Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna Ange datum råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Dessa föreskrifter och allmänna råd ska tillämpas av kreditinstitut och värdepappersbolag när de upprättar årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Reglerna i 6 kap. 2 a § och 4 § samt 8 kap. 4 § gäller inte för andra värdepappersbolag än de som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. (FFFS 2023:2)

Reglerna i 2 och 3 §§ samt 7 och 8 kap. gäller för sådana finansiella holdingföretag som enligt 1 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. samma lag.

Reglerna i 2 och 3 §§, 2–4 kap., 5 kap. 21, 22 och 24 §§ samt 6 kap. gäller för sådana filialer till utländska kreditinstitut och värdepappersbolag som ska tillämpa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag när de upprättar årsredovisning enligt 6 kap. 3 a § bokföringslagen (1999:1078).

Reglerna i 2 och 3 §§ samt 2–4 kap. gäller för sådana filialer till utländska kreditinstitut och värdepappersbolag som ska tillämpa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag när de upprättar årsbokslut enligt 6 kap. 3 a § bokföringslagen. (FFFS 2021:14)

I dessa föreskrifter och allmänna råd ska termer och uttryck ha följande betydelse:

1. Godkända internationella redovisningsstandarder: internationella redovisningsstandarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen).

2. Institut: om inte något annat anges, a) kreditinstitut och värdepappersbolag, b) finansiella holdingföretag när de tillämpar reglerna om koncernredovisning, och c) filialer när de tillämpar reglerna om årsredovisning eller årsbokslut.

3. Institut med internationell anknytning: ett institut som bedriver gränsöverskridande verksamhet eller har en eller flera filialer utomlands eller ingår i samma koncern som minst ett utländskt finansiellt företag, dvs. ett utländskt företag som motsvarar ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller försäkringsföretag enligt 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. (FFFS 2020:10)

4. Internationella redovisningsstandarder: International Accounting Standards (IAS), International Financial Reporting Standards (IFRS), tolkningar från Standing Interpretations Committee (SIC) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC).

5. Noterade institut: institut vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), dvs. institut som omfattas av artikel 4 i IAS-förordningen.

6. Onoterade institut: institut som inte är noterade institut.

7. Övertagen egendom: egendom som ett institut förvärvat för att skydda en fordran enligt 7 kap. 3 och 5 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 10 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. (FFFS

2013:2)

Finansinspektionen beslutar om undantag från dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl.

Ett institut ska tillämpa en regel i godkända internationella redovisningsstandarder om den är förenlig med lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och dessa föreskrifter. I annat fall ska motsvarande regel i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och dessa föreskrifter tillämpas.

Ett institut behöver inte tillämpa en regel i godkända internationella redovisningsstandarder som är förenlig med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och dessa föreskrifter, om det i stället tillämpar motsvarande regel i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. (FFFS 2013:2)

Allmänna råd

Ett institut bör inte skriva upp finansiella tillgångar enligt 4 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554), jfr 4 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, eller tillämpa andra i lag medgivna valmöjligheter som inte är förenliga med godkända internationella redovisningsstandarder, om inte något annat följer av dessa föreskrifter.

För följande standarder lämnas dessa förtydliganden:

a) IFRS 8 Rörelsesegment. Standarden behöver endast tillämpas av ett institut som omfattas av standardens tillämpningsområde. b) IAS 33 Resultat per aktie. Standarden behöver endast tillämpas av ett institut som omfattas av standardens tillämpningsområde. c) IFRS 1 Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas. Lättnadsreglerna i standarden får tillämpas i den utsträckning det är förenligt med punkt 1 avseende IFRS 1 i RFR 2 Redovisning för juridiska

personer. (FFFS 2013:2)

d) IFRS 17 Försäkringsavtal. Ett institut behöver inte tillämpa standarden.

(FFFS 2022:8)

Vid bedömning av om ett institut har ett bestämmande inflytande över ett annat företag krävs, utöver att villkoren i IFRS 10 Koncernredovisning är uppfyllda, att institutet har en ägarandel i företaget, jfr 1 kap. 4 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Om institutet saknar ägarandel i det andra företaget men enligt IFRS 10 ändå har ett bestämmande inflytande över det andra företaget, ska institutet lämna upplysningar om detta i en not. Det andra företaget ska, om det är ett institut, i en not ange vilket företag som har det bestämmande inflytandet utan ägarandel och hur inflytandet kan utövas. (FFFS 2013:24)

Balansräkningens poster ska ha det innehåll som anges i bilaga 1. Resultaträkningens poster ska ha det innehåll som anges i bilaga 2.

Allmänna råd

Med undantag för materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar (Tillgångar, post 10), behöver inte omsättnings- och anläggningstillgångar eller kort- och långfristiga skulder klassificeras separat i balansräkningen, jfr IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ytterligare tillägg till och undantag från IAS 1 följer av Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

I resultaträkningen bör ett institut redovisa de delsummor som framgår av bilaga 3.

(FFFS 2015:20)

Avvikelse enligt 3 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag från uppställningsformen med hänsyn till posternas karaktär och relativa likviditet får endast göras om 1. avvikelsen avser balansräkningen, 2. avvikelsen är nödvändig för att tillämpa godkända internationella redovisningsstandarder, och 3. den information som lämnas minst är den som skulle ha lämnats om uppställningsformen följts.

Allmänna råd

Paragrafen förtydligar när avvikelse från uppställningsformen får göras i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och EG-direktiv. Möjligheten är begränsad till uppställningsformen för balansräkningen. Av samma lag följer också att avvikelse endast får göras av noterade institut och sådana onoterade institut som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av IAS-förordningen.

Ett institut ska göra avsättning i balansräkningen för sådana pensionsförpliktelser till anställda som inte har täckning i en pensionsförsäkring eller i särskilt avskiljda tillgångar (pensionsstiftelse eller motsvarande).

Institut vars redovisade pensionsskuld i balansräkningen eller kapital i särskilt avskiljda tillgångar överstiger kapitalvärdet av pensionsförpliktelserna till anställda, ska inte redovisa överskottet i balansräkningen.

Första och andra styckena gäller inte för förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. (FFFS 2013:2)

Tillgångar ska redovisas under respektive rubrik i balansräkningen även när de pantförskrivits för egna eller tredje mans åtaganden eller i övrigt har anvisats som säkerhet hos tredje man.

Ett institut får inte i sin balansräkning ta upp tillgångar som institutet tagit emot som pant eller anvisats som säkerhet, om inte tillgångarna utgörs av kontanta medel som deponerats hos institutet.

Artikel 4 a i direktiv 86/635/EEG. Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

I de fall ett lån har lämnats av ett konsortium av institut, ska varje medverkande institut ta upp endast sin del av hela lånet i sin balansräkning.

Ett institut som har ställt en garanti för ett högre belopp än vad som är institutets del av ett konsortielån, ska upplysa om mellanskillnaden i noten om eventualförpliktelser, om inte garantin utgör ett åtagande som ska redovisas i balansräkningen. (FFFS 2015:20)

Medel som ett institut förvaltar i eget namn men för tredje mans räkning ska redovisas i balansräkningen, om institutet har rätt att förfoga över tillgångarna.

Tillgångar som förvärvats i tredje mans namn och för dennes räkning får inte tas upp i balansräkningen.

Allmänna råd

För att ha rätt att förfoga över medlen enligt 6 § första stycket krävs det att institutet är ett värdepappersbolag med tillstånd att ta emot kunders medel på eget konto enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller att det är ett kreditinstitut. (FFFS 2013:2)

Övertagen egendom ska redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom ska på motsvarande sätt fördelas som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som ett institut övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader.

Med en återköpstransaktion avses ett avtal genom vilket parter kommit överens om dels försäljning av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara värdepapper), dels ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt pris. Med överförande part avses den part som säljer i avistaledet av en återköpstransaktion. Med mottagande part avses den part som köper i avistaledet av en återköpstransaktion.

Om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna på en dag som har bestämts eller ska bestämmas av den överförande parten, är transaktionen en äkta återköpstransaktion. Tillgångarna ska i så fall även fortsättningsvis redovisas i den överförande partens balansräkning och den mottagna köpeskillingen redovisas som en skuld. Den mottagande parten ska inte redovisa tillgångarna i sin balansräkning utan den erlagda köpeskillingen ska redovisas som en fordran på den överförande parten.

Artikel 9 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 10 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 12 i direktiv 86/635/EEG.

Om den mottagande parten har en rätt, men inte en skyldighet, att återlämna tillgångarna till ett i förväg fastställt pris, är transaktionen en försäljning med option att sälja tillbaka tillgångarna (oäkta återköpstransaktion). I så fall ska inte den överförande parten utan den mottagande parten redovisa tillgångarna i sin balansräkning.

En oäkta återköpstransaktion ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion, om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner ska inte anses som återköpstransaktioner: 1. Valutaterminstransaktioner 2. Optionsinstrument 3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna 4. Andra liknande transaktioner.

Allmänna råd

En avgränsning görs i femte stycket för att skilja återköpstransaktioner från vissa andra slag av finansiella avtal. Om däremot tillgångarna omfattas av återköpsavtal gäller reglerna även för ett sådant återköpsavtal.

Avistaköp och avistaförsäljningar ska redovisas per affärsdagen. Med avistaköp och avistaförsäljning avses, när det gäller transaktioner på den svenska marknaden, avtal med leverans inom två bankdagar på penning- och obligationsmarknaden eller aktiemarknaden samt på råvarumarknaden eller valutamarknaden.

(FFFS 2015:20)

Innehav för handel enligt IFRS 9 Finansiella instrument, ska redovisas som Innehav för handelsändamål enligt årsredovisningslagen (1995:1554).

(FFFS 2017:18)

En indelning av eget kapital i bundet respektive fritt eget kapital behöver inte framgå av balansräkningen eller i not om den istället fråmgår av en rapport över förändringen i eget kapital. Rapporten över förändringar i eget kapital ska utgöra en del av årsredovisningen. (FFFS 2015:20)

Övertagen egendom ska klassificeras som en omsättningstillgång enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Om egendomen är en finansiell tillgång ska den klassificeras som en finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet eller – om villkoren för en sådan

redovisning är uppfyllda – till verkligt värde via övrigt totalresultat. Om egendomen är en materiell tillgång ska den värderas som varulager. (FFFS 2017:18)

Allmänna råd

Paragrafen anger hur övertagen egendom ska behandlas i värderingssammanhang. Övertagen egendom definieras i 1 kap. 2 §. För värdering av finansiella tillgångar som är värderade till verkligt värde och varulager finns regler i internationella redovisningsstandarder, jfr IFRS 13 Värdering till verkligt värde och IAS 2 Varulager. (FFFS 2017:18)

När nettoförsäljningsvärdet ska bestämmas för sådana fastigheter som är övertagen egendom, ska försäljningsvärdet vara det pris som skulle uppnås på balansdagen vid en frivillig, offentligt utbjuden försäljning på en marknad som tillåter försäljning i normal ordning och där det ges skälig tid för förhandlingar.

Försäljningsvärdet ska fastställas minst årligen genom en individuell värdering. Om det finns särskilda skäl, får värderingen av småhus med begränsat värde grundas på generella uppgifter om prisnivåer för sådana objekt.

Värderingen ska utföras av en kompetent värderingsman enligt erkända och accepterade värderingsmetoder. För varje enskild fastighet ska den metod eller den kombination av metoder väljas som bäst återspeglar försäljningsvärdet på balansdagen. Värderingen ska dokumenteras skriftligen för varje fastighet med uppgifter om när och hur samt på vilka grunder värderingen utförts och av vem.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och 1 § ska tillämpas också för sådana fastigheter som övertagits av företag inom samma koncern.

Allmänna råd

Enligt tredje stycket får värderingen utföras av såväl internt anställd personal som externt anlitade värderingskonsulter, om de uppfyller det allmänna kvalifikationskravet. Detta innebär att värderingsmannen bör ha tillräcklig teoretisk och praktisk kunskap om hur värderingen ska utföras samt i övrigt vara väl förtrogen med fastighetsmarknaden i allmänhet och den enskilda fastighetens lokala marknadsförhållanden i synnerhet.

Värderingsmannen kan tillämpa följande metoder eller kombinationer av metoder för att fastställa försäljningsvärdet:

1. Ortsprismetoden Metoden har sin utgångspunkt i marknadsanalyser. Detta innebär att fastighetens värde bedöms med ledning av priser som betalats för likartade fastigheter, jämförelseobjekt, på en fri och öppen marknad. Tillgången på relevanta marknadsdata är därför avgörande för värderingsresultatets kvalitet. För att möjliggöra analysen, måste priserna relateras till värdepåverkande faktorer.

2. Kassaflödesmetoden Metoden bygger även den på marknadsanalyser, men den har formen av en investeringskalkyl. Metoden utgår från en bestämd kalkylperiod, där betal-

ningsströmmarna och det framtida restvärdet diskonteras till ett nuvärde, dvs. ett bedömt försäljningsvärde.

De framtida betalningsströmmarna bedöms och fastställs utifrån de rådande förhållandena för respektive fastighet. I dessa fall bedöms bland annat hyror, hyresutveckling, vakanser och vakansutveckling, utvecklingen av drifts- och underhållskostnader, inklusive eftersatt underhåll. Räntekostnader och andra finansieringskostnader beaktas inte i flödena. Bedömningarna av framtida hyresnivåer, vakanser och kostnadsutveckling bör återspegla marknadens förväntningar och synsätt.

Risker som är förknippade med respektive fastighet beaktas i flödena. Risk därutöver beaktas när kalkylränta respektive avkastningskrav fastställs. Avkastningskravet motsvarar marknadens förräntningskrav för liknande objekt.

Nuvärdet av eventuella räntebidrag bör beräknas separat i flödet.

Ett institut ska inte tillämpa punkt 2 avseende IFRS 9 Finansiella instrument i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om undantag från IFRS 9. (FFFS

2017:18)

En leasegivare som med stöd av RFR 2 Redovisning för juridiska personer redovisar ett finansiellt leasingavtal som ett operationellt leasingavtal

– får göra avskrivningar på den utleasade tillgången enligt annuitetsmetoden, även om det inte skulle vara förenligt med IFRS 16 Leasingavtal, jfr IFRS 16 punkt 84, och – ska tillämpa reglerna för finansiella leasingavtal när det gäller nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar av den utleasade tillgången, jfr IFRS 9 punkterna 2.1.b.i, 5.5.1 och 5.5.15.b. (FFFS 2018:20)

Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster ska kostnadsföras fördelade på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Kostnaden ska då beräknas med tillämpning av samma värderingsmodell som använts när optionerna ställdes ut. Den avsättning som görs ska ett institut omvärdera vid varje rapporttillfälle utifrån en beräkning av de sociala avgifter som kan komma att betalas när instrumenten löses. (FFFS 2013:2)

Ett institut som har valt att tillämpa IAS 19 Ersättning till anställda på sina förmånsbestämda pensionsplaner ska löpande redovisa avkastningsskatt, som tas ut på avsättningar i balansräkningen, i resultatet för den period skatten avser. Sådan avkastningsskatt ska inte ingå i skuldberäkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner. (FFFS 2013:2)

I balansräkningen eller i not ska posten ”Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.” (Tillgångar, post 2) delas upp på följande delposter och med det innehåll som framgår av 3 § första stycket i bilaga 1: 1. Delpost 2.a, Belåningsbara statspapper. 2. Delpost 2.b, Andra belåningsbara värdepapper.

I balansräkningen eller i not ska posten ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper” (Tillgångar, post 5) delas upp på följande delposter: 1. Delpost 5.a, Emitterade av offentliga organ. 2. Delpost 5.b, Emitterade av andra låntagare.

Var och en av posterna ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper” (Tillgångar, post 5), ”Aktier och andelar (som inte ingår i post 7, 8 eller 9)” (Tillgångar, post 6), ”Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag” (Tillgångar, post 7), ”Aktier och andelar i koncernföretag” (Tillgångar, post 8) samt ”Ägarintressen i övriga företag” (Tillgångar, post 9) ska, när IFRS 13 Värdering till verkligt värde tillämpas, i not delas upp på nivå 1, 2 eller 3 i enlighet med hierarkin för verkligt värde. (FFFS 2017:18)

För var och en av posterna ”Utlåning till kreditinstitut” (Tillgångar, post 3), ”Utlåning till allmänheten” (Tillgångar, post 4), ”Skulder till kreditinstitut” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 1), ”In- och upplåning från allmänheten – Inlåning” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2.a), ”In- och upplåning från allmänheten – Upplåning” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2.b) samt ”Emitterade värdepapper m.m. – Övriga” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 3.b) ska ett institut ange avtalade odiskonterade kassaflöden samlat i en not fördelade på

1. betalbara på anfordran, 2. återstående löptid på högst 3 månader, 3. återstående löptid längre än 3 månader men högst 1 år, 4. återstående löptid längre än 1 år men högst 5 år, samt 5. återstående löptid längre än 5 år.

För var och en av posterna ”Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.” (Tillgångar, post 2), ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper” (Tillgångar, post 5) samt ”Emitterade värdepapper m.m. – Emitterade skuldebrev” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 3.a) ska avtalade odiskonterade kassaflöden anges för

Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 4 och 17 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 41.2 a i direktiv 86/635/EEG.

de tillgångar eller skulder som har en återstående löptid på högst 1 år. Upplysningarna ska lämnas i samma not som innehåller de upplysningar som anges i första stycket. (FFFS 2013:24)

För fordringar och skulder med amortering ska återstående löptid räknas som tiden fram till förfallodagen för respektive amortering. Återstående löptid för sådana låneavtal som löper med periodvis bundna villkor ska räknas som tiden fram till nästa dag för villkorsändring.

Som betalbara på anfordran ska anses endast sådana belopp som kan tas i anspråk när som helst eller för vilka det finns en avtalad löp- eller uppsägningstid som underskrider en arbetsdag.

För var och en av posterna ”Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag” (Tillgångar, post 7), ”Aktier och andelar i koncernföretag” (Tillgångar, post 8) samt ”Ägarintressen i övriga företag” (Tillgångar, post 9) ska i not anges det belopp som är innehav i kreditinstitut.

(FFFS 2015:20)

För var och en av posterna i balansräkningen ska i not lämnas uppgift om värdet av leasingaffärer.

I not till ”Materiella tillgångar – Leasingobjekt” (Tillgångar, post 11.b) ska lämnas upplysning om vilken avskrivningsmetod och vilka principer som tillämpas för att fastställa restvärdet för olika slag av leasingobjekt samt vilka avskrivningstider som gäller för olika slag av objekt och dessutom vilken metod som tillämpas för intäktsperiodisering. Om ett leasingobjekts restvärde är garanterat av leverantören eller någon annan och det garanterade beloppet av väsentlig betydelse, bör även detta anges.

I not ska anges det redovisade värdet av återtagen leasingegendom. (FFFS

2015:20)

För posten ”Materiella tillgångar” (Tillgångar, post 11) ska upplysningar lämnas om redovisat värde för rörelsefastigheter och deras andel av redovisat värde för samtliga fastigheter. (FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Rörelsefastigheter definieras i IAS 40 Förvaltningsfastigheter.

Noten med upplysningar om ställda säkerheter ska ha minst följande två underrubriker: 1. Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder

Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 41.2 c i direktiv 86/635/EEG. Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG.

och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser och 2. Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter.

Under den första underrubriken anges de säkerheter som institutet ställt för egna skulder och avsättningar.

Under den andra underrubriken anges de säkerheter som institutet ställt för annat än egna skulder och avsättningar, exempelvis säkerheter som ställts för tredje man eller för egna eventualförpliktelser.

För var och en av skuldposterna, avsättningarna och eventualförpliktelserna ska i noten även anges de totala beloppen för tillgångar som ställts som säkerhet för egna eller tredje mans förpliktelser. (FFFS 2015:20)

Noten med upplysningar om eventualförpliktelser ska ha minst följande två underrubriker: 1. Ansvarsförbindelser och 2. Åtaganden.

Under den första underrubriken anges dels ”Accepterade och endosserade växlar”, dels ”Garantier”. Garantierna omfattar alla ingångna garantiförpliktelser för tredje mans förpliktelser, bland annat borgensförbindelser och oåterkalleliga remburser.

Under den andra underrubriken anges sådana oåterkalleliga åtaganden som innebär risktaganden. De delas upp i ”Åtaganden till följd av återköpstransaktioner” och ”Övriga eventualförpliktelser”. Under ”Åtaganden till följd av återköpstransaktioner” anges sådana åtaganden som ingåtts i samband med oäkta återköpstransaktioner. Överförande part ska ta upp lösenpriset för den säljoption som ställts ut i transaktionen. Under ”Övriga eventualförpliktelser” anges bland annat sådana oåterkalleliga åtaganden som är en följd av vidareutlåning av inlånande värdepapper. (FFFS 2015:20)

För var och en av posterna i balansräkningen ska ett institut i en not lämna uppgifter om summan av de medel som förvaltas i eget namn men för tredje mans räkning, se 3 kap. 6 § första stycket. (FFFS 2013:2)

Uppgifter ska lämnas i en not om summan av de tillgångar som har förvärvats i tredje mans namn och för dennes räkning och som inte redovisas i balansräkningen, se 3 kap. 6 § andra stycket. (FFFS 2013:2)

För var och en av tillgångsposterna ska i not lämnas uppgift om det belopp som avser efterställda tillgångar.

Efterställda tillgångar är de tillgångar som, vare sig de representeras av värdepapper eller ej, i händelse av likvidation eller konkurs kan infrias först efter det att övriga borgenärer tillgodosetts. (FFFS 2015:20)

Artikel 24, 25 och 40.3 d i direktiv 86/635/EEG. Artikel 12.5, 24 och 25 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 10 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 6 i direktiv 86/635/EEG.

Resultaträkningen

”Ränteintäkter” (post 1) ska i not specificeras uppdelade på ränteintäkter på räntebärande värdepapper (Tillgångar, post 2 och 5), och övriga ränteintäkter.

Leasegivare ska lämna upplysning om det samlade ”räntenettot”. Med det samlade räntenettot menas summan av a) ränteintäkter, b) leasingintäkter från finansiella leasingavtal enligt IFRS 16 Leasingavtal, även de som redovisas som operationella leasingavtal, c) räntekostnader, och d) avskrivningar enligt plan för tillgångar som omfattas av finansiella leasingavtal enligt IFRS 16, men som redovisats som operationella leasingavtal. (FFFS

2018:20)

I not till posten ”Leasingintäkter” (post 2) lämnas uppgifter om leasingintäkternas bruttobelopp respektive avskrivningar enligt plan.

I resultaträkningen eller i not ska posten ”Erhållna utdelningar” (post 4) delas upp på 1. delpost 4.a: Utdelningar från aktier och andelar (Tillgångar, post 6), 2. delpost 4.b: Utdelningar från intresseföretag och gemensamt styrda företag (Tillgångar, post 7), 3. delpost 4.c: Utdelningar från koncernföretag (Tillgångar, post 8), och 4. delpost 4.d: Utdelningar från ägarintressen i övriga företag (Tillgångar, post 9).

(FFFS 2015:20)

För upplysningar om ersättningar och förmåner till personer i ledningen finns bestämmelser i 5 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, jfr 5 kap. 40–44 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). (FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Upplysningar om väsentliga villkor i avtal med nyckelpersoner i ledande ställning om framtida pensioner och liknande förmåner efter avslutad anställning bör även omfatta följande uppgifter:

– om pensioner är avgiftsbestämda eller förmånsbestämda, – räkenskapsårets kostnad i förhållande till pensionsgrundande ersättning för avgiftsbestämda pensioner,

Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG.

– räkenskapsårets kostnad i förhållande till pensionsgrundande ersättning för förmånsbestämda pensioner, samt – för förmånsbestämda pensioner: pensionsnivån uttryckt i förhållande till pensionsgrundande ersättning eller, i förekommande fall, i kronor och om pensionen är villkorad av framtida anställning.

Upplysningar om andra ersättningar enligt 5 kap. 40 § årsredovisningslagen (1995:1554) omfattar även annat arbete än som styrelseledamot eller annan ledande befattningshavare. Dessa ersättningar avser även arvoden för uppdrag som tillhör styrelseledamotens normala yrkesverksamhet, exempelvis som advokat eller konsult. Det saknar betydelse om ersättningen för arbetet betalas direkt till personen, till ett bolag eller en annan tredje man.

Begreppet ”nyckelpersoner i ledande ställning” definieras enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. Nyckelpersoner i ledande ställning bör även anses ingå i ledningen vid tillämpning av 5 kap. 40 § tredje stycket, 41 § andra stycket och 44 § årsredovisningslagen. (FFFS 2015:20)

För var och en av posterna ”Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar” (post 13) och ”Återföringar av nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar” (post 14) ska i not anges dels nedskrivningar, dels återföringar av betydelse. (FFFS 2017:18)

Uppgifter ska lämnas i not om hur summan av beloppen för följande poster fördelar sig på olika geografiska områden: ”Ränteintäkter” (post 1), ”Leasingintäkter” (post 2), ”Erhållna utdelningar” (post 4), ”Provisionsintäkter” (post 5), ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” (post 7) samt ”Övriga rörelseintäkter” (post 8).

Allmänna råd

Vad som utgör olika geografiska områden bör bedömas enligt IFRS 8 Rörelsesegment.

Uppgifter ska lämnas i not om kostnader för ”Efterställda skulder” (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 7).

Uppgifter ska lämnas i not om förvaltnings- och förmedlingstjänster som lämnats till tredje man, i den mån verksamhetens omfattning är av betydelse i förhållande till institutets totala verksamhet.

Artikel 34.3 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 40.5 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 41.2 e i direktiv 86/635/EEG. Artikel 41.2 f i direktiv 86/635/EEG.

Upplysningar ska lämnas om det samlade värdet av tillgångar och skulder i utländska valutor.

Ett företag ska i sin årsredovisning ange författningsrubrik samt författningsnummer till de av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, som det tillämpat. Företaget ska även ange om det upprättat sin årsredovisning och sin koncernredovisning enligt dessa föreskrifter.

Allmänna råd

Företaget bör närmare ange vilken normgivning på redovisningsområdet som det tillämpat utöver lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och dessa föreskrifter och allmänna råd. (FFFS 2011:54)

Regler för nedskrivningar som har gjorts före ikraftträdandet av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag framgår av punkt 5 i övergångsbestämmelserna vid införande av årsredovisningslagen (1995:1554). Upplysningar om att en nedskrivning inte har återförts på grund av denna övergångsregel ska anges i en not. Dessutom ska effekten av en sådan icke återförd nedskrivning på institutets ställning och resultat anges i not. (FFFS

2013:2)

Har upphävts genom (FFFS 2015:20).

Ett onoterat värdepappersbolag vars balansomslutning för de två senaste räkenskapsåren inte överstiger 1 000 prisbasbelopp enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110), behöver enbart lämna upplysningar enligt följande godkända internationella redovisningsstandarder:

– IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. – IFRS 13 Värdering till verkligt värde. – IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. (FFFS 2017:18) – IFRS 16 Leasingavtal, med de undantag och tillägg som framgår av punkt 1 avseende IFRS 16 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. (FFFS 2018:20) – IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, i den del som avser upplysningar om kapital. – IAS 7 Rapport över kassaflöden. – IAS 10 Händelser efter rapportperioden. – IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, med de tillägg som framgår av punkt 4 avseende IAS 16 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Artikel 41.2 g i direktiv 86/635/EEG.

– IAS 19 Ersättningar till anställda, med de undantag och tillägg som framgår av punkt 1 avseende IAS 19 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om pensionsförpliktelserna är av väsentlig storlek. – IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser. – IAS 23 Låneutgifter. – IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. – IAS 38 Immateriella tillgångar, med det tillägg som framgår av punkt 6 avseende IAS 38 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. (FFFS 2017:18) – IAS 40 Förvaltningsfastigheter, med det tillägg som framgår av punkt 3 avseende IAS 40 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Första stycket ska inte tillämpas om institutet

– upprättar eller omfattas av en koncernredovisning, eller – har en internationell anknytning.

Institutet ska i noten som redogör för tillämpade redovisningsprinciper ange om det har tillämpat lättnader i upplysningskraven. (FFFS 2018:20)

Filialer till ett utländskt företag som motsvarar ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag behöver inte lämna några upplysningar enligt godkända internationella redovisningsstandarder eller RFR 2 Redovisning för juridiska personer. (FFFS 2020:10)

Ett institut som inte upprättar en koncernredovisning på grund av att det inte äger andelar i dotterföretag men som driver verksamhet genom etablering av filialer i utlandet, ska i sin årsredovisning lämna information enligt 7 kap. 4 §.

(FFFS 2014:18)

Upplysningar som ska lämnas i förvaltningsberättelsen enligt dessa föreskrifter får lämnas på annan plats i årsredovisningen. I sådana fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna lämnas. (FFFS

2013:2)

Finansiella nyckeltal och sammandrag av resultat- och balansräkningarna ska redovisas i en flerårsöversikt för åtminstone de senaste fem åren.

Femårsöversikten ska upprättas i enlighet med de redovisningsprinciper som tillämpas i den senaste årsredovisningen, om det inte är förenat med särskilda svårigheter att göra en sådan omräkning. Om institutet inte har gjort någon omräkning, ska det upplysa om detta och ange skälen. (FFFS 2013:2)

Ett institut ska i årsredovisningen bland nyckelindikatorer upplysa om avkastningen på tillgångar, beräknad som nettovinsten dividerad med balansomslutningen. (FFFS 2014:18)

En kapitaltäckningsanalys ska ingå i årsredovisningen enligt 2 kap. 1 § och 6 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Analysen ska dels avse institutet separat, dels den konsoliderade situationen enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 eller enligt artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 i vilken institutet ingår som moderföretag.

Om ett institut har ett finansiellt moderholdingföretag, ett värdepappersinriktat moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag och är skyldigt att för den konsoliderade situationen i vilken institutet ingår som dotterföretag uppfylla kraven i artikel 11.2 i förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut eller i artikel 7 i förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag, ska institutets kapitaltäckningsanalys avse denna grupp.

Om ett institut är skyldigt att rapportera kapitaltäckning för ett finansiellt konglomerat till en tillsynsmyndighet, ska institutets kapitaltäckningsanalys även avse konglomeratet. (FFFS 2021:14)

Ett institut ska i sin kapitaltäckningsanalys lämna de uppgifter som anges i artikel 447 i förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut.

Uppgifterna ska avse institutet och i förekommande fall dess konsoliderade situation enligt artikel 18 i samma förordning. Det ska tydligt framgå vilken information som gäller institutet och vilken information som gäller den konsoliderade situationen.

Övriga uppgifter som ska lämnas enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar kan lämnas i årsredovisningen. Om uppgifterna lämnas i årsredovisningen bör de finnas i kapitaltäckningsanalysen. Om uppgifterna lämnas på en annan plats i årsredovisningen, ska kapitaltäckningsanalysen innehålla en hänvisning dit. (FFFS 2021:14)

Allmänna råd

Institutet bör i kapitaltäckningsanalysen även lämna en redogörelse för sitt totala kapitalbaskrav och kapitalbas enligt de allmänna råden till 8 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om tillsynskrav och kapitalbuffertar. (FFFS 2020:29)

Ett värdepappersbolag som ska offentliggöra uppgifter enligt artiklarna 49 och 50 a, c och d i förordning (EU) nr 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersbolag ska lämna dessa uppgifter i sin kapitaltäckningsanalys. (FFFS 2021:14)

Ett institut ska för ett finansiellt konglomerat lämna uppgifter i sin kapitaltäckningsanalys dels om kapitalbasen och kapitalkravet, dels om vilken metod enligt 5 kap. 4 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat som det har använt för beräkningen. (FFFS 2021:14)

Upplysningar ska lämnas om hur nya eller ändrade internationella redovisningsstandarder, som har publicerats men ännu inte tillämpats, kommer att påverka kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar vid tidpunkten för övergången. Beloppsuppgifter ska lämnas om det inte är praktiskt ogenomförbart. (FFFS

2013:2)

Har upphävts genom (FFFS 2009:11).

Moderföretag ska ange vilka dotterföretag som inte omfattas av koncernredovisningen. För sådana dotterföretag ska väsentliga nyckeltal anges.

Har upphävts genom (FFFS 2009:11).

Internationella redovisningsstandarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen), ska tillämpas när en koncernredovisning upprättas, oavsett om institutet är noterat eller onoterat, jfr 7 kap. 8 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ett moderföretag ska för koncernen lämna motsvarande upplysningar som krävs enligt

a) 5 kap. 14 § om ersättningar och förmåner till ledningen, b) 5 kap. 20 § om föreskriftsenlighet, och c) 6 kap. 2–5 §§ om femårsöversikt och kapitaltäckningsanalys.

Upplysningar enligt c får lämnas på annan plats än i förvaltningsberättelsen. I sådana fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna lämnas. (FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Ett institut bör tillämpa Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner i koncernredovisningen. Denna rekommendation bör tillämpas med de avvikelser och tillägg som följer av bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, se 7 kap. 7 § samma lag.

Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR) bör tillämpas på samma sätt som RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner.

För följande standarder lämnas dessa förtydliganden:

a) IFRS 8 Rörelsesegment. Standarden behöver endast tillämpas på koncernredovisningen av ett institut som omfattas av standardens tillämpningsområde.

b) IAS 33 Resultat per aktie. Standarden behöver endast tillämpas på koncernredovisningen av ett institut som omfattas av standardens tillämpningsområde.

Kapitaltäckningsanalys i finansiella holdingföretag

En kapitaltäckningsanalys ska ingå i koncernredovisningen för ett finansiellt holdingföretag enligt 7 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-institut och värdepappersbolag. Analysen ska enligt hänvisningen till 6 kap. 3 § samma lag avse den konsoliderade situationen enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut i vilken holdingföretaget ingår som moderföretag. (FFFS 2021:14)

Kapitaltäckningsanalysen ska även avse ett finansiellt konglomerat, om holdingföretaget är skyldigt att rapportera kapitaltäckningen för konglomeratet till en tillsynsmyndighet.

Närmare regler om kapitaltäckningsanalysens innehåll finns i 6 kap. 4 §.

(FFFS 2015:20)

Har upphävts genom (FFFS 2013:24).

Ett moderföretag ska i koncernredovisningen för varje land där det är etablerat upplysa om följande:

1. Namn, verksamhetens art och geografiskt område. 2. Omsättning. 3. Medeltalet anställda. 4. Resultat före skatt. 5. Skatt på resultatet. 6. Statliga subventioner. (FFFS 2014:18)

Ett noterat institut som inte upprättar en koncernredovisning, ska utöver de upplysningar som krävs enligt 9 kap. lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag även tillämpa IAS 34 Delårsrapportering, i tillämpliga delar, samt lämna de upplysningar som framgår av 2–4 §§.

Ett institut som inte omfattas av första stycket behöver i en delårsrapport för juridisk person endast tillämpa 9 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lämna de upplysningar som framgår av 2–4 §§.

(FFFS 2013:24)

Översiktliga upplysningar enligt 6 kap. 5 § om hur nya eller ändrade internationella redovisningsstandarder, som har publicerats men ännu inte tillämpats, kommer att påverka kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar ska lämnas i delårsrapporten. (FFFS 2013:2)

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledningen ska lämnas om sådana ersättningar och förmåner som förändrats i en inte oväsentlig omfattning under delårsperioden.

Ett institut ska i sin delårsrapport lämna de uppgifter som anges i artikel 447 i förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. I delårsrapporten får det även ingå andra uppgifter som enligt samma förordning ska, eller får, lämnas oftare än årligen. Om institutet inte lämnar sådana uppgifter i delårsrapporten, ska det framgå av rapporten var uppgifterna finns.

Första stycket ska tillämpas på uppgifter dels för institutet, dels för en konsoliderad situation enligt artikel 18 i förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Detta gäller om institutet enligt 6 kap. 3 § har skyldighet att lämna motsvarande uppgifter för den konsoliderade situationen. (FFFS 2021:14)

Allmänna råd

Institutets redogörelse för sitt totala kapitalbaskrav och sin kapitalbas enligt de allmänna råden till 8 kap. 1 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar, bör ingå i delårsrapporten. (FFFS 2020:29)

Ett institut ska i en delårsrapport för koncernen tillämpa IAS 34 och 2–4 §§. (FFFS 2013:2)

_______________

Posterna i 2–28 §§ avser uppställningsformen för balansräkningen enligt bilaga 1 till lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Om ett institut gör en avvikelse från balansräkningens uppställningsform i enlighet med 3 kap. 2 §, får institutet göra motsvarande avvikelse från 2–28 §§. (FFFS

2015:20)

Allmänna råd

När avvikelse görs och posterna delas upp efter deras karaktär och relativa likviditet, är utgångspunkten att termer och definitioner som används har samma innebörd som i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och dessa föreskrifter och allmänna råd.

Ett institut som i sin årsredovisning ger termer eller definitioner en annan innebörd än den i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och dessa föreskrifter och allmänna råd, bör upplysa om detta samt ange vilka skillnaderna är.

När det framgår att en post kan redovisas eller presenteras på mer än ett sätt bör det anges vilket eller, när så är tillåtet, vilka alternativ som tillämpas.

Tillgångar: Post 1 — Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker. Här redovisas kassatillgångar. Kassatillgångar omfattar lagliga betalningsmedel, inklusive utländska sedlar och mynt.

Här redovisas även sådana tillgodohavanden hos centralbanker och postgiron i myndighetsform där följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Centralbanken eller postgirot ska höra hemma i den stat där institutet är etablerat. 2. Tillgodohavandet ska kunna disponeras fritt när som helst.

Sådana fordringar på centralbanker och postgiron som inte uppfyller kraven i andra stycket ska redovisas som Utlåning till kreditinstitut (Tillgångar, post 3) eller som Utlåning till allmänheten (Tillgångar, post 4).

Tillgångar: Post 2 — Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Här redovisas följande tillgångar: 1. Statsskuldförbindelser, statsobligationer, statsskuldväxlar och andra liknande värdepapper som är emitterade av offentliga organ och belåningsbara i centralbanken i den stat där institutet är etablerat (delpost 2.a Belåningsbara statspapper). 2. Andra värdepapper som är belåningsbara i centralbanken i den stat där institutet är etablerat, om belåningsbarheten följer av nationell lagstiftning (delpost 2.b Andra belåningsbara värdepapper).

Artikel 13 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 14 i direktiv 86/635/EEG.

Skuldbevis som emitterats av offentliga organ men som inte uppfyller villkoren enligt första stycket 1, ska tas upp under ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper” (Tillgångar, post 5).

Allmänna råd

Kravet på belåningsbarhet avser tillgångens karaktär och inte om det enskilda institutet har belåningsmöjlighet.

För andra värdepapper än stats- och kommunpapper måste belåningsbarheten vara fastställd i lag (första stycket 2). Det är således inte tillräckligt att en centralbank enligt egna regler är villig att belåna t.ex. ett bostadspapper.

Med offentliga organ avses statliga myndigheter, inklusive centralbanken, samt kommuner, men däremot inte statligt eller kommunalt ägda företag.

Bestämmelser om uppdelning av denna post i delposterna Belåningsbara statspapper och Andra belåningsbara värdepapper finns i 5 kap. 1 §.

Tillgångar: Post 3 — Utlåning till kreditinstitut. Posten omfattar fordringar på kreditinstitut och centralbanker. Med kreditinstitut avses även utländska institut av motsvarande slag, inklusive internationella bankinrättningar.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för 1. fordringar som representeras av obligationer eller andra räntebärande värdepapper som ska tas upp under Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (Tillgångar, post 2) eller Obligationer och andra räntebärande värdepapper (Tillgångar, post 5), 2. tillgodohavanden hos centralbanker som kan disponeras fritt när som helst och som ska tas upp under Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (Tillgångar, post 1), och 3. fordringar på sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket.

Allmänna råd

Fordringar på centralbanker och kreditinstitut omfattar clearingfordringar på berörda institut.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar mottagande part enligt 3 kap. 8 § andra stycket köpeskillingen som en fordran på överförande part. Fordran bör redovisas under denna post om överförande part är ett kreditinstitut eller en centralbank. I övriga fall redovisas fordran under Utlåning till allmänheten (Tillgångar, post 4). (FFFS 2017:18)

En fordran i form av kontantsäkerhet vid värdepappersupplåning bör redovisas under denna post om långivaren är ett kreditinstitut eller en centralbank. I övriga fall redovisas fordran under Utlåning till allmänheten (Tillgångar, post 4).

Artikel 15 i direktiv 86/635/EEG.

Tillgångar: Post 4 — Utlåning till allmänheten. Utlåning till allmänheten omfattar fordringar, inklusive betalkortsfordringar, på kunder som inte är kreditinstitut. Denna post omfattar även fordringar på Riksgäldskontoret.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för fordringar i form av obligationer eller andra värdepapper som ska tas upp under 1. Obligationer och andra räntebärande värdepapper (Tillgångar, post 5), eller 2. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (Tillgångar, post 2).

Tillgångar: Post 5 — Obligationer och andra räntebärande värdepap-

per. Denna post omfattar sådana omsättningsbara obligationer och andra räntebärande värdepapper (inklusive nollkupongs- och diskonteringsinstrument) som emitterats av kreditinstitut, andra företag eller offentliga organ.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana obligationer och andra räntebärande värdepapper som är belåningsbara i centralbanken och i övrigt uppfyller förutsättningarna för att redovisas under Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. (Tillgångar, post 2).

Allmänna råd

Bestämmelser om uppdelning av denna post i delposterna ”Emitterade av offentliga organ” och ”Emitterade av andra låntagare” finns i 5 kap. 2 §.

Det primära kriteriet vid gränsdragningen mellan räntebärande värdepapper i post 5 och utlåning i posterna 3 och 4 bör vara om institutets fordran är omsättningsbar eller överlåtbar. Placeringar som motsvaras av löpande skuldebrev redovisas normalt under denna post. Enkla skuldebrev redovisas normalt under någon av utlåningsposterna.

Tillgångar: Post 6 — Aktier och andelar (som inte ingår i post 7, 8 eller

9). Här redovisas innehav av aktier och andelar samt teckningsrätter och delrätter på aktier.

Det som anges i första stycket gäller inte för aktier och andelar i intresseföretag, gemensamt styrda företag, koncernföretag och ägarintressen i övriga företag. Dessa ska redovisas under tillgångspost 7, 8 eller 9. (FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Andel i en bostadsrättsförening (bostadsrätt) och andel i en värdepappersfond är exempel på andelar som bör redovisas under denna post.

För redovisning av andra aktieoptioner än teckningsrätter och delrätter gäller vad som anges om derivat i de allmänna råden till 13 § om Övriga tillgångar (Tillgångar, post 13). (FFFS 2015:20)

Tillgångar: Post 7 — Aktier och andelar i intresseföretag och

gemensamt styrda företag. Här redovisas innehav av aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag samt teckningsrätter, delrätter och

Artikel 16 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 17 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 4 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

derivat på aktier i intresseföretag och gemensamt styrda företag, jfr 1 kap. 5 och 5 a §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

(FFFS 2015:20)

Tillgångar: Post 8 — Aktier och andelar i koncernföretag. Här redovisas innehav av aktier och andelar i koncernföretag samt teckningsrätter, delrätter och derivat på aktier i koncernföretag, jfr 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

(FFFS 2013:2)

Tillgångar: Post 9 — Ägarintressen i övriga företag. Här redovisas innehav av ägarintressen i övriga företag samt teckningsrätter, delrätter och derivat på ägarintressen i övriga företag. Med ägarintressen i övriga företag avses ägarintressen enligt 1 kap. 4 a § årsredovisningslagen (1995:1554) som inte utgörs av aktier och andelar i koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag. (FFFS 2015:20)

Tillgångar: Post 10 — Immateriella anläggningstillgångar. Denna post omfattar 1. balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande, 2. koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och tillgångar, 3. hyresrätter och liknande rättigheter, 4. goodwill, och 5. förskott avseende immateriella anläggningstillgångar.

(FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Vad som får redovisas som immateriell anläggningstillgång och vad som är goodwill anges i 4 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, jfr 4 kap. 2 § årsredovisningslagen. Kompletterande regler finns i godkända internationella redovisningsstandarder, jfr IAS 38 Immateriella tillgångar och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

En avtalsenlig rätt att förvalta finansiella tillgångar för annans räkning är ett exempel på en sådan liknande rättighet som avses i 2.

Tillgångar: Post 11 — Materiella tillgångar. Denna post omfattar 1. byggnader och mark, 2. maskiner och tekniska anläggningar, 3. inventarier, verktyg och installationer, 4. pågående nyanläggningar, och 5. förskott avseende materiella anläggningstillgångar.

Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 8 i direktiv 86/635/EEG.

Byggnader och mark omfattar 1. byggnader och mark, 2. byggnader under uppförande, och 3. erlagd handpenning avseende byggnader och mark.

Posten omfattar sådana fastigheter som institutet övertagit för att skydda en fordran och fastigheter där den egna verksamheten bedrivs.

Vid redovisning av leasing enligt reglerna för operationell leasing ska leasegivaren redovisa samtliga leasingobjekt som utgör anläggningstillgångar under denna post. Av- och nedskrivning av leasingobjekt ska redovisas under posten ”Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar” (Resultaträkningen, post 10). Förskott till leverantörer för leasingobjekt ska redovisas i posten Materiella tillgångar. Förskottsbeloppen ska anges i en not.

(FFFS 2015:20)

Tillgångar: Post 12 — Tecknat ej inbetalt kapital. Här redovisas fordringar avseende ännu inte fullgjorda betalningar för tecknade aktier eller andelar.

Innan ett nyemissionsbeslut har registrerats, ska motsvarande belopp på skuldsidan redovisas under posten Övriga skulder (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 4). Efter registrering ska beloppet omföras till Aktiekapital/Grundfond/Insatskapital (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 9). (FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Denna post omfattar bland annat fordringar vid nyemission av aktier. När nyemissionsbeslutet registreras, ska motsvarande belopp på skuldsidan omföras till posten Aktiekapital, se 13 kap. 29 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551).

Tecknat ej inbetalt kapital får redovisas här, även om inte alla förutsättningar för att i balansräkningen ta upp en tillgång enligt godkända internationella redovisningsstandarder är uppfyllda.

Tillgångar: Post 13 — Övriga tillgångar. Om det inte är lämpligare att redovisa en tillgång under någon annan post redovisas här 1. sådana derivat som har ett positivt värde, 2. fordringar som inte uppkommit genom banktransaktioner, exempelvis aviserade men obetalda leasinghyror, fondlikvidfordringar och förfallna räntefordringar, och 3. andra tillgångar.

(FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Aktierelaterade och ränterelaterade derivat behöver inte redovisas tillsammans med motsvarande underliggande instrument, utan kan tas upp under Övriga tillgångar (Tillgångar, post 13) eller Övriga skulder, (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 4). Teckningsrätter (teckningsoptioner) och delrätter redovisas dock enligt 7–9 §§. Derivatinstrument kan även redovisas under en egen post.

(FFFS 2015:20)

Tillgångar: Post 14 — Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Här redovisas sådana utgifter som bokförts under räkenskapsperioden men som utgör kostnader för perioder efter balansdagen samt sådana intäkter som bokförts under räkenskapsperioden men som utgör inkomster efter balansdagen.

(FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Här kan även redovisas upplupen ränta på utlåning och upplupen kupongränta på räntebärande värdepapper.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 1 — Skulder till kredit-

institut. Posten omfattar skulder till kreditinstitut och centralbanker. Med kreditinstitut avses även utländska institut av motsvarande slag, inklusive internationella bankinrättningar.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte för 1. obligationer eller andra värdepapper som redovisas under Emitterade värdepapper m.m. (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 3), 2. skulder som redovisas under Efterställda skulder (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 7), och 3. skulder till sådana finansiella holdingföretag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket.

Allmänna råd

Skulder till centralbanker och kreditinstitut omfattar clearingskulder till berörda institut.

Vid en äkta återköpstransaktion redovisar överförande part enligt 3 kap. 8 § andra stycket den mottagna köpeskillingen som en skuld till mottagande part. Om mottagande part är ett kreditinstitut eller en centralbank bör skulden redovisas under denna post. I övriga fall redovisas skulden under In- och upplåning från allmänheten (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2).

En skuld till följd av att långivaren har tagit emot kontantsäkerhet vid värdepapperslån bör redovisas under denna post om låntagaren är ett kreditinstitut eller en centralbank. I övriga fall redovisas skulden under In- och upplåning från allmänheten (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 2). (FFFS

2013:2)

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 2 — In- och upplåning från

allmänheten. Här redovisas all in- och upplåning från allmänheten, dvs. från andra än kreditinstitut och centralbanker. Här redovisas även in- och upplåning från Riksgäldskontoret.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för

Artikel 1.1 i direktiv 86/635/EEG, jfr artikel 18 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 28 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978, s 11–31, Celex 31978L0660). Artikel 18 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 19 i direktiv 86/635/EEG.

1. upplåning i form av obligationer eller andra värdepapper som redovisas under Emitterade värdepapper m.m. (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 3), och 2. skulder som ska tas upp under Efterställda skulder (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 7).

Under delpost 2.a Inlåning redovisas insatta sparmedel i bank samt de medel som förvaltas i eget namn men för tredje mans räkning. (FFFS 2013:2)

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 3 — Emitterade värdepap-

per m.m. Här redovisas obligationer och andra skulder som omsättningsbara värdepapper har emitterats för, exempelvis bankcertifikat och skulder enligt egna accepter eller egna växlar. (FFFS 2017:18)

Endast sådana växlar som ett kreditinstitut har ställt ut för egen upplåning och som institutet självt svarar för i första hand (som trassat), ska räknas som egna accepter.

(FFFS 2017:18)

Bestämmelsen gäller inte för skulder som redovisas under Efterställda skulder (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 7).

Under delpost 3.b, Övriga, redovisas skulder enligt egna accepter eller egna växlar och liknande värdepapper. (FFFS 2017:18)

Återköpta egna skuldebrev ska räknas av från den utestående skulden.

Allmänna råd

Det primära kriteriet vid gränsdragningen mellan emitterade värdepapper i post 3 och skulder i posterna 1 och 2, bör vara om fordran på institutet ur borgenärens synvinkel är omsättningsbar eller överlåtbar. Skulder som motsvaras av löpande skuldebrev redovisas normalt under denna post. Enkla skuldebrev redovisas normalt under Skulder till kreditinstitut (post 1) eller In- och upplåning från allmänheten (post 2).

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 4 — Övriga skulder. Om det inte är lämpligare att redovisa en skuld under någon annan post, redovisas här 1. sådana derivat som har ett negativt värde, 2. skulder som inte har uppkommit genom banktransaktioner, t.ex. egna skatteskulder, leverantörsskulder och fondlikvidskulder, och 3. andra skulder.

(FFFS 2015:20)

Allmänna råd

Aktierelaterade och ränterelaterade derivat behöver inte redovisas tillsammans med motsvarande underliggande instrument, utan kan tas upp under Övriga tillgångar (Tillgångar, post 13) eller Övriga skulder (Skulder, avsättningar och eget kapital, post 4). Derivatinstrument kan även redovisas under en egen post.

(FFFS 2015:20)

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 5 — Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter. Här redovisas inkomster som bokförts under räken-

Artikel 20 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 11 i direktiv 86/635/EEG, jfr artikel 21 i direktiv 78/660/EEG.

skapsperioden men som utgör intäkter för perioder efter balansdagen samt kostnader som avser räkenskapsåret men som innebär utgifter först efter balansdagen.

Allmänna råd

Här kan även redovisas upplupen ränta på in- och upplåning och upplupen kupongränta på finansiella skulder.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 6 — Avsättningar. Här redovisas avsättningar, jfr 3 kap. 2 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 3 kap. 9 § årsredovisningslagen (1995:1554).

I delpost 6 a Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avsättningar enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och andra avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning. I 3 kap. 3 § finns regler om när avsättningar för pensionsförpliktelser till anställda ska tas upp i balansräkningen.

Allmänna råd

Avsättningar för låneåtaganden och sådana finansiella garantier som inte är derivat kan tas upp i delpost 6 c Övriga avsättningar. (FFFS 2017:18)

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 7 — Efterställda skulder.

Under denna post ska sådana skulder redovisas som, vare sig de representeras av värdepapper eller inte, i händelse av likvidation eller konkurs enligt avtal ska återbetalas först efter det att övriga borgenärer tillgodosetts.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 8 — Obeskattade reserver.

Här redovisas ackumulerade överavskrivningar, ersättningsfonder, periodiseringsfonder, uppskovsbelopp och andra obeskattade reserver.

I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp i en uppskjuten skatteskuld, som redovisas under delpost 6.b Avsättningar för skatter och i en bunden kapitaldel, som redovisas under delpost 12.e Övriga fonder.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 9 — Aktiekapital / Grund-

fond / Insatskapital. Här redovisas sådant kapital som enligt institutets associationsform dels ska räknas som eget kapital, dels är tecknat av aktieägare eller andra andelsinnehavare.

Allmänna råd

I bankaktiebolag och aktiebolag betecknas posten Aktiekapital, i sparbanker Grundfond och i medlemsbanker Insatskapital.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 10 — Överkursfond. Här redovisas överkurs vid emission av aktier.

Artikel 21 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 22 i direktiv 86/635/EEG.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 11 — Uppskrivningsfond.

Här redovisas uppskrivningsfond enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 12 — Andra fonder.

Ett institut ska vid redovisningen av delpost 12.b Kapitalandelsfond göra avsättningar till och nedsättningar av kapitalandelsfonden genom att flytta belopp inom eget kapital som en justering av balanserade vinstmedel. Avsättningar till en kapitalandelsfond ska redovisas efter skatt. I delpost 12.c Fond för verkligt värde redovisas värdeförändringar enligt 4 kap. 1 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, jfr 4 kap. 14 d § årsredovisningslagen. Delpost 12.d Garantifond avser en sådan fond som anges i 5 kap. 1 § sparbankslagen (1987:619). Delpost 12.e Fond för utvecklingsutgifter avser en sådan fond som anges i 4 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen.

(FFFS 2015:20)

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 13 — Balanserad vinst eller

förlust. Här redovisas balanserad vinst eller ansamlad förlust.

Skulder, avsättningar och eget kapital: Post 14 — Årets resultat. Här redovisas nettovinst eller nettoförlust för räkenskapsåret.

Har upphävts genom (FFFS 2015:20).

Har upphävts genom (FFFS 2015:20).

Har upphävts genom (FFFS 2015:20).

Har upphävts genom (FFFS 2015:20).

Har upphävts genom (FFFS 2015:20).

Artikel 12.5 och 25 i direktiv 86/635/EEG.

Bilaga 2

Posterna i 2–20 §§ avser uppställningsformen för resultaträkningen enligt bilaga 3.

Avvikelser från 2–20 §§ får göras i fråga om posternas innehåll om 1. avvikelsen är nödvändig som en direkt följd av sådana avsteg som får göras från uppställningsformen för balansräkningen enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § om avvikelser från balansräkningens uppställningsform, 2. minst samma information lämnas som om reglerna om posternas innehåll följts, och 3. upplysningar om detta och skälen för avvikelsen lämnas i en not.

Allmänna råd

Bestämmelsen ger inte stöd för avvikelser när det gäller uppställningsformen utan avvikelse kan endast göras beträffande posternas innehåll.

Ett institut som i sin årsredovisning ger termer eller definitioner en annan innebörd än den i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och dessa föreskrifter och allmänna råd, bör upplysa om detta samt ange vilka skillnaderna är.

När det framgår att en enskild post kan redovisas eller presenteras på mer än ett sätt bör det anges vilket, eller när så är tillåtet, vilka alternativ som tillämpas.

Post 1 — Ränteintäkter. Här redovisas intäkter från sådana tillgångar som tas upp under Tillgångar, posterna 1–5 i balansräkningen (Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m., Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten och Obligationer och andra räntebärande värdepapper).

Här redovisas också intäkter i form av sådana ränteliknande provisioner som beräknas på tidsbasis eller på basis av storleken på en fordran.

Allmänna råd

Ränteintäkter och räntekostnader på sådana ränteswappar som skyddar räntebärande tillgångar vid säkringsredovisning bör redovisas här.

Ersättningar som beaktas vid beräkning av effektivräntan bör redovisas här.

Ersättningar som inte beaktas enligt effektivräntemetoden bör inte redovisas under denna post, jfr IFRS 15 med tillhörande vägledning. Sådana ersättningar bör redovisas enligt 6 §.

Artikel 29 i direktiv 86/635/EEG.

Intäkter från sådana lämnade lånelöften där det är sannolikt att ett lån kommer att lämnas bör redovisas under denna post, jfr IFRS 15 med tillhörande vägledning. (2017:18)

Post 2 — Leasingintäkter. Här redovisas leasingintäkter brutto, dvs. före avskrivningar enligt plan.

Post 3 — Räntekostnader. Kostnader för sådana skulder som tas upp under Skulder, avsättningar och eget kapital, posterna 1, 2, 3 eller 7 (Skulder till kreditinstitut, In- och upplåning från allmänheten, Emitterade värdepapper m.m. och Efterställda skulder), ska redovisas under denna post.

Avgifter för den statliga insättningsgarantin redovisas också under denna post.

Här redovisas också kostnader i form av ränteliknande provisioner som beräknas på tidsbasis eller på basis av skuldens storlek. Ersättning som debiteras i samband med uttag på inlåningsräkning är en korrigering av avtalad ränta som ska minska institutets räntekostnader.

Allmänna råd

Räntekostnader och ränteintäkter på sådana ränteswappar som skyddar räntebärande skulder vid säkringsredovisning bör redovisas här.

Post 4 — Erhållna utdelningar. Här redovisas all utdelning från aktier och andelar, inklusive utdelning från intresseföretag, gemensamt styrda företag, koncernföretag och ägarintressen i övriga företag. Här redovisas även erhållna koncernbidrag från dotterföretag om institutet inte har valt som princip att redovisa dessa som bokslutsdisposition eller valt att redovisa erhållna koncernbidrag från dotterföretag på en separat rad i resultaträkningen närmast efter posten Erhållna utdelningar. För de innehav av aktier och andelar som redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden, får inte utdelningen redovisas här. (FFFS 2015:20)

Post 5 — Provisionsintäkter. Här redovisas intäkter för lämnade tjänster, i den mån de inte är att betrakta som ränta, se 2 §.

Värdepappersbolag får redovisa provisionsintäkter respektive provisionskostnader överst i uppställningsformen för resultaträkningen.

Allmänna råd

Exempel på provisioner är – ersättningar för betalkort och kreditkort som inte är att betrakta som ränta (se 2 §), – ersättningar som kan hänföras till garantigivning, till låneförvaltning för andra långivares räkning och till värdepapperstransaktioner för tredje mans räkning, – ersättningar och andra avgifter samt intäkter som kan hänföras till betalningstransaktioner, clearingtransaktioner, kontoadministration samt förvaring och förvaltning av värdepapper,

Artikel 29 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 30 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 2.4 och 31 i direktiv 86/635/EEG.

– ersättningar som kan hänföras till transaktioner i utländsk valuta samt till försäljning och köp av mynt och ädla metaller för tredje mans räkning, och – ersättningar för mäklartjänster i samband med inlånings-, utlånings- och försäkringsavtal.

Vinster och förluster hänförliga till garantier som är derivat bör inte redovisas här. Sådana kan enligt 8 § redovisas under Nettoresultat av finansiella transaktioner (post 7). Lämnande av finansiella garantier i andra fall innebär ett risktagande snarare än ett utförande av en tjänst. När intäkter från finansiella garantier som inte är derivat redovisas under denna post kan dessa därför behöva redovisas särskilt i en delpost, jfr 3 kap. 2 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 3 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) samt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter.

Post 6 — Provisionskostnader. Här redovisas kostnader för mottagna tjänster, i den mån de inte är att betrakta som ränta, se 4 §.

Allmänna råd

Exempel på provisioner och placering av provisionskostnader i ett värdepappersbolags resultaträkning finns i 6 §.

Här bör inte redovisas sådana transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan, jfr IFRS 9 Finansiella instrument. (2017:18)

Post 7 — Nettoresultat av finansiella transaktioner. Här redovisas 1. nettovinster eller nettoförluster av handel med dels finansiella instrument, dels ädla metaller, 2. värdeförändringar på sådana finansiella instrument som är värderade till verkligt värde via resultatet och ädla metaller, och 3. nettovinster eller nettoförluster av valutatransaktioner samt andra redovisade värdeförändringar av tillgångar och skulder i utländsk valuta i den mån de kan hänföras till valutakursförändringar som ska redovisas i resultaträkningen. (2017:18)

Nettovinster, nettoförluster eller värdeförändringar som enligt 2 och 4 §§ redovisas som ränta ska dock inte tas upp här.

Allmänna råd

I resultatposten bör nedskrivningar och återföringar av dessa redovisas när det gäller obligationer och andra räntebärande värdepapper värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Resultatposten bör även omfatta omklassificeringsjusteringar som uppstår då finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat bokas bort från rapport över finansiell ställning.

Här kan nettoresultat och värdeförändringar för finansiella garantier som är derivat redovisas.

Nettovinster, nettoförluster och andra redovisade värdeförändringar vid handel med utsläppsrättigheter och elcertifikat kan redovisas under denna post.

Artikel 31 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 32 i direktiv 86/635/EEG.

Ett institut som i sin resultaträkning avviker från bestämmelserna om sammanslagning av poster eller från bestämmelserna om nettoredovisning enligt IAS 1 bör i stället göra uppdelningen i en not. (2017:18)

Post 8 — Övriga rörelseintäkter. Här redovisas sådana rörelseintäkter som inte lämpligen kan tas upp under någon annan post, exempelvis preskriberade medel, intäkter från fastigheter samt realisationsvinst vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar.

Allmänna råd

Här kan redovisas skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) som har utsläckts eller överförts till en annan part och den ersättning som har betalats (ränteskillnadsersättning), inklusive överförda tillgångar som inte är kontanter eller påtagna skulder, jfr IFRS 9 Finansiella instrument. Detsamma gäller skillnader vid förtidsinlösen av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde (ränteskillnadsersättning). (2017:18)

Post 9 — Allmänna administrationskostnader. Här redovisas 1. personalkostnader, inklusive löner och arvoden, bonus och provisioner, pensionskostnader och andra sociala kostnader, och 2. övriga administrationskostnader.

Även institut som tillämpar undantaget från IAS 19 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer och redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt dessa principer, får redovisa räntedelen av årets pensionskostnader i denna post. (FFFS

2013:2)

Allmänna råd

Övriga administrationskostnader omfattar bl.a. hyres-, revisions-, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Post 10 — Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella an-

läggningstillgångar. Här redovisas avskrivningar och nedskrivningar av sådana anläggningstillgångar som tas upp under posterna Immateriella anläggningstillgångar (Tillgångar, post 10) eller Materiella tillgångar (Tillgångar, post 11). (FFFS

2015:20)

Post 11 — Övriga rörelsekostnader. Här redovisas sådana rörelsekostnader som inte lämpligen kan tas upp under någon annan post.

Här redovisas också driftskostnader för fastigheter.

Allmänna råd

Kostnader som kan redovisas här är exempelvis marknadsföringskostnader och försäkringskostnader.

Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 27 i direktiv 86/635/EEG.

Här kan redovisas skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller del av en finansiell skuld) som har utsläckts eller överförts till en annan part och den ersättning som har betalats (ränteskillnadsersättning), inklusive överförda tillgångar som inte är kontanter eller påtagna skulder, jfr IFRS 9 Finansiella instrument. Detsamma gäller skillnader vid förtidsinlösen av finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde (ränteskillnadsersättning). (2017:18)

Post 12 — Kreditförluster, netto. Här redovisas 1. kostnader vid nedskrivningar av sådana fordringar som ska tas upp under posterna Utlåning till kreditinstitut (Tillgångar, post 3) eller Utlåning till allmänheten (Tillgångar, post 4) samt kostnader vid nedskrivningar av räntor som balanserats i tidigare årsbokslut, 2. avsättningar hänförliga till låneåtaganden och finansiella garantiavtal samt övriga avsättningar för sådana ansvarsförbindelser och åtaganden som annars skulle ha tagits upp i noten om eventualförpliktelser, 3. kostnader för nedskrivningar av leasingfordringar och avtalstillgångar, 4. intäkter av tidigare bortskrivna fordringar, och 5. belopp som återförts efter tidigare nedskrivningar eller avsättningar.

(2017:18)

Allmänna råd

Nettokostnaden för att infria ställda garantier bör bedömas med hänsyn till värdet av eventuella regressrätter.

Post 13 — Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar. Här redovisas kostnader för nedskrivning av sådana finansiella tillgångar som tas upp under – Obligationer och andra räntebärande värdepapper (Tillgångar, post 5), – Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag (Tillgångar, post 7), eller – Aktier och andelar i koncernföretag (Tillgångar, post 8).

(2017:18)

Post 14 — Återföringar av nedskrivningar av finansiella

anläggningstillgångar. Här redovisas belopp som återförts efter tidigare nedskrivningar av finansiella tillgångar, om nedskrivningen kostnadsförts enligt 14 §. (2017:18)

Post 14A — Andelar i ägarintressens resultat. Här redovisas andel i resultatet för de innehav av aktier och andelar som redovisas med tillämpning av kapitalandelsmetoden.. Utdelning redovisas i post 4 – Erhållna utdelningar, om inte kapitalandelsmetoden tillämpas. (FFFS 2015:20)

Post 15 — Bokslutsdispositioner. Här redovisas avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver samt lämnade och erhållna koncernbidrag om institutet har valt som princip att redovisa dessa som bokslutsdispositioner (jfr 5 § post 4 – Erhållna utdelningar).

Artikel 33 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 34 i direktiv 86/635/EEG. Artikel 34 i direktiv 86/635/EEG.

Avsättningar och upplösningar av obeskattade reserver ska inte redovisas i en koncernresultaträkning. Den uppskjutna skattekostnaden ska redovisas under den skattepost som är tillämplig (post 16 Skatt på årets resultat eller post 17 Övriga skatter). (FFFS 2013:2)

Post 16 — Skatt på årets resultat. Här redovisas vad som i enlighet med god redovisningssed anses vara skatt på årets resultat.

Post 17 — Övriga skatter. Här redovisas vad som i enlighet med god redovisningssed anses vara andra skatter än skatt på årets resultat.

Post 18 — Årets resultat. Här redovisas nettovinsten eller nettoförlusten för räkenskapsåret.

Bilaga 3