Finansinspektionens föreskrifter om försäkringstekniska grunder
Upphäver
- BFFS 1977:5
Bemyndigande
Dessa föreskrifter ska tillämpas vid beräkning av kapitalvärde enligt 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vilka antaganden som ska användas vid beräkningen av kapitalvärdet när det gäller
1. ränta, 2. avkastningsskatt, 3. dödlighet, 4. sjuklighet, samt 5. säkerhet och driftskostnader.
Definitioner
I dessa föreskrifter betyder tjänstepensionsförsäkring detsamma som i 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Försäkringstekniska grunder
Kapitalvärdet ska beräknas med ledning av de försäkringstekniska grunder som anges i bilagan.
Trots första stycket får kapitalvärdet beräknas med ledning av sådana antaganden som används vid beräkning av premie för likartad förmån inom en tjänstepensionsförsäkring, om en sådan beräkning inte leder till ett värde som är lägre än det lägsta värde som följer av antagandena i bilagan.
__________________________
1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Trots 1 får föreskrifterna tillämpas för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december 2007. 3. Genom föreskrifterna upphävs Försäkringsinspektionens kungörelse (BFFS 1977:5) om försäkringstekniska grunder att tillämpas vid beräkning av kapitalvärde enligt 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. __________________________ FFFS 2007:31 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Trots 1 får föreskrifterna tillämpas för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december 2007. __________________________ FFFS 2020:5 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juni 2020. 2. Äldre föreskrifter får tillämpas för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december 2020.
Bilaga
Försäkringstekniska grunder
Antagande om ränta
Antagande om ränta uttrycks som en räntefot i procent före eventuellt avdrag för avkastningsskatt.
Finansinspektionen beräknar och fastställer räntefoten varje år. Uppgift om denna räntefot publiceras på Finansinspektionens webbplats, fi.se, efter utgången av september månad varje år.
Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på nominella statsobligationer.
Beräkning av räntefot som ska tillämpas för åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, grundas på realränteobligationer och nominella marknadsräntor för statsskuldväxlar som reducerats med beaktande av utvecklingen av konsumentprisindex.
Räntefoten beräknas på följande sätt
Underlag för att beräkna räntefoten består av nollkupongsräntor, som beräknats vid varje månadsskifte. Med nollkupongsränta avses lång marknadsränta för statsobligationer med tillägg för värdet av framtida kupongräntor.
Räntefoten r utgör ett medeltal av nollkupongsräntorna under de senaste tolv månaderna. Följande formel används vid beräkningen:
½r + r + ... + r + ½r 0 1 11 12 r = 12
där värdet r12 avser den nollkupongsränta som gäller den 30 september och värdet rj är motsvarande ränta vid månadsskiftet 12 – j månader tidigare, där j = 0,1,2,…,11.
Räntefoten avrundas till närmaste tiondels procent.
Trots det som anges ovan får en arbetsgivare tillämpa det antagande om ränta som används vid beräkning av premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäkring, om en sådan beräkning inte leder till ett lägre värde än det som följer av antagandet ovan.
Antagande om avdrag för avkastningsskatt
Är arbetsgivaren skyldig att betala avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, ska räntefoten reduceras med ett avdrag för avkastningsskatt.
Finansinspektionen beräknar och fastställer avdraget varje år och meddelar det på fi.se, efter utgången av september månad varje år.
Avdraget beräknas på följande sätt
Beräknad räntefot för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning, multipliceras med aktuell skattesats för tjänstepensionsförsäkring enligt inkomstskattelagen (1999:1229), och avrundas därefter till närmaste tiondels procent. Sådan beräknad belastning dras därefter av från räntefoten för såväl åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning som för åtaganden som inte gör det.
Tillämpar arbetsgivaren det antagande om ränta som används vid beräkning av premie för likartad förmån inom tjänstepensionsförsäkring, ska avdrag för avkastningsskatt ske på ett likartat sätt som vid en sådan premieberäkning.
Antagande om dödlighet för ålderspension
Dödlighetsintensiteten µx per år vid åldern x år antas vara given av följande formler.
cx
a + b ⋅ e för x ≤ w µ =
x
µ + k ⋅ (x − w) för x > w
w
där w = 97 och k = 0,03.
Parametrarna a, b och c beror av kön och födelseår enligt följande tabeller:
Parametrar för kvinnor
Födelseår -1919 192y 193y 194y 195y 196y 197y 198y 1990- 3 10 a 3,1 2,7 2,1 1,4 1,1 1,1 1,1 1,0 0,662 6 10 b 2,048 1,362 1,005 1,176 0,887 0,406 0,130 0,092 0,245 c 0,124 0,128 0,130 0,127 0,129 0,137 0,150 0,154 0,143
Parametrar för män
Födelseår -1919 192y 193y 194y 195y 196y 197y 198y 1990- 3 10 a 3,1 3,4 2,5 1,7 1,5 1,3 1,1 1,0 0,623 6 10 b 25,228 11,807 5,385 3,095 1,205 0,464 0,161 0,063 0,054 c 0,100 0,107 0,115 0,120 0,130 0,140 0,152 0,163 0,165
där y = 0, 1,…,9.
Antagande för efterlevandepension
Kapitalvärde för efterlevandepension beräknas i de fall det kan finnas efterlevande med rätt till efterlevandepension vid dödsfall, samt från och med den tidpunkt då
1 Så kallad Makehammodell med korrektion i höga åldrar. Överlevelsefunktionen lx i denna modell ges av följande formel:
cx
ax + (b / c) ⋅ (e − 1 )för x ≤ w − log(l ) = x 2 − log(l ) + µ ⋅ (x − w) + (k / 2) ⋅ (x − w) för x > w w w
arbetstagaren har avlidit och det finns efterlevande med rätt till efterlevandepension.
När det gäller efterlevandepension tillämpas samma antaganden om dödlighet som vid ålderspension.
Är familjeförhållandena kända i det enskilda fallet, ska de beaktas vid beräkningen. Om familjeförhållandena inte är kända men det kan finnas en framtida rätt till efterlevandepension, antas åldersskillnaden mellan man och kvinna vara fyra år, där mannen antas vara äldst.
Sannolikheten g(x) att ha vuxen efterlevande förmånstagare antas vara
− ⋅ − 4 0,0000009 (x 54) g(x) = 0,94 ⋅e
Förmånstagares civilstånd antas vara oförändrat efter den försäkrades dödsfall.
Det antas att efterlevande barn kommer att uppnå slutåldern, om denna är bestämd.
Antagande om sjuklighet för sjukpension
För en arbetstagare som är x år vid tidpunkten för att den insjuknar, antas sannolikheten för att han eller hon fortfarande ska vara ersättningsberättigad för sjukpension t år senare vara
för t ≥ 0,25, där
för i = 1,2 och 3, samt
och där ai, bi, ci och di är konstanter enligt tabellerna nedan.
Parametrar för kvinnor
i ai bi ci di
1 47,9138 -46,9342 0,000225 2,1132
2 23,9747 -34,3621 0,000046 0,228
3 10,6129 -0,00002 0,144 0,2316
4 0,011676
Parametrar för män
i ai bi ci di
1 54,8588 -46,9342 0,0023 1,992
2 187 -194,8 -0,00062 1,9032
3 0,4999 -0,0033 0,081 0,6888
4 0,006168
Den faktiska graden av arbetsoförmåga i det enskilda fallet ska beaktas.
Om utgående sjukpension ska reduceras med samtidigt utgående motsvarande förmåner från den allmänna försäkringen, ska det antas att dessa börjar betalas ut 15 månader efter det att rätten till sjukpension har inträtt.
Kapitalvärde för sjukpension som inte är under utbetalning sätts till 0 (noll).
Säkerhets- och driftskostnadsbelastning
Vid beräkning av kapitalvärde belastas för säkerhet och driftskostnader dels genom att den ränteintensitet som svarar mot antagandet om räntefot efter avdrag för avkastningsskatt sänks, dels genom att beräknat kapitalvärde ökas, enligt följande tabell:
Ålders- och Sjukpension efterlevandepension Sänkning av 0,002 0,003 ränteintensitet Ökning av 5 % 10 % kapitalvärde