Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1996/97 - 1997/98 - 1998/99

Förord

Regeringen betonar i propositionen (1998/99:115) På ungdomars villkor att det är angeläget att öka andelen unga representanter i statliga myndigheters styrelser och i statliga kommittéer. Det anges främst två skäl för detta:

För det första innebär bristen på unga företrädare att avstånden mellan de offentliga organen och ungdomarna riskerar att öka ytterligare. Därmed finns det risk för att ungdomars känsla av utanförskap i relation till politik och förvaltning bekräftas och förstärks. En sådan utveckling skulle på sikt kunna innebära att kommande generationer alltmer tar avstånd från vår demokratiska modell, byggd på parlamentarism och representativitet. En sådan utveckling måste givetvis motverkas.

För det andra innebär bristen på unga representanter i myndighetsstyrelser och statliga kommittéer, liksom en viss avsaknad av äldre företrädare, en alltför dålig åldersspridning. Eftersom homogena grupper, enligt såväl forskning som erfarenheter från t.ex. den privata sektorn, generellt inte besitter samma kollektiva kompetens som heterogena grupper leder detta till kvalitativa problem. De är därför också av kvalitetsskäl angeläget att öka åldersspridningen.

För att komma åt ungdomars underrepresentation i offentliga organ är det nödvändigt att detta problem tydligt åskådliggörs. Sedan 1995 görs det därför inom Regeringskansliet en årsvis sammanställning av ålderssammansättningen i statliga centrala myndighetsstyrelser och kommittéer. Utvecklingen kan därmed följas över tiden.

Det sammanställda materialet över ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet publiceras nu för tredje gången.

Lars Bryntesson Departementsråd

1 Sammanfattning

Denna studie är en kartläggning av ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i statliga kommittéer vid årsskiftena 1996/97, 1997/98 och 1998/99.

I den första studien Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet

(Ds 1995:58) redovisades ålderssammansättningen vid årsskiftet 1994/95. Som referensram redovisades även ålderssammansättningen vid årsskiftet 1989/90. I Ålderssammansättningen i centrala

myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1995/96 (Ds 1996:52) redovisades ålderssammansättningen vid

årsskiftet 1995/96.

Bakgrunden till studien är att dåvarande Civildepartementet i sin verksamhetsplan för 1995/96 som ett konkret verksamhetsmål hade att öka andelen unga representanter i statliga myndigheters styrelser och kommittéer. Den första och viktigaste åtgärden har varit att åskådliggöra den faktiska situationen. På så sätt ges möjlighet till självsanering, det vill säga att en ålderssammansättning med större spridning automatiskt skall infinna sig. För att stimulera denna självsanering har ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer kartlagts regelbundet under de senaste åren. Det sammanställda materialet publiceras nu för tredje gången.

I kartläggningarna har ingått styrelsernas respektive kommittéernas ordförande och ledamöter fördelade på åldersgrupp och kön. I bilaga återfinns de statliga myndigheternas styrelser från årsskiftet 1998/99 uppdelade på ålder och kön.

Styrelser och kommittéer redovisas var för sig. Statistiken för respektive undersökningskategori är indelad i en generell och i en specifik del. Den generella delen redovisar fördelningen efter

10 Sammanfattning

åldersintervall och fördelning efter födelsedecennium samt könsfördelningen kopplad till fördelningen efter åldersintervall och efter födelsedecennium. Den specifika delen redovisar medelålder och fördelning efter åldersintervall departement för departement.

Vid den första undersökningen vid årsskiftet 1994/95 framkom att endast 3 procent av ledamöterna i statliga myndighetsstyrelser och endast 5,3 procent av ledamöterna i statliga kommittéer var under 40 år. Detta skall ställas i relation till att åldersgruppen 18– 39 utgjorde 30 procent av befolkningen. Undersökningen visade på ett tydligt behov av åtgärder för att öka andelen unga representanter i statliga myndighetsstyrelser och kommittéer.

Vid den andra undersökningen vid årsskiftet 1995/96 visade kartläggningen att ålderssammansättningen i statliga myndighetsstyrelser inte nämnvärt har förändrats mellan åren. Dominansen för personer födda på 30- och 40-talet hade ytterligare förstärkts. Däremot hade situationen avseende ålderssammansättningen i statliga kommittéer tydligt förändrats. Dominansen för personer födda på 1930-talet och 1940-talet hade minskat med ca 6 procentenheter. Medelåldern i kommittéerna hade sjunkit med 1,9 år.

I den här undersökningen över årsskiftena 1996/97, 1997/87 och 1998/99 görs jämförelser med kartläggningen från årsskiftet

1995/96 som redovisats i Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet

1995/96 (Ds 1996:52).

Ålderssammansättningen har inte nämnvärt förändrats mellan mättillfällena. Dominansen är fortfarande stor för personer födda på 1930- och 1940-talen.

Andelen kvinnor fortsätter att öka totalt. Vad gäller styrelserna har kvinnorna majoritet i åldersgruppen 40–49 år och yngre. För kommittéerna har kvinnorna majoritet i åldersintervallerna 30–39 år och 25–29 år. Andelen yngre kvinnor bidrar till att medelåldern sjunker totalt sett.

Medelålder, myndighetsstyrelser

• Medelåldern i myndighetsstyrelserna har sedan årsskiftet

1995/96 sjunkit totalt sett från 54,1 år till 53,9 år vid årsskiftet

1998/99. Under samma tid har styrelseplatserna ökat med 32,6

procent från 947 vid mättillfället 1995/96 till 1404 vid mättill-

fället 1998/99. Det finns variationer under mätperioden där

materialet från 1996/97 visar den lägsta medelåldern med 52,8

år och mättillfället 1997/98 visar det högsta antalet person-

uppgifter med 1429 stycken.

Medelålder, kommittéer

• Medelåldern i kommittéerna har sedan årsskiftet 1995/96 sjunkit

med 2,2 procent från 54,1 till 51,9 vid 1998/99. Antalet

kommittéplatser var vid årsskiftet 1997/98 lägst med 690. Över

hela mätperioden är dock förändringen försumbar. Vid årsskiftet

1995/96 fanns 776 kommittéplatser och 1998/99 fanns 788.

Åldersfördelning, myndighetsstyrelser (diagram 1)

• Andelen ledamöter under 40 år har i de centrala myndighets-

styrelserna ökat från 3,4 procent 1995/96 till 5,0 procent

1998/99. Antalet har ökat från 32 personer av totalt 947 års-

skiftet 1995/96 till 70 personer av totalt 1404 vid årsskiftet

1998/99.

12 Sammanfattning

• Antalet ledamöter i åldersgruppen 50–59 år innehar flest platser i centrala myndighetsstyrelser. Gruppens andel är så gott som konstant över mätperioden med som lägst 53,3 procent av platserna till som högst 55,4 procent. Gruppen 40–49 år hade 1995/96 18,8 procent av platserna, 1996/97 23,4 procent, 1997/98 19,1 procent och 1998/99 16,7 procent. Antalet platser har för åldersgruppen minskat med 6,7 procent över mätperioden.

Diagram 1

1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

60

50

40

30

20

10

0 15-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

Fördelning efter åldersintervall och procent, myndighetsstyrelser.

Åldersfördelning, kommittéer (diagram 2)

• Vid årsskiftet 1995/96 var i de statliga kommittéerna 88 personer av 776 under 40 år. Vid årsskiftet 1996/97 var motsvarande siffra 117 av 759 personer vilket är en ökning från 11,3 procent till 15,4 procent. Här är det två kommittéer som påverkat siffrorna genom att vara mer eller mindre utpräglade ungdomskommittéer, Ungdomspolitiska kommittén och Ung-

domens IT-råd. Vid årsskiftet 1997/98 har antalet ledamöter under 40 år sjunkit till 76 av totalt 690 ledamöter och vid årsskiftet 1998/99 till 86 ledamöter av 788. En negativ utveckling från 15,4 procent vid 1996/97 till 11,0 procent vid 1997/98 för att vid det senaste årsskiftet vara nere i 10,9 procent. • Bland kommittéerna innehar gruppen 50–59 år 45,4 procent av platserna 1995/96, 43,0 procent 1996/97, 44,6 procent 1997/98 och 47,1 procent 1998/99. Gruppen 50–59 år har alltså vid senaste mättillfället stärkt sina positioner. Gruppen 40–49 år har vid mättillfället 1995/96 24,1 procent av platserna och 1998/99 24,2 procent. Gruppen noterade sin högsta andel vid mättillfället 1996/97 med 27,0 procent.

Diagram 2

1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

50

40

30

20

10

0

15-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-85

Fördelning efter åldersintervall och procent, kommittéer.

Ålderssammansättning, födelsedecennium

Diagram 3

Kvinnor Män

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0

1920 1930 1940 1950 1960 1970

Antal personer och födelsedecennium, styrelser 1998/99

• Dominansen för personer födda på 30- och 40-talet är fortfarande mycket tydlig. Dessa grupper innehar över mätperioden drygt 80 procent av platserna i myndighetsstyrelserna och över

63 procent av platserna i kommittéerna. Som mest har gruppen innehaft 83,8 procent i styrelserna och 68,5 procent i kommittéerna vilket var fallet vid mättillfället 1995/96.

Diagram 4

Kvinnor Män

250

200

150

100

50

0

1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970

Antal personer och födelsedecennium, kommittéer 1998/99

Könsfördelning

• Kvinnorepresentationen ökar tydligt med sjunkande ålder vilket

leder till att könsfördelningen totalt sett blir jämnare. Av leda-

möterna i myndighetsstyrelser har antalet kvinnor ökat i ålders-

gruppen 30–39 med 10,5 procent över mätperioden. Inte för

någon annan åldersgrupp är förändringen lika påtaglig. Vid

mättillfället 1995/96 hade kvinnorna 55,6 procent platserna och

vid mättillfället 1998/99 66,1 procent inom åldersgruppen.

Totala antalet kvinnor och män, 30–39 år, har ökat från 27 till

56 personer.

• Bland ledamöterna i kommittéerna uppgick kvinnornas andel till 53,8 procent 1995/96, 53,7 procent 1996/97, 57,8 procent 1997/98 och 52,0 procent vid mättillfället 1997/98 i åldersgruppen 30–39 år.

Diagram 5

Kvinnor Män

500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 15- 30- 40- 50- 60- 65-

29 39 49 59 64 >

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1998/99

• Även i åldersgruppen 25–29 år dominerar kvinnorna. De innehar 50,0, 71,4, 83,3 och 75,0 procent av platserna inom åldersgruppen i myndighetsstyrelserna över mätperioden från 1995/96 till 198/99. Av platserna i kommittéerna är motsvarande siffror 83,3, 68,4, 63,6 och 66,7 procent i åldersgruppen.

Diagram 6

Kvinnor Män

250

200

150

100

50

0 15- 30- 40- 50- 60- 64-

29 39 49 59 64 >

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1998/99

Departementen

• Antalet myndigheter varierar stort mellan olika departementen och därmed också antalet styrelseplatser Därför är jämförelser mellan departementen inte är helt givna. En redovisning av varje myndighetsstyrelse under respektive departement vid årsskiftet 1998/99 uppdelat på ålder och kön görs i bilaga. • Försvarsdepartementet redovisar den högsta medelåldern vid mättillfället 1995/96 med 56,2 år. Vid mättillfället 1996/97 redovisar Närings- och handelsdepartementet den högsta medelåldern med 54,4 år. Socialdepartementet redovisar den högsta medelåldern vid mättillfället 1997/98 med 53,8 och Justitiedepartementet 1998/99 med 55,4 år. Inrikesdepartementet hade den lägsta medelåldern 1995/96 med 51,4 år, Jordbruksdepartementet 1996/97 med 51,3 år, Arbetsmarknadsdepartementet redovisar den lägsta medelåldern vid mättillfällena

18 Sammanfattning

1997/98 med 51,7 och 1998/99 med 50,3 år. Den största skillnaden i medelålder mellan två departement över fyra mätperioder är 5,9 år.

• Försvarsdepartementet redovisade den högsta medelåldern i statliga kommittéer vid mättillfällena 1995/96 och 1996/97 med 58,8 respektive 58,3 år. Vid mättillfället 1997/98 hade Utrikesdepartementet den högsta medelåldern med 57,1 år och vid mättillfället 1998/99 har Försvarsdepartementet ånyo den högsta medelåldern med 56,6 år. Miljödepartementet har över mätperioden den lägsta medelålder med 46,6 år 1996/97, om man undantar de kommittéer som har speciell ungdomsinriktning samt Statsådsberedningen som vid årsskiftet 1997/98 hade en kommitté, Demokratiutredningen. Miljödepartementet har också sänkt sin medelålder över hela perioden med totalt 4,0 år från 51,9 till 47,9 år. Utrikesdepartementet har motsatt utveckling och har under mätperioden höjt sin medelålder med 5,2 år.

Dessa iakttagelser utgör exempel på vad materialet uppvisar. Vidare analys redovisas i de följande avsnitten.

2 Bakgrund

De följande sidorna är en lägesbeskrivning av ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i kommittéer vid årsskiftena 1996/97, 1997/98 och 1998/99. Arbetet är en uppföljning av motsvarande studier för årsskiftet 1994/95, Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet (Ds 1995:58), och för årsskiftet 1995/96 Ålderssammansättningen i centrala myndigheters styrelser och i det statliga kommittéväsendet 1995/96 (Ds 1996:52). I den första kartläggningen gjordes en jämförelse med ålderssammansättningen vid årsskiftet 1989/90 och de tre föreliggande studierna ger således tillsammans en bild av utvecklingen över de senaste nio åren. I denna presentationen görs jämförelser med 1995/96 års kartläggning.

I regeringens proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor, ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro gör regeringen bedömningen att fler insatser bör göras för att förbättra åldersspridningen i centrala myndigheters styrelser. Statistik bör redovisas över åldersfördelningen inom statliga kommittéer och utredningar i kommande års skrivelser till riksdagen om kommittéväsendet.

Vidare påtalas att ungdomar besitter en i flera avseenden unik kompetens bl.a. på IT-, kultur- och miljöområdet. Regeringen avser att identifiera myndighetsstyrelser där avsaknaden av denna kompetens är tydlig och där behovet av ökad åldersspridning är särskilt stor. I samband med tillsättningen av nya kommittéer kommer regeringen att ta ökad hänsyn till behovet av såväl en god åldersspridning som en ökad andel yngre representanter.

20 Bakgrund

Undersökningens innehåll och disposition

Könsfördelningen i centrala myndighetsstyrelser och i kommittéer har alltsedan 1988 redovisats på riksdagens begäran. Detta arbete har varit förebild för kartläggningen av ålderssammansättningen ur såväl metod- som urvalssynpunkt. Således omfattar kartläggningen de centrala myndighetsstyrelser som har beslutsfunktioner enligt verksförordningen (SFS 1987:1100, 1995:1322, ändrad senast 1999:592). Därtill redovisas även ålderssammansättningen i de affärsdrivande verken och några myndigheter som har råd istället för styrelser. Med detta avses även insynsråd som nämns i 5 § i verksförordningen. Därmed har antalet styrelser ökat under perioden. Beträffande de statliga kommittéerna redovisas de så kallade sifferkommittéerna som var verksamma vid årsskiftet. Kartläggningen avser endast styrelsernas och kommittéernas ordförande/särskilda utredare och ordinarie ledamöter. Sakkunniga, experter eller personer som förordnats att biträda kommittén omfattas därmed inte.

Undersökningen redovisar lägesbilden vid årsskiftena 1996/97, 1997/98 och 1998/99 och som jämförelse lägesbilden vid årsskiftet 1995/96. Av denna avgränsning i tid följer att vissa förändringar kan ske mellan undersökningsperioderna. Styrelsernas förordnandetid varierar och enskilda ledamöter kan ersättas av annan under perioden. Det bör påpekas att materialet äger störst giltighet avseende jämförelser på det generella planet.

Ålderssammansättningen redovisas på två sätt; dels efter åldersintervall, dels efter födelsedecennium. Dessutom har jämförelser gjorts avseende styrelsernas/kommittéernas könssammansättning i olika åldersintervaller. Undersökningen innehåller generell åldersrelaterad statistik. Härutöver presenteras specifik åldersrelaterad statistik för de bägge kategorierna departementsvis i bilagan. Till det statistiska materialet är kommentarer fogade, vilka framförallt syftar till jämförelser mellan mätperioderna.

Efter detta inledande kapitel vidtar presentationen av det statistiska materialet, vilket inleds med den generella redovisningen av de centrala myndigheternas styrelser. Mätperioderna redovisas parallellt för att underlätta jämförelser över tiden. Efter styrelse-

Bakgrund 21

redovisningen följer redovisningen av kommittéerna enligt samma metod.

Medelåldern är redovisad som ett exakt medelvärde. Ett harmonierat medelvärde som tar hänsyn till antalet inom åldersintervallen ger ett något lägre medelvärde.

I studiens bilaga återfinns specifik, departementsvis statistik över myndighetsstyrelserna uppdelat på ålder och kön.

3 Centrala myndigheters styrelser

Kartläggningen vid årsskiftet 1998/99 omfattade 161 centrala myndigheter och affärsdrivande verk. Antalet personer uppgick till 1 404 stycken. Vid motsvarande kartläggning 1997/98 var siffrorna 162 för centrala myndigheter och affärsdrivande verk. Antalet personer uppgick vid mättillfället till 1 429 stycken. Vid årsskiftet 1996/97 omfattade kartläggningen 132 centrala myndigheter och affärsdrivande verk och antalet personer uppgick till 1 330 stycken.

I kartläggningen 1995/96 uppgick antalet centrala myndigheter och affärsdrivande verk till 113 stycken och antalet personer till 947. Antalet styrelseplatser har således successivt ökat fram till och med årsskiftet 1997/98. Vid årsskiftet 1998/99 kan en viss minskning noteras.

Som referens kan nämnas att i den första studien, Ålderssam-

mansättning i centrala myndigheters styrelser och kommittéer (Ds 1995:58) redovisades 122 myndighetsstyrelser och 1 047 personuppgifter vid årsskiftet 1994/95.

Fördelning efter åldersintervall, styrelser

Som framgår av tabellerna 1, 2, 3, och 4 utgör personer i gruppen 15–24 år och 25–29 år 1998/99 0,9 procent, 1997/98 1,0 procent och 1996/97 0,7 procent av myndighetsstyrelserna. Vid det tidigare mättillfället 1995/96 var motsvarande siffra 0,5 procent.

Andelen ledamöter under 40 år är så gott som oförändrad vid de tre senaste mättillfällena. Vid årsskiftet 1998/99 är siffran 5,0 procent, 1997/98 5,0 procent och 1996/97 4,8 procent. Vid årsskiftet 1995/96 var motsvarande siffra 3,4 procent. En viss ökning

24 Det statliga kommittéväsendet

av antalet ledamöter under 40 år skedde således mellan mättill-

fällena 1995/96 och 1996/97.

Centrala myndigheters styrelser 25

Tabell 1

Fördelning efter åldersintervall styrelser 1998/99

Medelålder styrelser 1998/99 = 53,9 år

Tabell 2

Fördelning efter åldersintervall styrelser 1997/98

Medelålder styrelser 1997/98 = 53,5 år

26 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 3

Fördelning efter åldersintervall styrelser 1996/97

Medelålder styrelser 1996/97 = 52,8 år

Tabell 4

Fördelning efter åldersintervall styrelser 1995/96

Medelålder styrelser 1995/96 = 54,1 år

Centrala myndigheters styrelser 27

Antalet ledamöter i åldersintervallet 50–59 år utgjorde vid årsskiftet 1998/99 55,4 procent av ledamöterna. För de ledamöter som var över 60 år är siffran 22,9 procent och upp till 49 år 21,6 procent. Fördelningen mellan de som är över 60 år och de som är upp till 49 år är relativt jämn medan gruppen 50–59 år upptar mer än hälften av alla styrelseplatser. Siffrorna för åldersintervallet 50– 59 år är för 1996/97 identisk med siffran för 1997/98, 55,4 procent. Åldersgruppen över 60 år utgjorde dock 20,5 procent och upp till 49 år 24,1 procent.

Motsvarande siffror var vid mättillfället 1995/96 för åldersgruppen 50–59 år 53,3 procent, åldersgruppen över 60 år 18,4 procent och upp till 49 år 28,3 procent. Vid mättillfället 1995/96 utgjorde 50–59-åringarna 55,3 procent, åldersgruppen över 60 år 22,5 procent och upp till 49 år 22,2 procent.

Åldersgruppen 50–59 år dominerar helt i materialet och några större förändringar kan inte konstateras över mätperioden. Gruppen upp till 49 år var högst vid mättillfället 1997/98 och utgjorde då 28, 3 procent och lägst vid mättillfället 1998/99 med andelen 21,6 procent. Gruppen över 60 var högst vid mättillfället 1998/99 med 22,9 procent och lägst 1996/97 med 18,4 procent.

Befolkningsandelen för åldersintervallet 15–85 år utgjorde den 31 december 1998 76,4 procent av den totala befolkningen. Andelen av befolkningen var för åldersgruppen 60–85 år 17,2 procent, för åldersgruppen 50–59 år 13,3 procent och för åldersgruppen 15–49 år 45,9 procent.

Statistiken visar inga större förändringar över mätperioderna. De äldre behåller stora andelar av styrelseplatserna. Någon relation till befolkningsandelen finns inte. Medelåldern i myndighetsstyrelserna är också näst intill oförändrad. Av tabellerna framgår att ungdomsrepresentationen, liksom tidigare år, är försvinnande liten.

28 Det statliga kommittéväsendet

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser

Dominansen för 30- och 40-talisterna är fortsatt mycket tydlig (tabellerna 5, 6, 7 och 8). Tillsammans har dessa grupper 80,2 procent av styrelseplatserna vid årsskiftet 1998/99, vid årsskiftet 1997/98 är siffran något högre med 81,7 procent och vid årsskiftet 1996/97 är motsvarande siffra 80,1 procent. Detta är en minskning jämfört med mättillfället 1995/96 då siffran var 83,8 procent. Men de som är födda på 40-talet har egen majoritet vid tre av fyra mättillfällen. Det är vid årsskiftet 1996/97 som 40-talisterna inte hade egen majoritet med sina 49,8 procent. De som är födda på 1950, 1960, och 1970-talen ökar sina andelar mellan mätperioderna.

Centrala myndigheters styrelser 29

Tabell 5

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1998/99

Tabell 6

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1997/98

30 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 7

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1996/97

Tabell 8

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1995/96

Centrala myndigheters styrelser 31

Könsfördelningen efter åldersintervall, styrelser

Den förändring som kan noteras för kvinnorepresentationen totalt sett är försumbar. Över mätperioderna har kvinnornas andel rört sig från den lägsta noteringen vid årsskiftet 1997/98 om 41,9 procent till den högsta noteringen vid årsskiftet 1998/99 om 43,5 procent.

Kvinnornas antal har inte ökat nämnvärt under mätperioden om man ser till den totala volymen. Mellan 1996/97 och 1998/99 har antalet kvinnor ökat med 34. Antalet män har under samma period ökat med 77.

Skillnaden mellan män och kvinnor blir tydligast i åldersintervallet upp till 49 år där kvinnornas andel är större än männens. Kvinnorna stärker också sin ställning under mätperioden.

32 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 9

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1998/99

Kvinnor

Ålder Styrelser % Antal Riket %

Män

Ålder Styrelser % Antal Riket %

Totalt antal kvinnor och män 1404 (=100%)

Centrala myndigheters styrelser 33

Tabell 10

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1997/98

Kvinnor

Ålder Styrelser % Antal Riket %

Män

Ålder Styrelser % Antal Riket %

Totalt antal kvinnor och män 1429 (=100%)

34 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 11

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1996/97

Kvinnor

Män

Totalt antal kvinnor och män 1330 (=100%)

Centrala myndigheters styrelser 35

Tabell 12

Könsfördelning efter åldersintervall, styrelser 1995/96

Kvinnor

Män

Totalt antal kvinnor och män 947 (=100 %)

36 Det statliga kommittéväsendet

På det generella planet kan man säga att statistiken visar att kvinnorepresentationen förbättras med sjunkande ålder. Vid mättillfället 1998/99 är 21,7 procent av det totala antalet ledamöter under 49 år. Av den gruppen utgör kvinnornas andel 56,0 procent. Vid mättillfället 1997/98 är den totala andelen 24,1 procent under 49 år, varav kvinnornas andel är 54,1. Vid årsskiftet 1996/97 är 28,3 procent under 49 år, varav 56,6 procent är kvinnor. För 1995/96 är siffrorna 22,2 procent för totala antalet under 49 år, varav 55,2 procent är kvinnor. Det är således under hela perioden fler kvinnor än män i gruppen upp till 49 år.

Könsfördelning efter födelsedecennium, styrelser

Även sett till födelsedecennium framgår att kvinnorepresentationen ökar under senare år (tabellerna 13, 14, 15 och 16). Vid mättillfället 1996/97 fick kvinnor födda på 50-talet en tydlig majoritet i jämförelse med mättillfället 1995/96. Denna tydliga majoritet planar dock ut vid de senare mättillfällena. Nyutnämningarna av ledamöter födda på 60och 70-talet har i första hand skett bland kvinnor. Där behåller kvinnorna sin majoritet över hela mätperioden.

Centrala myndigheters styrelser 37

Tabell 13

Könsfördelning efter födelsedecennium, styrelser 1998/99

Kvinnor

% Antal

Män

% Antal

38 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 14

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1997/98

Kvinnor

% Antal

Män

% Antal

Centrala myndigheters styrelser 39

Tabell 15

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1996/97

Kvinnor

% Antal

Män

40 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 16

Fördelning efter födelsedecennium, styrelser 1995/96

Kvinnor

% Antal

Män

% Antal

Centrala myndigheters styrelser 41

Departementen

Tabell 17

Medelålder i centrala myndigheters styrelser departementsvis Det är viktigt att erinra sig att antalet styrelseplatser varierar stort mellan departementen, varför jämförelser inte är helt givna.

1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

* Civildepartementet

Generellt sett kan man säga att medelåldern i styrelserna har sjunkit. Fem departement (Justitie-, Finans-, Utbildnings-, Inrikesoch Miljödepartementen har dock en motsatt utveckling över mätperioderna. Medelåldern är redovisad som ett exakt medelvärde. Ett harmonierat medelvärde som tar hänsyn till antalet inom åldersintervallen ger ett något lägre medelvärde.

42 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 18

Medelålder i centrala myndigheters styrelser 1998/99 uppdelat på kön

Medelåldern för kvinnorna är i alla departement lägre än för männen (tabellerna 18 och 19). I tabellerna 13, 14, 15, och 16 kunde vi se att nyutnämningarna av ledamöter födda på 50-, 60- 70talen i större utsträckning har gått till kvinnorna, vilket avspeglar sig också i denna statistik.

Centrala myndigheters styrelser 43

Tabell 19

Medelålder i centrala myndigheters styrelser 1997/98 uppdelat på kön

44 Det statliga kommittéväsendet

Det statliga kommittéväsendet 45

4 Det statliga kommittéväsendet

Endast så kallade sifferkommittéer verksamma vid de aktuella årsskiftena omfattas av statistiken. För årsskiftet 1998/99 omfattar kartläggningen 160 kommittéer och 788 personuppgifter, vid årsskiftet 1997/98 fanns 163 kommittéer omfattande 690 personuppgifter och vid årsskiftet 1996/97 var kommittéernas antal 156 kommittéer och 759 personuppgifter. Uppgifterna från 1995/96 omfattar 185 kommittéer och 776 personuppgifter. På samma sätt som gäller för myndighetsstyrelserna omfattas endast kommittéernas ordförande/den särskilde utredaren och ledamöter av statistiken.

Fördelning efter åldersintervall, kommittéer

De följande tabellerna (tabell 20, 21, 22 och 23 ) visar att personer under 30 år i mycket liten utsträckning är representerade i kommittéväsendet. Vid mättillfällena 1995/96 och 1996/97 finns vid båda tillfällena fem personer under 25 år. Vid mättillfället 1997/98 finns en person under 25 år och 1998/99 ingen alls.

Åldersintervallet 25–29 år visar också en negativ utveckling. Vid mättillfället 1995/96 finns 18 ledamöter mellan 25 och 29 år. Under 1996/97 har siffran ökat med en till 19 personer. Vid mättillfället 1997/98 har antalet sjunkit till 11 personer i åldersintervallet och vid mättillfället 1998/99 fanns 15 personer mellan 25 och 29 år.

Åldersgruppen 50 år och uppåt är stabil. Vid mättillfället 1998/97 upptar denna grupp 64,8 procent av platserna, 1997/98 är siffran 62,6 procent och 1996/97 är den 64,6 procent.

Mättillfället 1996/97 visar de mest positiva siffrorna ur ett ungdomsperspektiv. Här är det två kommittéer som påverkar siffrorna genom att vara mer eller mindre utpräglade ungdomskommittéer.

46 Det statliga kommittéväsendet

Medelåldern i Ungdomspolitiska kommittén är 31,4 år och medelåldern i Ungdomens IT-råd är 21,8 år. Dessa båda kommittéer avslutade sitt arbete under 1997.

Medelåldern i de statliga kommittéerna har totalt sett sjunkit. Gruppen 50 år och uppåt fortsätter dock att dominera.

Det statliga kommittéväsendet 47

Tabell 20

Fördelning efter åldersintervall kommittéer 1998/99

Medelålder kommittéer 1998/99 = 51,9 år

Tabell 21

Fördelning efter åldersintervall kommittéer1997/98

Medelålder kommittéer 1997/98 = 51,5 år

48 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 22

Fördelning efter åldersintervall kommittéer 1996/97

Medelålder kommittéer 1996/97 = 49,7 år

Tabell 23

Fördelning efter åldersintervall kommittéer 1995/96

Medelålder styrelser 1995/96 = 54,1 år

Det statliga kommittéväsendet 49

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer

Gruppen 30- och 40-talister dominerar starkt och variationen är liten mellan åren. Skillnaden mellan den lägsta och högsta siffran kommer från mättillfällena 1995/96 och 1996/97. Förändringen är mer marginell vid de två senare mättillfällena.

Dominansen av 30- och 40-talisterna är dock inte lika stor i kommittéerna som i myndighetsstyrelserna. I kommittéerna upptar 30- och 40-talisterna mellan 63,9 och 69,2 procent över mätperioden och i myndighetsstyrelserna mellan 80,2 och 83,3 procent.

Grupperna födda på 1960- och 1970-talet har större representation i kommittéväsendet än i myndighetsstyrelserna. I kommittéerna upptar de mellan 8,4 och 9,4 procent av platserna och i myndighetsstyrelserna är motsvarande siffror 2,0 till 4,3 procent.

De som är födda på 1950-talet ger avtryck i statistiken. I kommittéväsendet ökar gruppen från 17,5 till 22,8 över mätperioden. För myndighetsstyrelserna är utvecklingen inte lika positiv. Där gå utvecklingen mer upp och ner och den högsta siffran redovisas vid mättillfället 1996/97 med 14,1 procent och den lägsta vid det tidigare mättillfället 1995/96 med 10,7 procent.

50 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 24

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1998/99

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1997/98

Det statliga kommittéväsendet 51

Tabell 25

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1996/97

Fördelning efter födelsedecennium, kommittéer 1995/96

52 Det statliga kommittéväsendet

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer

Kvinnorepresentationen är fortsatt lika låg i kommittéer som i styrelser. Männens dominans är total i grupperna 50 år och uppåt. Där finns ingen skillnad mellan kommittéer och myndighetsstyrelser. I gruppen 40–49 år börjar kvinnorna dominera när det gäller myndighetsstyrelserna medan den manliga dominansen delvis finns kvar i kommittéväsendet. För grupperna upp till 39 år dominerar kvinnor i både kommittéer och styrelser med vissa undantag för gruppen 15–24 år. Denna grupp är liten och enstaka personer påverkar den procentuella fördelningen.

Det statliga kommittéväsendet 53

Tabell 26

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1998/99

Kvinnor

Ålder Kommittéer % Antal Riket %

Män

Ålder Kommittéer % Antal Riket %

Totalt antal kvinnor och män 788 (=100%)

54 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 27

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1997/98

Kvinnor

Män

Totalt antal kvinnor och män 690 (=100%)

Det statliga kommittéväsendet 55

Tabell 28

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1996/97

Kvinnor

Män

Totalt antal kvinnor och män 759 (=100%)

56 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 29

Könsfördelning efter åldersintervall, kommittéer 1995/96

Kvinnor

Män

Totalt antal kvinnor och män 947 (=100 %)

Det statliga kommittéväsendet 57

Departementen

Tabell 30

Medelålder i statliga kommittéer departementsvis

1995/96 1996/97 1997/98 1998/99

* Demokratiutredningen tillhör 1997/98 Statsrådsberedningen. Från och med 1998 tillhör Demokratiutredningen Justitiedepartementet.

** Medelåldern i kommittéer exklusive Ungdomens IT-råd är 48,2 år. Ungdomens IT-råd avslutade sitt arbete under 1997.

*** Medelåldern i kommittéer exklusive ungdomspolitiska kommittén är 48,6 år. Ungdomspolitiska kommitténs arbete avslutades under 1997.

58 Det statliga kommittéväsendet

Tabell 31

Medelålder i statliga kommittéer uppdelat på kön 1998/99

Det statliga kommittéväsendet 59

Tabell 32

Medelålder i statliga kommittéer uppdelat på kön 1997/98

Bilaga

I bilagan redovisas lägesbilden vid årsskiftet 1998/99 för de centrala myndigheternas styrelser uppdelade på ålder och kön. Materialet omfattar 161 myndighetsstyrelser och 1 404 personuppgifter.

Justitiedepartementet

Rikspolisstyrelsen

Medelålder – 54,3

Rådgivande nämnd

48 Medelålder – 52,7

62 Bilaga

Tjänsteförslagsnämnden

53 Medelålder – 52,6

Domstolsverket

60 Medelålder – 53,8

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsverket

59 Medelålder – 59,8

Notarienämnden

Medelålder – 53,3

Rättshjälpsnämnden

Medelålder – 59,0

Fideikommissionsnämnden

Män Kvinnor

69 68

66 Medelålder – 63,6

64 Bilaga

Gentekniknämnden

Medelålder – 54,1

Kriminalvårdsstyrelsen

54 Medelålder – 60,4

Brottsförebyggande rådet

57 Medelålder – 49,4

Utrikesdepartementet

Statens invandrarverk

34 Medelålder – 49,4

SIDA

48 Medelålder – 53,3

Forskningsnämnden SIDA

48 Medelålder – 55,3

66 Bilaga

Nordiska Afrikainstitutet

56 53 51 48 48 45 37 Medelålder – 50,5

Svenska institutet

Medelålder – 53,4

Försvarsdepartementet

Försvarets materialverk

Medelålder – 55,2

Överstyrelsen för civil beredskap

Män Kvinnor 52 61 58 62 57 65 60 58 59 Medelålder – 59,1

Statens Räddningsverk

56 Medelålder – 53,1

68 Bilaga

Rådet för Räddningstjänst

59 54 58 64 63 59 59 56 56 63 54 67 54 Medelålder – 57,5

Styrelsen för psykologiskt försvar

Män Kvinnor 68 54 66 54 53 58 Medelålder – 58,8

Kustbevakningen

59 53 47 49 67 Medelålder – 52,2

Försvarets forskningsanstalt

53 59 36 61 65 59 62 Medelålder – 56,9

70 Bilaga

Försvarshögskolans styrelse

60 61 49 58 Medelålder – 57,8

Flygtekniska försöksanstalten

55 Medelålder – 57,0

Totalförsvarets pliktverk

26 Medelålder – 52,0

Fartygsuttagningskommissionen

Män Kvinnor 54 50 48 57 54 55 55 56 Medelålder – 53,6

Nämnden för personalvård för totalförsvaret

61 Medelålder – 48,8

Försvarets underrättelsenämnd

Medelålder – 56,3

72 Bilaga

Rikshemvärnsrådet

Män Kvinnor

58 Medelålder – 58

Överklagandenämnden för totalförsvar

Medelålder – 51,5

Totalförsvarets chefsnämnd

55 51 56 51 50 62 51 62 Medelålder – 54,9

Rådet för insyn

66 Medelålder – 55,7

Fortifikations verket

63 Medelålder – 61,3

74 Bilaga

Socialdepartementet

Läkemedelsverket

Medelålder – 56,5

Socialstyrelsen

45 Medelålder – 54,9

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

50 Medelålder – 54,6

Smittskyddsinstitutet

63 Medelålder – 55,9

Riksförsäkringsverket

Medelålder – 56,0

Socialvetenskapliga forskningsrådet

46 Medelålder – 52,9

76 Bilaga

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

56 56 56 59 Medelålder – 55,9

SiS styrelse

49 Medelålder – 50,8

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

53 Medelålder – 54,4

Handikappombudsmannen

Medelålder – 53,0

Folkhälsoinstitutet

60 Medelålder – 56,9

Alkoholinsortimentsnämnden

Män Kvinnor

58 60

67 Medelålder – 61,0

78 Bilaga

Rättsmedicinalverket RMV

71 Medelålder – 60,4

Statens institut för psykosocial miljömedicin IPM

51 Medelålder – 53,9

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

57 Medelålder – 53,4

80 Bilaga

Kommunikationsdepartementet

Banverket

63 Medelålder – 55,0

Statens geotekniska institut

57 Medelålder – 56,6

Statens Järnvägar

58 Medelålder – 51,3

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI

50 Medelålder – 53,9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

56 Medelålder – 50,0

Sjöfartsverket

45 Medelålder – 52,3

82 Bilaga

Handelsflottans kultur- och fritidsråd

53 Medelålder – 52,1

Kommunikations- forskningsberedningen

55 Medelålder – 55,0

Luftfartsverket

46 Medelålder – 56,4

Post & Telestyrelsen

54 Medelålder – 52,5

Vägverket

50 Medelålder – 56,4

84 Bilaga

Finansdepartementet

Riksgäldskontoret

33 Medelålder – 48,1

Generaltullstyrelsen

54 Medelålder – 55,1

Statens Fastighetsverk

43 Medelålder – 55,9

KK Fonddelegationen

62 Medelålder – 57,4

SPV Statens Pensionsverk

55 Medelålder – 54,1

Finansinspektionen

51 59 44 67 59 Medelålder – 55,1

86 Bilaga

Riksrevisionsverkets Råd

67 Medelålder – 55,7

Riksskatteverket

62 53 50 57 43 53 54 Medelålder – 51,7

Lotteriinspektionen

59 Medelålder – 55,6

SCB:s Vetenskapliga Råd

57 71 70 62 53 Medelålder – 58,6

Statistiska Centralbyrån SCB

56 Medelålder – 53,9

Kammarkollegiet

Medelålder – 56,4

88 Bilaga

Utbildningsdepartementet

Centrala studiestödsnämnden CSN

Medelålder – 54,1

Verket för högskoleservice VHS

28 Medelålder – 49,0

Statens psykologiska-pedagogiska bibliotek

Medelålder – 56,5

Kungliga biblioteket KB

56 Medelålder – 58,4

Arkivet för ljud och bild

Medelålder – 54,7

Forskningsrådsnämnden

60 Medelålder – 55,0

90 Bilaga

Humanistisk–Samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR

62 Medelålder – 56,1

Medicinska forskningsrådet MFR

60 Medelålder – 55,2

Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR

59 55 56 58 56 Medelålder – 53,7

Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR

Män Kvinnor 48 55 57 54 50 52 70 64 53 44 Medelålder – 55,9

Polarforskningssekretariatet

54 Medelålder – 55,8

Institutet för rymdfysik

54 Medelålder – 58,9

92 Bilaga

EU/FOU-rådet

42 54 54 57 Medelålder – 54,3

EU-programkontoret

52 Medelålder – 51,0

Högskoleverket

Medelålder – 49,8

Jordbruksdepartementet

Jordbruksverket

52 Medelålder – 52,8

Livsmedelsverket

59 Medelålder – 54,1

Fiskeriverket

53 Medelålder – 56,3

94 Bilaga

Statens veterinärmedicinska anstalt

37 Medelålder – 49,8

Arbetsmarknadsdepartementet

Jämställdhetsnämnden

59 Medelålder – 53,6

Arbetslivsinstitutet

42 Medelålder – 52,3

Rådet för arbetslivsforskning

53 Medelålder – 55,7

96 Bilaga

Institutet för arbetsmarknads politisk utvärdering

46 Medelålder – 49,2

Arbetarskyddsstyrelsen

Medelålder – 51,8

Statens förlikningsmannaexpedition

Män Kvinnor

72 41

70 Medelålder – 61,0

Nämnden för styrelserepresentationsfrågor

46 Medelålder – 49,4

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

47 Medelålder – 50,7

Arbetsmarknadsstyrelsen

48 Medelålder – 46,3

98 Bilaga

Kulturdepartementet

Nämnden för hemslöjdsfrågor

65 Medelålder – 56,0

Naturhistoriska riksmuseet

Medelålder – 54,4

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

51 Medelålder – 52,3

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

41 Medelålder – 51,6

Granskningsnämnden för radio och TV

Medelålder – 49,8

Taltidningsnämnden

48 Medelålder – 47,6

100 Bilaga

Presstödsnämnden

66 Medelålder – 58,7

Statens biografbyrå

47 Medelålder – 49,4

Riksutställningar

54 Medelålder – 53,6

Statens historiska museer

53 Medelålder – 47,8

Arkitektmuseet

42 Medelålder – 47,9

Folkets museum Etnografiska

56 Medelålder – 51,7

102 Bilaga

Statens försvarshistoriska museer

61 Medelålder – 57,4

Statens sjöhistoriska museer

60 60 58 46 Medelålder – 57,0

Statens musiksamlingar

60 Medelålder – 58,0

Livrustkammaren, Skoklosters slott, Hallwylska museet

51 Medelålder – 58,3

Statens konstmuseer

66 Medelålder – 58,5

Riksantikvarieämbetet

42 Medelålder – 55,9

104 Bilaga

Svenskt biografiskt lexikon

50 Medelålder – 55,5

Språk- och folkminnesinstitutet

62 Medelålder – 61,6

Riksarkivet

52 Medelålder – 53,8

Statens konstråd

52 Medelålder – 47,7

Konstnärsnämnden

38 Medelålder – 50,8

Statens kulturråd

48 Medelålder – 50,1

106 Bilaga

Näringsdepartementet

NUTEK

61 Medelålder – 55,7

Patent- och Registreringsverket

Medelålder – 52,5

Revisorsnämnden

54 Medelålder – 53,0

Rymdstyrelsen

62 Medelålder – 56,6

Skogsstyrelsen

62 Medelålder – 54,8

Statens energimyndighet

Medelålder – 49,5

108 Bilaga

Sveriges geologiska undersökning SGU

Medelålder – 51,5

Turistdelegationen

60 Medelålder – 55,9

Delegationen för utländska investerare i Sverige

58 Medelålder – 55,3

Exportkreditnämnden

57 55 53 52 Medelålder – 50,1

Kommerskollegium

58 44 45 50 55 61 58 60 51 49 Medelålder – 52,7

110 Bilaga

Sprängämnesinspektionen

55 Medelålder – 56,4

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

57 Medelålder – 56,6

Glesbygdsverket

Medelålder – 52,0

Statens institut för regionalforskning

56 Medelålder – 58,2

Inrikesdepartementet

Stadsmiljörådet

66 Medelålder – 56,4

Statens Va-nämnd

68 Medelålder – 57,3

112 Bilaga

Byggforskningsrådet

45 Medelålder – 51,3

Boverket

60 Medelålder – 58,9

Fonden för fukt- och mögelskador

56 Medelålder – 58,2

Bostadsdelegationen

Män Kvinnor

42 Medelålder – 52,5

Statens bostadskreditnämnd

56 Medelålder – 54,0

Lantmäteriverket

Medelålder – 56,5

Konsumentverket

Medelålder – 55,7

114 Bilaga

Allmänna reklamationsnämnden

49 Medelålder – 54,1

Fastighetsmäklarnämnden

Medelålder – 54,1

Resegarantinämnden

54 Medelålder – 55,0

Marknadsdomstolen

Män Kvinnor 62 57 69 71 46 63 50 Medelålder – 59,7

Nämnden mot etnisk diskriminering

Män Kvinnor

70 50

29 Medelålder – 49,7

Stiftelsen Invandrartidningen

Medelålder – 56,2

Ungdomsstyrelsen

43 Medelålder – 43,2

116 Bilaga

Miljödepartementet

Statens Naturvårdsverk

45 Medelålder – 51,4

Kemikalieinspektionen

51 Medelålder – 51,0

Statens strålskyddsinstitut SSI

56 Medelålder – 55,3

Statens Kärnkraftsinspektion SKI

59 Medelålder – 56,4

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Män Kvinnor

55 67

64 Medelålder – 63,5