RH 2025:13

Sökord Åklagarrevisor · Förhör

En åklagarrevisor har inte fått tillfälle att ställa frågor under ett förhör med en tilltalad.

Inom ramen för ett mål om ansvar för narkotikabrottslighet begärde åklagarna att en åklagarrevisor skulle få ställa frågor under förhör med flera tilltalade i de delar som rörde utredning om deras ekonomiska förhållanden. Dessa förhållanden var av intresse vid prövningen av yrkanden om förverkande av bland annat egendom.

De tilltalade motsatte sig att åklagarrevisorn skulle få ställa frågor under förhör med dem.

Tingsrätten (rådmannen Sofia Tollgerdt och hovrättsassessorn Daniel Fedeli samt fyra nämndemän) avslog i beslut den 13 november 2024 åklagarnas begäran och anförde följande.

Tingsrätten har inte hittat tydligt stöd för att uppgiften att ställa frågor kan delegeras av åklagaren till annan. I brist på sådant stöd bör åklagarna därför ställa frågor till de tilltalade.

Åklagarna överklagade tingsrättens dom och yrkade bland annat att en av de tilltalade, H.A-F., skulle dömas till ett längre fängelsestraff och att hovrätten från honom skulle förverka ytterligare egendom. H.A-F. motsatte sig detta och yrkade för egen del att hovrätten skulle frikänna honom och avslå samtliga yrkanden om förverkande.

Åklagarna åberopade i hovrätten viss ny skriftlig bevisning om H.A-F:s ekonomiska förhållanden. Åklagarna begärde dessutom att få hålla tilläggsförhör med honom i den delen och att åklagarrevisorn under förhöret skulle ges tillfälle att ställa frågor till honom. H.A-F. motsatte sig detta.

I en inlaga till hovrätten anförde åklagarna bland annat följande.

”Den åklagarrevisor som har biträtt åklagarna i det här aktuella målet under huvudförhandlingen i tingsrätten har – – – berövats möjligheten att ställa frågor till de tilltalade i de finansiella delarna av målet. Enligt 7 kap. 4 § rättegångsbalken så är det allmän åklagare som utför åklagaruppgifter i tingsrätt och hovrätt men lagrummet förefaller vara avsett att reglera underordnade åklagares behörighet att föra talan vid domstol i förhållande till riksåklagarens behörighet. Det framgår inte av lagrummet att det endast är åklagare som får ställa frågor vid en huvudförhandling. Den åklagarrevisor som har biträtt åklagarna vid huvudförhandlingen i tingsrätten i det här målet är anställd vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet och har som uppgift att i vissa mål biträda åklagare i finansiella frågor. Det borde därför inte föreligga något formellt hinder mot att en åklagarrevisor bereds möjlighet att ställa frågor till de tilltalade. Det kan även noteras att revisorer som har biträtt åklagare vid huvudförhandlingar i tidigare mål har tillåtits att ställa frågor till de tilltalade.”

Vid huvudförhandlingen i hovrätten anförde åklagarna i frågan om åklagarrevisorn borde få ställa frågor under ett eventuellt tilläggsförhör med H.A-F. att skälet för begäran är den arbetsfördelning man har inom utredningen där det är åklagarrevisorn som har den bästa insynen i de ekonomiska förhållandena i det relevanta materialet. Frågan om revisorns frågemöjlighet var, enligt åklagarna, bredare än vad som gör sig gällande i bara detta mål.

H.A-F. motsatte sig alltjämt att åklagarrevisorn skulle få ställa frågor och angav att det i första hand är en behörighetsfråga och att rättegångsbalken inte tillåter annan än åklagaren att hålla förhör i rättegång om allmänt åtal. En av de andra tilltalade anförde att frågan handlar om att processen ska ske på lika villkor för parterna i det att försvararna inte skulle ha motsvarande möjlighet att delegera till annan att hålla förhör och motförhör.

Hovrätten (hovrättsråden Lars Lindblad, Anna Tansjö och Petter Anefur, referent, samt två nämndemän) anförde i beslut den 11 mars 2025 följande.

Det är åklagaren som för talan om allmänt åtal och då är det närmast en ordningsfråga att det också är åklagaren som under huvudförhandlingen utför alla processuella handlingar som då krävs. Det finns inte något utrymme för åklagaren att ställa ombud för sig i detta hänseende. En ytterligare aspekt på frågan är upprätthållandet av principen om parternas likställighet i processen. En möjlighet för åklagare att delegera hållandet av förhör till en särskilt initierad åklagarrevisor skulle inte motsvaras av en likvärdig möjlighet för en offentlig försvarare att agera genom någon annan med särskild sakkunskap (jfr rättsfallet NJA 2020 s. 703 p. 47). Principen om parternas likställighet talar alltså mot att åklagarrevisorn ställer frågor under ett domstolsförhör med en tilltalad. Till detta kommer den principiella frågan att om ett mål ska tillföras underlag genom den särskilda sakkunskap som en revisor besitter, så ska detta enligt rättegångsbalken ske genom sakkunnigutlåtande, förhör eller annat bevismedel och inte genom att revisorn håller förhör med en tilltalad eller annan bevisperson. Hovrätten kommer därför till samma slutsats som tingsrätten när det gäller åklagarrevisorns rätt att ställa frågor. Detta innebär dock inte något hinder mot att åklagaren på annat sätt biträds av en åklagarrevisor under huvudförhandlingen.

Hovrätten tillåter det av åklagaren begärda tilläggsförhöret med H.A-F. – – – men avslår åklagarens begäran om att åklagarrevisorn ska ges tillfälle att under förhöret ställa frågor till H.A-F.