RH 2023:16

Sökord Fullmakt · Avvisning · Elektroniskt underskriven fullmakt

Hovrätten har bedömt att en digital fullmakt som undertecknats med en avancerad elektronisk signatur och skickats in till tingsrätten genom en annan e-tjänst än Domstolsverkets e-tjänst har uppfyllt kravet i 12 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken på att ges in på ett sådant sätt att rätten kan kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten.

Göteborgs tingsrätt

Y.B. ansökte om stämning mot Wizz Air Hungary Ltd. och yrkade att tingsrätten skulle förplikta flygbolaget att betala ett visst kapitalbelopp jämte ränta och rättegångskostnader för en försenad flygresa. Tingsrätten förelade Y.B. att ge in behörighetshandlingar som utvisade att hans ombud hade rätt att företräda honom i målet. Y.B. gav därefter in en elektroniskt underskriven fullmakt genom e-tjänsten Scrive. Tingsrätten förelade Y.B. att ge in fullmakten i original eller genom Domstolsverkets e-tjänst vid äventyr av att hans talan annars kunde komma att avvisas. Y.B. efterkom inte tingsrättens föreläggande.

Tingsrätten (beredningsjuristen Madeleine Larsson) anförde i beslut den 3 februari 2023 bl.a. följande.

SKÄL

En elektroniskt underskriven fullmakt ska enligt 12 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken ges in på ett sådant sätt att rätten kan kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten.

Den fullmakt som Y.B. har gett in och åberopat i målet har getts in via e-tjänsten Scrive. Den har således getts in via en e-tjänst vars tekniska lösning omöjliggör för domstolen att kontrollera om den är återkallad. Att fullmakten getts in till domstolen i anslutning till att den har signerats med hjälp av Bank-ID saknar enligt domstolens uppfattning betydelse eftersom domstolen alltjämt saknar möjlighet att vidta den kontroll av fullmakten som lagstiftaren har ålagt domstolen. Fullmakten uppfyller således inte kravet i 12 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken och Y.B:s talan ska avvisas.

BESLUT

Y.B:s talan avvisas.

Hovrätten för Västra Sverige

Y.B. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle undanröja beslutet och återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt handläggning. Som grund för sin talan anförde Y.B. i huvudsak att fullmakten hade getts in på ett sådant sätt att tingsrätten kunnat kontrollera att den inte var återkallad.

Hovrätten (hovrättsråden Lotten Karlén, Björn Östman och Gunilla Fransson) anförde följande i beslut den 24 april 2023.

SKÄL

Enligt 12 kap. 8 § rättegångsbalken ska en part som vill föra talan genom ombud ge ombudet fullmakt muntligen inför rätten eller skriftligen. En skriftlig fullmakt kan skrivas under elektroniskt, om detta görs med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014. De elektroniska underskrifter som för närvarande används i Sverige via tjänsterna för e-legitimationer, t.ex. Bank-ID, anses generellt uppfylla kraven för avancerade elektroniska underskrifter (prop. 2019/20:189 s. 64).

Som tingsrätten konstaterat uppfyller den aktuella fullmakten de krav på en avancerad elektronisk underskrift som ställs upp i 12 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken.

En skriftlig fullmakt som inte har undertecknats elektroniskt ska enligt 12 kap. 9 § första stycket rättegångsbalken ges in i original till rätten när ombudet första gången för talan i målet. Detta krav ger parten möjlighet att kunna återkalla fullmakten innan ombudet har hunnit använda den. På så sätt kan parten försäkra sig om att en återkallad fullmakt inte kan komma till användning i en rättegång eftersom ombudet i ett sådant fall saknar möjlighet att styrka sin behörighet.

När det gäller digitala fullmakter saknas det möjlighet för parten att återkalla fullmakten genom att fysiskt återta eller låta förstöra fullmaktshandlingen. I förarbetena uttalades därför att en förutsättning för att tillåta digitala fullmakter var att dessa kunde utformas på ett sätt som ur rättssäkerhetssynpunkt var likvärdigt med det befintliga systemet för fysiska rättegångsfullmakter (a. prop. s. 40).

En elektroniskt underskriven fullmakt ska därför enligt 12 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken ges in till rätten på ett sådant sätt att rätten kan kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten. En sådan ordning förutsätter enligt förarbetena att det finns en teknisk och administrativ lösning som möjliggör en sådan kontroll och genom vilken fullmaktsgivaren kan försäkra sig om att en återkallad fullmakt inte kan komma till användning i en rättegång (a. prop. s. 64-65).

I samband med att en digital fullmakt ges in ankommer det på rätten att kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten (a. prop. s. 41). En sådan kontroll bör vara möjlig att göra direkt genom den tekniska lösningen utan att några ytterligare åtgärder eller efterforskningar behöver göras från domstolens sida, som att t.ex. ta direkt kontakt med parten (jfr Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut den 30 november 2022 i mål Ö 3638-22).

I förarbetena uttalas det att syftet med de nya bestämmelserna om digitalisering var att öka domstolarnas tillgänglighet för parter och ombud och att det i sammanhanget var möjligt att tänka sig olika typer av tekniska och administrativa lösningar som kunde säkerställa att en digital fullmakt som åberopas i domstol inte var återkallad av parten. Hur en sådan kontroll skulle gå till i praktiken var enligt förarbetena avhängig vilken teknisk lösning som valdes. (A. prop. s. 41-42.)

Lagstiftaren uttalade dock att den processrättsliga regleringen inte borde binda domstolarna och Domstolsverket vid en viss teknisk lösning. Regleringen borde i stället vara teknikneutral och ta sikte på det grundläggande syftet att digitala fullmakter skulle kunna återkallas på ett sätt som var betryggande för den enskilde parten. I promemorian uttalades det vidare att den nya regleringen med digitala fullmakter borde ge utrymme för olika typer av tekniska och administrativa lösningar (Ds 2019:18, s. 64). Bestämmelsen i 12 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken har av dessa skäl fått en teknikneutral utformning. (Se a. prop. s. 41 och Fitger m.fl. Rättegångsbalken, JUNO, version 93, kommentaren till 12 kap. 9 §.)

Tingsrätten har i skälen till sitt avvisningsbeslut anfört att Y.B. har gett in den aktuella fullmakten via e-tjänsten Scrive och att denna e-tjänst inte möjliggör för domstolen att kunna kontrollera om en elektroniskt undertecknad fullmakt är återkallad eller ej. Tingsrätten har i ett föreläggande till Y.B. anfört att det finns en teknisk och administrativ lösning som möjliggör denna kontroll och att det är att Y.B. själv ger in och signerar fullmakten via Sveriges Domstolars e-tjänst.

Mot bakgrund av förarbetsuttalandena om en önskan från lagstiftarens sida att inte binda domstolarna vid en viss teknisk lösning och att regleringen med digitala fullmakter borde ge utrymme för olika typer av tekniska och administrativa lösningar följer att även andra tekniska och administrativa lösningar än Sveriges Domstolars e-tjänst ska kunna användas för att ge in elektroniskt utfärdade fullmakter till domstolarna.

Det är emellertid angeläget att domstolarna på ett enkelt sätt kan kontrollera att digitala fullmakter inte är återkallade av parterna. När en fullmakt ges in genom Sveriges Domstolars e-tjänst är det endast fullmaktsgivaren själv som kan signera och ge in fullmakten. Vid det tillfället kan fullmakten således inte vara återkallad och någon ytterligare kontroll av det förhållandet behöver inte göras (jfr Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut den 30 november 2022 i mål Ö 3638-22).

I det aktuella målet har Y.B. gett in en fullmakt som har undertecknats elektroniskt med e-tjänsten Scrive och Bank-ID. Scrive är en digital tjänst genom vilken användare kan signera olika dokument digitalt. Av fullmakten framgår det att Y.B. undertecknade fullmakten med sitt Bank-ID den 25 november 2022 kl. 15.34. Det framgår vidare av utredningen i målet att den undertecknade fullmakten inkom per e-post till tingsrätten direkt från Scrive den 25 november 2022 kl. 15.35, dvs. en minut efter att den undertecknades av Y.B.

Fullmakten har alltså undertecknats med en avancerad elektronisk underskrift genom en e-tjänst och partens beslut att underteckna fullmakten har medfört att e-tjänsten automatiskt skickat den digitala fullmakten direkt till domstolen. Det har därmed blivit möjligt för domstolen att kunna konstatera ett mycket nära tidsmässigt samband mellan undertecknandet och ingivandet av fullmakten. En sådan ordning får enligt hovrätten anses utgöra en sådan teknisk och administrativ lösning som gör det möjligt för domstolen att kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten.

Tingsrättens beslut att avvisa Y.B:s ansökan om stämning ska därför undanröjas och målet ska återförvisas till tingsrätten för fortsatt handläggning.

BESLUT

2 Hovrätten undanröjer tingsrättens beslut och återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.