RÅ 2007 not 37

Sökord Kapitalvinstbeskattning - avyttring av aktier i ett fastighetsförvaltande fåmansbolag beskattades utan fördelning av inkomsten enligt bestämmelserna i 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt · Inkomst av kapital - avyttring av aktier i ett fastighetsförvaltande fåmansbolag beskattades utan fördelning av inkomsten enligt bestämmelserna i 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt · Fåmansföretag - avyttring av aktier i ett fastighetsförvaltande fåmansbolag beskattades utan fördelning av inkomsten enligt bestämmelserna i 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt

Not 37. Överklagande av J.R. i mål ang. inkomsttaxering 2000. - Skattemyndigheten i Linköping beslutade vid 2000 års taxering att beskatta J.R. för realisationsvinst vid försäljning av aktier i Vansito Fastigheter AB enligt reglerna i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Beskattningen skedde så att 2 084 174 kr togs upp som inkomst av tjänst och 2 828 097 kr togs upp som inkomst av kapital. - J.R. överklagade skattemyndighetens beslut och yrkade att beskattning av realisationsvinsten skulle ske utan tillämpning av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL. Han anförde bl.a. följande. Reglerna om fördelning av utdelning och realisationsvinst för delägare i fåmansbolag skall endast tillämpas när den skattskyldige varit verksam i företaget i betydande omfattning. Intäkter som genereras i fastighetsförvaltning kan inte annat än i indirekt avseende anses härröra från ägarens arbetsinsatser. I vart fall kan inte dessa arbetsinsatser normalt sett anses vara av sådan betydande omfattning som förutsätts i lagen. Vid en försäljning av aktierna i ett fastighetsförvaltande bolag sammanhänger köpeskillingen för aktierna med rådande och förväntad prissituation på fastighetsmarknaden och på de allmänna hyresnivåerna och ränteläget. Dessa faktorer påverkas över huvud taget inte av den enskilda ägarens arbetssituation. Mot bakgrund av att tydliga regler saknas framstår det som naturligt att söka stöd vid tolkning av begrepp rörande arbetsinsatsens omfattning i förarbeten och praxis för inkomstslaget näringsverksamhet. Den mycket begränsade arbetsinsats som utförts av hans bror för bolagets räkning kan inte anses ha haft betydelse för vinstgenereringen i företaget på ett sådant sätt som en tillämpning av reglerna förutsätter. Fastigheten har alltsedan den förvärvades av bolaget år 1987 hyrts ut till Vansito AB och i viss mindre omfattning till NCC. All fastighetsskötsel och inre underhåll har bekostats av hyresgästerna. Fastigheten har inte heller varit registrerad till mervärdesskatt. De administrativa sysslorna har avsett bokföring av ett fåtal fakturor årligen. Det finns inget stöd för skattemyndighetens uppfattning att åtskillnad skall göras mellan rörelsedrivande och fastighetsförvaltande verksamhet. Det har inte förekommit någon verksamhet som motsvarar minst en tredjedels heltidsanställning. Avtal som innebär att fastighet upplåts på det sätt som skett i det aktuella fallet är frekventa på marknaden. Upplåtelserna avser då kallhyra, medan alla driftkostnader tas av hyresgästen. Skattemyndigheten saknar helt fog för sin uppfattning att värdeöverföringar ägt rum mellan bolagen. Hyresprissättningen har varit marknadsmässig. - Skattemyndigheten anförde bl.a. följande. Även om bolagets verksamhet varit av begränsad omfattning och endast bestått av fastighetsförvaltning måste brodern C.R., som ensam ansvarig för bolagets skötsel och tillika företagsledare, anses ha varit verksam i den omfattning som krävs för att reglerna i 3 kap. 12 § SIL skall bli tillämpliga. Dessutom måste deklarationsuppgifter tillmätas betydelse i bedömningen av verksamhetsgraden. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande och inte antalet nedlagda arbetstimmar. Reglerna är schablonmässigt utformade och kan ses som en fiktiv kapitalavkastningsberäkning. Samma beräkningsgrund används oavsett verksamhet och bransch. Endast den del som motsvarar en uppskattad normal kapitalavkastning inklusive riskersättning skall hänföras till inkomstslaget kapital. Företagsledare och andra högre befattningshavare bör regelmässigt uppfylla verksamhetsrekvisitet. Av lagförarbetena framgår att det i första hand är kvaliteten av arbetsinsatsen och inte kvantiteten som är avgörande. -