RH 2023:36

Sökord Återbetalningsskyldighet · Försvararkostnader · Jämkning · Psykisk störning

Tilltalad som dömts till rättspsykiatrisk vård har trots frihetsberövandet ålagts att återbetala del av sina försvararkostnader till staten då han fortsatt uppbär inkomst under frihetsberövandet.

Göteborgs tingsrätt

J.W. dömdes för grov misshandel och grovt olaga hot. Tingsrätten bestämde påföljden till rättspsykiatrisk vård. Kostnaderna för den offentlige försvararen och målsägandebiträdet uppgick till totalt 107 248 kr.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Per Nordén) anförde i dom den 27 februari 2023 bland annat följande.

DOMSKÄL

Enligt 31 kapitlet 1 § rättegångsbalken och 8 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde ska tilltalad som döms för brott i ett mål där åklagaren för talan, med vissa begränsningar ersätta staten vad som enligt rättens beslut har betalats av allmänna medel i ersättning till försvarare och till målsägandebiträde.

J.W:s inkomstförhållandena är sådana att han ska ersätta staten för vad som enligt rättens beslut har betalats av allmänna medel i ersättning till försvararen och målsägandebiträdet.

DOMSLUT

J.W. ska betala tillbaka 107 248 kr till staten.

Hovrätten för Västra Sverige

J.W. yrkade att hans ersättningsskyldighet skulle sättas ned helt eller jämkas kraftigt. Han uppgav också en lägre inkomst i form av pension än vad han uppgett i tingsrätten.

Hovrätten (hovrättsråden Roy Johansson och Mia Schenck Blomqvist samt tf. hovrättsassessorn Henning Eriksson) anförde i beslut den 5 april 2023 följande.

SKÄL

J.W. har dömts för brott i ett mål där åklagaren fört talan. Utgångspunkten är därmed att han ska ersätta staten för det som betalats av allmänna medel till försvararen och målsägandebiträdet. (Se 31 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken.)

Det belopp som den tilltalade ska betala får sättas ned helt eller delvis, om det finns skäl till det med hänsyn till brottsligheten eller den tilltalades personliga och ekonomiska förhållanden (se 31 kap. 1 § fjärde stycket rättegångsbalken). Jämkningsregeln har tillkommit för att den dömdes betalningsförmåga ska tas i anspråk inom rimliga gränser och inte i sådan utsträckning att återanpassningen i samhället försvåras (se prop. 1972:4 s. 267).

Högsta domstolen har uttalat att det endast i undantagsfall kan komma i fråga att besluta om återbetalningsskyldighet för den som begått brott under inflytande av en psykisk störning. Detsamma gäller när den dömde är under 18 år eller meddelas påföljdseftergift. Ett undantagsfall kan vara när en ung lagöverträdare har en inkomst eller förmögenhet som klart överstiger vad som är normalt för dennes ålder. (Se rättsfallet NJA 2020 s. 154.)

J.W. har visserligen dömts till en frihetsberövande påföljd, men eftersom han uppbär pension kommer han ha en inkomst även under verkställigheten. Trots att han begått brotten under inflytande av en psykisk störning bör han därför åläggas återbetalningsskyldighet.

I enlighet med vad som angetts ovan ska dock beloppet som J.W. ska återbetala sättas ned med beaktande av den inkomstuppgift han lämnat i hovrätten. Tingsrättens beslut ska ändras i enlighet med detta.

Vid denna utgång ska J.W. få ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten.

BESLUT

1 Hovrätten ändrar tingsrättens beslut på sätt att J.W:s ersättningsskyldighet för kostnaderna avseende den offentlige försvararen och målsägandebiträdet bestäms till 40 000 kr. Staten ska stå kostnaderna i övrigt.

2 J.W. ska få ersättning av staten för sina rättegångskostnader i hovrätten med 6 273 kr avseende ombudsarvode.