RH 2023:37

Sökord Barnfridsbrott · Bevittna brott

Innebörden av rekvisitet "bevittna" vid barnfridsbrott.

Malmö tingsrätt

Åklagaren åtalade E.C. för bland annat misshandel och olaga hot riktat mot A.C. samt för barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § första stycket första meningen brottsbalken i sin lydelse före den 1 juli 2022 riktade mot E.C:s och A.C:s tre gemensamma barn. Brotten hade enligt åtalen begåtts i familjens hem i Malmö den 14 november 2021 och E.C. hade begått gärningarna med uppsåt. Gärningsbeskrivningarna innehöll i övrigt följande.

3 E.C. har misshandlat A.C. genom att tilldela henne flera slag på överkroppen och dragit henne i håret, vilket har orsakat smärta.

4 E.C. har hotat A.C. genom att uttala att han skulle slakta familjen, eller liknande uttryck. Hotet var sådant att A.C. kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin egen och annan persons säkerhet.

5-6. Brotten i åtalspunkterna 3 och 4 har bevittnats av döttrarna E. och A.

7 Brottet i åtalspunkten 4 har bevittnats av sonen K.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Sandra Moradi) fann i dom den 22 december 2022, på grundval av A.C:s och barnens berättelser, åtalen enligt punkterna 3-4 styrkta samt att barnen bevittnat brotten enligt vad som angavs i åtalspunkterna 5-7. Tingsrätten dömde E.C. för bland annat de tre barnfridsbrotten till fängelse.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

E.C. överklagade tingsrättens dom och yrkade bland annat att bli frikänd från åtalen enligt åtalspunkterna 3-7.

Åklagaren motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Björn R. le Grand, Joakim Westerlund, referent, och Maria Anvin samt två nämndemän) fastställde i dom den 2 mars 2023 tingsrättens domslut i de delar E.C. dömts enligt åtalspunkterna 3-7 för misshandel, olaga hot och barnfridsbrott.

När det gäller barnfridsbrotten anförde hovrätten följande.

DOMSKÄL

Enligt 4 kap. 3 § brottsbalken ska den som begår bland annat misshandel och olaga hot dömas för barnfridsbrott om gärningen har bevittnats av ett barn som är närstående eller tidigare närstående till både gärningsmannen och den som gärningen begås mot. Som hovrätten kommit fram till har E.C. gjort sig skyldig till misshandel och olaga hot mot A.C. Av utredningen framgår dessutom att E., A. och K., som är E.C:s och A.C:s gemensamma barn, befann sig i bostaden under det aktuella händelseförloppet. E.C. ska därför dömas även för barnfridsbrott i enlighet med åtalen under förutsättning att det är bevisat att barnen bevittnat de brottsliga gärningarna. För straffansvar krävs därutöver att E.C. haft uppsåt till barnens bevittnande, varvid så kallat likgiltighetsuppsåt är tillräckligt.

Med bevittna avses enligt förarbetena att barnet ska ha sett eller hört den brottsliga gärningen begås. Det är alltså inte tillräckligt att barnet enbart ser följderna av den eller att barnet upplever att våldsamheter är på gång. För att barnet ska anses ha sett eller hört den brottsliga gärningen begås krävs att barnet på något sätt har uppfattat händelseförloppet genom att se eller höra de moment i gärningen som gör den straffbar, t.ex. att det förekommit våld eller högljudda och hotfulla uttalanden. Det är inte nödvändigt att barnet befinner sig i samma rum eller ens på samma plats som den som begår den bevittnade gärningen eller den som utsätts för den. Att barnet kan höra t.ex. hur ett hot framförs över telefon eller får bevittna ett övergrepp över internet i realtid omfattas också av begreppet bevittna. (Prop. 2020/21:170 s. 45.)

E. har berättat bland annat att hon hörde att E.C. slog A.C. samt även att han på bosniska hotade henne med att slakta dem alla. Lika med tingsrätten anser därför hovrätten att det är utrett att E. i straffbestämmelsens mening bevittnat såväl misshandeln som det olaga hotet.

Vad gäller A. har hon berättat att hon tydligt hörde hur E.C. slog A.C. Hon har därmed bevittnat misshandeln av A.C.

Beträffande det olaga hotet har A. sagt att hon hörde att E.C. var hotfull i tonen mot A.C. samt att E.C. på ett starkt och aggressivt sätt uttalade ett bosniskt ord som hon inte förstod, följt av "er alla". A. har förklarat att hon skrev ner det bosniska ordet och dagen efter frågade sin mamma vad det betydde, varvid hon fick förklarat för sig att det betydde "slakta".

I förarbetena anges att om hotet framförs på ett språk som barnet inte förstår och det inte finns några omständigheter i övrigt i anslutning till hotet som barnet kan uppfatta, t.ex. ett hotfullt tonläge eller hotfulla beteenden, kan det vara tveksamt om barnet kan anses ha bevittnat hotet. Det anges även att ett barn kan anses bevittna ett brott om barnet hör en förälder hota den andra föräldern på ett utåtagerande eller högljutt sätt även om barnet med anledning av exempelvis en intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att förstå innebörden av hotet. Vidare anges att det vid en bedömning av vad barnet har bevittnat måste beaktas att det inte måste föreligga någon insikt hos barnet att det varit fråga om ett brott som ingår i den i paragrafen angivna brottskatalogen. (Prop. 2020/21:170 s. 45.)

I detta fall har A. tydligt uppfattat både E.C:s hotfulla tonläge och hans hotfulla beteende. Uttalandet av det bosniska ordet för "slakta" upplevde hon dessutom som starkt och aggressivt. Mot denna bakgrund har hon uppfattat tillräckligt av de straffbara momenten för att hon ska anses ha bevittnat även det olaga hotet mot A.C.

Såvitt gäller barnfridsbrottet mot K. har åklagaren endast påstått att det är det olaga hotet som K. har bevittnat. Hovrätten konstaterar inledningsvis att det genom K:s uppgifter är klarlagt att han hörde ljud och röster från hela det händelseförlopp under vilket E.C. gjorde sig skyldig till olaga hot mot A.C. När det därefter gäller frågan om vad K. har uppfattat av den brottsliga gärningen har han uppgett att han hörde E.C. skrika högt och hotfullt på A.C. samt att han uppfattade E.C. som att det skulle bli allvarliga konsekvenser för A.C. om hon inte gjorde som E.C. ville. K. har förklarat att han blev rädd för A.C:s skull eftersom han vet att E.C. kan "explodera" och göra något dumt. Mot denna bakgrund får K. anses ha uppfattat tillräckligt av de omständigheter som utgör de straffbara momenten i det olaga hotet mot A.C. för att han i straffbestämmelsens mening ska ha bevittnat brottet.

E.C. måste ha insett att det fanns en avsevärd risk för att barnen skulle bevittna brotten han begick mot A.C. Det finns ingenting i utredningen som tyder på annat än att han var likgiltig inför om de faktiskt hörde vad som skedde. Han har därför haft uppsåt till barnens bevittnande och ska dömas för tre fall av barnfridsbrott i enlighet med åklagarens påståenden.

DOMSLUT

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i vad E.C. dömts enligt åtalspunkterna 3-7 för misshandel, olaga hot och barnfridsbrott och bestämde påföljden till fängelse.