Energimarknadsinspektionens föreskrifter om insamling av uppgifter för att bestämma intäktsramens storlek för elnätsföretag

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som krävs för att nätmyndigheten ska kunna fatta beslut om nätkoncessionshavares intäktsram enligt 5 kap. 3 § ellagen (1997:857). Föreskrifterna innehåller även bestämmelser om vad en ansökan om omprövning av intäktsramen ska innehålla och om dokumentation av anläggningstillgångar.

Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten, efter ansökan av nätkoncessionshavaren, besluta om undantag från dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med 1. Förläggningsmiljö för jordkabel: a) City: ett område som ligger innanför tätortsgränsen på Statistiska centralbyråns tätortskarta och som samtidigt i Lantmäteriets Topografi 50 kategoriseras som sluten eller hög bebyggelse. b) Tätort: ett område som är innanför tätortsgränsen på Statistiska centralbyråns tätortskarta och som inte kategoriseras som city enligt ovan. c) Landsbygd normal: all mark utanför tätortsgränserna på Statistiska centralbyråns tätortskarta förutom mark som antingen klassas i Sveriges geologiska undersökningars jordartskarta “Jordarter 1:25 000–1:100 000” som – Grundlager (JG2): - Talus (rasmassor) - Älvsediment sten--block - Sten--block - Blockmark - Klapper

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/ EU, i den ursprungliga lydelsen. 1

- Isälvssediment, sten--block - Morän, sten--block - Rösberg - Skålla av sedimentärt berg - Skålla av sandsten - Berg - Sedimentärt berg - Fanerozoisk diabas - Urberg – Blockighet i markytan (BL): - Hög blockfrekvens på annan jordart än morän - Blockrik yta - Blockrik till storblockig yta - Storblockig yta – Mark med motsvarande förhållanden. d) Landsbygd svår (omfattar endast jordkabel upp till och med 24 kilovolt): all mark utanför tätortsgränserna på Statistiska centralbyråns tätortskarta som samtidigt antingen klassas i Sveriges geologiska undersökningars jordartskarta “Jordarter 1:25 000–1:100 000” som – Grundlager (JG2): - Talus (rasmassor) - Älvsediment sten--block - Sten--block - Blockmark - Klapper - Isälvssediment, sten--block - Morän, sten--block - Rösberg - Skålla av sedimentärt berg - Skålla av sandsten - Berg - Sedimentärt berg - Fanerozoisk diabas - Urberg – Blockighet i markytan (BL): - Hög blockfrekvens på annan jordart än morän - Blockrik yta - Blockrik till storblockig yta - Storblockig yta – Mark med motsvarande förhållanden. 2. Förläggningsmiljö för luftledning över 24 kilovolt: a) Tätort/city: ett område som ligger inom Statistiska centralbyråns tätortsgränser. b) Övrigt: ett område som inte kategoriseras som tätort/city. 3. Nuanskaffningsvärde: det värde som en anläggningstillgång åsätts vid värderingstidpunkten enligt någon av de metoder som anges i 7–9 §§ förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet. 4. Redovisningsenhet: den eller de nätkoncessioner som redovisningen avser. 5. Reservmaterial: anläggningar som inte är installerade i nätverksamheten men som ska kunna tas i bruk på kort tid vid behov.

6. Redovisningsidentitet: den beteckning redovisningsenheten fått från nätmyndigheten. 7. Rådighet: den förfoganderätt med vilken en tillgång innehas. 8. Spänning (kilovolt): konstruktionsspänning i kilovolt. 9. Station: anläggning med elektrisk utrustning för att transformera eller fördela elektrisk energi, med en eller flera transformatorer. 10. Nätkapacitetsreserv: inköpta kapacitetstjänster från elproducenter eller förbrukare som är nödvändiga för driften av nätet och som inte kan tillhandahållas genom ökat abonnemang från överliggande nät. Termer och uttryck som i övrigt används i dessa föreskrifter har samma innebörd som i ellagen (1997:857) och förordningen om intäktsram för elnätsverksamhet.

De uppgifter som lämnas enligt dessa föreskrifter ska avse varje nätkoncession för område, utan en lägsta tillåtna spänning, var för sig. Om flera nätkoncessioner redovisas samlat enligt 3 kap. 51 och 52 §§ ellagen (1997:857) ska dessa anses utgöra ett område. En nätkoncession för område innefattar även sådan nätkoncession för linje som avses i 3 kap. 53 § andra stycket ellagen. För innehavare av nätkoncession för linje, vars ledningar inte redovisas tillsammans enligt första stycket, eller nätkoncession för område med en lägsta tillåtna spänning ska uppgifterna avse nätkoncessionshavarens samtliga sådana ledningar i Sverige.

Uppgifter för prövning av intäktsramen ska ha kommit in till nätmyndigheten senast nio månader innan en ny tillsynsperiod börjar. En nätkoncessionshavare som påbörjar en ny verksamhet ska lämna uppgifter för prövning av intäktsramen senast nio månader innan verksamheten påbörjas.

En nätkoncessionshavare som anser att det föreligger särskilda skäl att tillämpa en annan tillsynsperiod än fyra år ska senast vid den tidpunkt som framgår av 2 § lämna ett motiverat förslag till nätmyndigheten om vilken annan tidsperiod de i stället anser ska tillämpas.

Uppgifter för prövning av intäktsramen ska innehålla följande grunduppgifter om nätkoncessionshavaren 1. företagsnamn, 2. organisationsnummer, och 3. redovisningsidentitet.

Utöver de uppgifter som framgår av 4 § ska nätkoncessionshavaren även lämna de uppgifter som följer av fjärde kapitlet och de övriga uppgifter som nätkoncessionshavaren bedömer krävs för att nätmyndigheten ska kunna fastställa en intäktsram.

Elektronisk rapportering av uppgifter som krävs för att fastställa en intäktsram ska lämnas genom det IT-system som nätmyndigheten tillhandahåller och på det sätt som myndigheten anvisar.

Vilka anläggningstillgångar som ingår i kapitalbasen följer av 5 kap. 7 § ellagen (1997:857) och 6 § förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet. De anläggningstillgångar som ingår i kapitalbasen och som är i bruk den 31 december två kalenderår före tillsynsperiodens början ska redovisas enligt 4–8 §§. Sådana anläggningstillgångar som nätkoncessionshavaren avser börja använda kalenderåret före tillsynsperioden eller under tillsynsperioden ska redovisas enligt 9 § och sådana anläggningstillgångar som nätkoncessionshavaren avser sluta använda kalenderåret innan tillsynsperioden eller under tillsynsperioden ska redovisas enligt 10 §.

En nätkoncessionshavare som redovisar en sådan tillgång i kapitalbasen som anges i 5 kap. 7 § andra stycket ellagen (1997:857) ska särskilt beskriva varför tillgången inte behövs och vilka ekonomiska konsekvenser det innebär för nätkoncessionshavaren om tillgången inte skulle ingå i kapitalbasen.

De anläggningstillgångar som ingår i kapitalbasen ska redovisas fördelat på anläggningskategorierna

Tillgångar i en nätverksamhet som bedrivs med stöd av nätkoncession för om-

råde

Luftledning Annan ledning Markarbeten och byggnader Tillgångar i en nätverksamhet som bedrivs med stöd av nätkoncession för linje Luftledning med en spänning om 220 kilovolt eller mer Annan luftledning Ledning med en spänning om 220 kilovolt eller mer, med undantag för luftledning Annan ledning Shuntreaktor Markarbeten och byggnader med anknytning till ett ledningsnät med en spänning om 220 kilovolt eller mer Andra markarbeten och byggnader

Andra tillgångar oavsett koncessionsform

Transformator Ställverk utan sekundärapparater Nätstation Kabelskåp Styr- och kontrollutrustning Mätare 4 IT-system

En nätkoncessionshavare ska för varje anläggningstillgång redovisa ett nuanskaffningsvärde enligt de metoder som framgår av 7–9 §§ förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet och redovisa värdet till nätmyndigheten. Nätkoncessionshavaren ska också, oavsett nuanskaffningsvärderingsmetod, redovisa tillgången med angivande av 1. anläggningskategori enligt 3 §, 2. typ av anläggning, 3. teknisk specifikation, 4. spänning (kilovolt), 5. värderingsmetod, 6. om tillgången är reservmaterial, 7. rådighet, och 8. ledningar i enheten kilometer och övriga anläggningstillgångar i antal. För luftledning med en spänning över 24 kilovolt och för jordkabel får också anläggningstillgångens förläggningsmiljö anges. Om anläggningstillgångens förläggningsmiljö inte anges antas anläggningstillgången vara förlagd i förläggningsmiljö landsbygd normal.

Nätkoncessionshavaren ska ange det årtal som en anläggningstillgång ursprungligen börjat användas om detta skett före den 1 januari 2011. För en anläggningstillgång som ursprungligen började användas från och med den 1 januari 2011 ska det anges vilket halvår som anläggningen börjat användas. Om åldern ska bestämmas i enlighet med bestämmelsen i 6 § Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2023:5) om beräkning av intäktsram för elnätsföretag ska den tidsperioden anges. Om åldersuppgifter saknas ska även detta anges. Vid redovisning av ålder för en anläggning där investering i befintlig anläggning har beaktats ska anläggningens ålder i enlighet med första stycket redovisas uppdelad, i enlighet med vad som följer av 7 § Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2023:5) om beräkning av intäktsram för elnätsföretag, efter när de olika delarna har börjat användas.

Om en anläggningstillgångs nuanskaffningsvärde beräknas enligt 8 § förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet, med grund i utgiften för att förvärva eller tillverka tillgången när den ursprungligen började användas, i stället för med normvärde enligt 7 § i samma förordning, ska nätkoncessionshavaren redovisa anskaffningstidpunkten och anskaffningsvärdet. I de fall anskaffningsvärdet för en tillgång också skulle innefatta andra tillgångar får anskaffningsvärdet fördelas mellan tillgångarna utifrån vad som är skäligt i det enskilda fallet. En sådan fördelning ska dokumenteras. Nätkoncessionshavaren ska ange varför det finns särskilda skäl att beräkna en anläggningstillgångs nuanskaffningsvärde enligt 8 § förordningen om intäktsram för elnätsverksamhet.

Om en anläggningstillgångs nuanskaffningsvärde beräknas enligt 9 § första meningen förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet, ska nätkoncessionshavaren redovisa anläggningens bokförda värde. Det

bokförda värdet ska avse den 31 december det kalenderår som infaller två år innan tillsynsperioden börjar. I de fall det bokförda värdet för tillgången också skulle innefatta andra tillgångar får det bokförda värdet fördelas mellan dessa tillgångar utifrån vad som är skäligt i det enskilda fallet. Nätkoncessionshavaren ska ange varför det saknas förutsättningar att beräkna nuanskaffningsvärdet för anläggningstillgången enligt 7 och 8 §§ förordningen om intäktsram för elnätsverksamhet.

Om en anläggningstillgång värderas till vad som är skäligt med hänsyn till tillgångens beskaffenhet i enlighet med bestämmelsen i 9 § andra meningen förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet, ska nätkoncessionshavaren vid redovisning av nuanskaffningsvärdet enligt 4 § första stycket redovisa 1. det värde som tillgången har per den 31 december det kalenderår som infaller två år innan tillsynsperioden börjar, 2. hur nuanskaffningsvärdet för denna tidpunkt har beräknats, och 3. varför det saknas bokfört värde eller, om sådant finns, vilka synnerliga skäl som åberopas.

Om nätkoncessionshavaren avser att börja använda en anläggningstillgång året före tillsynsperioden eller under tillsynsperioden ska nätkoncessionshavaren redovisa tillgången i sin kapitalbas med angivande av 1. anläggningskategori enligt 3 §, 2. typ av anläggning, 3. ledningar i enheten kilometer och övriga anläggningar i antal, 4. vilket halvår tillgången avses att börja användas, 5. beräknat nuanskaffningsvärde, och 6. när anläggningen ursprungligen börjat användas såsom framgår av 5 §.

Om nätkoncessionshavaren avser att sluta använda en anläggningstillgång som redovisats enligt 4–8 §§ ska nätkoncessionshavaren också redovisa under vilket halvår året före tillsynsperioden eller under tillsynsperioden som tillgången avses sluta användas. Nätkoncessionshavare ska även lämna uppgifter om när anläggningen ursprungligen börjat användas enligt vad som framgår av 5 §.

Om nätkoncessionshavaren under tillsynsperioden kommer ha anläggningar i drift som finansierats genom statligt stöd i enlighet med 4 kap. 10 § andra stycket ellagen (1997:857) ska detta anges.

Nätkoncessionshavaren ska lämna uppgift om kostnaderna i nätverksamheten enligt följande kostnadsslagsindelning 1. totala kostnader för transitering och inköp av kraft, 2. råvaror och förnödenheter, 3. övriga externa kostnader, 4. personalkostnader, och 5. övriga rörelsekostnader. Uppgifterna ska redovisas per kalenderår och avse den period om fyra kalenderår som slutar två år innan tillsynsperioden börjar. Om uppgifterna redan har lämnats enligt förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av denna, behöver uppgifterna inte lämnas på nytt.

Nätkoncessionshavaren ska ange följande kostnader per kalenderår och avseende den period om fyra kalenderår som slutar två år innan tillsynsperioden börjar 1. förändring av varulager, 2. aktiverat arbete för egen räkning, 3. kostnader för att täcka nätförluster fördelat på inköp och egen produktion, 4. kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät, och 5. kostnader för ersättning till innehavare av produktionsanläggning för inmatning av el enligt 3 kap. 43 § ellagen (1997:857). Om uppgifterna redan har lämnats enligt förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av denna, behöver uppgifterna inte lämnas på nytt.

Ett transmissionsnätsföretag ska utöver vad som anges i 13 § även ange följande kostnader per kalenderår som avser den period om fyra kalenderår som slutar två år innan tillsynsperioden börjar 1. kostnader för energiersättning för minskade nätförluster, 2. kostnader för motköp, 3. kostnader för transitering av el genom tredje land, 4. kostnader för systemdrift, primärreglering och störningsreserven, 5. kostnader för anläggningsavgifter, 6. kostnader uppkomna på grund av internationella regelverk, och 7. kostnader som uppstått med anledning av sådana avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket ellagen (1997:857).

Nätkoncessionshavaren ska ange följande kostnader per kalenderår som avser den period om fyra kalenderår som slutar två år innan tillsynsperioden börjar i de fall de har redovisats enligt 12 §. 1. kostnader för myndighetsavgifter enligt förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift, 2. avbrottsersättning till kund för avbrott mellan 12 och 24 timmar, 3. avbrottsersättning till kund för avbrott över 24 timmar, 4. avbrottsersättning från överliggande nät, 5. kostnader för nätkapacitetsreserv,

6. leasingkostnader för anläggningstillgångar som ingår i kapitalbasen exklusive kostnader för drift och underhåll, 7. kostnader som finns redovisade bland kostnader enligt 12 § men som beaktats vid åldersbestämningen av investeringar i befintliga anläggningar, och 8. kostnader för flexibilitetstjänster vars specifikationer och marknadsprodukter är godkända i enlighet med 11 § förordningen (2022:585) om elnätsverksamhet.

Tillgångar i nätverksamheten som är anläggningstillgångar enligt årsredovisningslagen (1995:1554) men inte anläggningstillgångar enligt 2 § förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet ska inte redovisas i kapitalbasen enligt 4–9 §§. Nätkoncessionshavaren får i stället redovisa dessa tillgångars samlade avskrivningar per kalenderår som avser den period om fyra kalenderår som slutar två år innan tillsynsperioden börjar och samlade utgående bokförda värde per kalenderår som avser den period om fyra kalenderår som slutar tre år innan tillsynsperioden börjar.

Nätkoncessionshavaren ska lämna uppgift om prognostiserade kostnader i nätverksamheten under tillsynsperioden redovisat per kalenderår och i prisnivån för det kalenderår som infaller två år innan tillsynsperioden börjar för 1. kostnader för nätförluster, fördelat på inköp och egen produktion, 2. kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät, 3. kostnader för anslutningar till överliggande och angränsande nät, 4. kostnader för ersättning till innehavare av produktionsanläggning för inmatning av el enligt 3 kap. 43 § ellagen (1997:857), 5. kostnader för myndighetsavgifter enligt förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift, 6. kostnader för nätkapacitetsreserv samt en redogörelse varför kostnaderna för nätkapacitetsreserv antas uppkomma, 7. kostnader för estimerade avbrott som anges i 6 kap. 6 § 5, och 8. kostnader för flexibilitetstjänster.

Ett transmissionsnätsföretag ska utöver vad som anges i 17 § 1–7 även lämna uppgift om prognostiserade kostnader i nätverksamheten under tillsynsperioden redovisat per kalenderår och i prisnivån för det kalenderår som infaller två år innan tillsynsperioden börjar för 1. kostnader för energiersättning för minskade nätförluster, 2. kostnader för motköp, 3. kostnader för transitering av el genom tredje land, 4. kostnader för systemdrift, primärreglering och störningsreserven, 5. kostnader för anläggningsavgifter, 6. kostnader uppkomna på grund av internationella regelverk, och 7. kostnader som uppstått med anledning av avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket ellagen (1997:857).

En ansökan om omprövning av intäktsramen enligt 5 kap. 20 och 25 §§ ellagen (1997:857) ska innehålla nätkoncessionshavarens förslag till ändring av intäktsramen samt de skäl och uppgifter som åberopas till stöd för ändringen.

Nätkoncessionshavaren ska senast tre månader efter tillsynsperiodens slut redovisa det faktiska utfallet per kalenderår under tillsynsperioden avseende de uppgifter som redovisats enligt 4 kap. och de samlade intäkterna i nätverksamheten.

Nätkoncessionshavaren ska redovisa en anläggningstillgång som började användas i nätverksamheten kalenderåret innan tillsynsperioden eller under tillsynsperioden. De uppgifter som ska lämnas om anläggningstillgången framgår av 4 kap. 4–8 §§ och 9 § 4.

Nätkoncessionshavaren ska redovisa en anläggningstillgång som har slutat användas i nätverksamheten kalenderåret innan tillsynsperioden eller under tillsynsperioden. De uppgifter som ska lämnas om anläggningstillgången framgår av 4 kap. 4–8 §§ och 10 §.

Nätkoncessionshavaren ska efter tillsynsperioden lämna uppgift om nätverksamhetens kostnader som uppkommit under tillsynsperioden redovisat per kalenderår för 1. kostnader för nätförluster, fördelat på inköp och egen produktion, 2. kostnader för abonnemang till överliggande och angränsande nät, 3. kostnader för anslutningar till överliggande och angränsande nät samt en redogörelse för hur kostnaderna har beräknats, 4. kostnader för ersättning till innehavare av produktionsanläggning för inmatning av el enligt 3 kap. 43 § ellagen (1997:857), 5. kostnader för myndighetsavgifter enligt förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift, 6. kostnader för nätkapacitetsreserv samt en redogörelse av vilka kostnader för nätkapacitetsreserv som uppkommit och en redogörelse av hur kostnaderna har beräknats, och 7. kostnader för flexibilitetstjänster vars specifikationer och marknadsprodukter är godkända i enlighet med 11 § förordningen (2022:585) om elnätsverksamhet.

Ett transmissionsnätsföretag ska utöver vad som anges i 4 § 1–6 även lämna uppgift om nätverksamhetens kostnader som uppkommit under tillsynsperioden redovisat per kalenderår för 1. kostnader för energiersättning för minskade nätförluster, 2. kostnader för motköp, 3. kostnader för transitering av el genom tredje land, 4. kostnader för systemdrift, primärreglering och störningsreserven, 5. kostnader för anläggningsavgifter, 6. kostnader uppkomna på grund av internationella regelverk, och 7. kostnader som uppstått med anledning av avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket ellagen (1997:857).

Nätkoncessionshavaren ska lämna uppgift om intäkterna i nätverksamheten under tillsynsperioden redovisat per kalenderår för 1. transiteringsintäkter, 2. anslutningsintäkter, 3. engångsintäkter, 4. återbetalningar till kund av tidigare års nätavgifter, 5. kostnader för avbrottsersättning till kund för avbrott mellan 12 och 24 timmar motsvarande avbrottsvärderingen eller kostnader för utbetalningen till kunden enligt 10 kap. 12 § andra stycket ellagen (1997:857), om den kostnaden är lägre än avbrottsvärderingen, 6. kostnader för avbrottsersättning till kund för avbrott över 24 timmar, 7. myndighetsavgifter enligt förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift, 8. övriga rörelseintäkter, och 9. tidigare förutbetalda intäkter som ska hänföras till tillsynsperioden. Summan av de intäkter som ska hänföras till nästkommande tillsynsperiod, ska särskilt anges.

Ett transmissionsnätsföretag ska utöver vad som anges i 6 § även lämna uppgift om intäkter som uppstått med anledning av avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket ellagen (1997:857) under tillsynsperioden redovisat per kalenderår. Summan av de intäkter som ska hänföras till nästkommande tillsynsperiod, ska särskilt anges.

Förutom vad som följer av 11 § förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet ska uppgifter om anläggningstillgångarna också dokumenteras enligt 2–4 §§.

Nätkoncessionshavaren ska dokumentera de tillgångar som ingår i kapitalbasen med angivande av 1. typ av anläggning, 2. teknisk specifikation, 3. spänning (kilovolt), 4. värderingsmetod, 5. ledningar i enheten kilometer och övriga anläggningstillgångar i antal, 6. nuanskaffningsvärde, och 7. uppgifter i enlighet med 4 kap. 5 § i denna föreskrift om när tillgången ursprungligen började användas. För luftledning med en spänning över 24 kilovolt och för jordkabel får också anläggningstillgångens förläggningsmiljö anges.

Nätkoncessionshavaren ska dokumentera en tillgång som ingår i kapitalbasen med värderingsmetod, enligt 6–8 §§ förordningen (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet samt skälen till att denna metod använts och de värderingsunderlag, intyg eller motsvarande som styrker nätkoncessionshavarens val av metod och beräkningen av värdet.

Nätkoncessionshavaren ska dokumentera uppgifter och underlag som legat till grund för bedömningen av när en anläggning börjat användas.