RH 2023:54
Sökord Skuldsanering · Hinder mot skuldsanering · Skälighetsbedömning · Gäldenärs tidigare brottslighet
Det har inte ansetts föreligga något absolut hinder mot skuldsanering för en gäldenär som för ca tolv år sedan gjort sig skyldig till bl.a. misshandel och grov misshandel, synnerligen grovt brott, samt förpliktats att betala skadestånd till målsäganden. Ansökan om skuldsanering har dock avslagits då det bl.a. med hänsyn till gäldenärens tidigare brottslighet inte ansetts skäligt att bevilja skuldsanering.
Bakgrund
D.Å. dömdes 2012 av Svea hovrätt för bl.a. misshandel och grov misshandel, synnerligen grovt brott, mot sin sex månader gamla son. Påföljden bestämdes till fem års fängelse och D.Å. förpliktades att betala skadestånd till sonen med 120 000 kr.
Sedan D.Å. ansökt om skuldsanering, beslutade Kronofogdemyndigheten den 10 augusti 2022 att bevilja hans ansökan.
Som skäl anförde Kronofogdemyndigheten sammanfattningsvis i huvudsak följande. D.Å. är kvalificerat insolvent. Det förhållandet att D.Å. dömts för grov brottslighet och därigenom ådragit sig skadeståndsskyldighet som motsvarar ca 19 % av hans skuldbörda talar visserligen starkt emot att bevilja honom skuldsanering. Med hänsyn till den tid som passerat sedan D.Å. avtjänade sitt fängelsestraff föreligger det dock i detta fall inte något absolut hinder mot skuldsanering. D.Å. lever under ordnade förhållanden, har genom åren försökt att betala av på sina skulder i den mån han kunnat och det finns inget som tyder på att han kommer att skuldsätta sig på nytt. Det förhållandet att D.Å. är dömd för brott är inte en omständighet som ensam ska förhindra honom skuldsanering. D.Å. har ett stort behov av ekonomisk rehabilitering och vid en helhetsbedömning bedöms det skäligt att bevilja hans ansökan.
Attunda tingsrätt
Brottsoffermyndigheten överklagade Kronofogdemyndighetens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas.
D.Å. motsatte sig att Kronofogdemyndighetens beslut ändrades.
Tingsrätten (rådmannen Malin Hjalmarson) anförde i beslut den 21 juni 2023 följande.
SKÄL
Det är - - - utrett att D.Å. dömdes i mars 2012 för allvarlig brottslighet begången under hösten 2011. I domen beslutades även att D.Å. skulle betala skadestånd avseende sveda och värk samt kränkning till målsäganden som är hans barn.
I NJA 2017 s. 741 och RH 2014:47 ges viss vägledning om vilka förhållanden som bör beaktas vid bedömningen av hur lång tid det förhållandet att en skuld har sin grund i brott ska hindra skuldsanering. Någon närmare vägledning om hur lång denna tid i olika fall bör vara ges dock inte.
Vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter bedömer tingsrätten att den tid, nu knappt tolv år, som förflutit sedan D.Å. begick den aktuella brottsligheten får, med liten marginal, anses tillräckligt lång för att en skuldsanering ska kunna beviljas. Tingsrätten delar således Kronofogdemyndighetens bedömning även i denna del.
Mot angiven bakgrund ska Brottsoffermyndighetens överklagande avslås.
BESLUT
Tingsrätten avslår Brottsoffermyndighetens överklagande.
Svea hovrätt
Brottsoffermyndigheten överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle i första hand upphäva beslutet om skuldsanering och i andra hand undanröja beslutet och återförvisa ärendet till Kronofogdemyndigheten. Till stöd för sin talan anförde Brottsoffermyndigheten i huvudsak att det inte var skäligt att bevilja D.Å. skuldsanering med hänsyn till hans tidigare brottslighet.
D.Å. motsatte sig att tingsrättens beslut ändrades och anförde i huvudsak följande. Han saknar arbete och inkomst och lever på ekonomiskt bistånd från kommunen. Han har nyligen slutfört sin utbildning till undersköterska men saknar möjlighet att få anställning eftersom han förekommer i belastningsregistret. Han har gjort betalningar till Brottsoffermyndigheten efter förmåga. Hans situation är dock sådan att han saknar möjlighet att betala sina skulder inom överskådlig tid.
Skandinaviska Enskilda Banken AB (SEB) bereddes tillfälle att yttra sig.
Hovrätten (hovrättsråden Christian von Szalay och Martina Bozzo samt tf. hovrättsassessorn Mauro Villaggi, referent) anförde i beslut den 6 oktober 2023 följande.
SKÄL
Enligt 7 § skuldsaneringslagen (2016:675) får skuldsanering beviljas om gäldenären är insolvent och så skuldsatt att han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Gäldenären ska med andra ord vara kvalificerat insolvent. Av 9 § samma lag följer vidare att skuldsanering får beviljas om det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Vid bedömningen av om så är fallet ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar som gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.
I likhet med Kronofogdemyndigheten och tingsrätten anser hovrätten att det är utrett att D.Å. är kvalificerat insolvent. När det gäller frågan om det även är skäligt att bevilja honom skuldsanering gör hovrätten följande bedömning.
Av den skuldförteckning som bilagts Kronofogdemyndighetens beslut framgår att D.Å:s skulder uppgår till sammanlagt 737 982 kr. Av beloppet avser 599 655 kr en skuld till SEB och 138 327 kr en skuld till Brottsoffermyndigheten. Såvitt framkommit är skulden till SEB hänförlig till lån som D.Å. upptog under 2009 och på lånet tillkommande ränta. Skulden till Brottsoffermyndigheten avser brottsskadeersättning som betalats ut med anledning av Svea hovrätts dom - - - 2012. I domen dömdes D.Å. till fem års fängelse för bl.a. misshandel och grov misshandel, synnerligen grovt brott, mot sin sex månader gamla son och förpliktades att betala skadestånd till sonen med 120 000 kr jämte ränta. Av handlingarna i förevarande mål framgår att Brottsoffermyndigheten har betalat ut totalt 144 825 kr i brottsskadeersättning till sonen. Av beloppet har 30 000 kr avsett lyte, vilket det inte yrkades ersättning för i brottmålet. Av Kronofogdemyndighetens akt framgår att D.Å. även uppgett sig ha en - ej närmare preciserad - kvarstående skuld till sin son. Sonens vårdnadshavare har dock avstått från att anmäla fordran hos Kronofogdemyndigheten.
Redan i samband med införandet av 1994 års skuldsaneringslag angavs att frågan om det var skäligt att bevilja skuldsanering skulle avgöras efter en helhetsbedömning där samtliga omständigheter som rörde gäldenärens ekonomi och dennes personliga förhållanden skulle beaktas. Det angavs dock att skadeståndsfordringar som grundade sig på brott normalt borde hindra skuldsanering, men likväl inte generellt undantas från lagens tillämpningsområde. Vid bedömningen av om skuldsanering borde beviljas trots att en sådan skadeståndsfordran ingick bland gäldenärens skulder, skulle hänsyn tas till bl.a. fordrans ålder, huruvida gäldenären fullgjort en del av sin betalningsförpliktelse och frågan om skadeståndet endast utgjorde en mindre del av den totala skuldbördan. (Se prop. 1993/94:123 s. 96, 98 och 101 f.) I senare förarbetsuttalanden har det betonats att alltför stor vikt inte ska fästas vid en enstaka omständighet som talar emot skuldsanering, utan att en nyanserad prövning ska göras med beaktande även av andra omständigheter i ärendet (se prop. 2005/06:124 s. 41 f.).
Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2017 s. 741 prövat betydelsen av att en gäldenärs skulder haft sin grund i brottslighet. I fallet konstaterades att förarbetena till 1994 års lag fortfarande var vägledande, men att de borde ses mot bakgrund av de förhållanden som gällde då liksom det förhållandet att senare lagstiftning inriktats på att utvidga möjligheterna för skuldsanering. Vidare angavs att skälighetsbedömningen ska göras ur ett samhälleligt perspektiv och att ett beviljande av skuldsanering inte får verka stötande från allmän synpunkt. Det förhållandet att gäldenären har en skuld på grund av brott ska inte utgöra ett slutligt hinder mot skuldsanering och det gäller även om det rör sig om en mer beaktansvärd skuld på grund av grövre brottslighet. Vid en mer beaktansvärd skuld bör däremot en utgångspunkt vara att det under en viss inledande tid gäller ett absolut hinder mot skuldsanering. Detta hinder kan gälla under några år, men många gånger bör tiden vara avsevärt längre. Så småningom måste dock andra omständigheter vägas in, särskilt behovet av rehabilitering och de ansträngningar som gäldenären gjort för att fullgöra sina förpliktelser. Efter en i förhållande till omständigheterna rimlig ytterligare tid, som kan vara betydande, bör man kunna se bort från att en skuld har brottslig grund. En given utgångspunkt är att ju grövre brottet varit, desto längre tid bör förhållandet inverka på bedömningen. Särskild betydelse bör också tillmätas det förhållandet att brottet allvarligt kränkt en individs personliga integritet. Därutöver har det betydelse om skuldsaneringsbeslutet direkt drabbar den skadelidandes rätt till skadestånd eller Brottsoffer-myndighetens återkravsrätt. (Se NJA 2017 s. 741 p. 11, 14 och 17 ff.)
Brottsoffermyndigheten har bl.a. framhållit att D.Å. även dömts för brott i tiden före Svea hovrätts dom. Enligt hovrätten saknar dock den brottsligheten betydelse vid skälighetsbedömningen, särskilt som nuvarande skulder inte rör några av de brotten.
Av de skulder som D.Å. har i dag får skulden till Brottsoffermyndigheten anses beaktansvärd. Med hänsyn till att det har förflutit ca tolv år sedan de gärningar som behandlades i Svea hovrätts dom begicks, kan dock brottsligheten inte anses medföra att det föreligger ett absolut hinder mot skuldsanering i och för sig. De skulder som D.Å. har med anledning av Svea hovrätts dom utgörs också huvudsakligen av det skadeståndskrav som tagits över av Brottsoffermyndigheten. Såvitt framkommit har D.Å. inte heller ådragit sig några nya skulder i tiden efter domen. Det får också anses stå klart att D.Å. har ett behov av ekonomisk rehabilitering. Samtliga nu nämnda omständigheter talar för att bevilja D.Å. skuldsanering.
Den brottslighet som D.Å. dömdes för genom Svea hovrätts dom har varit mycket allvarlig. Det har bl.a. varit fråga om upprepat våld av en förälder mot ett spädbarn där visst handlande innefattat synnerlig hänsynslöshet. De skallskador som D.Å. åsamkat sonen har också medfört en betydande risk för bestående kroppsliga men. Det står alltså klart att det varit fråga om brottslighet som allvarligt kränkt en individs personliga integritet. Även om den tid som nu passerat innebär att det inte kan anses föreligga ett absolut hinder mot skuldsanering, har denna brottslighet tveklöst fortfarande stor betydelse vid den helhetsbedömning som hovrätten har att göra (jfr rättsfallet RH 2019:8).
D.Å. har endast återbetalat en marginell del av de skulder han har med anledning av Svea hovrätts dom. Hans påstående om att han frivilligt betalat av på sina skulder efter sin visstidsanställning under 2018 har också vederlagts. Det har tvärtom framkommit att Kronofogdemyndigheten utmätte medlen efter att de uppmärksammats vid en utredning. Det sagda talar emot att det skulle finnas någon verklig betalningsvilja hos D.Å. I samma riktning talar det förhållandet att han inför Kronofogdemyndigheten uppgett att han anser sig ha blivit felaktigt dömd. Till detta kommer att D.Å. alltsedan han frigavs villkorligt i februari 2015, förutom ovan nämnda visstidsanställning om fyra månader, saknat anställning. Med anledning av vad D.Å. uppgett i målet finns det i sammanhanget skäl att framhålla att det finns ett flertal anställningar där förekomsten i belastningsregistret saknar betydelse. Det har inte framkommit vilka konkreta ansträngningar D.Å. vidtagit för att få en sådan anställning, varken i dag eller i tiden dessförinnan.
Som tidigare nämnts har det våld som D.Å. utsatt sonen för medfört en betydande risk för bestående kroppsliga men. I ärendet saknas uppgifter om sonens tillstånd i dag. Det är därför oklart om sonen har eller kan komma att få men som kan aktualisera framtida skadeståndsanspråk. Dessa brister får gå ut över sökanden, dvs. D.Å.
Mot bakgrund av vad som nu anförts finner hovrätten vid en sammantagen bedömning att det för närvarande inte är skäligt att bevilja D.Å. skuldsanering trots hans behov av ekonomisk rehabilitering. Hans ansökan ska därför avslås.
BESLUT
Med ändring av tingsrättens beslut upphäver hovrätten Kronofogdemyndighetens beslut den 10 augusti 2022 - - - och avslår D.Å:s ansökan om skuldsanering.