RH 2024:6

Sökord Skälig ersättning för rättegångsskrift vid tredskodom · Skälig ersättning för ombudsarvode hos Kronofogdemyndigheten · Rättegångskostnader

Fråga om skälig ersättning för dels ombudsarvode hos Kronofogdemyndigheten, dels rättegångsskrift när s.k. förenklat tvistemål avgörs genom tredskodom mot svaranden. Som huvudregel bör skälig ersättning uppgå till de belopp som anges i lagtexten. Vidare saknar det betydelse för rätten till ersättning om käranden haft ett externt eller internt ombud.

Kalmar tingsrätt

Trafikförsäkringsföreningen (TFF) ansökte hos Kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande mot R.H. och yrkade bl.a. att han skulle betala ett kapitalbelopp om 3 181 kr jämte ränta. Sedan R.H. bestridit betalningsföreläggandet, utan någon invändning i sak, överlämnades målet till tingsrätten.

I tingsrätten yrkade TFF ersättning för rättegångskostnader i form av ansökningsavgift och tilläggsavgift, ombudsarvode om 380 kr i målet om betalningsföreläggande samt ersättning för upprättande av en rättegångsskrift med 561 kr.

R.H. hördes inte av.

Tingsrätten (tingsnotarien Stefan Blomqvist) anförde i tredskodom den 31 oktober 2023 följande.

DOMSKÄL

R.H. har inte inkommit med svaromål i tid, trots att han delgetts föreläggande att göra det vid äventyr av tredskodom. Det framstår inte som att TFF:s talan är uppenbart ogrundad. Det finns därför förutsättningar att bifalla TFF:s talan genom tredskodom (det betyder att R.H. förlorar målet).

TFF har vunnit målet och har därför rätt till ersättning för sin rättegångskostnad. TFF har i denna del bland annat yrkat ersättning för arbete med ansökan om betalningsföreläggande om 380 kr samt arbete med begäran om överlämnande av målet till tingsrätten om 561 kr. Tingsrätten bedömer att målet har varit av enklare beskaffenhet och huvudsakligen rört frågor hänförliga till en del av TFF:s kärnverksamhet. Av detta följer att de juridiska överväganden som TFF kan ha varit i behov av att göra borde vara okomplicerade för TFF. Mot bakgrund av detta anser inte tingsrätten att kostnaden för rättslig rådgivning har varit skäligen påkallad för att tillvarata TFF:s rätt (jfr NJA 2007 s. 579). Yrkandet om ersättning för arbete med ansökan om betalningsföreläggande samt begäran om överlämnande av målet till tingsrätten ska därför ogillas.

Yrkade rättegångskostnader i övrigt är skäliga och ska utgå.

DOMSLUT

R.H. ska ersätta TFF:s rättegångskostnad med 900 kr, varav 600 kr avser ansökningsavgift vid tingsrätten och 300 kr avser ansökningsavgift för betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.

Göta hovrätt

TFF överklagade tingsrättens tredskodom och yrkade bifall till sitt yrkande om ersättning med 380 kr avseende ombudsarvode hos Kronofogdemyndigheten och med 561 kr för upprättande av en rättegångsskrift.

Hovrätten (hovrättsråden Ann Ganelind och Ingrid Brunmarker, referent, samt hovrättsassessorn Matilda Nilson), anförde i beslut den 26 januari 2024 följande.

SKÄL

Ersättning för ombudsarvode i den summariska processen

I s.k. förenklade tvistemål som handläggs enligt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken (RB) tillämpas 18 kap. 8 a § RB i fråga om rättegångskostnader. Av 6 st. i den sistnämnda bestämmelsen följer att om målet till en början har handlagts i annan ordning än som gäller för mål som avses i denna paragraf, lämnas ersättning för kostnad som avser den tidigare handläggningen enligt de kostnadsregler som gäller för denna. Bestämmelsen avser framför allt mål som ursprungligen handlagts som betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Det är de regler som gäller för rätt till ersättning inom ramen för den summariska processen som är vägledande för vad som kan anses vara skäliga kostnader enligt 18 kap. 8 a § 6 st. RB (se prop. 1989/90:85 s. 135).

Av 48 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) framgår att ersättning till sökanden för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten får avse sökandens eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde. Ersättningen ska bestämmas till skäligt belopp och får endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än 380 kr i mål om betalningsföreläggande. Det har inte i förarbetena närmare berörts vad som ska utgöra skälig ersättning eller hur denna ska bestämmas.

Den nu aktuella bestämmelsen i BfL fanns tidigare i handräckningslagen (1981:847). Handräckningslagens kostnadsregel kom i allt väsentligt att behållas i BfL. I förarbetena till bestämmelsen i handräckningslagen uttalades att det var viktigt att den summariska processen även i fråga om kostnadsregler utformades på ett sådant sätt att intresset för den processformen inte minskar (se prop. 1980/81:88 s. 43).

Den summariska processen är ett viktigt led i systemet för indrivning av fordringar och det är ett vitalt samhällsintresse att detta system fungerar effektivt. Genom den summariska processen ska den som har ett krav mot någon annan kunna få detta fastställt på ett snabbt, enkelt och billigt sätt. Den summariska processen syftar i princip till att kontrollera huruvida svaranden har någon invändning mot sökandens krav. Är så inte fallet ska sökanden kunna få till stånd exekutiva åtgärder genom Kronofogdemyndigheten. I motsatt fall ska tvisten kunna prövas av tingsrätten inom ramen för en vanlig tvistemålsrättegång (se prop. 1989/90:85 s. 17-18).

Det är tydligt att lagstiftarens avsikt, när det är fråga om enklare tvister, av bl.a. processekonomiska skäl varit att den summariska processen ska väljas i första hand. När det gäller frågan om vad som utgör skälig ersättning för ombudsarvode hos Kronofogdemyndigheten är det således viktigt att ersättning utgår till ett sådant belopp att det utgör ett incitament för att välja den processformen. Det i lagtexten angivna beloppet om 380 kr är av sådant värde att det motsvarar arbete som huvudsakligen inskränker sig till rent expeditionellt sådant (jfr RH 111:85). För att vara ett tillräckligt incitament för processformen bör huvudregeln därför enligt hovrätten vara att ett skäligt belopp motsvarar det angivna beloppet om 380 kr.

Skälig ersättning för rättegångsskrift

Av 18 kap. 8 a § 7 st. RB följer att om ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning har överlämnats till en tingsrätt får, om målet därefter avgörs genom tredskodom mot svaranden, ersättning även avse skälig kostnad för högst en rättegångsskrift eller inställelse vid högst ett sammanträde inför rätten. Sådan ytterligare ersättning lämnas, om inte särskilda skäl leder till en annan bedömning, med ett belopp som motsvarar högst hälften av den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme. För år 2023 uppgick detta belopp till 738 kr.

Bestämmelsen tillkom för att stävja det missbruk som följde av det begränsade kostnadsansvaret vid tillämpningen av den s.k. småmålslagen (1974:8) och som bestod i grundlösa bestridanden från gäldenärer. Bestämmelsen tar alltså sikte på de fall där saken kan och bör avgöras genom det summariska förfarandet, men där svaranden förhalar det slutliga avgörandet genom att grundlöst bestrida ansökan eller genom att begära återvinning av Kronofogdemyndighetens utslag och därefter inte gå i svaromål vid handläggningen i tingsrätten. Bestämmelsen är även avsedd att fungera som ett incitament för att använda den summariska processen i stället för att direkt vända sig till tingsrätten och utgör ett undantag från huvudregeln att ombudskostnader inte är ersättningsgilla i s.k. förenklade tvistemål (jfr prop. 1999/00:26 s. 100 f. och prop. 1986/87:89 s. 120 f., 162 och 248).

Det är mot denna bakgrund som skälig ersättning i 18 kap. 8 a § 7 st. RB ska förstås. För att kunna stävja missbruk och samtidigt vara ett incitament för att välja den summariska processen bör ett begärt belopp, som inte överstiger den gräns som anges i lagtexten, som huvudregel anses som skäligt.

Bedömning

Gemensamt för bestämmelserna om ersättning för ombudsarvode hos Kronofogdemyndigheten och för rättegångsskrift i tingsrätten är således att de syftar till att skapa ett incitament för att välja den summariska processen. De utgör även undantag från huvudregeln att ombudskostnader i s.k. förenklade tvistemål inte är ersättningsgilla. Det har därför ingen betydelse för rätten till ersättning om målet varit av komplicerad art eller inte, om det pågått under längre tid eller om ärendet rutinmässigt förekommer i kärandens kärnverksamhet. I sammanhanget spelar det inte heller någon roll för bedömning av skäligheten om tvistebeloppet understiger ersättningen för ombudsarvodet och rättegångsskriften. Det framgår vidare uttryckligen i 48 § BfL att ombudsarvode ska utgå även för eget arbete. Med tanke på syftet med bestämmelsen om rättegångsskrift har det ingen betydelse för rätten till ersättning om rättegångsskriften har upprättats av ett externt ombud eller av någon anställd i verksamheten.

I enlighet med vad som anförts ovan har TFF rätt till ersättning för ombudsarvode hos Kronofogdemyndigheten med skäligt belopp. Det finns inte anledning att frångå huvudregeln att skäligt belopp motsvarar 380 kr. R.H. har vidare, utan någon invändning i sak, bestridit TFF:s ansökan hos Kronofogdemyndigheten och målet har därefter avgjorts genom tredskodom mot honom. TFF har därmed rätt till ersättning för upprättande av rättegångsskrift i tingsrätten med skäligt belopp. Yrkat belopp om 561 kr understiger den gräns som anges i lagtexten och får därmed anses skäligt. Tingsrättens domslut ska ändras i enlighet med detta.

BESLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom - - - på så sätt att R.H. ska ersätta Trafikförsäkringsföreningen för rättegångskostnader med ytterligare 941 kr. Av beloppet avser 380 kr ersättning för ombudsarvode hos Kronofogdemyndigheten och 561 kr ersättning för rättegångsskrift.