lagen.
Svea hovrätt

RH 2024:1

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
2024-01-26
Målnummer
T 4685-23

Källa

Sökord Förverkande · Förverkande av bostadsrätt · Särskilt allvarlig störning · Särskilt allvarlig störning enligt bostadsrättslagen

En bostadsrättshavares misshandel av en granne har ansetts utgöra en så särskilt allvarlig störning att nyttjanderätten till bostadsrätten har förverkats. Bostadsrättsföreningen har därmed haft rätt att säga upp bostadsrättshavaren till omedelbar avflyttning utan föregående rättelseanmaning. Med hänsyn till straffvärdet för den aktuella gärningen har den bakomliggande orsaken till misshandeln ansetts sakna betydelse.

Södertörns tingsrätt

C.A. är ensam innehavare av bostadsrätten som hör till lägenhet nr - - - (Lägenheten) i Bostadsrättsföreningen Gräddhyllan i Huddinges (Föreningen) fastighet med adress - - - i Huddinge.

Föreningen sade, utan föregående anmaning att vidta rättelse, upp C.A:s nyttjanderätt till förverkande på grund av en händelse natten mellan den 12 och 13 mars 2022 som enligt Föreningen utgjorde en särskilt allvarlig störning. Parterna är inte överens om vad som hände vid tillfället. C.A. dömdes dock, mot sitt förnekande, av Södertörns tingsrätt den 21 november 2022 i mål nr - - - (Brottmålsdomen), för misshandel av en styrelseledamot i Föreningen (J.A.) den 13 mars 2022.

Föreningen yrkade vid tingsrätten att C.A. skulle förpliktas att avflytta från Lägenheten.

Som grund för sin talan anförde Föreningen i huvudsak följande. C.A. har, på grund av en särskilt allvarlig störning, förverkat bostadsrätten till Lägenheten. C.A. har, natten mellan den 12 och 13 mars 2022, misshandlat sin granne J.A. tillika medlem i styrelsen för Föreningen på den fastighet vari Lägenheten är belägen. Det framgår av Brottmålsdomen hur misshandeln närmare gick till, vilket straffvärde den bedömdes ha och vad påföljden bestämdes till. - - - Misshandeln utgör en särskilt allvarlig störning i enlighet med bostadsrättslagen. Den 9 juni 2022 skickade Föreningen en förverkandeuppsägning till C.A med delgivningsman. Han delgavs uppsägningen den 14 juni 2022. En kopia av uppsägningen skickades till socialförvaltningen i Huddinge kommun med rekommenderat brev.

C.A. bestred Föreningens talan och anförde i huvudsak följande. Han har inte gjort sig skyldig till misshandel av J.A. och domen är överklagad. Den påstådda störningen är under alla förhållanden inte så allvarlig att den kan leda till uppsägning och i vart fall inte utan anmaning om att vidta rättelse.

Tingsrätten (rådmannen Jennie Dackmar) anförde i dom den 7 mars 2023 följande.

DOMSKÄL

Inledande synpunkter

Enligt 7 kap. 9 § bostadsrättslagen (1991:614) ska en bostadsrättshavare, när han eller hon använder lägenheten, se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet). Om det förekommer störningar i boendet ska föreningen ge bostadsrättshavaren tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör och, om det är fråga om en bostadslägenhet, underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna. Tillsägelse och underrättelse till socialnämnden behövs emellertid inte om föreningen säger upp bostadsrättshavaren med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning (särskilt allvarliga störningar i boendet). En kopia av uppsägningen ska dock i sådana fall, enligt 7 kap. 20 § fjärde stycket, skickas till socialnämnden.

Vid särskilt allvarliga störningar i boendet är nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt förverkad och föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning även om någon tillsägelse om rättelse inte skett (se 7 kap. 18 § första stycket 5 och 20 § fjärde stycket). Denna rätt gäller oavsett om bostadsrättshavaren vidtar rättelse innan föreningen sagt upp avtalet (7 kap. 21 § första stycket).

I förarbetena till bostadsrättslagen nämns, som exempel på vad som kan utgöra en särskilt allvarlig störning, våld eller hot om våld som riktats mot den som påtalat störningar i boendet eller mot någon annan som bor i huset (se prop. 2002/03:12 s. 117).

Ska C.A. förpliktas avflytta?

Genom den åberopade Brottmålsdomen finner tingsrätten det styrkt att C.A. misshandlat grannen och styrelseledamoten J.A. i enlighet med Föreningens påstående och att han inte handlat i nödvärn eller s.k. putativt nödvärn. Att domen inte har vunnit laga kraft medför ingen annan bedömning.

C.A. har under huvudförhandlingen redogjort för upprinnelsen till händelsen och därvid uppgett att styrelsen "alltid går upp bakvägen och att man aldrig träffar på dem", att han vid tillfället frågade J.A. "hur länge de ska hålla på med narcissistiska härskarmetoder" och att det blev tjafs om det samt att det även sades något om rättelseanmaningarna. Det framgår alltså redan av C.A:s egna uppgifter att han konfronterade J.A. den aktuella natten med anledning av att denne är styrelseledamot i Föreningen och att han, på något sätt, känner sig felbehandlad/utsatt av styrelsen/Föreningen. Misshandeln av J.A. måste, mot nu angiven bakgrund, anses ha ett tydligt samband med dennes roll som styrelseledamot och kan inte förklaras av en personlig konflikt mellan J.A. och C.A.

Vid bedömningen av om en gärning ska betraktas som en särskilt allvarlig störning i boendet bör även gärningens straffvärde beaktas. Tingsrätten delar bedömningen i Brottmålsdomen att den aktuella misshandeln har ett straffvärde motsvarande omkring fyra månaders fängelse - - -.

På grund av det ovan anförda bedömer tingsrätten att misshandeln av J.A. har utgjort en särskilt allvarlig störning i boendet (jfr bl.a. NJA 2008 s. 243). Nyttjanderätten är därmed förverkad. Uppsägning har skett och kopia av uppsägningen har skickats till socialnämnden. Föreningens yrkande om att C.A. ska förpliktas avflytta från Lägenheten ska därmed bifallas.

DOMSLUT

1 Tingsrätten förpliktade C.A. att avflytta från bostadslägenhet - - - i Bostadsrättsföreningen Gräddhyllan i Huddinges fastighet - - -.

Svea hovrätt

C.A. överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle lämna Föreningens talan om avhysning utan bifall.

Föreningen motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling.

Hovrätten (hovrättsråden Christian von Szalay, referent, Katja Isberg Amnäs och Lina Forzelius) anförde i dom den 26 januari 2024 följande.

DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Tingsrätten har i sin dom redogjort för de bestämmelser i bostadsrättslagen (1991:614) som är av betydelse i målet.

En avgörande fråga i målet är vad som utgör en särskilt allvarlig störning i bostadsrättslagens mening.

Bestämmelserna om störningar i boendet i bostadsrättslagen är enligt förarbetena avsedda att tillämpas på samma sätt som motsvarande bestämmelser i hyreslagen (se prop. 2002/03:12 s. 116). Den domstolspraxis som finns på området i hyresförhållanden blir alltså vägledande även för bedömningen av vad som bl.a. utgör en särskilt allvarlig störning enligt bostadsrättslagen.

Som exempel på vad som kan utgöra en särskilt allvarlig störning nämns i förarbetena, såväl till hyreslagen som bostadsrättslagen, en boende som gör sig skyldig till allvarlig brottslighet som har samband med boendet, t.ex. mordbrand eller våld eller hot om våld som riktas mot den som påtalat störningar i boendet eller mot någon annan som bor i fastigheten (se prop. 1992/93:115 s. 21 respektive 2002/03:12 s. 117).

Att förlora sin bostad är mycket ingripande för den enskilde, även om en bostadsrätts ekonomiska värde inte går förlorat vid ett förverkande. Möjligheten att utan rättelseanmaning förverka nyttjanderätten till en bostadsrätt bör därför tillämpas restriktivt. Varje typ av våld eller hot om våld mot den som påtalar störningar i boendet eller mot någon annan som bor i fastigheten kan således inte föranleda ett förverkande.

I praxis har enstaka störningar i form av våld eller hot om våld ansetts som en särskilt allvarlig störning när straffvärdet uppgår till åtminstone någon månads fängelse (se NJA 2008 s. 243 och RH 1999:57). Även mindre allvarliga gärningar har bedömts kunna utgöra en särskilt allvarlig störning när det funnits någon försvårande omständighet, exempelvis om gärningen varit att se som en hämndåtgärd eller om gärningarna har skett vid upprepade tillfällen mot en eller flera boende (se RH 2016:57, RH 2015:31 och Svea hovrätts dom den 19 februari 2013 i mål T 5890-12). Bedömningen har dock blivit den motsatta när mindre allvarliga gärningar haft sin grund i en ömsesidig och långvarig personlig konflikt mellan de berörda boende (se Göta hovrätts dom den 22 december 2011 i mål nr T 1381-11). Vid mer allvarliga gärningar torde den bakomliggande orsaken till gärningen i princip sakna betydelse för bedömningen av om den utgör en särskilt allvarlig störning i bostadsrättslagens mening. En bedömning i det enskilda fallet måste dock alltid göras.

Bedömningen i detta fall

Hovrätten instämmer inledningsvis i tingsrättens bedömning att Föreningen styrkt att C.A. misshandlat grannen och styrelseledamoten J.A. i enlighet med Föreningens påstående och att C.A. inte agerat i nödvärn eller putativt nödvärn. Hovrätten har därvid särskilt beaktat att C.A. nu även är dömd av Svea hovrätt för den aktuella misshandeln.

När det därefter gäller frågan om den aktuella misshandeln utgjort en särskilt allvarlig störning gör hovrätten följande överväganden.

J.A. var vid tidpunkten för misshandeln granne med C.A. och misshandeln skedde i direkt anslutning till J.A:s bostad.

Hovrätten finner inte skäl att bedöma straffvärdet för den aktuella misshandeln på annat sätt än vad tingsrätt och hovrätt gjort i brottmålsdomarna, dvs. till fyra månaders fängelse. Den brottslighet som C.A. utsatt J.A. för utgör därmed - oavsett om den haft med J.A:s uppdrag som styrelseledamot att göra eller inte - en särskilt allvarlig störning i bostadsrättslagens mening. Det ligger i sakens natur att detta inte är av ringa betydelse. C.A:s nyttjanderätt till lägenheten är därmed förverkad. Hovrätten konstaterar liksom tingsrätten att även de formella förutsättningarna för ett bifall till avhysningstalan är uppfyllda. Tingsrättens dom ska därför fastställas.

DOMSLUT

1 Hovrätten fastställer tingsrättens dom.