - Makarna C erhöll den 13 maj 2003 medgivande av Socialnämnden i Leksands kommun att ha barnen A (född 1992) och B boende hos sig i syfte att adoptera dem. Eftersom det var fråga om internationell adoption fattades beslutet med stöd av såväl 6 kap. 6 § som 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden beslutade den 21 juni 2004 att återkalla medgivandet enligt 6 kap. 13 § samma lag samt att placera A i ett familjehem. I den utredning som låg till grund för nämndens beslut anfördes bl.a. följande. Under de år som adoptionen av A och hennes syster B har varit aktuell har det framkommit allt tydligare att makarna C inte besitter de egenskaper som beskrivs i boken "Internationella adoptioner - Handbok för socialnämnder". Vid de händelser som främst rör B visar det sig att makarna har dålig beredskap inför de problem som kan uppstå på grund av tidigare upplevda händelser som A och B har med sig från sitt tidigare hemland. Detta blir påtagligt i deras oförmåga att bemöta och hjälpa B på ett adekvat sätt vid de tillfällen då hon snattat. I stället för att se att hennes beteende kan vara ett resultat av hennes uppväxt i hemlandet, eventuellt i kombination med tonårsfrigörelse, och finnas där för henne på ett vuxet sätt, har de hotat med att skicka tillbaka henne. Familjen C har tidigare erbjudits hjälp från socialtjänsten men avböjt med hänvisning till tidsbrist. Att inte ta sig tid att hjälpa sina eventuella adoptivbarn i den situation som uppstått oavsett av vilken anledning, visar att det inte finns en tillräckligt god kunskap och beredskap för vad det innebär att ta till sig andras barn och deras trauman från tidigare händelser. För A:s del innebär det anförda att det inte finns några garantier för henne att hon kommer att vara förbehållslöst älskad och accepterad i familjen. Inte heller gynnas A av makarna C:s inställning till B och det som hände kring henne. Följden av detta blir att A och B inte kan ha kontakt på ett naturligt sätt och att A inte får hjälp av makarna C att se det viktiga i kontakten. B är det enda bandet A har i Sverige och som kan dela hennes tankar och upplevelser från deras tidigare liv i hemlandet. Eftersom A var så pass stor när hon kom till Sverige och har minnen från tiden i hemlandet är det av vikt att hon, när hon själv vill, kan ha ett utbyte av tankar och funderingar kring detta med sin syster B. Denna möjlighet ska inte påverkas av familjen C:s inställning till B för det som de anser att hon gjort mot dem. I deras resonemang kring det som hänt visar de att de inte på något sätt kan ha fördragsamhet med det som hänt utan lägger helt skulden på B. Detta beteende talar också om för A att hon inte kan förvänta sig att accepteras fullt ut om det är så att hon med familjen C:s mått mätt inte sköter sig. Att lägga ett sådant ansvar på ett barn är olämpligt eftersom det torde leda till psykisk press och oro. A riskerar att växa upp i en familj där det under ytan ligger ständiga hot om att bli tillbakaskickad till hemlandet. Det är inte gynnsamt för något adoptivbarn och det talar för att A inte ska bo hos familjen C. Som adoptivförälder måste man kunna se och hantera ett barns beteende, som kan visa sig ha sitt ursprung i de tidigare levnadsförhållandena, och vid behov ta hjälp utifrån. Detta visar makarna C att de inte har förmåga och/eller vilja till. Det utgör ytterligare ett skäl till att det inte är förenat med A:s bästa att växa upp hos dem. Med denna bedömning som grund ser inte utredarna att det är möjligt för A att bo kvar hos makarna C. A bör flytta till och under hela sin uppväxt bo i ett familjehem som är lyhörda för hennes behov, har förmåga att möta henne i eventuella svårigheter och med villkorslös kärlek ta henne till sig och ge henne den trygghet och stabilitet hon så väl behöver. - Makarna C överklagade de båda besluten avseende A. -

Lagrum