RÅ 2008 not 55
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Rätten att få kinesisk läkarutbildning prövad som grund för svensk läkarutbildning inom ramen för Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländska läkare (prejudikat- och ändringsskäl)
Sökord Prövningstillstånd - kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde - rätten att få kinesisk läkarutbildning prövad som grund för svensk läkarutbildning inom ramen för Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländska läkare (prejudikat- och ändringsskäl)
Kammarrätten i Stockholm
Not 55. Överklagande av Socialstyrelsen om prövningstillstånd i kammarrätt i mål ang. behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvårdens område. - Socialstyrelsen avslog i beslut den 18 januari 2006 X.H:s ansökan om prövning av utländsk läkarutbildning som grund för läkarlegitimation. Som grund för avslaget angav styrelsen att skillnaderna mellan X.H:s treåriga utbildning i Kina och den svenska läkarutbildningen var alltför stora i fråga om inriktning och innehåll för att kunna kompenseras genom Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländska läkare. X.H. hänvisades i stället till medicinsk fakultet för grundutbildning varvid relevanta delar av hennes kinesiska utbildning kunde beaktas. Sedan X.H. överklagat Socialstyrelsens beslut undanröjdes detta av Länsrätten i Stockholms län genom dom den 3 maj 2007 med motiveringen att svenska bestämmelser inte reglerar vilka krav som kan ställas på läkarexamina från länder utanför den europeiska gemenskapen utan enbart vad som krävs utöver en utländsk läkarexamen. Länsrätten fann därför att Socialstyrelsen lagligen inte kunnat avslå X.H:s ansökan. Socialstyrelsen överklagade domen hos Kammarrätten i Stockholm som inte meddelade prövningstillstånd. - Socialstyrelsen överklagade och yrkade att kammarrättens beslut skulle upphävas och att målet visas åter till kammarrätten för prövning i sak samt anförde bl.a. följande. Socialstyrelsen är den myndighet som tilldelats uppgiften att värdera och jämföra utländska läkarutbildningar med den svenska. Det finns ingen annan instans som kan göra den bedömningen. Den svenska läkarutbildningen omfattar 5,5 års studier samt 18-21 månaders allmäntjänstgöring. Det minimikrav på läkarutbildning som fastställts inom EU är minst sex års (5 500 timmar) universitetsutbildning. Med en svensk läkarlegitimation kan X.H. arbeta som läkare i hela EU trots att hennes utbildning bara är hälften så lång som minimiutbildningen för läkare i EU. Kompletteringsprogrammet är till för dem som har den kunskaps- och praktiknivå som anges i 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. - X.H:s treåriga utbildning kan inte anses motsvara en för yrket relevant utbildning om fem år även om studietakten varit mycket hög och hon var en framstående student. Av utbildningsintyget framgår inte att hon skulle ha studerat flera kurser parallellt på ett sådant sätt att hon genomgått en normalt sexårig utbildning på endast tre år. X.H. har möjlighet att få sitt behov av kompletterande studier bedömda av medicinsk fakultet när ett individuellt studieprogram läggs upp. - X.H. yttrade sig inte i målet. -
Lagrum
- 3 kap. 2 § och 12 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
- 8 kap. 1 § förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
- 34 a § andra stycket 1 och 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291)