FFFS 2010:3

Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

Föreskrifterna innehåller bestämmelser om

– ansökan om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster (2 kap.), – ansökan om undantag från tillståndsplikt (3 kap.), – tillhandahållande av ytterligare betaltjänster (4 kap.), – gränsöverskridande verksamhet för betalningsinstitut (5 kap.), – ägar- och ledningsprövning (6 kap.), – övriga anmälnings- och tillståndspliktiga förfaranden (7 kap.), – organisatoriska krav för betalningsinstitut (8 kap.), – kapitalkrav för betalningsinstitut (9 kap.), – uppdragsavtal (10 kap.), – skydd av medel för genomförande av betalningstransaktioner (11 kap.), – rapportering av uppgifter till Finansinspektionen (12 kap.).

Termer och uttryck som används i föreskrifterna och de allmänna råden har samma betydelse och tillämpningsområde som i 1 kap. 2–4 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG (EUT L 319, 5.12.2007, s. 1., Celex 32007L0064).

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar (nedan företag) som ansöker om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster som betalningsinstitut enligt 2 kap. 1 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett företag ska i sin ansökan om tillstånd lämna de uppgifter som anges i 2 – 8 §§.

Allmänna råd

Företaget bör använda det ansökningsformulär som finns på Finansinspektionens webbplats.

Ett företag ska i sin ansökan ange vilken eller vilka av de betaltjänster enligt 1 kap. 2 § lagen (2010:751) om betaltjänster som det ansöker om att få tillhandahålla.

Ansökan ska innehålla företagets namn, organisationsnummer och verksamhetsadress samt vara undertecknad av behörig företrädare för företaget.

Ett företag ska till sin ansökan bifoga en verksamhetsplan som är upprättad enligt 9 – 22 §§.

Ett företag ska i sin ansökan lämna uppgifter om vilka fysiska och juridiska personer som har ett kvalificerat innehav i företaget.

Företaget ska även bifoga de uppgifter för ägarprövning som framgår av 6 kap. 2 §.

Vidare ska företaget lämna uppgift om vilka fysiska eller juridiska personer som det har eller förväntas få nära förbindelser med enligt 1 kap. 5 § lagen (2010:751) om betaltjänster.

Om företaget ingår i en grupp där det ingår andra betalningsinstitut, kreditinstitut, värdepappersföretag, fondbolag eller försäkringsbolag, ska dessa företag anges med namn och organisationsnummer.

Ett företag ska i sin ansökan lämna uppgifter om vilka ledamöter och eventuella suppleanter som ingår i företagets styrelse. Det ska även framgå vem som är styrelsens ordförande. Företaget ska vidare ange vem som är verkställande direktör om en sådan har utsetts samt vem som är den verkställande direktörens eventuella ställföreträdare. Det ska också framgå vilken person som är ansvarig för betaltjänstverksamheten och dennes eventuella ersättare.

Företaget ska för samtliga dessa personer bifoga de uppgifter för ledningsprövning som framgår av 6 kap. 7 §.

Ett företag ska i ansökan lämna en prognos för de tre närmaste verksamhetsåren. Prognosen ska omfatta

1. balans- och resultaträkning, 2. analys av kapitalkraven, samt 3. hur resultatet av balans- och resultaträkningen påverkar företagets startkapital.

Prognosen ska redovisa vilka antaganden som den bygger på. Det ska särskilt anges vilket antagande om den totala summan av betalningstransaktioner per år som företaget bygger prognosen på.

Företaget ska i prognosen redogöra för hur det avser att finansiera betaltjänstverksamheten.

Ett företag ska i sin ansökan ange vilken metod för beräkning av kapitalkrav enligt 3 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster som företaget vill använda.

Företaget ska ange skäl för den valda metoden och, om det inte är uppenbart att det inte behövs, även bifoga prognoser för de samtliga tre metoder som anges i lagen. Prognoserna ska avse de två närmaste verksamhetsåren.

Allmänna råd

På Finansinspektionens webbplats beskrivs hur ett företag regelbundet ska rapportera kapitalbas/kapitalkrav till myndigheten. Företaget bör använda den uppställningsform som anges här när det upprättar sina prognoser.

Ett företag ska i sin ansökan ange om det är part i en pågående domstolsprocess eller ett skiljeförfarande som kan innebära en ekonomisk osäkerhet och risk för företagets betaltjänstverksamhet och, om så är fallet, lämna närmare uppgifter om detta.

I ett företags verksamhetsplan ska det finnas

1. en utförlig beskrivning av den betaltjänstverksamhet som företaget avser att bedriva och 2. detaljerade flödesscheman som visar de administrativa processer som finns för de betaltjänster som företaget avser att tillhandahålla.

Om företaget tar emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten ska det lämna uppgift om vilket eller vilka nationella eller internationella system för betalningar som företaget avser att delta i.

Organisation

I verksamhetsplanen ska det ingå en schematisk översikt av hur verksamheten i ett företag ska organiseras. Översikten ska visa vem som är ansvarig för respektive område eller funktion.

I verksamhetsplanen ska det vidare ingå en närmare beskrivning av de olika områdena eller funktionerna i betaltjänstverksamheten samt en övergripande redogörelse för de åtgärder som utförs inom respektive del.

Närliggande tjänster och annan verksamhet

Om ett företag även driver eller avser att driva närliggande tjänster och annan verksamhet än sådan som avser betaltjänster, ska företaget i verksamhetsplanen redogöra för denna verksamhet och dess omfattning, samt för hur företaget säkerställer att dess finansiella sundhet och Finansinspektionens möjligheter att utöva tillsyn över företaget inte försämras.

Skydd av medel för genomförande av betalningstransaktioner

Ett företag ska i verksamhetsplanen redogöra för hur det avser att uppfylla kravet på att skydda de medel som innehas för att genomföra betalningstransaktioner enligt 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster samt 11 kap. dessa föreskrifter.

Uppdragsavtal

Om ett företag har lagt ut eller avser att lägga ut verksamhet på någon annan att utföra ett arbete eller funktioner som avser betaltjänster, ska företaget i sin verksamhetsplan lämna uppgifter om till vem det ger eller avser att ge uppdraget samt redogöra för uppdragets omfattning.

Företaget ska i verksamhetsplanen även redogöra för hur det säkerställer att

1. de villkor som framgår av 3 kap. 28 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster och 10 kap. dessa föreskrifter uppfylls, samt 2. företaget i övrigt följer lagen om betaltjänster och andra författningar som reglerar företagets verksamhet när det har lagt ut arbete eller funktioner som avser betaltjänster på uppdragstagare.

Företaget ska till verksamhetsplanen även bifoga de uppdragsavtal som det har ingått, eller avser att ingå, som avser funktioner som är av väsentlig betydelse för dess betaltjänstverksamhet.

Betaltjänster via ombud i Sverige

Det ska framgå av ett företags verksamhetsplan om det anlitar eller avser att anlita ombud i betaltjänstverksamheten och vilka betaltjänster som ombudet ska utföra för företagets räkning.

Företaget ska även lämna den information om respektive ombud som framgår av 3 kap. 17 § lagen (2010:751) om betaltjänster, inklusive ombudets person- eller organisationsnummer.

Betaltjänster genom gränsöverskridande verksamhet

Det ska framgå av ett företags verksamhetsplan om det avser att tillhandahålla betaltjänster genom att gränsöverskrida med verksamhet på det sätt som anges i 3 kap. 18, 19, 21 och 23 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster.

Informationssystem och säkerhetsfrågor

I verksamhetsplanen ska det anges hur ett företags it-verksamhet för betaltjänster ska vara organiserad. Det ska finnas en översiktlig beskrivning av systemens funktioner och användningsområden, samt en redogörelse för vilka funktioner för sekretesskydd som används för att hindra obehöriga att ta del av sekretessbelagd information i betaltjänstverksamheten.

Det ska även anges om företaget delar lokaler och teknisk utrustning med andra, samt hur företaget i förekommande fall avser att hantera sekretessfrågor i betaltjänstverksamheten med anledning av detta.

Regelefterlevnad

Det ska framgå av verksamhetsplanen hur ett företag avser att säkerställa att det följer de regler som gäller för betaltjänstverksamhet.

Företaget ska till verksamhetsplanen även bifoga en instruktion för regelefterlevnad enligt 8 kap. 6 §.

Verksamhetsplanen ska vidare innehålla en redogörelse för hur en funktion för regelefterlevnad ska vara utformad och hur dess arbete ska bedrivas.

Riskhantering och riskkontroll

Det ska framgå av verksamhetsplanen hur ett företag avser att identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som betaltjänstverksamheten är förknippad med.

Företaget ska till verksamhetsplanen även bifoga en instruktion för riskhantering enligt 8 kap. 9 §.

Verksamhetsplanen ska vidare innehålla en redogörelse för hur en funktion för riskkontroll ska vara utformad och hur dess arbete ska bedrivas.

Internrevision

Ett företag som har en funktion för internrevision enligt 8 kap. 11 § ska i verksamhetsplanen redogöra för hur denna funktion ska vara utformad och hur dess arbete ska bedrivas.

Klagomålshantering

Av verksamhetsplanen ska det framgå vilka rutiner enligt 8 kap. 12 § som företaget avser att tillämpa för att hantera klagomål från betaltjänstanvändare.

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Det ska framgå av verksamhetsplanen hur ett företag avser att driva arbetet med åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i betaltjänstverksamheten. Uppgifter ska lämnas om vem som är företagets centralt funktionsansvariga i dessa frågor. Till verksamhetsplanen ska företaget även bifoga interna regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Händelser av väsentlig betydelse

Ett företag ska i verksamhetsplanen redogöra för vilka rutiner det har för att rapportera händelser av väsentlig betydelse till Finansinspektionen enligt 12 kap. 4 och 5 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska och fysiska personer som ansöker om att undantas från tillståndsplikt enligt 2 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster för att i stället tillhandahålla betaltjänster som registrerad betaltjänstleverantör.

Allmänna råd

Det ansökningsformulär som Finansinspektionen tillhandahåller på sin webbplats bör användas.

En juridisk person ska när den ansöker om undantag från tillståndsplikt lämna uppgifter enligt 2 kap. 2 och 8 §§.

Ansökan ska därutöver innehålla de uppgifter som anges i 3–8 §§.

Ansökan ska innehålla en prognos av den totala summan av förväntade betalningstransaktioner för de två första verksamhetsåren. Prognosen ska redovisa vilka antaganden den bygger på.

En juridisk person som redan vid ansökningstillfället driver betaltjänstverksamhet ska även lämna uppgifter om de den totala summan av de betalningstransaktioner som den juridiska personen utfört under de senaste tolv månaderna.

I ansökan ska det lämnas en förteckning över de som har ett kvalificerat innehav i den juridiska personen.

Den juridiska personen ska även bifoga de uppgifter för ägarprövning som framgår av 6 kap. 3 § 1 – 3 och 6 kap. 4 § 1 – 4.

En juridisk person ska i sin ansökan lämna uppgifter om vilka ledamöter och eventuella suppleanter eller motsvarande som ingår i dess styrelse. Det ska även anges vem som är styrelsens ordförande. Om verkställande direktör utsetts ska det framgå vem det är och den verkställande direktörens eventuella ställföreträdare. Det ska också framgå vilken person som är ansvarig för betaltjänstverksamheten och dennes eventuella ersättare.

För samtliga ovan nämnda personer ska de uppgifter för ledningsprövning bifogas som framgår av 6 kap. 8 §.

En juridisk person ska bifoga en verksamhetsplan som är upprättad enligt 2 kap.: – 9 – 14 §§, – 17 § första stycket, – 18 § första stycket, och – 21 §.

Det ska framgå av verksamhetsplanen vilka rutiner den juridiska personen har för att övervaka att villkoren för att undantas från tillståndsplikt enligt 2 kap. 3 lagen (2010:751) om betaltjänster vid var tid är uppfyllda och för att underrätta Finansinspektionen enligt 2 kap. 4 § samma lag.

En juridisk person ska i verksamhetsplanen redogöra för vilka rutiner den har för att fastställa den totala summan av de betalningstransaktioner som den juridiska personen utför under en månad.

Det ska även framgå hur den juridiska personen säkerställer att den halvårsvisa rapporteringen av dessa uppgifter kommer in till Finansinspektionen enligt 12 kap. 9 §.

En fysisk person ska i sin ansökan om undantag från tillståndsplikt lämna uppgifter enligt 2 kap. 2 och 8 §§.

Ansökan för en fysisk person ska därutöver innehålla de uppgifter som anges i 10– 12 §§.

Ansökan för en fysisk person ska innehålla en prognos av den totala summan av förväntade betalningstransaktioner för de två första verksamhetsåren. Prognosen ska redovisa vilka antaganden den bygger på.

En fysisk person som redan vid ansökningstillfället driver betaltjänstverksamhet ska även lämna uppgifter om de totala faktiska betalningstransaktionerna under de senaste tolv månaderna.

För den fysiska personen och den person som är ansvarig för betaltjänstverksamheten ska de uppgifter för ledningsprövning bifogas som framgår av 6 kap. 8 §.

En fysisk person ska bifoga en verksamhetsplan som är upprättad enligt 6 – 8 §§.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer som vill tillhandahålla ytterligare betaltjänster utöver de som tidigare registrerats av Finansinspektionen.

Ett betalningsinstitut ska i sin ansökan om att få tillhandahålla ytterligare betaltjänster bifoga handlingar och upplysningar enligt 2 kap.:

– 2 §, samt

– 6 § första och andra stycket om kapitalkravet enligt 3 kap. 1 § lagen (2010:751) om betaltjänster ändras till följd av de ytterligare betaltjänster institutet ansöker om att få tillhandahålla.

Institutet ska i sin ansökan även lämna en uppdaterad verksamhetsplan med ändringar gjorda enligt 2 kap. följande paragrafer:

– 9 § första stycket,

– 10 och 12 §§ om institutet förändrar något av detta till följd av en ytterligare betaltjänst som det ansöker om att tillhandahålla,

– 13 § om en ytterligare betaltjänst helt eller delvis ska uppdras åt någon annan att utföra,

– 14 § om en ytterligare betaltjänst ska tillhandahållas genom ombud,

– 17 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas påverkar hur institutet bedriver sitt arbete för att säkerställa att det följer de regler som gäller för betaltjänstverksamheten,

– 18 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas påverkar hur institutet bedriver sitt arbete för att hantera de risker som finns i betaltjänstverksamheten,

– 19 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas förändrar behovet av en funktion för internrevision, eller förändrar hur den befintliga funktionen är utformad och bedriver sitt arbete, samt

– 21 § om institutets interna regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism behöver förändras till följd av de ytterligare betaltjänster institutet ansöker om att få tillhandahålla.

Ett betalningsinstitut ska i sin ansökan lämna en uppdaterad beräkning enligt 2 kap. 6 § första stycket 1–3 för det nästkommande verksamhetsåret som även innehåller de förändringar som ytterligare betaltjänster medför.

En registrerad betaltjänstleverantör ska i sin anmälan om att tillhandahålla ytterligare betaltjänster bifoga handlingar och upplysningar enligt 2 kap. 2 §.

Den registrerade betaltjänstleverantören ska i sin anmälan även bifoga en uppdaterad verksamhetsplan med ändringar gjorda enligt 2 kap. följande paragrafer:

– 9 § första stycket,

– 10 § samt 12 § om den registrerade betaltjänstleverantören förändrar något av detta till följd av en ytterligare betaltjänst som anmäls,

– 13 § om en ytterligare betaltjänst helt eller delvis ska uppdras åt någon annan att utföra,

– 14 § om en ytterligare betaltjänst ska tillhandahållas genom ombud,

– 17 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas påverkar hur den registrerade betaltjänstleverantören säkerställer att den följer de regler som gäller för betaltjänstverksamheten,

– 19 § om en ytterligare betaltjänst som ska tillhandahållas förändrar behovet av den eventuella funktionen för internrevision, eller förändrar hur den befintliga funktionen är utformad och bedriver sitt arbete,

– 21 § om den registrerade betaltjänstleverantörens interna regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism behöver förändras till följd av de ytterligare betaltjänster den anmäler.

Anmälan ska också innehålla en prognos av den totala summan av förväntade betalningstransaktioner för det nästkommande verksamhetsåret. Prognosen ska redovisa vilka antaganden den bygger på.

De allmänna råden i detta kapitel anger hur ett betalningsinstitut som avser att tillhandahålla betaltjänster genom ombud, filial, eller gränsöverskridande verksamhet inom EES enligt 3 kap. 18, 19 och 21 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster, bör underrätta Finansinspektionen.

Allmänna råd

Ett betalningsinstitut bör använda de formulär som finns på Finansinspektionens webbplats. Formulären finns på både svenska och engelska. Finansinspektionen lämnar formulären vidare till tillsynsmyndigheten i det land där verksamheten ska bedrivas. Om institutet lämnar formulären på svenska till Finansinspektionen bör det därför samtidigt lämna ifyllda formulär på engelska.

Bestämmelserna i detta kapitel anger vilka uppgifter ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör och dess ägare ska lämna till Finansinspektionen i samband med en ägar- eller ledningsprövning.

En ansökan om tillstånd att förvärva eller att öka ett kvalificerat innehav i ett betalningsinstitut ska göras i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2009:3) om ägar- och ledningsprövning.

En ansökan om tillstånd för en fysisk person att förvärva ett kvalificerat innehav i en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person, ska innehålla

1. uppgifter som identifierar förvärvaren, 2. en beskrivning av ägarkedjan före och efter förvärvet, 3. uppgifter om förvärvarens anseende, 4. uppgifter om storlek på, tidpunkt för, och syfte med förvärvet, och 5. uppgifter om hur förvärvet ska finansieras.

En ansökan om tillstånd för en juridisk person att förvärva ett kvalificerat innehav i en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person, ska innehålla

1. uppgifter som identifierar förvärvaren, samt uppgifter om dess verksamhet, 2. uppgifter som identifierar styrelse- och ledningspersoner i förvärvaren, deras utbildning, arbetslivserfarenhet och andra uppdrag, samt anseende, 3. en beskrivning av ägarkedjan före och efter förvärvet, 4. uppgifter om förvärvarens anseende, 5. uppgifter om storlek på, tidpunkt för, och syfte med förvärvet, och 6. uppgifter om hur förvärvet ska finansieras.

När en registrerad betaltjänstleverantör som är juridisk person får kännedom om att aktier eller andelar i den registrerade betaltjänstleverantören förvärvats enligt 3 eller 4 §§, eller avyttrats så att ett tidigare kvalificerat innehav inte längre är kvalificerat, ska den snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen.

Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i en registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person, ska den kvalificerade innehavaren snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finansinspektionen.

En sådan ändringsanmälan ska innehålla uppgifter som identifierar de nya styrelseoch ledningspersonerna, samt uppgifter om deras utbildning, arbetslivserfarenhet, andra uppdrag och anseende.

Allmänna råd

Vid anmälningar enligt 3, 4 och 6 §§ bör de formulär användas som finns på Finansinspektionens webbplats.

Ett betalningsinstitut ska snarast anmäla en förändring av dess styrelse eller ledande befattningshavare i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2009:3) om ägar- och ledningsprövning.

Vid byte av ansvarig för betaltjänstverksamheten eller dennes ställföreträdare ska motsvarande uppgifter enligt första stycket lämnas för den personen.

En registrerad betaltjänstleverantör som är en juridisk person ska till Finansinspektionen snarast anmäla en förändring av dess styrelse, ledande befattningshavare eller ansvarig person för betaltjänstverksamheten eller dennes ställföreträdare.

En sådan anmälan ska innehålla uppgifter som identifierar styrelse- och ledningspersoner, samt uppgifter om deras utbildning, arbetslivserfarenhet, andra uppdrag, och anseende.

Vad som anges i första och andra stycket om styrelse eller ledande befattningshavare, ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller behöriga företrädare i de juridiska personer där sådana inte förekommer eller annars inte har utsetts.

Allmänna råd

En registrerad betaltjänstleverantör bör använda de formulär som finns på Finansinspektionens webbplats.

I detta kapitel finns bestämmelser om övriga anmälnings- och tillståndspliktiga förfaranden enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska i en anmälan enligt 3 kap. 28 § första stycket lagen (2010:751) om betaltjänster lämna de uppgifter om uppdragsavtal som anges i 2 kap. 13 §.

Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska lämna anmälan till Finansinspektionen senast en månad innan avtalet ska träda i kraft.

En anmälan enligt 3 kap. 17 § första stycket lagen (2010:751) om betaltjänster från ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör, ska innehålla de uppgifter som anges i 2 kap. 14 §.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som även avser att tillhandahålla närliggande tjänster eller driva annan verksamhet än att tillhandahålla betaltjänster ska anmäla det till Finansinspektionen. Anmälan ska innehålla de uppgifter som anges i 2 kap. 10 § första stycket samt 11 §.

Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska göra anmälan till Finansinspektionen senast en månad innan de närliggande tjänsterna avses börja tillhandahållas eller annan verksamhet börjar drivas.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska, i en ansökan om tillstånd enligt 3 kap. 7 § tredje stycket lagen (2010:751) om betaltjänster att göra en uppskattning på grundval av historiska uppgifter, lämna uppgifter som visar hur stor andel av medlen per månad som företaget har använt till betalningstransaktioner. Uppgifterna ska minst omfatta de två föregående verksamhetsåren.

I detta kapitel finns bestämmelser om hur ett betalningsinstitut ska organisera sin betaltjänstverksamhet samt vilka rutiner det ska ha för att institutet ska uppfylla kravet på tillräckliga styr- och kontrollformer för verksamheten med betaltjänster enligt 2 kap. 6 § 2 a lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut ska ha

1. dokumenterade beslutsrutiner som tydligt anger rapporteringsvägar samt en organisationsstruktur som tydligt fördelar funktioner och ansvarsområden, 2. interna kontrollmekanismer som säkerställer att beslut och rutiner följs på alla nivåer inom institutet, och 3. en effektiv intern rapportering och spridning av information internt i institutet.

Institutet ska när det tillämpar första stycket ta hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet.

Ett betalningsinstitut ska ha organisatoriska rutiner för att minimera riskerna för förlust av betaltjänstanvändares medel till följd av missbruk av medlen, bedrägerier, dålig administration, bristande dokumentation eller försumlighet m.m.

Ett betalningsinstitut ska övervaka och regelbundet utvärdera sina interna kontrollmekanismer, instruktioner och rutiner som införts enligt 1–3 §§ för att säkerställa att de är aktuella, effektiva och lämpliga. Institutet ska dessutom vidta åtgärder för att rätta till eventuella brister.

Styrelsen och den verkställande direktören ska säkerställa att de får regelbundna, åtminstone årliga, skriftliga rapporter om de områden som omfattas av bestämmelserna i detta kapitel om regelefterlevnad och riskkontroll, samt i tillämpliga fall internrevision. Rapporterna ska bland annat innehålla uppgifter om vilka åtgärder som har vidtagits vid brister.

Ett betalningsinstitut ska ha aktuella och lämpliga instruktioner och rutiner för att kunna upptäcka vilka risker som finns för att institutet inte fullgör sina förpliktelser enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och andra författningar som reglerar institutets betaltjänstverksamhet.

Institutet ska även införa lämpliga rutiner och vidta åtgärder för att minimera dessa risker.

Institutet ska ta hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet när det utformar instruktioner och rutiner.

Ett betalningsinstitut ska ha en effektiv funktion för regelefterlevnad.

Funktionen ska ansvara för att

1. kontrollera och bedöma om de åtgärder och rutiner som ska införas enligt 6 § andra stycket är lämpliga och effektiva, 2. utvärdera de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella brister i institutets regelefterlevnad, samt 3. ge råd och stöd till personer som är ansvariga för betaltjänstverksamheten och för institutets ombud, så att betaltjänstverksamheten drivs enligt lagen (2010:751) om betaltjänster samt andra författningar som reglerar institutets betaltjänstverksamhet.

För att funktionen för regelefterlevnad ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt ska styrelsen och den verkställande direktören ansvara för att

1. funktionen har de befogenheter, resurser och den sakkunskap som krävs samt tillgång till all relevant information, 2. utse en person som ansvarar för funktionen och för all rapportering till företagsledningen om regelefterlevnad enligt kraven i 5 §, 3. de personer som ingår i funktionen arbetar oberoende och inte deltar i utförandet av betaltjänster i verksamhet som de kontrollerar, och 4. metoden för att fastställa ersättning till anställda som ingår i funktionen inte äventyrar, eller sannolikt kan komma att äventyra, deras objektivitet.

Ett institut är dock inte skyldigt att uppfylla kraven enligt första stycket 3 och 4 om det med hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet kan visa att dessa krav inte är proportionerliga och att dess funktion för regelefterlevnad fortfarande är effektiv.

Ett betalningsinstitut ska ha instruktioner och rutiner för riskhantering i syfte att identifiera och hantera de risker som finns i dess betaltjänstverksamhet.

Ett betalningsinstitut ska ha en effektiv funktion för riskkontroll som arbetar oberoende. Institutet ska utse en person som ansvarar för funktionen och för att tillhandahålla rapporter och råd till styrelsen och den verkställande direktören vad gäller riskkontroll enligt kraven i 5 §.

Funktionen ska ansvara för att

1. kontrollera att instruktioner och rutiner enligt 9 § är aktuella, lämpliga och effektiva, 2. implementera de instruktioner och rutiner som anges i 9 §, 3. kontrollera i vilken utsträckning institutet, dess anställda och ombud följer instruktioner och rutiner för att hantera risker enligt 9 §, 4. kontrollera att åtgärder som institutet vidtagit för att avhjälpa eventuella brister i instruktioner och rutiner, samt de anställdas och ombudens bristande tillämpning av dessa, är lämpliga och effektiva.

Institutet är dock inte skyldigt att uppfylla kravet på oberoende i första stycket om det med hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet kan visa att detta krav inte är proportionerligt och att dess funktion för riskkontroll fortfarande är effektiv.

Ett betalningsinstitut ska ha en funktion för internrevision om det är lämpligt och rimligt med hänsyn till betaltjänstverksamhetens art, omfattning och komplexitet. Funktionen ska vara åtskild från och oberoende av institutets övriga funktioner och verksamheter med betaltjänster.

Funktionen för internrevision ska

1. ha en aktuell revisionsplan för att undersöka och bedöma om institutets system, interna kontrollmekanismer och rutiner är lämpliga och effektiva, 2. utfärda rekommendationer på grundval av det arbete som utförts enligt 1, 3. kontrollera hur dessa rekommendationer följs, och 4. tillhandahålla rapporter vad gäller internrevisionsfrågor till styrelsen och den verkställande direktören enligt 5 §.

Ett betalningsinstitut ska ha effektiva och öppet redovisade rutiner för att snabbt och på ett rimligt sätt kunna hantera klagomål om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut ska bevara uppgift om varje sådant klagomål och de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa detta.

Ett betalningsinstitut ska bevara, enligt 3 kap. 8 § lagen (2010:751) om betaltjänster, följande relevanta uppgifter:

1. verksamhetsplan enligt 2 kap. 3 §, 2. interna regler, rutiner, instruktioner, och rapporter för betaltjänstverksamheten, 3. underlag för ansökningar, anmälningar, underrättelser och rapportering till Finansinspektionen, 4. styrelseprotokoll, 5. uppgifter om institutets och kundens rättigheter och skyldigheter när det gäller avtal om att tillhandahålla betaltjänster eller de villkor som institutet tillämpar för att tillhandahålla kunden betaltjänster, 6. uppgifter om genomförda betalningstransaktioner, och 7. uppgifter om saldo på betalkonton.

Ett betalningsinstitut ska tillämpa bestämmelserna i detta kapitel när det beräknar kapitalkravet enligt 3 kap. 3 § lagen (2010:751) om betaltjänster. Finansinspektionen beslutar efter en ansökan enligt 2 kap. 7 § om vilken metod som företaget ska använda. Bestämmelser för beräkning av kapitalbasen och dess sammansättning finns i 3 kap. lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora

exponeringar samt 6–9 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Med ett betalningsinstituts fasta omkostnader avses

a) personalkostnader, som löner (inklusive anställdas provisioner och bonus), sociala avgifter, pensionsåtaganden, b) fastighetskostnader och lokalkostnader samt därmed förenade kostnader, c) övriga kontraktsbundna kostnader för till exempel datorer och annan utrustning, och d) avskrivningar.

Betalningsinstitut som ska tillämpa 3 kap. 10 § lagen (2010:751) om betaltjänster behöver endast ta med fasta omkostnader som är hänförliga till verksamheten med betaltjänster.

Kapitalkravet är 10 procent av företagets fasta omkostnader för det föregående räkenskapsåret eller, om institutets verksamhet pågått i mindre än ett år, de fasta omkostnader som angetts i dess verksamhetsplan.

Om institutets verksamhet ändrats väsentligt sedan det föregående året eller om Finansinspektionen anser att verksamhetsplanen behöver korrigeras får myndigheten besluta om ändring av beräkningsunderlaget.

Allmänna råd

Exempel 1:

Eurokurs vid tidpunkt för tillstånd 1 euro = 10 kronor. Ett betalningsinstitut som tillhandahåller penningöverföringar enligt 1 kap. 2 § 5 lagen om betaltjänster, har fasta omkostnader på 5 miljoner kronor. Kapitalkravet är då 500 000 kronor.

Exempel 2:

Eurokurs vid tidpunkt för tillstånd 1 euro = 10 kronor. Ett betalningsinstitut som tillhandahåller penningöverföringar enligt 1 kap. 2 § 5 i lagen om betaltjänster, har fasta omkostnader på 1 miljon kronor. Startkapitalet för att tillhandahålla penningöverföring är enligt 3 kap. 1 § i lagen 200 000 kronor. Eftersom kravet på startkapitalet är högre än 10 procent av de fasta omkostnaderna blir kapitalkravet detsamma som startkapitalkravet, dvs. 200 000 kronor.

Med betalningsvolym avses en tolftedel av totalbeloppet av de betalningstransaktioner som betalningsinstitutet genomförde under föregående räkenskapsår.

Kapitalkravet är summan av posterna som beräknas enligt a–e, multiplicerat med tillämplig skalfaktor enligt tredje stycket.

a) 4 procent av den del av betalningsvolymen som inte överstiger 5 miljoner euro,

b) 2,5 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 5 miljoner euro, men inte 10 miljoner euro, c) 1 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 10 miljoner euro, men inte 100 miljoner euro, d) 0,5 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 100 miljoner euro, men inte 250 miljoner euro, och e) 0,25 procent av den del av betalningsvolymen som överstiger 250 miljoner euro.

Skalfaktorer:

a) 0,5 om betalningsinstitutet ska tillhandahålla betaltjänster som avses i lagen 1 kap. 2 § 5 lagen (2010:751) om betaltjänster, b) 0,8 om betalningsinstitutet ska tillhandahålla betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 6 lagen om betaltjänster, c) 1 om betalningsinstitutet ska tillhandahålla betaltjänster som avses i 1 kap. 2 § 1–4 lagen om betaltjänster.

Allmänna råd

Exempel:

d) Eurokurs vid tidpunkt för rapporttillfället 1 euro = 10 kronor.

Ett betalningsinstitut som tillhandahåller penningöverföringar enligt 1 kap. 2 § 5 lagen (2010:751) om betaltjänster hade föregående år en total betalningsvolym om 12 miljarder kronor vilket motsvarar 1,2 miljarder euro.

Steg 1: Betalningsvolym = 1,2 miljarder euro/12 = 100 miljoner euro.

Steg 2: 4 procent av 5 miljoner euro (0 till 5 miljoner euro) = 200 000 euro + 2,5 procent av 5 miljoner euro (5 till 10 miljoner euro) = 125 000 euro + 1 procent av 90 miljoner euro (10 till 100 miljoner euro) = 900 000 euro Totalt = 1 225 000 euro.

Steg 3: x 0,5 = 612 000 euro vilket motsvarar 6 120 000 kronor.

Slutsats: Betalningsinstitutets kapitalkrav är 6 120 000 kronor.

Posterna enligt 3 kap. 3 § 3 lagen (2010:751) om betaltjänster ska beräknas på det senaste räkenskapsåret. Summan av posterna benämns nedan relevant indikator.

Om relevant indikator understiger 80 procent av medelvärdet av den relevanta indikatorn för de tre föregående räkenskapsåren, ska i stället 80 procent av medelvärdet användas som relevant indikator.

Kapitalkravet är värdet på relevant indikator multiplicerat dels med en multiplikationsfaktor beräknad enligt femte stycket, dels med tillämplig skalfaktor enligt 3 § fjärde stycket.

Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får affärsprognoser användas vid beräkningen.

Multiplikationsfaktor: a) 10 procent av den del av summan som inte överstiger 2,5 miljoner euro, b) 8 procent av den del av summan som överstiger 2,5 miljoner euro, men inte 5 miljoner euro, c) 6 procent av den del av summan som överstiger 5 miljoner euro men inte 25 miljoner euro, d) 3 procent av den del av summan som överstiger 25 miljoner euro men inte 50 miljoner euro, e) 1,5 procent av den del av summan som överstiger 50 miljoner euro.

Allmänna råd

Exempel:

Eurokurs vid tidpunkt för rapportering 1 euro = 10 kronor.

Steg 1: Ett betalningsinstitut som tillhandahåller penningöverföringar enligt 1 kap. 2 § 5 lagen (2010:751) om betaltjänster har en inkomstindikator på 25 miljoner euro.

Steg 2: 10 procent av 2,5 miljoner euro (0 till 2,5 miljoner euro) = 250 000 euro + 8 procent av 2,5 miljoner euro (2,5 till 5 miljoner euro) = 200 000 euro + 6 procent av 20 miljoner euro (5 till 25 miljoner euro) = 1 200 000 euro. Totalt = 1 650 000 euro.

Steg 3: x 0,5 = 825 000 euro vilket motsvarar 8 250 000 kronor.

Slutsats: Betalningsinstitutets kapitalkrav är 8 250 000 kronor.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska handla när de ingår, hanterar och säger upp uppdragsavtal som är av väsentlig betydelse för dess betaltjänstverksamhet.

Ett uppdragsavtal ska vara skriftligt och tydligt reglera betalningsinstitutets eller den registrerade betaltjänstleverantörens respektive uppdragstagarens rättigheter och skyldigheter.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska vidta nödvändiga åtgärder för att i uppdragsavtalet säkerställa att

1. uppdragstagaren har den kompetens, kapacitet och de tillstånd som i förekommande fall krävs enligt lag för att utföra den utlagda verksamheten på ett tillförlitligt och professionellt sätt och hantera risker i samband med det, 2. betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören kan bedöma och övervaka hur väl uppdragstagaren utför sina uppgifter, 3. betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören kan vidta lämpliga åtgärder om uppdragstagaren inte utför den utlagda verksamheten på det sätt som anges i 1,

4. uppdragstagaren underrättar betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören om händelser som väsentligt kan påverka uppdragstagarens möjlighet att utföra den utlagda verksamheten enligt 1, 5. uppdragsavtalet kan sägas upp utan att detta påverkar kontinuiteten eller kvaliteten i verksamheten hos betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören, 6. uppdragstagaren samarbetar med Finansinspektionen när det gäller den utlagda verksamheten, 7. betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören, institutets revisorer och Finansinspektionen har tillgång till uppgifter om den utlagda verksamheten samt till uppdragstagarens lokaler, och att Finansinspektionen kan utöva tillsyn, 8. uppdragstagaren skyddar all konfidentiell information som avser betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören eller dess kunder, samt 9. betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören och uppdragstagaren har en beredskapsplan för att återställa verksamheten efter oförutsedda händelser samt utför återkommande tester av rutinerna för säkerhetskopiering, om det är nödvändigt med hänsyn till den verksamhet som har lagts ut.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska ha de resurser och den kunskap som krävs för att dels hantera risker i samband med att verksamhet läggs ut, dels övervaka den utlagda verksamheten.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska hantera betaltjänstanvändares medel enligt 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som i enlighet med 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster väljer att deponera medel på särskilt konto ska säkerställa att kontot kan identifieras separat från konton som används för medel som tillhör betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör som i enlighet med 3 kap. 7 § andra stycket lagen (2010:751) om betaltjänster väljer att investera medel i likvida tillgångar med låg risk ska göra det i statsskuldväxlar.

Detta kapitel innehåller bestämmelser om vilka upplysningar som betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer ska rapportera till Finansinspektionen.

Ett betalningsinstitut ska skriftligen informera Finansinspektionen när det påbörjar verksamheten med betaltjänster.

Ett betalningsinstitut eller en registrerad betaltjänstleverantör ska löpande uppdatera verksamhetsplanen med de ändringar som sker i verksamheten.

Betalningsinstitutet eller den registrerade betaltjänstleverantören ska utan dröjsmål lämna uppgifter till Finansinspektionen om ändringar i verksamhetsplanen som är av större betydelse.

Ett betalningsinstitut ska utan dröjsmål rapportera sådana händelser till Finansinspektionen som kan äventyra institutets stabilitet, skyddet av betaltjänstanvändarnas tillgångar eller som innebär att institutet inte kan uppfylla sina åtaganden mot betaltjänstanvändarna.

Betalningsinstitutet ska vidare utan dröjsmål till Finansinspektionen rapportera sådana händelser som kan medföra att ett större antal betaltjänstanvändare orsakas betydande ekonomisk skada.

Betalningsinstitutet ska också ange vilka åtgärder som det har vidtagit med anledning av händelsen.

Allmänna råd

Ett betalningsinstitut bör vid anmälningar enligt 4 § använda de formulär som finns på Finansinspektionens webbplats.

Om en revisor i ett betalningsinstitut vidtar sådana åtgärder som anges i 9 kap. 43 och 44 §§ aktiebolagslagen (2005:551), ska betalningsinstitutet omgående informera Finansinspektionen om detta.

Ett betalningsinstitut ska två gånger per år lämna Finansinspektionen uppgifter för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav enligt den metod som myndigheten beslutat att företaget ska tillämpa. Institutet ska samtidigt lämna uppgift om den totala betalningsvolymen för varje månad sedan föregående rapportering och ange vilken eller vilka av metoderna enligt 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster som det använder för att skydda betaltjänstanvändares medel.

Betalningsinstitutet ska lämna uppgifter via Finansinspektionens webbtjänst periodisk rapportering på myndighetens webbplats på det sätt som närmare anvisas där.

Uppgifterna ska ha kommit in till Finansinspektionen senast den 21 januari respektive den 21 juli. Vid årsbokslut ska uppgifterna ha kommit in till Finansinspektionen senast den femtonde dagen i andra månaden efter rapportdagen. Om årsbokslut inte sammanfaller med någon av rapportdagarna ska uppgifterna lämnas vid det rapporttillfälle som följer närmast efter årsbokslutet.

Uppgifter för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav ska gälla förhållandena den 30 juni respektive den 31 december (balansdagar), och lämnas i svenska kronor.

Vid omräkning från annan valuta ska den avistakurs tillämpas som gäller på balansdagen.

Uppgift om betalningsvolym ska gälla det totala belopp som institutet har förmedlat för betaltjänstanvändares räkning, och avse perioderna från och med den första dagen i en månad till och med den sista dagen i månaden för varje månad mellan balansdagarna.

Vid omräkning från annan valuta ska den avistakurs tillämpas som gäller på balansdagen.

En registrerad betaltjänstleverantör ska två gånger per år lämna Finansinspektionen uppgifter om den totala betalningsvolymen för varje månad sedan föregående rapportering. En registrerad betaltjänstleverantör ska samtidigt ange vilken eller vilka av metoderna enligt 3 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster som används för att skydda betaltjänstanvändares medel.

Den registrerade betaltjänstleverantören ska lämna uppgifter via Finansinspektionens webbtjänst periodisk rapportering på myndighetens webbplats på det sätt som närmare anvisas där.

Uppgifterna ska ha kommit in till Finansinspektionen senast den 10 januari respektive den 10 juli.

Uppgift om betalningsvolym ska gälla det totala belopp som den registrerade betaltjänstleverantören har förmedlat för betaltjänstanvändares räkning, och avse perioderna från och med den första dagen i en månad till och med den sista dagen i månaden för varje månad mellan de balansdagar som anges i 7 §.

Vid omräkning från annan valuta ska den avistakurs tillämpas som gäller på balansdagen.

Finansinspektionen beslutar om undantag från bestämmelserna i 6 och 9 §§, om det finns särskilda skäl.

_______________

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 augusti 2010.

MARTIN ANDERSSON

Johan Terfelt