RH 2026:5

Sökord Ersättningsskyldighet · Försvararkostnad · Skuldsanering · Återbetalningsskyldighet

Fråga om en person som dels har en pågående skuldsanering, dels har ålagts att betala skadestånd, ska ersätta staten för kostnaden för sitt offentliga försvar.

Åklagaren yrkade att Z.B. skulle dömas för grovt rattfylleri och smitning från trafikolycksplats.

Folksam motorskador begärde att Z.B. skulle betala skadestånd med 48 329 kr.

Tingsrätten (ordförande tingsfiskalen Olivia Melin) dömde i dom den 1 december 2025 Z.B. för grovt rattfylleri och smitning från trafikolycksplats samt förordnade att han skulle betala det begärda skadeståndet. I fråga om ersättningsskyldigheten för försvararkostnaden anförde tingsrätten följande.

Den ersättning som försvararen har begärt är rimlig. Den ska därför godtas. Eftersom Z.B. döms för brotten och med hänsyn till hans ekonomi ska han betala tillbaka en del av kostnaden för försvararen till staten.

Z.B. ska betala tillbaka 12 779 kr av kostnaderna till staten.

(Anm. Ersättningsskyldigheten motsvarade 80 procent av kostnaderna.)

Z.B. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle helt befria honom från skyldigheten att ersätta staten för försvararkostnaden vid tingsrätten.

Hovrätten (hovrättsråden Niklas Ljunggren och Eva Mårtensson Serrander, referent, samt tf. hovrättsassessorn Louise Trattner) anförde i beslut den 13 februari 2026 följande.

Z.B. har till stöd för sitt yrkande angett följande. Han har sedan sommaren 2025 skuldsanering. Varken utdömt skadestånd eller kostnaden som han ska återbetala till staten för offentligt försvar kommer att ingå i skuldsaneringen.

Z.B. har i hovrätten gett in underlag som visar att hans skuldsanering löper till och med februari 2029. Underlaget visar även att Z.B. ska betala av sina skulder varje månad med ett belopp om 3 168 kr, till och med september 2028, med undantag för de betalningsfria månaderna juli och december varje år. Därefter ska skulderna betalas av med ett något mindre belopp.

Enligt 31 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken ska en tilltalad, om han eller hon döms för brottet i ett mål där åklagaren för talan, ersätta staten för det som har betalats av allmänna medel i ersättning till försvarare. Av tredje stycket i samma paragraf framgår att den tilltalade normalt inte är skyldig att betala mer av kostnaden för försvararen än ett belopp som är dubbelt så stort som vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Av fjärde stycket samma paragraf framgår att det belopp som den tilltalade ska betala får sättas ned, helt eller delvis, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans eller hennes personliga och ekonomiska förhållanden. Särskilda skäl kan vara att en tilltalad åläggs en skadeståndsskyldighet som påtagligt begränsar hans eller hennes betalningsförmåga (se prop. 2023/24:46 s. 31).

Z.B. har i hovrätten visat att han har en pågående skuldsanering. En beräkning av Z.B:s ekonomiska underlag i enlighet med Domstolsverkets föreskrifter om rättshjälp och underrättelser till Justitiekanslern (DVFS 2022:2) leder till att han, även med beaktande av vad han enligt avbetalningsplanen ska amortera på sina skulder, ska återbetala 12 779 kr till staten. Frågan är då om det finns särskilda skäl att helt eller delvis jämka det belopp som ska återbetalas med hänsyn till Z.B:s personliga och ekonomiska förhållanden.

En skuldsanering bygger på att gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster tas i anspråk, med förbehåll för hans och hans familjs försörjning. Förbehållsbeloppet motsva­rar i praktiken detsamma som förbehålls vid utmätning. Det finns därför ofta skäl att beakta en pågående skuldsanering vid prövning av en tilltalads återbetalningsskyldighet (se NJA 2022 s. 703). Genom regleringen om två betalningsfria månader har emellertid den som genomför en skuldsanering getts visst betalningsutrymme. I det angivna avgö­randet från Högsta domstolen, som visserligen rörde fråga om dagsbotsbeloppets stor­lek, har uttalats att de skäl som motiverar betalningsfrihet under dessa månader inte väger lika tungt när en gäldenär har gjort sig skyldig till brott. Detta talar för att Z.B., trots den pågående skuldsaneringen, ska återbetala en del av försvararkostnaderna.

Z.B. har emellertid även ålagts att betala ett skadestånd om 48 329 kr. Med beaktande av Z.B:s begränsade betalningsutrymme med anledning av den pågående skuldsaneringen anser hovrätten att skadeståndet, i detta fall, påtagligt begränsar hans betalningsförmåga.

Mot denna bakgrund och utifrån vad som i övrigt har framkommit i hovrätten finns det således särskilda skäl att helt befria Z.B. från skyldigheten att till staten återbetala kostnaden för försvaret vid tingsrätten.

Hovrätten ändrar tingsrättens beslut och befriar Z.B. från ersättningsskyldigheten mot staten för kostnaden vid tingsrätten för försvaret.