Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten och vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid fastställande av intäktsram

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten enligt 5 kap. 9 § ellagen (1997:857) och vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet (effektivt nätutnyttjande) enligt 5 kap. 11 § ellagen vid fastställande av en intäktsram.

Dessa föreskrifter gäller för innehavare av nätkoncession för område och innehavare av nätkoncession för linje (nätkoncessionshavare). För nätkoncessionshavare för område ska bedömningen enligt dessa föreskrifter ske för varje område för sig. Om flera nätkoncessioner redovisas samlat enligt 3 kap. 51 § ellagen (1997:857), ska bedömningen ske samlat för nätkoncessionerna. Med nätkoncession för område avses i dessa föreskrifter nätkoncession för område utan en lägsta tillåtna spänning. Med nätkoncession för linje avses i dessa föreskrifter även nätkoncession för område med en lägsta tillåtna spänning. För nätkoncessionshavare för linje, vars ledningar inte redovisas tillsammans med nätkoncession för område, ska bedömningen ske samlat för nätkoncessionshavarens samtliga regionledningar i Sverige enligt 5 kap. 15 § ellagen och för transmissionsnät enligt 5 kap. 16 § ellagen.

Om det finns särskilda skäl kan Energimarknadsinspektionen besluta om undantag från dessa föreskrifter.

I dessa föreskrifter avses med: Andel energi som matas till högspänningskunder: Uttagen energi i anläggningspunkter med en nominell spänning på över en kilovolt (kV) och i gränspunkter oavsett spänningsnivå under normperioden dividerat med total uttagen energi under normperioden.

Andel nätförluster: Nätförluster i MWh dividerat med inmatad energi i MWh.

Anläggningspunkt: Samlad benämning för inmatnings- och uttagspunkter samt de punkter som utgör både inmatnings- och uttagspunkt.

AIF (Average Interruption Frequency): Effektviktad medelavbrottsfrekvens för oaviserade respektive aviserade avbrott uppdelat per kundtyp. AIF beräknas genom att summera total ILEffekt i kW för oaviserade och aviserade avbrott för respektive kundtyp dividerat med kundtypens summerade årsmedeleffekt i kW.

AIT (Average Interruption Time): Effektviktad medelavbrottstid i timmar för oaviserade respektive aviserade avbrott uppdelat per kundtyp. AIT beräknas genom att summera total ILE i kWh för oaviserade och aviserade avbrott för respektive kundtyp dividerat med kundtypens summerade årsmedeleffekt i kW. CEMI4 (Customers Experiencing Multiple Interruptions): Andelen anläggningspunkter som har haft fyra eller fler oaviserade avbrott som är orsakade av fel i eget nät och som är längre än tre minuter.

Dygnsmaxeffekt: Det högsta summerade timeffektuttaget under ett dygn. Dygnsmedeleffekt: Medelvärdet av de summerade timeffektuttagen under ett dygn. Icke-levererad energi (ILE): Den beräknade mängden energi som skulle ha levererats under avbrotten om avbrotten inte hade inträffat. Beräkningen görs för varje punkt genom att multiplicera punktens årsmedeleffekt med punktens avbrottstid i timmar under ett kalenderår uppdelat i oaviserade avbrott och aviserade avbrott.

Icke-levererad effekt (ILEffekt): Beräknad summering av bortkopplad effekt vid inträffade avbrott. Beräkningen görs för varje punkt genom att multiplicera punktens årsmedeleffekt med punktens avbrottsfrekvens (antal avbrott per kalenderår) uppdelat i oaviserade avbrott och aviserade avbrott.

Inmatad energi: All inmatad energi till nätkoncessionshavarens nät i anläggningspunkter och gränspunkter.

Justerad utnyttjningsgrad: Kvoten mellan medelvärdet av samtliga dygnsmedeleffekter och medelvärdet av de fyra högsta dygnsmaxeffekterna under ett kalenderår. Vid beräkning av utnyttjningsgraden, ska gränspunkter som koncessionshavaren är skyldig att mäta överförd energi och flöde i, enligt förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el, undantas från beräkningen av de ingående summerade timeffektuttagen. Även nya anläggningspunkter som har tagits i drift tidigast den 1 januari året efter normperiodens slut och som enbart ansluter produktionsanläggningar ska undantas från beräkningen av de ingående summerade timeffektuttagen. Dessa produktionsanläggningar får enbart förbruka el från elnätet eller förbruka el från egen produktion i syfte att driva produktionsanläggningen.

Kalendertimme: En av dygnets tjugofyra på varandra följande sammanhängande tidsperioder om 60 minuter som löper mellan två hela klockslag.

Kostnad för överliggande och angränsande nät: Nätkoncessionshavarens totala kostnad avseende abonnemang för överliggande och angränsande nät.

Kostnad för ersättning vid inmatad el: Nätkoncessionshavarens totala kostnad för ersättning vid inmatning av el enligt 3 kap. 43 § ellagen (1997:857).

Kvalitetskostnad: Skillnaden i kvalitetsvärdering mellan uppmätt kvalitet och normvärde. Kvalitetskostnaden är positiv om uppmätt kvalitet är bättre än normvärdet och negativ om uppmätt kvalitet är sämre än normvärdet. Kundtyp: Klassificering baserad på svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) kompletterad med Energimarknadsinspektionens klassificeringar för privatkunder och gränspunkter. Kundtyperna är: – hushåll (SNI 97000-98200; Ei 111111), – industri (SNI 05100-43999), – jordbruk (SNI 01110-03220), – handel och tjänster (SNI 45110-82990, SNI 94111-96090), – offentlig verksamhet (SNI 84111-93290, 99000), – gränspunkt (Ei 222222).

Kundtäthet (T): Antalet anläggningspunkter per ledningslängd i kilometer (km). Bestäms som medelvärdet av de årliga kundtätheterna för normperioden. Normperiod: Den period som löper i fyra år med början sex år innan tillsynsperiodens början. För transmissionsnätsföretag är det den period som löper i sju år med början nio år innan tillsynsperiodens början.

Nätförluster: Skillnaden mellan inmatad energi till nätkoncessionshavarens nät och uttagen energi från nätkoncessionshavarens nät i anläggningspunkter och gränspunkter.

Punkt: Samlad benämning för gränspunkter och anläggningspunkter.

Redovisningsenhet: Den eller de nätkoncessioner som redovisningen avser. Summerat timeffektuttag: Absolutbeloppet av den sammanlagda medeleffekten i elnätets gränspunkter under en kalendertimme. Om det finns fler än en gränspunkt i nätkoncessionshavarens nät, summeras medeleffekten under en kalendertimme i samtliga gränspunkter innan absolutbeloppet beräknas.

Utnyttjningsgrad: Kvoten mellan medelvärdet av samtliga dygnsmedeleffekter och medelvärdet av de fyra högsta dygnsmaxeffekterna under ett kalenderår. Vid beräkning av utnyttjningsgraden, ska gränspunkter som koncessionshavaren är skyldig att mäta överförd energi och flöde i, enligt förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el, undantas från beräkningen av de ingående summerade timeffektuttagen.

Årsmedeleffekt: Beräknas för varje punkt genom att varje enskild punkts uttagna energi under ett år divideras med antalet timmar under samma år. Kan anges för en enskild punkt eller summeras för en kundtyp inom nätkoncessionshavarens nät eller summeras för hela nätkoncessionshavarens nät. Termer och begrepp som i övrigt används i dessa föreskrifter har samma innebörd som i ellagen (1997:857), förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el och Energimarknadsinspektionens föreskrifter (EIFS 2015:4) om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranskvaliteten i elnäten.

Om en eller flera uppgifter som behövs för beräkningar enligt dessa före skrifter saknas eller är av uppenbart bristfällig kvalitet, ska dessa uppskattas utifrån vad som är skäligt. Om det finns särskilda skäl får de år som ingår i normperioden ändras.

En ökning eller minskning (justering) av den årliga regulatoriska avkastningen på kapitalbasen ska beräknas genom att summera justeringen avseende kvaliteten i nätverksamheten enligt 10 § och justeringen avseende effektivt nätutnyttjande enligt 14 §.

Justeringen enligt 2 § får per kalenderår inte överstiga en tredjedel av den regulatoriska avkastningen på kapitalbasen.

Nätkoncessionshavarens intäktsram ska efter tillsynsperiodens slut justeras för varje kalenderår inom tillsynsperioden enligt 2–3 §§.

Kvaliteten i nätverksamheten ska värderas genom kvalitetskostnader. Kvalitetskostnaderna ska ligga till grund för att beräkna en justering av den årliga regulatoriska avkastningen på kapitalbasen. För nätkoncessionshavare för område kan en sådan justering i vissa fall även påverkas av indikatorn enligt 8 §.

Vid beräkningen av kvalitetskostnaderna används indikatorerna AIT och AIF.

De avbrott som används för att beräkna kvalitetskostnader enligt dessa föreskrifter ska vara orsakade i eget nät och inkludera alla aviserade avbrott oavsett avbrottslängd och oaviserade avbrott enligt vad som sägs i andra, tredje eller fjärde stycket. För nätkoncessionshavare för område ska alla oaviserade avbrott längre än tre minuter användas. För nätkoncessionshavare för linje utom transmissionsnätsföretag ska alla oaviserade avbrott längre än tre minuter användas vid beräkning av ILE. Vid beräkning av ILEffekt ska alla oaviserade avbrott längre än tre minuter samt de avbrott som rapporteras som korta avbrott användas. För transmissionsnätsföretag ska alla oaviserade avbrott längre än en minut utom exceptionella avbrott användas vid beräkning av ILE. Vid beräkning av ILEffekt ska alla oaviserade avbrott längre än 500 millisekunder utom exceptionella avbrott användas. Med exceptionella avbrott avses i dessa föreskrifter de avbrott som orsakats av fel på två enskilda kraftsystemkomponenter inom 15 minuter (N–2).

Indikatorn CEMI4 används för att ta hänsyn till hur olikheter i kvaliteten inom en nätkoncessionshavare för områdes nät förändras över tid.

Normnivåer för varje indikator enligt 6 och 8 §§ ska fastställas före tillsynsperioden enligt 4 kap.

Efter tillsynsperiodens slut ska en justering med avseende på kvaliteten i nätverksamheten beräknas för varje kalenderår inom tillsynsperioden enligt 5 kap.

Med ett effektivt nätutnyttjande avses låga nätförluster och en jämn effekt i nätet utifrån vad som är rimligt med avseende på nätkoncessionshavarens objektiva förutsättningar.

För att bedöma effektivt nätutnyttjande används indikatorerna utnyttjningsgrad och andel nätförluster. Utnyttjningsgraden ska inte användas för att bedöma effektivt nätutnyttjande för transmissionsnätsföretag.

Normnivåer för vardera indikatorn enligt 12 § ska fastställas före tillsynsperioden enligt 6 kap.

Efter tillsynsperiodens slut ska en justering med avseende på effektivt nätutnyttjande beräknas för varje kalenderår inom tillsynsperioden enligt 7 kap.

Normnivån på kvaliteten i nätverksamheten under tillsynsperioden ska fastställas utifrån uppgifter om de avbrott som inträffat i den enskilda nätkoncessionshavarens nät under normperioden.

Avbrottsnivån (Z) för respektive indikator utgörs av indikatorns medelvärde avseende hela normperioden.

Normnivåerna för AIT och AIF ska fastställas enligt 7 § för nätkoncessionshavare för område och av avbrottsnivåerna (Z) enligt 2 § för varje år i tillsynsperioden för övriga nätkoncessionshavare.

Normnivån för CEMI4 ska fastställas som avbrottsnivån (Z) enligt 2 § för varje år i tillsynsperioden.

Inför varje ny tillsynsperiod ska Energimarknadsinspektionen ta fram en normnivåfunktion per indikator i 3 kap. 6 § (AIT och AIF) för alla kundtyper utom gränspunkt på formen Y(T) = α + β / (γ + T) enligt följande formel:

k = kundtyp (fem stycken, alla kundtyper utom gränspunkt) j = avbrottstyp (två stycken, aviserade avbrott och oaviserade avbrott) T = kundtäthet

Värdena hos funktionernas parametrar (α, β, γ) ska fastställas med hänsyn till data från alla koncessionshavare för område som har rapporterat till Energimarknadsinspektionen för normperioden. Kurvanpassningen för att bestämma parametrarna ska göras med minstakvadratmetoden, där randvillkor och startvärden samt vad som anses vara extremvärden bestäms av Energimarknadsinspektionen enligt vad som är skäligt. Vid kurvanpassningen ska extremvärden exkluderas.

En medelavbrottsnivå (Y) för normperioden per indikator i 5 § ska tas fram för varje nätkoncessionshavare för område genom att applicera nätkoncessionshavarens individuella kundtäthet (T) i normnivåfunktionerna som beräknas enligt 5 §.

Normnivåerna för AIT och AIF ska fastställas för nätkoncessionshavare för område enligt följande: 1. Om avbrottsnivån (Z) enligt 2 § är lägre än eller lika med medelavbrottsnivån (Y) enligt 6 § anger nätkoncessionshavarens avbrottsnivå (Z) normnivån för varje år i tillsynsperioden. 2. Om avbrottsnivån (Z) enligt 2 § är högre än medelavbrottsnivån (Y) enligt 6 § periodiseras normnivån per år enligt: Ni = Y + ((Z – Y) / 4) × (4 – i) där Ni är normnivån för en indikator för år i under tillsynsperioden (i = 1,2,3,4) som motsvarar första till och med sista året i tillsynsperioden. 3. Om nätkoncessionshavaren saknar uppgifter för en avbrottsnivå (Z) enligt 2 § eller om det föreligger synnerliga skäl ska normnivån sättas till medelavbrottsnivån (Y) enligt 6 § för varje år i tillsynsperioden. 4. Normnivåerna för gränspunkter utgörs av avbrottsnivån (Z) enligt 2 § för varje år i tillsynsperioden.

De årliga kvalitetskostnaderna per kundtyp ska beräknas enligt 2–3 §§. Kvalitetskostnaderna ska sedan ligga till grund för beräkningen av en årlig justering (ökning eller minskning) med avseende på kvaliteten i nätverksamheten enligt 4 §.

k k

För indikatorerna AITj ska en kvalitetskostnad (K_AITj ) beräknas för alla kombinationer med avseende på kundtyp (k) och avbrottstyp (j = ”aviserade”

k

eller ”oaviserade”) som skillnaden i timmar mellan normnivån (AIT_normj )

k

och det årliga utfallet (AIT_utfallj ) multiplicerat med kundtypens summerade

k

årsmedeleffekt i kW (ÅME ) för det aktuella utfallsåret multiplicerat med

k

kund- och avbrottstypens avbrottskostnadsparameter (vj ) i kronor/kWh enligt 5 § genom att använda följande formel:

k k

För indikatorerna AIFj ska en kvalitetskostnad (K_AIFj ) beräknas för alla kombinationer med avseende på kundtyp (k) och avbrottstyp (j = ”aviserade” eller ”oaviserade”) som skillnaden i avbrottsfrekvens mellan normnivån

k k

(AIF_normj ) och det årliga utfallet (AIF_utfallj ) multiplicerat med kundty-

k

pens summerade årsmedeleffekt i kW (ÅME ) för det aktuella utfallsåret mul-

k

tiplicerat med kund- och avbrottstypens avbrottskostnadsparameter (vj ) i kronor/kW enligt 5 § genom att använda följande formel:

Kvalitetskostnaderna från 2–3 §§ ska summeras till en årlig justering med avseende på kvaliteten i nätverksamheten enligt följande formel:

För nätkoncessionshavare för område korrigeras justeringen enligt första stycket baserat på hur den förhåller sig till differensen mellan normnivån och utfallet för indikatorn CEMI4 enligt följande: 1. Om differensen (CEMI4_norm – CEMI4_utfall) är negativ samtidigt som kvalitetskostnaden är positiv ska ökningen reduceras genom att multiplicera kvalitetskostnaden med (1-abs (CEMI4_norm – CEMI4_ utfall)). 2. Om differensen (CEMI4_norm – CEMI4_utfall) är positiv samtidigt som kvalitetskostnaden är negativ ska minskningen reduceras genom att multiplicera kvalitetskostnaden med (1-abs (CEMI4_norm – CEMI4_ utfall)). Oavsett vad som anges i 1–2 får en justering inte överstiga 25 procent av den totala årliga kvalitetskostnaden.

Avbrottskostnadsparametrarna i 2017 års prisnivå per kundtyp för aviserade respektive oaviserade avbrott framgår av tabellen nedan. Avbrottskostnadsparametrarna ska justeras med konsumentprisindex (KPI) till det aktuella utfallsårets prisnivå: Prisnivå 2017 Kostnad ILE Kostnad Kostnad ILE Kostnad för oaviserade ILEffekt för för aviserade ILEffekt för avbrott oaviserade avbrott aviserade [kronor/kWh] avbrott [kronor/kWh] avbrott [kronor/kW] [kronor/kW] Industri 159,96 70,75 76,00 20,71 Handel och 175,06 17,78 79,31 5,94 tjänster Jordbruk 34,35 9,78 14,10 1,72 Offentlig 96,97 7,65 43,70 0,92 verksamhet Hushåll 5,84 1,95 4,98 1,85 Gränspunkter 96,01 22,18 45,16 7,08

Justeringen enligt 4 § får per kalenderår inte överstiga en tredjedel av den regulatoriska avkastningen på kapitalbasen.

Normnivåer för effektivt nätutnyttjande ska fastställas utifrån uppgifter från den enskilda nätkoncessionshavaren under normperioden.

För samtliga nätkoncessionshavare utom för transmissionsnätsföretag ska en individuell normnivå för indikatorn utnyttjningsgrad fastställas för varje år i tillsynsperioden genom att beräkna nätkoncessionshavarens medelvärde avseende denna indikator för normperioden.

En individuell normnivå för indikatorn andel nätförluster ska fastställas för varje år i tillsynsperioden enligt 5 § för varje nätkoncessionshavare för område. För övriga nätkoncessionshavare ska en individuell normnivå fastställas för varje år i tillsynsperioden genom att beräkna nätkoncessionshavarens medelvärde avseende andel nätförluster under normperioden.

Inför varje ny tillsynsperiod ska Energimarknadsinspektionen ta fram en normnivåfunktion för andelen nätförluster (Nf) för nätkoncessionshavare för område enligt följande: Nf (T, AEH) = a + b / (c + T) + d * AEH. Värdena hos funktionens parametrar (a, b, c, d) fastställs med hänsyn till samtliga koncessionshavare för områdes andel nätförluster (Nf), kundtäthet (T) och andel energi som matas till högspänningskunder (AEH) under normperioden. Kurvanpassningen för att bestämma parametrarna görs med minstakvadratmetoden, där randvillkor och startvärden samt vad som anses vara extremvärden bestäms av Energimarknadsinspektionen utifrån vad som är skäligt. Vid kurvanpassningen kommer extremvärden att exkluderas.

Normnivån för indikatorn andel nätförluster fastställs för varje nätkoncessionshavare för område genom att applicera nätkoncessionshavarens individuella kundtäthet (T) och andel energi som matas till högspänningskunder (AEH) i normnivåfunktionen som beräknas enligt 4 §.

En justering (ökning eller minskning) ska beräknas med avseende på effektivt nätutnyttjande för varje kalenderår under tillsynsperioden genom att addera justeringen enligt 2 § med justeringen enligt 3 §. För transmissionsnätsföretag baseras justeringen enligt första stycket endast på 3 §. Om nätkoncessionshavare utom transmissionsnätsföretag har haft ökad lokal produktion, det vill säga har nya anläggningspunkter i enlighet med nya anläggningspunkter som avses i definitionen av justerad utnyttjningsgrad i 2 kap. 1 §, ska 1. nätkoncessionshavaren rapportera årliga utfall för justerad utnyttjningsgrad (se definition i 2 kap. 1 §) till Energimarknadsinspektionen senast den 31 mars året efter tillsynsperiodens slut, och 2. justerad utnyttjningsgrad användas som årligt utfall i beräkning av justering enligt 2 §.

Om nätkoncessionshavaren inte har rapporterat utfall för justerad utnyttjningsgrad enligt tredje stycket punkten 1 ska i stället utfall för utnyttjningsgrad användas som årligt utfall i beräkning av justering enligt 2 §.

För indikatorn utnyttjningsgrad ska en justering beräknas som skillnaden mellan normnivån enligt 6 kap. (Ugnorm) och det årliga utfallet (Ugutfall) multiplicerat med årlig kostnad för överliggande och angränsande nät samt kostnad för ersättning vid inmatning av el (köverl. nät mm.) genom att använda följande formel:

För indikatorn andel nätförluster beräknas en justering som skillnaden mellan normnivån enligt 6 kap. (Nfnorm) och det årliga utfallet (Nfutfall) multiplicerat med faktorn 0,75 och med nätförlustkostnaden per MWh enligt 4 § (kNf) samt med årlig mängd inmatad energi i MWh (Ein) genom att använda följande formel:

Nätförlustkostnaden (kNf) i kronor/MWh ska för varje kalenderår under tillsynsperioden beräknas genom att summera alla nätkoncessionshavares kostnadsposter för nätförluster dividerat med summan av alla nätkoncessionshavares mängd nätförluster i MWh under motsvarande år under tillsynsperioden.

Justeringen enligt 2 § får per kalenderår inte överstiga en tredjedel av den regulatoriska avkastningen på kapitalbasen.

Justeringen enligt 3 § får per kalenderår inte överstiga en tredjedel av den regulatoriska avkastningen på kapitalbasen.

För sammanslagna redovisningsenheter ska normnivåer fastställas baserat på den data som nätkoncessionshavaren har rapporterat till Energimarknadsinspektionen för respektive redovisningsenhet som ingår i den nya redovisningsenheten, med undantag för normnivå för utnyttjningsgraden. För fastställande av normnivå för utnyttjningsgraden ska nätkoncessionshavaren för den nya redovisningsenheten komma in till Energimarknadsinspektionen med årliga utfall av utnyttjningsgraden för normperioden om det inte finns särskilda skäl.

Om en normnivå inte kan fastställas enligt 1 §, ska Energimarknadsinspektionen uppskatta normnivån utifrån vad som är skäligt.

Om en normnivå inte kan fastställas enligt 1 § eller 2 §, kan Energimarknadsinspektionen besluta om undantag från dessa föreskrifter.

För sammanslagna redovisningsenheter ska parametrarna α, β och γ, som fastställts enligt 4 kap. 5 § året innan tillsynsperioden, användas för att ta fram medelavbrottsnivån (Y). Uppgifter från den nya redovisningsenheten ska användas för att fastställa kundtätheten (T) som ska användas för att ta fram medelavbrottsnivån (Y) för den sammanslagna redovisningsenheten. Avbrottsnivån (Z) ska beräknas utifrån uppgifter från den nya redovisningsenheten.

För sammanslagna redovisningsenheter ska parametrarna a, b, c och d, som fastställts enligt 6 kap. 4 § året innan tillsynsperioden, användas för att ta fram normnivån för indikatorn andel nätförluster. Uppgifter för den nya redovisningsenheten ska användas för att fastställa kundtätheten (T) och andel energi som matas till högspänningskunder (AEH) som ska användas för att ta fram normnivån för indikatorn andel nätförluster för den sammanslagna redovisningsenheten.

Uppgifter för beräkning av normnivåer för den nya redovisningsenheten ska komma in till Energimarknadsinspektionen senast den 31 mars året innan tillsynsperiodens början. Om den nya redovisningsenheten består av redovisningsenheter som har sammanslagits efter den 31 mars året innan tillsynsperiodens början ska nätkoncessionshavaren komma in med uppgifterna för redovisningsenheten till Energimarknadsinspektionen senast den 31 mars året efter tillsynsperiodens slut.