Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av ränterisk i övrig verksamhet

I föreskrifterna anges vilka uppgifter om ränterisk i positioner utanför handelslagret som ska rapporteras till Finansinspektionen.

Föreskrifterna ska tillämpas av

1. kreditinstitut enligt definitionen i 1 kap. 3 § 12 lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar, och värdepappersbolag enligt definitionen i 1 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, och

2. finansiella företagsgrupper enligt definitionen i 9 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Ränteriskexponeringen ska rapporteras per den 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. Rapporten ska ha kommit in till Finansinspektionen senast den 30 april, 10 augusti, 31 oktober respektive den 31 januari. Sammanfaller balansdag med årsbokslutsdag ska rapporten vara Finansinspektionen tillhanda senast den tjugonde dagen i andra månaden efter balansdagen.

Uppgifterna ska lämnas via Finansinspektionens webbplats, www.fi.se. Se blanketten i bilagan.

I dessa föreskrifter avses med

ekonomiskt värde: nuvärdet av framtida kassaflöden,

ränterisk: risken att ogynnsamma ränterörelser leder till kapitalförluster,

ränterisk i övrig verksamhet: den ränterisk som uppstår i positioner utanför handelslagret.

Finansinspektionen beslutar om undantag från dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl.

Företaget ska beräkna och rapportera till Finansinspektionen vilken påverkan en plötslig förändring av det allmänna ränteläget (räntechock) får på dess ekonomiska värde.

Räntechocken ska motsvara en plötslig och uthållig parallellförskjutning med 200 räntepunkter applicerad på de avkastningskurvor till vilka aktuella positioner knyts vid rapporteringstillfället.

Om en sådan räntechock resulterar i att företagets ekonomiska värde faller med mer än 20 % i relation till dess kapitalbas, ska företaget lämna en redogörelse till Finansinspektionen om vilka åtgärder som krävs för att reducera en sådan potentiell nedgång.

Beräkningen ska omfatta poster i övrig verksamhet som innehåller räntevillkor. Med detta avses såväl tillgångar och skuldposter i balansräkningen som långa och korta positioner som inte tas upp i balansräkningen (utombalansposter).

Beräkningarna ska ske separat för varje valuta som företaget har en tillgång eller en skuld i. Företag med ränteriskexponering i fler än tio valutor behöver endast beräkna ränterisken separat för de ur ränterisksynpunkt tio viktigaste valutorna. Ränteriskerna i de övriga valutorna får beräknas som om de vore i en och samma valuta.

Ränteriskerna i de olika valutorna ska nettosummeras till en total ränterisk. Omräkning till svenska kronor ska ske med de avistakurser som gäller vid beräkningstillfället.

Samtliga tillgångar, skulder och utombalansposter ska beräknas till sitt ekonomiska värde genom diskontering av framtida kassaflöden till ett nuvärde.

Värderingen ska utgå från den tid som återstår till nästa räntejusteringstillfälle. För tillgångar och skulder där företaget kan ändra räntan omedelbart, till exempel sparkonton, ska räntebindningstiden antas vara en dag. Om företaget kan uppvisa empiriskt stöd för antaganden som bättre avspeglar företagets faktiska exponering, får företaget använda sina egna antaganden. Dessa ska finnas tillgängliga för Finansinspektionen.

De uppgifter som är underlag för rapporteringen till Finansinspektionen ska dokumenteras på ett sätt som möjliggör kontroll i efterhand. Uppgifterna ska därför sparas minst ett kalenderår efter upprättandet.

_______________

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 februari 2007, då Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1998:11) om rapportering av ränteriskexponering ska upphöra att gälla.

INGRID BONDE Göran Nirdén

INSTITUTNUMMER ORG.NUMMER Risk, % av kapitalbas