lagen.nu
Regeringsrätten

RÅ 2007 not 141

Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Yrkande om ändring av kammarrätts dom av part som inte själv överklagat domen avvisades / Ensamstående arbetstagare som haft bostad på en ort och såväl bostad som arbete på annan ort medgavs inte avdrag för hemresor till förstnämnda ort

Domstol
Regeringsrätten
Avgörandedatum
2007-10-23
Målnummer
1539-06

Sökord Besvärsrätt - saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet - yrkande om ändring av kammarrätts dom av part som inte själv överklagat domen avvisades · Inkomst av tjänst - ensamstående arbetstagare som haft bostad på en ort och såväl bostad som arbete på annan ort medgavs inte avdrag för hemresor till förstnämnda ort

Not 141. Överklagande av Skatteverket ang. avdrag för hemresor vid inkomsttaxering 2002 och 2003. - Skatteverket beslutade vid omprövning att inte medge L-O.L. avdrag för ökade levnadskostnader med (34 300 kr + 9 720 kr =) 44 020 kr och resor med (21 480 kr + 558 kr + 1 097 kr =) 23 135 kr taxeringsåret 2002. Som skäl för beslutet anförde Skatteverket bl.a. följande. L-O.L:s anställning i Stockholm är en tillsvidareanställning på obestämd tid och är därför inte på förhand bestämd att understiga två år. Anställningen kan inte heller i övrigt anses kortvarig till sin natur. Den omständigheten att L-O.L. i ett längre perspektiv inte kan komma att beviljas projektmedel kan inte heller medföra att hans fasta anställning skall anses som tillfällig. Inte heller den omständigheten att han mot traktamente för arbetsgivarens räkning gör utrikes resor i tjänsten, utanför den vanliga verksamhetsorten, som är Stockholm, kan medföra att anställningen är att anse som tillfällig, Det förhållandet att L-O.L. har valt att utföra vissa arbetsuppgifter i sin privatbostad i Göteborg och att han därutöver utför vissa ej arvoderade handledarsysslor vid Göteborgs universitet föranleder ingen annan bedömning. En avdragsgill utgiftsökning kan inte anses föreligga enbart av den orsaken att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än där han har sin bostad. L-O.L. har själv uppgivit att han trots att han har fast anställning i Stockholm sedan oktober 2000 inte har för avsikt att bosätta sig där. Av de uppgifter han har lämnat framgår att han har såväl bostad som tillsvidareanställning hos Stockholms läns landsting och att han, bortsett från de dygn då han befunnit sig på utrikes tjänsteresa, har arbetat i Stockholm i sådan omfattning att det kan antas att han under större delen av beskattningsåret normalt har tillbringat sin nattvila majoriteten av veckans nätter där. L-O.L. har inte åberopat någon av de grunder som gör att avdrag för dubbel bosättning kan godtas. Vid sådana omständigheter blir de merkostnader som uppkommit privata, ej avdragsgilla levnadskostnader. Det samma gäller de utgifter L-O.L. har haft för resor till Göteborg. - L-O.L. överklagade Skatteverkets beslut och yrkade att han skulle medges yrkade avdrag. Han anförde i huvudsak följande. Hösten 2000 accepterade han ett officiellt skattefinansierat uppdrag med första projektår 2001 och med en treårig projektplan, dvs. till och med 31 december 2003. Uppdragets omfattning och budget bedömdes dock från år till år. Arbetsinsatsen var mellan 33 procent och 45 procent av heltid. Hans arbetsgivare i Göteborg kunde inte erbjuda flexibel deltid för denna tid utan erbjöd tjänstledighet. Han är högspecialiserad och det är få platser i Sverige som är aktuella att arbeta på. I Stockholm kunde han arbeta deltid och flexibelt under de tre åren. Detta var bra även ur kommunikationssynpunkt och med hänsyn till myndighetskontakter. Under 2004 minskade han sina åtaganden i Stockholm och den tid som det krävdes att han var där. Hans arbetsgivare i Stockholm erbjöd honom tillsvidareanställning trots de flexibla villkoren samtidigt med hans tjänstledighet i Göteborg. Även hans bostadsförhållanden har varit flexibla. Den 1 mars 2003 lyckades han få kontrakt på ett övernattningsrum i Stockholm. Skatteverket känner sedan våren 2001 till hans ändrade arbetsförhållanden. Hösten 2003 återkallades det verkställda beslutet om avdrag trots att inga nya eller annorlunda omständigheter hade tillkommit. Beslutet är till nackdel för honom och hans skriftliga förfrågan till Skatteverket avseende förutsättningarna för avdrag för det första projektåret har inte besvarats. Avdrag för ökade levnadskostnader och resor var en ekonomisk förutsättning för att kunna fallfölja uppdraget. Han har fortsatt att sköta många uppgifter i Göteborg, t.ex. för universitet och all slags administration. Under den tid han befinner sig i Sverige har han sin huvudsakliga dygnsvila i Göteborg. Skatteverket i Göteborg har en avvikande uppfattning i dessa ärenden. Orsaken till att Skatteverket inte anser att han har rätt till avdrag är oklar för honom. Den tidsmässiga fördelningen av hans uppgifter var inte given från början. Han har endast funnit en enda felaktighet i de uppgifter han har lämnat till Skatteverket och den avser storleken av hans traktamente. Dessutom har det inte nog tydligt framkommit att landstinget i Stockholm har betalat ut lön för de uppgifter som inte var utförda för landstinget som en administrativ hjälp. För att kunna fullfölja de uppdrag som han har uppmanats att ta har han varit tvungen att finna en arbetsgivare som kunde erbjuda tjänstgöring som var flexibel och deltid. Hans kollegor som bor i andra kommuner har medgivits avdrag. - Skatteverket vidhöll sitt beslut och anförde i yttrande i huvudsak följande. L-O.L. har i bilagorna till sina deklarationer inte lämnat några som helst uppgifter om att han har en tillsvidareanställning vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Skatteverket har därvid godtagit hans deklarationer. Först genom utredning vid taxeringen 2003 har det framkommit att hans arbete i Stockholm grundas på en tillsvidareanställning. Genom sin underlåtenhet att lämna riktiga uppgifter har L-O.L. felaktigt tillskansat sig avdrag för ökade levnadskostnader. Då de korrekta förhållandena uppdagats har rättelse vidtagits enligt 4 kap. 7 och 14 §§ taxeringslagen (1990:324), TL. L-O.L. är sedan oktober 2000 tillsvidareanställd som överläkare vid Karolinska sjukhuset. En förutsättning för att avdrag för ökade levnadskostnader för kortvarigt arbete som inte är tillfälligt till sin natur skall medges är det är tidsbegränsat till högst två år. Eftersom L-O.L. har en tillsvidareanställning kan avdrag inte medges honom på grund av att arbetet skall anses vara en kortare tid. Avdrag kan även medges under förutsättning att arbetet kan anses som tidsbegränsat till sin natur. Det krävs då att arbetet typiskt sett är tidsbegränsat. Exempel på sådana arbeten är framför allt byggnads- och anläggningsarbeten där arbetet avslutas i och med att byggnaden eller anläggningen är färdigställd. Ett annat exempel är tillfälliga uppdrag där arbetet avslutas och tjänsten definitivt upphör när t.ex. en rapport eller dylikt har färdigställts efter att en utredning eller liknande har slutförts. En förlängning av anställningstiden kan således inte påräknas eftersom arbetsuppgifter saknas. I ärendet har inte framkommit annat än att L-O.L:s arbete på Karolinska sjukhuset är en normal tillsvidareanställning och att den som sådan pågår fortlöpande oavsett vem som innehar tjänsten. För det fall L-O.L. slutar sin anställning kommer tjänsten att besättas av en annan person. Hans arbete kan därför inte jämställas med sådant arbete som är tidsbegränsat till sin natur. Den omständigheten att han samtidigt är huvudman för ett biståndsprojekt medför ingen annan bedömning. L-O.L. har även åberopat att han är i behov av en fast anknytning till Göteborg eftersom hans föräldrar är bosatta där och han har vissa oavlönade uppdrag vid universitetet. Något krav på att hålla kontakt med den gamla bostadsorten kan emellertid inte anses föreligga för honom i hans egenskap av överläkare vid Karolinska sjukhuset. Avdrag kan därför inte heller medges på denna grund. Avdrag kan vidare medges om arbetet skall bedrivas på flera olika platser eller det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att flyttning bör ske till arbetsorten. I ärendet har inte framkommit något som visar att L-O.L:s arbete som överläkare skall bedrivas på någon annan ort än Stockholm. Det har inte heller framkommit någon annan anledning som medför att det inte skäligen kan ifrågasättas att han bör flytta till sin ordinarie verksamhetsort. Avdrag kan därför inte heller medges på någon av dessa grunder. En skattskyldig som påbörjar en fast anställning på en ort där han regelmässigt övernattar får normalt anses ha stark anknytning till arbetsorten. Eftersom L-O.L., som är ensamstående, har haft en fast anställning och regelmässigt övernattat i Stockholm sedan oktober 2000 skall Stockholm anses vara hans normala arbetsort där han egentligen även skall vara folkbokförd. Den omständigheten att han av olika skäl haft för avsikt att behålla sin bostad i Göteborg och inte folkbokföra sig i Stockholm kan inte föranleda någon annan bedömning. L-O.L:s resor mellan Göteborg och Stockholm är att anse som privata levnadsomkostnader för vilka avdrag inte kan medges. - Skatteverket åberopade Kammarrättens i Göteborg dom den 28 juni 2004 i mål nr 7799-03. -

Lagrum