RH 2024:5

Sökord Förordnande av boutredningsman · Delgivning

Rättegångsfel som föranlett återförvisning har begåtts när tingsrätten, på begäran av vissa dödsbodelägare, fattat beslut om att dödsbo ska avträdas till förvaltning av boutredningsman utan att övriga dödsbodelägare först delgetts ansökan.

Kalmar tingsrätt

M.B., C.E., B.W. och M.W. ansökte vid tingsrätten, i egenskap av dödsbodelägare, om att egendomen i dödsboet efter I.F.B. skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman.

De övriga dödsbodelägarna, E.B. och A.B., bereddes tillfälle att yttra sig och fick upplysning om att ärendet kunde komma att avgöras även om de inte hördes av. Varken E.B. eller A.B. delgavs föreläggandet och ingen av dem avhördes innan tingsrätten avgjorde ärendet.

Tingsrätten (rådmannen Daniel Klingström) beslutade den 7 februari 2024 att dödsboet efter I.F.B. skulle förvaltas av boutredningsman och utsåg biträdande juristen L.G. till boutredningsman..

Göta hovrätt

E.B. överklagade beslutet. Hon ifrågasatte om det fanns skäl att utse en boutredningsman och anförde att hon inte hade fått möjlighet att framföra sin mening vid tingsrätten.

Hovrätten (hovrättsråden Ulrik Lönnmyr och Annica Kullander, referent, samt tf. hovrättsassessorn Jonas Mathsson) anförde i beslut den 6 mars 2024 följande.

SKÄL

Den avgörande frågan är om tingsrättens föreläggande för motparten att yttra sig över ansökan om förordnande av boutredningsman borde ha delgetts och om ett åsidosättande av detta utgör ett rättegångsfel som medför att ärendet ska återförvisas.

Innan rätten meddelar beslut om förordnande av boutredningsman ska dödsbodelägarna genom särskilda meddelanden av rätten få tillfälle att yttra sig, såvitt detta kan ske utan märklig tidsutdräkt (19 kap. 9 § ärvdabalken). På detta sätt får dödsbodelägare bl.a. tillfälle att komma in med egna förslag på boutredningsman.

Av 46 § lagen (1996:242) om domstolsärenden framgår att om domstolen ska underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat får det ske genom delgivning. Delgivning ska användas om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det behövs med hänsyn till omständigheterna.

Genom att ansökan om boutredningsman delges övriga dödsbodelägare säkerställs att de på ett betryggande sätt kan tillvarata sina rättigheter och bevaka sina intressen i dödsboet. Visserligen kan en dödsbodelägare i princip inte motsätta sig att en boutredningsman förordnas. Vad avser valet av boutredningsman ska dock fästas särskilt avseende vid övriga dödsbodelägares förslag (jfr 19 kap. 3 § första stycket ärvdabalken).

Tingsrättens föreläggande att yttra sig över ansökan om boutredningsman har skickats med lösbrev till övriga dödsbodelägare och det får godtas att E.B. inte fått del av ansökan innan tingsrätten meddelat sitt beslut. Det förhållandet att tingsrätten förordnat en boutredningsman utan att först delge E.B. ansökan har mot bakgrund av det ovan sagda utgjort ett rättegångsfel. Eftersom felet inneburit ett åsidosättande av en väsentlig rättssäkerhetsprincip ska det inte avhjälpas i hovrätten (se Welamson m.fl., Processen i hovrätt och Högsta domstolen, Rättegång VI, sjätte uppl., s. 117 ff.). Denna bedömning förändras inte av att E.B., i vart fall inte uttryckligen i sitt överklagande, lämnat förslag på någon annan boutredningsman än den tingsrätten har förordnat. Tingsrättens beslut ska vid dessa förhållanden undanröjas och ärendet återförvisas till tingsrätten för fortsatt handläggning.

BESLUT

Hovrätten, som ger prövningstillstånd, undanröjer tingsrättens beslut och återförvisar ärendet till tingsrätten för fortsatt handläggning.