RH 2024:46
Sökord Entledigande av boutredningsman · Talerätt · Dödsbodelägare
Fråga om talerätt vid ansökan om entledigande av boutredningsman (19 kap. 5 § ärvdabalken).
M.L. ansökte vid tingsrätten om att L.S. skulle entledigas från uppdraget som boutredningsman i dödsboet efter V.S. M.L. var dotter till V.S. Till stöd för sin talan anförde M.L. att hon har talerätt då hon är dödsbodelägare samt att hon klandrat testamentet inom klanderfristen.
K.J. och J.J.B. ansåg att M.L:s ansökan borde avvisas då hon genom testamente som inte klandrats i tid blivit utesluten från arv och därmed inte var att anses som dödsbodelägare.
Tingsrätten (rådmannen Ulf Ljungdahl) anförde i beslut den 10 juni 2024 bl.a. följande.
M.L. delgavs V.S:s testamente den 16 augusti 2019. Hon förde talan om klander av alternativt jämkning av testamente som ogillades genom lagakraftvunnen dom. Genom testamentet är M.L. utesluten från arv. Hon är därmed inte dödsbodelägare och har inte rätt att föra talan om entledigande av boutredningsman.
Ansökan om entledigande av boutredningsman avvisas.
M.L. överklagade tingsrättens beslut och vidhöll sitt yrkande.
Hovrätten (hovrättsråden Ulrik Lönnmyr och Stellan Gylestam samt tf. hovrättsassessorn Gottfrid Abresparr, referent) anförde i beslut den 23 oktober 2024 följande.
Av 19 kap. 5 § ärvdabalken följer att om en boutredningsman finnes inte vara lämplig eller om denne av annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget, ska han eller hon entledigas, då det begärs av någon vars rätt är beroende av utredningen eller förhållandet annars blev känt.
Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att M.L. inte är dödsbodelägare. M.L. kan därför inte grunda sin rätt att ansöka om entledigande på att hon är dödsbodelägare. Frågan blir då om hon kan ansöka om entledigande eftersom hennes rätt är beroende av utredningen av någon annan anledning.
Av förarbetena framgår att, utöver dödsbodelägare, talerätt kan tillkomma legatarie vars rätt är beroende av sättet för boutredningen liksom den som på motsvarande vis får föra talan om verkställande av ändamålsbestämmelse. Är dödsboet insolvent bör även dess fordringsägare kunna föra talan om entledigande av boutredningsman (NJA II 1933 s. 238). Talerätt torde även tillkomma den som kan visa ett berättigat intresse av att få fastställt huruvida ett annat testamente finns i boet (jfr NJA 1932 s. 60). Utöver vad som nu angetts får rättsläget beträffande talerättens omfattning betraktas som oklart.
Uppdraget som boutredningsman är ekonomiskt (jfr 19 kap. 1 § ärvdabalken samt NJA II 1933 s. 132 f. och s. 156 ff.). Med denna utgångspunkt bör även förhållandevis svaga ekonomiska eller rättsliga intressen räcka för talerätt i frågan om entledigande av boutredningsman. Ideella intressen, som att sökanden haft en nära relation till den avlidne eller i övrigt har en önskan att boutredningen går rätt till, bör dock inte grunda någon rätt att ansöka om entledigande.
M.L. är inte dödsbodelägare. Hon har inte heller fört fram någon omständighet som talar för att hennes rätt ändå är beroende av utredningen. Att hon tidigare varit dödsbodelägare och är den avlidnes dotter ger inte i sig henne en rätt att ansöka om entledigande. Tingsrätten har därmed haft fog för sitt beslut att avvisa hennes ansökan.
Hovrätten – – – avslår överklagandet.