RH 2025:5

Sökord Passtillstånd

Förutsättningar för att vägra passtillstånd åt en person som står under övervakning efter villkorlig frigivning från fängelse har ansetts saknas då det inte åberopats konkreta omständigheter som talar för att personen skulle använda passet för att undandra sig övervakningen eller att en utlandsresa annars skulle motverka hans anpassning i samhället.

A.A. dömdes i januari 2025 för narkotikabrott till sex månaders fängelse. Efter villkorlig frigivning ansökte han om passtillstånd hos frivården då han ville göra en resa till Irak i en månad. Frivården, som inte kunde utesluta att A.A. skulle undandra sig fortsatt verkställighet och att resan skulle motverka hans anpassning i samhället, hänsköt ärendet till Övervakningsnämnden.

Övervakningsnämnden gjorde samma bedömning som frivården och beslutade den 10 april 2025 att inte medge A.A. passtillstånd.

A.A. överklagade Övervakningsnämndens beslut och anförde att han behövde göra resan för att hans far var svårt sjuk och då hans fru, som också befann sig i Irak, behövde hans stöd. A.A. åberopade även ett läkarintyg.

Tingsrätten (tingsfiskalen Axel Hallberg), som instämde i Övervakningsnämndens bedömning och ansåg att det A.A. hade anfört inte föranledde någon annan bedömning, avslog överklagandet i beslut den 28 maj 2025

A.A. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle bevilja honom passtillstånd.

Kriminalvården motsatte sig att tingsrättens beslut ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Lars Wallinder, Ann-Sofie Bodin och Martina Bozzo, referent) anförde i beslut den 30 juni 2025 följande.

Eftersom A.A. står under övervakning efter villkorlig frigivning från fängelse krävs enligt 19 § 2 passlagen (1978:302) passtillstånd för honom. Sådant tillstånd ska enligt 21 § andra stycket samma lag, såvitt nu är relevant, vägras om det skäligen kan antas att han genom att resa utomlands skulle söka undandra sig fortsatt verkställighet av den ådömda påföljden, i detta fall verkställighet i form av övervakning, eller att resan annars skulle motverka hans anpassning i samhället.

Av förarbetena till passlagen framgår bl.a. följande (se prop. 1977/78:156 s. 53 f.). Den allmänna utgångspunkten är att det för vägran av passtillstånd förutsätts ett visst mått av sannolikhet för att en passhindrande omständighet föreligger. Förutsättningarna för prövningen kan variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat vad för slags brott den dömde har begått och vad som i övrigt är känt om hans aktuella situation. En särskilt noggrann prövning bör ofta vara motiverad i fall där sökanden har dömts för allvarlig vålds- eller narkotikabrottslighet. Prövningen av risken att den dömde skulle undandra sig fortsatt verkställighet av påföljden måste bli avsevärt mera restriktiv om den dömde söker pass medan han fortfarande verkställer påföljd i kriminalvårdsanstalt än om ansökan sker under övervakningstiden. Den allmänna förpliktelsen för den som undergår kriminalvård i frihet att iaktta skötsamhet och efter förmåga försöka försörja sig ger utrymme för att avslå passtillstånd, när det av särskilda skäl kan befaras att den dömde skulle ägna sig åt allvarlig misskötsamhet i samband med en utlandsresa. Även vid denna prövning kan det antas att intresset av att motverka narkotikamissbruk i praktiken blir det dominerande skälet för passvägran. Har särskild föreskrift meddelats om exempelvis vistelseort, bostad, utbildning eller läkarvård bör givetvis detta också beaktas vid prövningen. Men även om någon formell föreskrift inte har meddelats i sådant hänseende, kan den uppläggning och planering av frivårdsarbetet som har gjorts i det särskilda fallet ibland motivera att den dömde inte anses böra få ett pass under övervakningstiden.

Hovrätten konstaterar att A.A. dömdes för narkotikabrott i januari 2025 och att påföljden bestämdes till fängelse sex månader. Han frigavs villkorligt i mars 2025 och ställdes då under övervakning. Övervakningen sträcker sig till den 21 mars 2026. Av utredningen framgår att frivårdens bedömning av risken för att A.A. skulle använda ett pass för att undandra sig övervakning, vilken övervakningsnämnden och tingsrätten har delat, har grundat sig på att handläggaren endast hade träffat A.A. vid ett tillfälle och därmed saknade kännedom om hans livssituation. Det har alltså inte åberopats några konkreta omständigheter som talar för förekomsten av en sådan risk, såsom att A.A. har misskött sig hittills under övervakningsperioden eller har ett narkotikamissbruk eller annat liknande förhållande. Inte heller i hovrätten har Kriminalvården anfört någon sådan omständighet. A.A. har däremot åberopat omständigheter som talar för att syftet med hans ansökan om passtillstånd snarare är att besöka närstående än att undandra sig övervakningen. Hovrätten kan mot den bakgrunden inte anse att sannolikheten för att A.A. ska undandra sig verkställighet är tillräckligt hög för att vägra honom passtillstånd på den grunden. Inte heller har det åberopats något som utgör särskilda skäl att befara att han skulle hemfalla åt allvarlig misskötsamhet i samband med en utlandsresa eller att resan annars skulle motverka hans anpassning i samhället. Han ska därför beviljas passtillstånd och tingsrättens beslut därmed ändras.

Med ändring av tingsrättens beslut beviljar hovrätten A.A. passtillstånd.