RH 2023:28

Sökord Godmanskap · Upphörande · Samtycke · Arvode

Samtycke till godmanskap. En person som haft en god man förordnad för sig hade inte betalat arvodet till den gode mannen. Fråga om personen då kunde anses ha samtyckt till godmanskap. Hovrätten ansåg att så var fallet, eftersom personen fortfarande var i behov av en god man, uttryckte att han önskade en sådan och samarbetade med den gode mannen.

Varbergs tingsrätt

Överförmyndarnämnden ansökte om att godmanskapet för O.K. skulle upphöra, eftersom han inte hade betalat arvodet till den gode mannen i enlighet med nämndens beslut. Tillståndet hos O.K. var sådant att han var i behov av en god man. Eftersom han förstod vad saken gällde var hans samtycke en förutsättning för godmanskap. Frågan var om han kunde anses ha samtyckt till godmanskapet.

Tingsrätten (tingsfiskalen Josefin Henningsson) anförde i beslut den 18 augusti 2023 följande.

SKÄL

Av 11 kap. 4 § föräldrabalken framgår att ett beslut om anordnande av godmanskap inte får meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Vidare framgår av 11 kap. 19 § föräldrabalken att om en god man inte längre behövs, ska godmanskapet upphöra.

Av utredningen i målet framgår att O.K. fortsatt har ett hjälpbehov som motiverar ett godmanskap. O.K. har vidare uppgett att han fortsatt vill ha en god man. Förutsättningar att besluta om upphörande av godmanskapet utifrån de omständigheter som Överförmyndarnämnden anfört föreligger inte. Överförmyndarnämndens begäran ska därför avslås.

BESLUT

Tingsrätten avslår Överförmyndarnämndens begäran om att godmanskapet för O.K. ska upphöra.

Hovrätten för Västra Sverige

Överförmyndarnämnden överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle bifalla yrkandet om att godmanskapet för O.K. skulle upphöra.

Hovrätten (hovrättslagmannen Åke Thimfors, hovrättsrådet Mia Schenck Blomqvist och f.d. hovrättsrådet Ann-Carin Glimstedt) anförde följande i beslut den 22 september 2023.

SKÄL

O.K:s tillstånd är sådant att han är i behov av en god man. Eftersom han förstår vad saken gäller är hans samtycke en förutsättning för godmanskap. Frågan är om han kan anses ha samtyckt.

Kravet på att den som förstår vad saken gäller ska samtycka till godmanskap syftar till att undvika att den enskilde och den gode mannen företar kolliderande rättshandlingar (se NJA II 1974:7 s. 410 f.). Samtycket ska alltså ta sikte på att den gode mannen får utföra sitt uppdrag. Därutöver är det behovet av god man som avgör om en sådan ska förordnas och när ett godmanskap ska upphöra (se 11 kap. 4 § och 19 § föräldrabalken).

O.K. har förklarat att han behöver och vill ha en god man med uppdrag att bevaka hans rätt och sörja för hans person. Han har alltså godkänt att en god man utses för att utföra det uppdraget. Annat har inte framkommit än att O.K. har samarbetat med den gode mannen under de drygt nio år som dennes uppdrag varat. Det förhållandet att O.K. inte har betalat arvodet till den gode mannen i enlighet med vad överförmyndarnämnden bestämt, kan då inte anses innebära att han inte samtycker till godmanskapet.

Det som nu har sagts innebär att det saknas förutsättningar för att besluta om upphörande av godmanskapet.

BESLUT

Hovrätten avslår överklagandet.