RÅ 2009 not 56

Länsrätten i Stockholms län

Not 56. Överklagande av D.J. av beslut om beräkning av strafftid. - D.J. dömdes i juli 2001 av Hovrätten över Skåne och Blekinge till fängelse i två år. Enligt hovrättens avräkningsunderlag skulle fängelsestraffet till en tid av 52 dagar anses verkställt i anstalt. Efter nationell och sedermera internationell efterlysning greps D.J. i Spanien den 9 mars 2008 och frihetsberövades enligt en europeisk arresteringsorder. Han överlämnades till Sverige den 28 mars 2008. Den 1 april 2008 meddelades vid häktet Kronoberg ett strafftidsbeslut, enligt vilket D.J. den 28 mars 2008 påbörjade verkställigheten av det av hovrätten utdömda fängelsestraffet. Tidigaste dag för villkorlig frigivning angavs till den 6 juni 2009 (2008-03-28 + 1 år och 4 månader = 2009-07-28 - 52 dagar). Kriminalvården omprövade den 22 maj 2008 strafftidsbeslutet men ändrade det inte. D.J. överklagade beslutet hos Länsrätten i Stockholms län och yrkade att avräkning skulle ske även för den tid som han varit frihetsberövad i Spanien (20 dagar). Vidare yrkade D.J. att länsrätten, för det fall länsrätten var av uppfattningen att det inte strider mot rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna att begränsa tillämpningen på så sätt att avräkning inte omfattar frihetsberövanden som föregått överlämnande för verkställighet i Sverige, skulle inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen rörande tolkningen av rambeslutet. I dom den 12 september 2008 (mål nr 12498-08) avslog länsrätten överklagandet samt yrkandet om inhämtande av förhandsavgörande från EG- domstolen. Genom beslut den 6 oktober 2008 beslutade Kammarrätten i Stockholm att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 7163-08). - D.J. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens beslut samt återförvisa målet till kammarrätten för prövning i sak. För det fall Regeringsrätten är av uppfattningen att det inte strider mot rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna att begränsa tillämpningen på så sätt att avräkning inte omfattar frihetsberövanden som föregått överlämnande för verkställighet i Sverige, yrkade han att Regeringsrätten skulle inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. - Kriminalvården hade inget att erinra mot att målet återförvisades till kammarrätten för prövning i sak och anförde bl.a. följande. Enligt praxis har avräkning tidigare inte medgetts av tid som den dömde på grund av domen varit frihetsberövad utomlands, såvida inte sådant villkor uppställts av den utländska domstolen i samband med utlämningsförfarandet. Kriminalvården kan inte finna att länsrättens dom skulle vara felaktig men den aktuella frågan är inte reglerad i svensk rätt och det finns inget avgörande från Regeringsrätten som berör området. Rättsläget får vidare anses ha förändrats något i och med införandet av lagstiftningen kring överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder. -