RH 2023:13

Sökord Penningtvättsbrott · Förbrott

Pengar från ett ryskt förtag var avsedda för ett italienskt företag men kom till ett bankkonto som innehades av en svensk privatperson. Dennes hantering av pengarna tydde på penningtvätt, men orsaken till överföringen kunde inte utredas. Förbrott ansågs inte styrkt.

Jönköpings tingsrätt

Åklagaren begärde att C.J. skulle dömas för penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott i enlighet följande gärningsbeskrivning.

C.J. har den 5 oktober 2020 i Jönköping, Jönköpings kommun eller annan plats i Sverige uppsåtligen upplåtit sitt bankkonto åt annan, vilket möjliggjort mottagande av en överföring från Nevelab LCC Inn om 130 689,40 kr, vilka härrörde från brott, samt omsättning av beloppet.

Genom sitt agerande har C.J. upplåtit sitt konto i syfte att dölja att pengar eller annan egendom härrör från brott eller brottslig verksamhet eller främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendom eller dess värde. Alternativt har åtgärden otillbörligen främjat möjligheten för någon att omsätta pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet.

I andra hand yrkade åklagaren ansvar för penningtvättsförseelse.

C.J. förnekade brott.

Tingsrätten (ordförande chefsrådmannen Helen Yngwe) anförde i dom den 22 november 2022 följande.

DOMSKÄL

Genom den skriftliga utredningen är det bevisat att det överförts den angivna summan pengar från Nevelab LCC Inn till C.J:s konto den 5 oktober 2020. Av Swift-underlaget framgår att pengarna var avsedda att skickas till mottagaren Smeg S.P.A i Italien. Av C.J:s kontoutdrag framgår att han tagit ut ca 110 000 kr i nära anslutning till överföringen. C.J. har berättat att han tog emot pengarna i tron att de kom från hans svägerska som var skyldig honom pengar och att han senare på uppmaning av henne har skickat vidare pengar.

Tingsrätten övergår till frågan om åklagaren har styrkt att de medel som influtit på C.J:s konto "härrör från brott" i den mening som avses i lagen om penningtvättsbrott. För att det beviskravet ska vara uppfyllt krävs inte att förbrottet ska vara mer specificerat genom att tid, plats, gärningsman och exakt tillvägagångssätt kan anges men det ska ändå vara klart att det föreligger ett konkret brott bakom att pengar hamnat på kontot och vilket brott det är fråga om.

I det här fallet saknas det helt utredning om bakgrunden till att pengarna hamnat på C.J:s konto. Hans förfoganden över medlen kan visserligen väcka misstankar om att det varit fråga om pengar som åtkommits genom brott och att han har insett detta. Av den anledningen ligger det naturligtvis nära till hands att tro att pengarna avhänts bolaget genom något brottsligt förfarande. Eftersom det helt saknas uppgifter om hur pengarna försvunnit från bolaget är dock det beviskrav som gäller för att pengarna härrör från brott inte uppfyllt. Tingsrätten finner alltså inte det styrkt att de pengar som hanterats av C.J. härrör från brott och åtalet om penningtvättsbrott alternativt penningtvättsförseelse mot C.J. ska redan av det skälet ogillas.

DOMSLUT

C.J. frikändes från ansvar.

Göta hovrätt

Åklagaren överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle döma C.J. enligt åtalet.

C.J. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättslagmannen Linda Hallstedt, f.d. hovrättsrådet Björn Karlsson, referent, och tf. hovrättsassessorn Ellinor Gustavsson) anförde i dom den 9 mars 2023 följande.

DOMSKÄL

Parternas inställning m.m.

Till stöd för överklagandet har åklagaren anfört huvudsakligen följande. Bevisningen är tillräcklig för att bedöma att pengarna härrör från brott eller brottslig verksamhet. Detta framgår av Swiftuppgifterna i förening med att C.J. inte har förklarat sig vara företrädare för motpartsbolaget eller vara i annan avtalsmässig relation med mottagarbolaget, vilken skulle ge honom rätt att motta medel för dess räkning. Swiftuppgifterna visar att överföringen skulle vara en transaktion mellan ett ryskt företag och ett italienskt företag och att överföringen avsåg betalning enligt ett kommersiellt kontrakt. Betalningssystemets uppbyggnad utesluter att betalningen har skett av misstag. Om det inte kan vara ett misstag måste domstolen fråga sig hur det felaktiga kontonumret (dvs. C.J:s) har kunnat komma i överföringsordern. En förklaring kan vara en felkälla hos avsändande företag såsom fakturabedrägeri eller förskingring; i alla fall brott. En annan förklaring kan vara en felkälla hos mottagande företag såsom bedrägeri eller trolöshet mot huvudman; i alla fall brott.

Som hovrätten uppfattat saken gör åklagaren i första hand gällande att pengarna som fördes över till C.J:s konto kommer från ett visst brott - enligt bevisuppgiften ett bedrägeri.

C.J. har för sin del ansett att tingsrätten har gjort en riktig bedömning som inte funnit det styrkt att pengarna som han har hanterat härrör från brott.

Bevisning

Bevisningen i hovrätten är densamma som vid tingsrätten. Förhöret från tingsrätten med C.J. har spelats upp i hovrätten.

Hovrättens bedömning

Genom den skriftliga utredningen är det visat att 130 689 kr fördes över från det ryska bolaget Nevalab LCC Inn till C.J:s konto den 5 oktober 2020. Enligt Swift-underlaget skulle pengarna skickas till Smeg S.P.A i Italien. Av C.J:s konto framgår att han tog ut pengar och bland annat skickade vidare 90 000 kr via Transferwise i nära anslutning till överföringen.

För att C.J. ska kunna dömas krävs att pengarna som kom in på hans konto härrör från brott eller brottslig verksamhet i den mening som avses i 3 § första stycket lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt motiven till lagen innebär rekvisitet "härrör från brott" att det handlande som genererat en förmögenhetsökning måste uppfylla rekvisiten i en brottsbeskrivning samt uppfylla det allmänna kravet på uppsåt eller oaktsamhet (prop. 2013/14:121 s. 109). Däremot behöver de närmare omständigheterna kring brottet, såsom tid, plats, brottsutbyte eller förövare inte visas. Rekvisitet kan också förklaras ungefär på det sätt som tingsrätten har gjort, nämligen att det måste föreligga ett konkret brott bakom att pengarna hamnade på C.J:s konto och stå klart vilket brott det är fråga om. Kravet på "brottslig verksamhet" innebär att det är tillräckligt att det kan styrkas att egendom härrör från brott i mer obestämd mening. Rekvisitet är framför allt tillämpligt i situationer där medel från flera och olika typer av brottsliga gärningar som inträffat över tid blandats samman (prop. 2013/14:121 s. 47 f. och 109).

Det har i målet inte redovisats att det under polisutredningen, eller annars i ärendet, har förkommit några kontakter från svensk sida med t.ex. det ryska bolaget, den ryska bank som genomfört betalningen, eller den utpekade italienske betalningsmottagaren. Det finns därför inte någon anmälan eller några andra uppgifter från, eller om, den som kan ha utsatts för brott eller på annat sätt varit inblandad i betalningen från Ryssland till Sverige.

På det material som åklagaren har lagt fram är det oklart om betalningen till C.J. hade sin grund t.ex. i yttre påverkan gentemot det ryska bolaget, den ryska banken eller annan part, eller om betalningen var ett resultat av åtgärder som enbart vidtagits internt hos någon av dessa. Det finns även andra tänkbara förklaringar till betalningen. Att C.J:s agerande ger intryck av penningtvätt är inte tillräckligt för att slå fast att betalningen till honom grundas på brott. Oklarheten om bakgrunden till överföringen till C.J. är vid en samlad bedömning så stor att det handlande som har genererat betalningen inte kan sägas uppfylla rekvisiten för en brottsbeskrivning.

Av de skäl som redovisats bedömer hovrätten, i likhet med tingsrätten, att det inte är styrkt att pengarna som hanterades av C.J. härrör från brott. Det är inte heller visat att pengarna härrör från brottslig verksamhet. Åtalet ska alltså ogillas. - - -. Tingsrättens domslut ska stå fast i alla delar.

DOMSLUT

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut.