RH 2024:12

Sökord Påföljd · Straffmätning

En man frikändes i tingsrätten från ansvar för grovt vapenbrott. När hovrätten senare dömde mannen för brottet hade han i en annan rättegång dömts till fängelse för annan brottslighet som begåtts efter vapenbrottet. Hovrätten ansåg att vapenbrottet var att anse som ett nyupptäckt brott - trots att motsatsen hade gällt om tingsrätten hade dömt mannen till ansvar för brottet - och tillämpade asperationsprincipen i 34 kap. 2 § brottsbalken.

Attunda tingsrätt

M.J. åtalades för grovt vattenbrott och ringa narkotikabrott.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Richard Berlin) frikände i dom den 1 februari 2023 M.J. från ansvar för grovt vapenbrott och dömde honom för ringa narkotikabrott. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter.

Svea hovrätt

Åklagaren överklagade tingsrättens dom och yrkade att M.J. skulle dömas även för grovt vapenbrott i enlighet med åtalet.

Hovrätten (hovrättsråden Christian von Szalay och Lina Forzelius, referent, tf. hovrättsassessorn Max Swalling samt två nämndemän) fann i dom 6 februari 2024 åtalet för grovt vapenbrott styrkt och anförde i fråga om påföljden följande.

DOMSKÄL

Påföljd

M.J. förekommer under ett flertal avsnitt i belastningsregistret, framför allt avseende ringa narkotikabrott. Den 5 december 2023 dömdes han till tre år och tre månaders fängelse för allmänfarlig ödeläggelse och grovt olaga hot, vilken dom fastställdes av hovrätten den 2 februari 2023.

M.J. ska, utöver ett fall av ringa narkotikabrott, nu även dömas för grovt vapenbrott med ett straffvärde på fängelse tre år. - - -.

Vapenbrottets art och straffvärde medför att annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga. Vid straffmätningen gör hovrätten följande överväganden.

De brott som M.J. nu döms för har begåtts före den fällande tingsrättsdomen i december 2023 (dom nr 2). En tolkning av 34 kap. 1 § brottsbalken enligt dess ordalydelse innebär att nu aktuell brottslighet ska anses nyupptäckt i förhållande till brotten i dom nr 2 och att asperationsprincipen i 34 kap. 2 § brottsbalken ska tillämpas (se även NJA 2018 s. 574 punkterna 36-43). Hade tingsrättens dom i detta mål i stället varit fällande skulle domen ha beaktats i dom nr 2. Brotten i dom nr 2 hade då ansetts nya i förhållande till nu aktuell brottslighet och någon asperation hade då inte skett.

Det kan på goda grundar sättas i fråga om lagstiftaren verkligen avsett att göra frågan om asperation i ett fall som det aktuella beroende av om tingsrättsdomen varit friande eller fällande. Frågan har inte uttryckligen behandlats i förarbetena och någon tydlig vägledning finns inte heller i praxis eller doktrin. Vid sådant förhållande ska det för M.J. mest förmånliga alternativet väljas (jfr prop. 2015/16:151 s. 56). Den brottslighet han nu döms för ska därför anses nyupptäckt i förhållande till den först fällande domen (dom nr 2) och asperationsprincipen i 34 kap. 2 § brottsbalken ska till följd därav tillämpas. Rätten får då döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet. Fängelsestraffets längd ska därför bestämmas till ett år och sex månader. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

DOMSLUT

Hovrätten dömde M.J. även för grovt vapenbrott till fängelse 1 år och 6 månader.