RH 2023:55

Sökord Dagsböter · Tillgodoräknande av frihetsberövande

Vid tillgodoräknande av frihetsberövande som verkställighet av dagsböter har avräkning skett med tio dagsböter för varje kalenderdag som frihetsberövandet pågått.

Hässleholms tingsrätt

Åklagaren åtalade A.V. för dels rån, dels olovlig körning m.m. och redovisade att A.V. på grund av misstanke om rånet varit berövad friheten från och med den 7 mars till och med den 10 mars 2020.

Hässleholms tingsrätt (ordförande lagmannen Kristina Andersson) frikände i dom den 30 december 2021 A.V. från åtalet för rån men dömde honom för övriga åtalade brott till 100 dagsböter. En nämndeman var skiljaktig och ville döma A.V. även för rån.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle döma A.V. för rån och därför bestämma påföljden till fängelse. A.V. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Björn R. le Grand och Lars Lindblad, tf. hovrättsassessorn Johan Henningsson, referent, samt två nämndemän) fann i dom den 23 maj 2022 på anförda skäl att tingsrättens frikännande dom från åtalet för rån skulle stå fast och anförde vidare följande

DOMSKÄL

Påföljd

Straffvärdet för den brottslighet som A.V. döms för motsvarar 100 dagsböter.

A.V. har med anledning av misstankar om brott, som prövats i målet, varit frihetsberövad från och med den 7 till och med den 10 mars 2020. Bötesstraffet bör därför med tillämpning av 3 § lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande anses delvis verkställt, jfr prop. 2017/18:250 s. 124 och 193 samt NJA 1989 s. 12. I det nämnda rättsfallet antog Högsta domstolen som ett riktmärke att ett dygns frihetsberövande motsvarar tio dagsböter och angav att resultatet sedan fick modifieras med hänsyn till omständigheterna. Vid tiden för avgörandet räknades strafftid från … till och med och avräkningsbar tid räknades på samma sätt. Frihetsberövandets första dag kom alltså inte att dras av från utdömda fängelsestraff, och så skedde inte heller i 1989 års dom från bötesstraffet. Med de nya regler för beräkning av strafftid som infördes 2019 beräknas strafftiden vid bl.a. fängelsestraff emellertid så att även den första dagen tas med. Det framgår av 17 § strafftidslagen (2018:1251). På samma sätt beräknas längden av tidigare frihetsberövanden vid tillgodoräknande från fängelsestraff (se a. prop. s. 124). Frågan är därför om det nya sättet att beräkna frihetsberövandets längd bör få genomslag även vid avräkning från bötesstraff.

I avgöranden från andra hovrätter har som regel efter lagändringen frihetsberövandets längd vid avräkning från bötesstraff beräknats enligt den gamla metoden (från … till och med). Det gäller t.ex. domar från Svea hovrätt (2022-04-27, B 15213-21), Göta hovrätt (2022-01-10, B 3957-21), Hovrätten för Västra Sverige (2021-03-25, B 5850-20) och Hovrätten för Nedre Norrland (2021-10-06, B 330-21). Svea hovrätt har emellertid också i ett avgörande (dom 2021-10-21, B 9643-21) räknat frihetsberövandets längd enligt den nya metoden, och exempel på en sådan tillämpning finns också i tingsrättspraxis. Såvitt bekant har frågan inte tidigare prövats i något avgörande från denna hovrätt.

Vid tillkomsten av 3 § lagen om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande uttalades (prop. 2017/18:250 s. 193) att den enda sakliga ändring som paragrafens andra stycke skulle innebära avsåg tillämpningsområdet. Tidigare förarbeten och praxis kunde enligt regeringen därför i oförändrade delar ge vägledning för tillämpningen. Någon diskussion om konsekvenserna av ändringen av sättet för att räkna hur långt ett frihetsberövande varat fördes emellertid inte. Det framstår inte heller som sannolikt att regeringen avsett att frihetsberövandet skulle bedömas olika i paragrafens båda stycken, något som för övrigt vore svårt att förena med lagtextens utformning.

Det nya beräkningssättet bör enligt hovrätten få genomslag även vid avräkning från bötesstraff. Detta innebär att även frihetsberövandets första dag bör räknas med. För varje dag som frihetsberövandet varat bör som riktmärke tio dagsböter anses erlagda. En konsekvens av detta och av att endast frihetsberövanden som överstiger 24 timmar aktualiserar avräkning blir i de fall avräkning sker att aldrig färre än 20 dagsböter kommer att räknas av.

Utgångspunkten bör således vara att avräkning ska ske från A.V:s bötesstraff som motsvarar fyra dagars frihetsberövande, dvs. med 40 dagsböter. Skäl att modifiera resultatet finns inte.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten förordnar att 40 av dagsböterna ska anses erlagda.