Försvarsmaktens föreskrifter om verksamheten vid Försvarsmakten (verksamhetsordning)

Av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten framgår att myndigheten leds av överbefälhavaren. Generaldirektören är enligt förordningen med instruktion för Försvarsmakten ställföreträdande chef för myndigheten. I denna författning benämns överbefälhavaren och generaldirektören myndighetens ledning.

Överbefälhavaren beslutar om Försvarsmaktens årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag, åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse enligt 28 § myndighetsförordningen (2007:515) samt riktlinjer för internrevisionen, revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228). Överbefälhavaren beslutar om anmälningar till

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd såvitt avser personal med lägst överstes eller kommendörs tjänstegrad och motsvarande civila chefer. Överbefälhavaren beslutar även anmälningar till Statens ansvarsnämnd. Överbefälhavaren beslutar föreskrifter, i operativa frågor, i frågor avseende militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, yttranden till Justitieombudsmannen och Justitiekanslern och om förslag på utnämningar av högre chefer.

Generaldirektören beslutar i frågor som rör ekonomistyrning, personal, miljö och verksamhetssäkerhet. Generaldirektören beslutar även om åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen (2006:1228).

Högkvarteret är stab till myndighetens ledning. Högkvarteret utövar även enligt vad som följer av denna eller andra föreskrifter eller av särskilda beslut ledning av myndighetens organisationsenheter. Chefen för ledningsstaben ska som stabschef samordna stabsarbetet i Högkvarteret.

Försvarsmaktsledningen (FML) är myndighetens ledningsgrupp. Försvarsmaktsledningen har till uppgift att biträda myndighetens ledning i beredning av sådana ärenden som kan föranleda en framställning till regeringen eller som rör myndighetens organisation eller som annars är av stor vikt eller har principiell betydelse, och att lämna myndighetens ledning råd i vissa frågor. Ledamöter i Försvarsmaktsledningen är överbefälhavaren, generaldirektören, chefen för ledningsstaben, chefen för insats, chefen för produktion, chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, chefsjuristen, ekonomidirektören, personaldirektören, informationsdirektören och chefen för ledningsstabens strategiavdelning.

Chefsjuristen är tillika Försvarsmaktens förvaltningschef. Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret för att myndighetens verksamhet bedrivs på ett författningsenligt sätt.

Insatsorganisationen utgörs av insatsförband och övriga förband. Med övriga förband avses i denna författning förband med den lägsta beredskapen. Insatsförbanden och övriga förband benämns krigsförband. I krigsförbanden ingår bland annat förband anmälda till internationella styrkeregister.

Varje krigsförband ska ha en förbandsmålsättning som benämns Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (TOEM). Chefen för insats ska fastställa förbandsmålsättningarna.

Försvarsmaktens kärnverksamhet är att förbereda och genomföra insatser med krigsförband samt att utveckla, vidmakthålla och avveckla dessa förband. Omfattningen av övrig verksamhet ska fortlöpande prövas och avvägas mot kärnverksamheten. I 5 kap. finns närmare föreskrifter om krigsförbanden.

Grundorganisationen indelas i organisationsenheter. Samtliga organisationsenheter i Försvarsmakten anges i bilaga 1 till denna författning.

Chefen för en organisationsenhet har organisationsfrihet inom den organisationsstruktur som anges för enheten i bilaga 1 till denna författning. Organisationsfriheten innefattar dock inte rätt att

1. besluta om omlokalisering av någon del av organisationsenheten till en annan kommun än den där enheten enligt vad som anges i bilaga 1 till denna författning är lokaliserad, 2. avveckla någon del av organisationsenheten såvitt avser angiven organisationsstruktur, eller 3. avvika från någon av chefen för produktion fastställd organisationsstruktur.

Lednings-, lydnads- och ansvarsförhållanden inom Försvarsmakten (kommandostruktur) framgår av bilaga 2 till denna författning.

Överbefälhavaren leder Försvarsmakten genom att ge de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna uppdrag och order att genomföra verksamheten. Av 3 § följer vad som är resultatansvar. De under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna är cheferna för ledningsstaben, produktion, insats respektive den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten är dock resultatansvarig gentemot regeringen vad avser strategisk underrättelsetjänst.

Chefen för produktion ska omsätta överbefälhavarens uppdrag till uppdrag till cheferna för organisationsenheterna och till beställningar till de myndigheter som stödjer Försvarsmakten. Chefen för insats ska omsätta överbefälhavarens order till order till de chefer som är underställda honom eller henne enligt kommandostrukturen enligt bilaga 2 till denna författning. Chef i kommandostrukturen ska omsätta chefens för

insats order till order till de chefer som är underställda den förstnämnda chefen. I kapitel 6 finns närmare föreskrifter om lednings- och lydnadsförhållande vid insatser m.m. Den som har fått ett uppdrag eller en order är resultatansvarig i förhållande till den som har givit uppdraget eller ordern.

Resultatansvar är ett samlat ansvar för att planera, leda och följa upp verksamheten och dess ekonomi på ett sådant sätt att verksamheten bedrivs så att god hushållning iakttas. Resultatet av verksamheten ska vara produkter som når de mål och uppfyller de krav som den som har givit ett uppdrag eller en order har satt upp för verksamheten. Resultatansvar ska ges till chefer inom alla nivåer. Överordnad chef ska följa upp underordnad chefs resultat och, om så krävs, utkräva ansvar.

Med inspektion avses att utöva tillsyn över att en viss verksamhet bedrivs enligt de bestämmelser, styrande dokument och övriga villkor som reglerar densamma och att kontrollera att verksamheten når eller har förutsättningar att nå uppsatta mål. En inspektion ska genomföras på den tid och den plats samt på det sätt som den som inspekterar bestämmer. Resultatet av inspektionen ska dokumenteras i ett protokoll som ska sändas in till dels chefen för den enhet som har inspekterats, dels dennes närmast högre chef.

Överbefälhavaren och generaldirektören samt, inom sina ansvarsområden, de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna ska inspektera verksamheten. Den operative chefen, armé-, marin- och flygvapeninspektörerna samt ledningssystemchefen ska inspektera verksamhet enligt chefens för insats bestämmande.

Logistikchefen ska inspektera verksamhet enligt chefens för produktion bestämmande. Förvaltningschefen ska kontrollera och följa upp att myndighetens förvaltning bedrivs på ett författningsenligt sätt. Personaldirektören ska inspektera utbildningen till och av personal som ska anställas eller som är anställda i Försvarsmakten. Rikshemvärnschefen ska inspektera hemvärnet. Chefen för säkerhetsinspektionen ska inspektera verksamhetssäkerheten och myndighetens systematiska arbetsmiljöarbete.

Vad avser generalläkarens tillsynsverksamhet finns föreskrifter i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, smittskyddsförordningen (2004:255), livsmedelsförordningen (1971:807) och i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken.

Inom ramen för centralt fattade beslut ska planering och genomförande av verksamheten så långt möjligt decentraliseras och delegeras.

Chef för organisationsenhet ska bestämma vilka ärenden som hör till organisationsenhetens uppgifter som får avgöras utan föredragning.

Chef för organisationsenhet, eller den han eller hon bestämmer, får begära in de förklaringar, upplysningar och yttranden som behövs för handläggningen av ett ärende.

Av 21 § myndighetsförordningen (2007:515) följer att för varje beslut i ett ärende ska det upprättas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. beslutets innehåll, 3. vem som har fattat beslutet, 4. vem som har varit föredragande, och 5. vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. En avvikande mening ska antecknas. Om ärendet har föranlett samverkan med en eller flera arbetstagarorganisationer ska detta antecknas. Om en handling expedieras med anledning av beslutet sker dokumentation enligt första och andra styckena i den handlingen, annars i ett särskilt protokoll eller i en annan handling.

Av 4 § 5 myndighetsförordningen (2007:515) följer att överbefälhavaren beslutar i ärenden som har principiell karaktär eller större betydelse, om ärendena inte ska avgöras av personalansvarsnämnden. Andra ärenden avgörs av överbefälhavaren eller av den som överbefälhavaren bestämmer. I kapitel 1-19 finns föreskrifter som bemyndigar chefer för organisationsenheter och andra chefer att fullgöra vissa uppgifter. I bilaga 5 till denna författning finns även särskilda bemyndiganden till enhetschefer och vissa andra chefer i Högkvarteret att fullgöra uppgifter på försvarsmaktsnivå.

Den som i ett bemyndigande har fått rätten att fatta beslut i ett ärende får inte delegera den rätten vidare om inte en sådan befogenhet uttryckligen har medgetts i bemyndigandet.

Ett krigsförband är ett förband som är upptaget i en tabell över förband som ingår i insatsorganisationen (IO-tabell) och som har åsatts en förbandskod. Chefen för ett sådant krigsförband benämns krigsförbandschef. I denna författning avses dock med krigsförbandschef endast den som är chef för ett sådant förband som i Försvarsmaktens insatsorganisationsplan (IOP) är upptaget som stridsgruppstab, bataljon, fristående kompani eller transportledningsenhet, fartygsflottilj, fartygsdivision, flygdivision eller flyggrupp. Insatsorganisationsplanen ska beslutas av chefen för insats. I 4 och 8 §§ i detta kapitel finns närmare föreskrifter om Försvarsmaktens insatsorganisationsplan.

Insatsförbanden, inklusive hemvärnsförbanden, ska ha en beredskapstid om högst 360 dagar. Övriga förband ska vara organiserade med personal och materiel och ska ha en beredskapstid om högst 3 år. I 4 och 10-15 §§ i detta kapitel finns närmare föreskrifter om beredskap.

Krigsförbandscheferna ska ansvara för sina förband. Det ska särskilt åligga en krigsförbandschef att kontrollera krigsförbandets resurser med avseende på kvalitet och tillgänglighet samt att till chef som förvaltar krigsförbanden föreslå nödvändiga åtgärder med anledning av detta.

Förvaltningen av krigsförbanden ska tilldelas vissa organisationsenheter. Tilldelningen ska anges i Försvarsmaktens insatsorganisationsplan (IOP). Cheferna för de organisationsenheter som förvaltar krigsförband ska upprätthålla den beredskap som krävs i fråga om krigsförbanden. De ska anmäla till

Högkvarteret om den personal, den materiel och de anläggningar som ingår i krigsförbanden inte har den krigsduglighet som anges i insatsorganisationsplanen.

Cheferna för de organisationsenheter som förvaltar krigsförband, chefen för Försvarsmaktens logistik, cheferna för teknikkontoren och chefen för anläggningsenheten enligt bilaga 1 till denna författning ska stödja krigsförbandscheferna. Chefen för Försvarsmaktens logistik ska för varje krigsförband utse en kontaktperson som ska se till att krigsförbandet får det stöd av Försvarsmaktens logistik som förbandet har behov av. Det ska särskilt åligga cheferna för de organisationsenheter som förvaltar krigsförband att anmäla till Högkvarteret om cheferna för de krigsförband som organisationsenheterna har tilldelats inte får erforderligt stöd från chefen för Försvarsmaktens logistik, cheferna för teknikkontoren och chefen för anläggningsenheten.

För varje enskilt krigsförband ska det finnas en krigsförbandsplan. I planen ska bland annat anges vem som är chef för respektive krigsförband, de krav förbandet ska uppfylla, i vilken utsträckning förbandet uppfyller kraven samt planerade och kostnadsberäknade åtgärder vid förbandet de kommande sex åren. De enskilda krigsförbandens krigsförbandsplaner ska sammanställas i en för Försvarsmakten gemensam krigsförbandsplan, Försvarsmaktens krigsförbandsplan (KFP). De krigsförband som är upptagna i den gällande Försvarsmaktens krigsförbandsplan (år B) ska värderas i en krigsförbandsvärdering enligt vad som föreskrivs i 12 kap. 3 §. Chefen för insats ska inarbeta resultatet av krigsförbandsvärderingarna i krigsförbandsplanen för de enskilda krigsförbanden. Försvarsmaktens krigsförbandsplan ska i förhållande till värderingsåret utvisa förslag till

insatsorganisationens omfattning och beredskap för de följande två åren (år B+2). Av Försvarsmaktens krigsförbandsplan ska vidare förslag till nya behov som bör täckas med anledning av de inarbetade krigsförbandsvärderingarna framgå. Överbefälhavaren fattar senast den 15 december varje år beslut om hur Försvarsmaktens verksamhet ska avvägas (avvägningsbeslut) inför planeringen av år B+2 (budgetunderlaget). Med utgångspunkt i avvägningsbeslutet fastställs Försvarsmaktens krigsförbandsplan av överbefälhavaren, eller av den han eller hon bestämmer.

Försvarsmaktens krigsförbandsplan ska kostnads- och utgiftsberäknas och utgöra underlag för Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP) och budgetunderlaget. Försvarsmaktens utvecklingsplan ska fastställas av överbefälhavaren, eller av den han eller hon bestämmer, senast vid utgången av januari varje år. Försvarsmaktens utvecklingsplan ska omfatta åren B+1-B+10 (tio år). Om budgetunderlaget finns särskilda bestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

De åtgärder som har beslutats i krigsförbandsplanen ska omsättas i en insatsorganisationsplan (IOP). I insatsorganisationsplanen ska anges vilka åtgärder som ska vidtas vid krigsförbanden nästkommande år (B+1) för att den insatsorganisation som framgår av krigsförbandsplanen för det därpå följande året (år B+2) ska kunna intas. Planen ska benämnas med det årtal till vilket åtgärderna ska vara genomförda. Insatsorganisationsplanen ska vara så detaljerad att Totalförsvarets pliktverk respektive Försvarsmaktens logistik med planen som grund ska kunna krigsplacera personal i krigsförbanden respektive kunna dirigera materiel till dessa. Chefen för insats ska fastställa insatsorganisationsplanen.

Den produktion som ska genomföras för krigsförbanden i krigsförbandsplanen ska beskrivas i en produktionsplan (PRODP). Produktionsplanen ska också svara mot de krav på åtgärder som följer av insatsorganisationsplanen. I produktionsplanen ska huvudsakligen tas upp hur krigsförbanden över en längre tid än den som insatsorganisationsplanen reglerar ska personalförsörjas och utbildas samt vilken materiel och vilka anläggningar som ska anskaffas till krigsförbanden. Av produktionsplanen ska även framgå vilken övrig produktion som ska genomföras. Chefen för produktion ska fastställa produktionsplanen.

Beredskap ska upprätthållas för att kunna hävda svenskt territorium och för att kunna genomföra de insatser som krävs för att avvisa kränkningar av territoriet eller för att i övrigt kunna sätta in förband eller andra resurser nationellt eller internationellt. Beredskap ska också upprätthållas för att kunna bereda och fatta de beslut samt ge de order som behovet av territoriell övervakning och ledning av de nationella och internationella insatserna kräver. Beredskap för skydd av Försvarsmaktens verksamhet och anläggningar ska upprätthållas. Försvarsmaktens grundberedskap för nästkommande budgetår ska fastställas av chefen för insats i Försvarsmaktens beredskapsorder (FM BerO) senast den 31 december varje år. Försvarsmaktens långsiktiga beredskap fastställs av överbefälhavaren i Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP).

Beredskap för nationella insatser ska i huvudsak upprätthållas med grundorganisationens resurser, med hemvärnet eller genom mobilisering. Beredskap för internationella insatser ska bland annat upprätthållas genom personal som är anställd tills vidare, för viss tid eller med beredskapskontrakt.

Beredskapen ska indelas i grundberedskap och långsiktig beredskap. Grundberedskapen innefattar stabsberedskap, ledningsberedskap, mobiliseringsberedskap och insatsberedskap. Insatsberedskapen innefattar beredskap för att ingripa mot kränkningar av svenskt territorium (incidentberedskap) och hemvärnsberedskap samt beredskap för att kunna sätta in förband och resurser såväl nationellt som internationellt. Den långsiktiga beredskapen innefattar försvarsplanering och administrativ beredskap.

Beredskapen ska kontrolleras av chefen för insats genom beredskapskontroller. Insatsförband samt staber, förband och organisationsenheter som upprätthåller insatsberedskap eller mobiliseringsberedskap ska kontrolleras årligen. Övriga förband ska såvitt avser personal och materiel som ingår i förbanden kontrolleras minst vartannat år. Resultatet av kontrollerna ska rapporteras till överbefälhavaren och till chefen för produktion med kopia till chefer för berörda organisationsenheter och till chefen för ledningsstaben.

Chefen för produktion ska se till att de åtgärder som krävs vid berörda krigsförband och organisationsenheter med anledning av kontrollerna vidtas. Åtgärderna ska rapporteras till överbefälhavaren och till chefen för insats med kopia till chefer för berörda organisationsenheter och till chefen för ledningsstaben.

Chefen för ledningsstaben ska med utgångspunkt från beredskapskontrollerna och aktuell försvarsplanering föreslå hur beredskapssystemet fortlöpande ska förändras och inriktas.

Chefen för insats ska inrikta och leda insatser och därmed sammanhängande förberedande militärstrategisk verksamhet. Den operative chefen ska planera och sammanhålla genomförandet av insatser och därmed sammanhängande operativa förberedelser. Armé-, marin- och flygvapeninspektörerna (taktiska chefer) ska vidta taktiska förberedelser och genomföra insatser. I fråga om informationsoperationer ska ledningssystemchefen vidta taktiska förberedelser och genomföra insatser. När det gäller insatser med specialförbanden ska chefen för insatsstabens specialförbandsavdelning vidta operativa och taktiska förberedelser och genomföra insatser.

Mark-, sjö- respektive luftoperativ verksamhet ska ledas av armé-, marinrespektive flygvapeninspektören. Verksamhet som rör informationsoperationer ska ledas av ledningssystemchefen.

Under de taktiska cheferna ska cheferna för krigsförbanden och chefer i utlandsstyrkan leda sina förband.

Chefen för insats ska föreslå åtgärder i syfte att vidmakthålla och utveckla förmågan till internationella insatser. I 8 kap. 2 § föreskrivs att den operative chefen, eller den han eller hon bestämmer, ska utöva arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för personal som anställs eller placeras tidsbegränsat i utlandsstyrkan.

Överbefälhavaren beslutar om anställning som bataljonschef (motsvarande) och högre i utlandsstyrkan samt anställning som chef för den Europeiska unionens nordiska snabbinsatsstyrka och anställning av den till tjänsteställningen högste svenske officeren vid den operativa stab inom Europeiska unionen som är avsedd att leda insatser med den nordiska snabbinsatsstyrkan. Chefen för den juridiska staben i Högkvarteret ska besluta om anställning som auditörer och andra rådgivare i juridiska frågor i utlandsstyrkan. Den operative chefen, eller den han eller hon bestämmer, ska i samråd med utsedda chefer inom utlandsstyrkan besluta om övriga anställningar i utlandsstyrkan.

Territoriell verksamhet syftar till att genom samverkan med andra myndigheter och enskilda samordna militära och civila resurser, skapa förutsättningar för att genomföra samt stödja militära och civila insatser, upprätthålla en bearbetad lägesbild som underlag för insatser samt genom en gemensam planering medverka i skapandet av ett samhälle som kan motstå svåra påfrestningar och begränsade väpnade insatser.

Den operative chefen är territoriell chef. Chefens ansvarsområde utgörs av svenskt territorium och i övrigt vad som följer av bestämmelserna i förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordning). Cheferna för organisationsenheterna lyder under armé-, marin- respektive flygvapeninspektören såvitt avser mark- sjö- respektive flygoperativ territoriell verksamhet.

Mobilisering är alla de åtgärder som krävs för att sammanföra personal och materiel, i förekommande fall till anläggningar, för att därigenom göra ett

krigsförband eller en annan enhet i en organisationsenhet (grundorganisationen) klart för nationella eller internationella insatser. För förband som består av anställd personal ska mobilisering ske genom aktiveringsorder för att initiera förberedande åtgärder för nationella eller internationella insatser. Mobilisering ska kunna genomföras decentraliserat, selektivt och anpassat till läget. Mobilisering ska förberedas och ledas av chefen för produktion, med stöd av chefen för insats och, efter närmare direktiv av chefen för produktion, av de chefer som enligt vad som anges i bilaga 1 till denna författning har mobiliseringsledningsansvar. Förberedelser för mobilisering ska genomföras av insatsförband med högre beredskap än 360 dagar.

Chef med mobiliseringsledningsansvar ska, med stöd av chefen för Försvarsmaktens logistik, cheferna för teknikkontoren och chefen för anläggningsenheten, förbereda och leda mobiliseringen av de krigsförband som han eller hon har tilldelats samt av en annan avdelad enhet i egen organisationsenhet på ett sådant sätt att de operativa krav som chefen för insats har ställt kan uppfyllas. Chef med mobiliseringsledningsansvar ska samordna hemvärnsförbandens stöd till mobiliseringen och öva förbanden i att lämna sådant stöd. Chef med mobiliseringsledningsansvar ska efter mobilisering till närmast överordnad chef enligt kommandostrukturen enligt bilaga 2 till denna författning anmäla när krigsförbanden eller annan enhet ur organisationsenheten som avses underställas den operative chefen är insatsberedda. En chef som har tagit emot en sådan anmälan ska vidarebefordra den så att det säkerställs att anmälan slutligen når chefen för produktion och chefen för insats. Krigsförbanden eller annan avdelad enhet ur organisationsenheten är därmed underställda den operative chefen.

Krigsförbandscheferna ska med stöd av chef med mobiliseringsledningsansvar ansvara för och genomföra mobilisering av sina förband.

Chef med mobiliseringsledningsansvar ska på uppdrag av chefen för produktion respektive på order av den operative chefen samverka med länsstyrelser, kommuner, landsting och andra samhällsorgan för att åstadkomma de bästa förutsättningarna för krigsförbandscheferna att genomföra mobilisering av sina krigsförband. Den operative chefen ska besluta om vilka län, kommuner och landsting som respektive chef med mobiliseringsledningsansvar ska samverka med.

Chefen för produktion, eller den han eller hon bestämmer, ska ansvara för att samordna militär luftfart med civil luftfart i fred samt ansvara för att erforderliga flygplatsavtal tecknas med berörda statliga och kommunala myndigheter och, i förekommande fall, enskilda. Chefen för insats, eller den han eller hon bestämmer, ska ansvara för att samordna militär verksamhet med sjötrafik och fiske samt för att samordna flygtrafikledning och flygverksamhet på civila flygplatser i krig.

I bilaga 1 till denna författning anges vilka chefer som är garnisonschefer. En garnisonschef ska samordna och besluta om ordnings- och säkerhetstjänst, vakttjänst, informationstjänst och gemensam ceremoniell verksamhet inom garnisonen samt även besluta i övrigt i fråga om sådan verksamhet inom garnisonen som behöver samordnas. Garnisonschefen ska även samordna fastighetsförsörjningen inom garnisonen genom samverkan med Fortifikationsverket och med lokalplanerings- och anläggningsenheter. Han eller hon ska vidare ansvara för samverkan med andra myndigheter och organisationer samt kommuner och landsting som bedriver verksamhet inom garnisonen samt i övrigt vara Försvarsmaktens representant gentemot det civila samhället på orten avseende garnisonens verksamhet. Finns inte någon garnisonschef bland cheferna för Försvarsmaktens enheter inom en kommun, ska den av cheferna som är den till tjänsteställningen främste

militäre tjänstemannen, eller, där sådan inte finns, den till tjänsteställningen främste civile tjänstemannen, ansvara för de uppgifter som åligger garnisonschefen enligt andra stycket.

Försvarsmaktens stöd till statliga myndigheter, kommuner, landsting och enskilda regleras i lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning, förordningen (2006:344) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning, förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet samt i Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2002:7) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Försvarsmaktens medverkan i räddningstjänst regleras i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. I Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2002:7) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet finns föreskrifter om skyldigheten att i vissa fall samråda med den juridiska staben i Högkvarteret innan stöd lämnas.

Det ska finnas fyra säkerhets- och samverkanssektioner som ska ingå i insatsledningen i Högkvarteret och lokaliseras till vissa organisationsenheter enligt vad som anges i bilaga 1 till denna författning. Sektionerna ska stödja den operative chefen med ledning av civil-militär samverkan på lokal nivå i frågor som bland annat omfattar Försvarsmaktens stöd till samhället. Den operative chefen ska genom säkerhets- och samverkanssektionerna stödja chef med mobiliseringsledningsansvar vid förberedelser för och genomförande av sådan samverkan som regleras i 6 kap. 11 §.

Chefen för insats skall svara för att Försvarsmakten uppfyller de åtaganden som följer av Försvarsmaktens deltagande i det nordiska samarbetet för fredsfrämjande och humanitära insatser (Nordcaps).

Långsiktiga mål för krigsförbanden ska grundas på förbandsmålsättningar och på de krav som ställs på förbanden vad avser krigsduglighet och beredskap. Långsiktiga mål ska vidare sättas för grundorganisationen i övrigt såvitt avser behov som inte kan tillgodoses genom verksamheten vid krigsförbanden. De långsiktiga målen ska framgå av Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP). Mot dessa långsiktiga mål ska uppdrag ges med tydliga krav på resultat för att inom viss tid uppnå eller för att vidmakthålla de långsiktiga målen. I överbefälhavarens årliga uppdrag (ÖB U), som är Försvarsmaktens årliga verksamhetsplan, omsätts regeringens mål till uppdrag för Försvarsmakten. Resultaten ska redovisas (resultatredovisning) och utgöra grund för analys av måluppfyllnad. Analysen ska utgöra en grund för kommande års planering och resurstilldelning.

I Försvarsmakten ska verksamheten genomföras med ett processorienterat arbetssätt som fokuserar på de effekter verksamheten ska uppnå utgående från Försvarsmaktens uppgifter och de krav på operativ förmåga som regeringen ställer. I all verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas.

Av organisationsenheternas arbetsordningar, eller på annat dokumenterat sätt, ska framgå hur det processorienterade arbetssättet ska tillämpas vid respektive enhet.

Försvarsmaktens huvudprocesser är insats och produktion. Huvudprocesserna ska vara bestämmande för den samlade verksamheten i Försvarsmakten. Huvudprocesserna stöds av stödprocesser.

Överbefälhavaren fastställer, efter det att Försvarsmaktens budgetunderlag har lämnats in till regeringen, de preliminära ekonomiska ramarna för nästkommande budgetår (B+1) respektive det därpå följande budgetåret (B+2) för de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna. Dessa chefer ska därefter fastställa preliminära ekonomiska ramar för budgetåren B+1 respektive B+2 för verksamheten vid organisationsenheterna samt för beställningar till de myndigheter som stödjer Försvarsmakten.

Verksamhet ska budgeteras i en driftbudget och en investeringsbudget. Budgetering ska göras av cheferna för organisationsenheterna för all verksamhet inom enheten som inte ska budgeteras centralt. Central anskaffning av förnödenheter ska budgeteras av chefen för produktion som också ska budgetera för centralt beslutade materielunderhållsåtgärder samt centralt reserverade medel. Budget för budgetåret B+1 ska justeras när uppdrag och ekonomiska ramar har fastställts och ska vara beslutad av respektive chef och inlagd i redovisningssystemet senast den 15 januari det år den budgeterade verksamheten ska genomföras.

Uppdrag ska ges och återredovisas i skriftlig form. Endast den som har fastställt ett uppdrag får återkalla det. Uppdragsförslag ska rymmas inom de ekonomiska ramar och direktiv i övrigt som chefen för produktion har beslutat. Order bryter uppdrag. Order ges muntligt eller skriftligt och ska verkställas på tid som anges i ordern eller annars omedelbart. Teknisk order som ges av Försvarets materielverk äger tillämpning inom Försvarsmakten. Order som får större ekonomiska eller andra konsekvenser för verksamheten under en längre tid ska så snart som möjligt omsättas till uppdrag.

Uppdrag ges till de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna och till cheferna för organisationsenheterna. Uppdrag till myndigheter utanför Försvarsmakten benämns beställningar. Uppdrag ska innehålla uppgifter med mål och krav på resultat samt vilka resurser som disponeras, krav på resultatredovisning samt handlingsregler som ska styra genomförandet av uppdraget. Uppdrag och beställningar ska vara finansierade.

Cheferna för organisationsenheterna och de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna ska utarbeta förslag till uppdrag för budgetåren B+1 respektive B+2. Chefen för Försvarsmaktens logistik ska vid behov lämna cheferna underlag (offert) såvitt avser underhållstjänst och stödverksamhet.

Uppdragsförslagen från cheferna för organisationsenheterna ska grundas på direktiv för uppdragsförslagen som ges av chefen för produktion och på de beredskapskrav och uppgifter som framgår av Försvarsmaktens beredskapsorder, Försvarsplanen samt av krigsförbandens krigsförbandsplaner. Uppdragsförslagen ska sändas in till chefen för produktion vid den tidpunkt som anges i direktiv för uppdragsförslag (DUF).

Uppdragsförslagen från de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna ska grundas på Försvarsmaktens utvecklingsplan och på de prioriteringar som är gjorda enligt Försvarsmaktens strategiska mål.

Underlag för direktiv ska i första hand hämtas från en analys av resultatredovisningarna och planeringsförutsättningarna samt från en analys av behoven av samordning, främst vad avser utbildnings- och övningsverksamhet mot bakgrund av de operativa och taktiska krav som ställs på den verksamheten.

Cheferna för de organisationsenheter som ansvarar för stöd till den frivilliga försvarsverksamheten ska samordna och sända in uppdragsförslagen avseende frivilligverksamheten inom respektive ansvarsområde till Högkvarteret.

Sedan uppdragsförslagen har beretts i dialog mellan överbefälhavaren och de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna respektive mellan dessa sistnämnda chefer och organisationsenheterna samt stödmyndigheterna ska uppdragen och beställningarna för påföljande budgetår senast den 31 december varje år beslutas av överbefälhavaren för de under överbefälhavaren resultatansvariga cheferna och av chefen för produktion för cheferna för organisationsenheterna och stödmyndigheterna.

Den operative chefen, ledningssystemchefen, chefen för specialförbanden samt armé-, marin- respektive flygvapeninspektörerna ska under chefen för insats inspektera att övningar leder till de mål som är uppsatta för krigsförbanden.

Cheferna för organisationsenheterna får inom ramen för de fastställda uppdragen besluta hur ekonomiska medel ska disponeras samt om inkallelse av personal till egen enhet.

Cheferna för organisationsenheterna får besluta om omfördelning av resurser inom och mellan uppdrag inom egen enhet. Målen i uppdragen får därvid inte ändras. Omfördelning mellan uppdrag ska anmälas till chefen för produktion.

Innan beslut fattas om en investering ska det göras en investeringsbedömning som grundas på en investeringskalkyl. Överbefälhavaren, eller den han eller hon bestämmer, beslutar om investeringar i beredskapstillgångar. Chefen för produktion, eller den han eller hon bestämmer, beslutar om övriga investeringar.

Innan beslut fattas om större förändringar av verksamheten såsom utkontraktering av tjänster, omorganisation eller omlokalisering ska det göras en lönsamhetskalkyl. Kalkylen ska bifogas beslutet.

Chefen för en organisationsenhet, eller den han eller hon bestämmer, ska, inom av chefen för produktion angivna ramar, besluta om anskaffning, vidmakthållande, omsättning och avveckling av anläggningstillgångar för verksamheten, omsättningstillgångar och tjänster vid egen enhet. I den lokala arbetsordningen för organisationsenheten ska genom förordnande anges vem som får fatta sådana beslut.

Upphandling av anläggningstillgångar för verksamheten, omsättningstillgångar och tjänster ska göras av Försvarsmaktens logistik. Härutöver får den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten i Högkvarteret göra de upphandlingar som erfordras för den egna verksamheten.

Chefen för en organisationsenhet ska i resultatredovisningen till chefen för produktion redovisa uppdragen. Resultatredovisningen ska beslutas av chefen för organisationsenheten och utgöra underlag för Försvarsmaktens delårs- och årsredovisning. Resultatredovisningen ska beskriva kostnaderna för slutförda prestationer och för produkter, deras kvalitet samt vilka effekter de har fått. Produktivitets- och kvalitetsutvecklingen inom verksamhetsområdena ska redovisas. Chefen för Försvarsmaktens logistik ska på motsvarande sätt redovisa beställningar.

Chefen för Försvarsmaktens logistik och chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten ska, inom sina respektive ansvarsområden, se till att bokföring och bokslut för Försvarsmaktens redovisningsenheter upprättas i enlighet med förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

Cheferna för organisationsenheterna ska ansvara för att utveckla och vidmakthålla ett lokalt integrerat verksamhetsledningssystem. I systemet ska genomförandet av verksamheten inriktas och resultatet följas upp, korrigeras samt värderas och rapporteras mot ställda mål för verksamheten.

Chefen för en organisationsenhet ska ansvara för att värdera det lokala systemet mot Försvarsmaktsstandard FMS VHL. Chefen för ledningsstaben ska ansvara för att utveckla, vidmakthålla och värdera Försvarsmaktens centrala integrerade verksamhetsledningssystem.

Cheferna för organisationsenheterna ska inom sitt ansvarsområde fullgöra de skyldigheter som följer av 2-6 §§ förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Cheferna för organisationsenheterna ska upprätta en riskanalys som ska sändas in till ekonomistaben i Högkvarteret. Ekonomistaben ska bedöma organisationsenheternas riskanalyser och utifrån dessa upprätta Försvarsmaktens samlade riskanalys.

Cheferna för organisationsenheterna ska inom sitt ansvarsområde fullgöra den skyldighet som följer av 3 § förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Chefen för ledningsstaben ska sammanställa Försvarsmaktens samlade riskanaly enligt 3 § förordningen om statliga myndigheters riskhantering.

Personaldirektören ska ansvara för personalförsörjning och kompetensutveckling av Försvarsmakten, vilket omfattar rekrytering, utveckling, nyttjande och avveckling av personal. Personaldirektören ska även ansvara för personal

försörjning och kompetensutveckling av militär personal som tjänstgör eller avses tjänstgöra i Regeringskansliet och vissa andra myndigheter. Personaldirektören, eller den han eller hon bestämmer, ska företräda överbefälhavaren vid utövandet av myndighetens övergripande arbetsgivaransvar.

Cheferna för organisationsenheterna ska företräda myndigheten Försvarsmakten som arbetsgivare vid egen enhet och utöva arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för all personal som är placerad vid enheten. I 16 kap. 1 § finns föreskrifter om centrala verksamhetsutövares ansvar för arbetsmiljö- och säkerhetsuppgifter. Utan hinder av vad som anges i första stycket ska dock den operative chefen, eller den han eller hon bestämmer, utöva arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för personal som anställs eller tidsbegränsat placeras i utlandsstyrkan. Personaldirektören, eller den han eller hon bestämmer, ska utöva arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för personal som är placerad utomlands och som inte ingår i utlandsstyrkan. Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om överbefälhavaren, eller den han eller hon bestämmer, i särskild ordning har beslutat annat.

Chefen för produktion får samordna personaladministrationen genom att uppdra åt en chef för en organisationsenhet att stödja en eller flera andra sådana chefer med personaladministration. Därvid lyder den understödjande chefen, vad avser beredning inför personaladministrativa beslut, under den eller de chefer som understöds.

Det ska särskilt åligga en chef för en organisationsenhet att, i förhållande till behoven i de krigsförband han eller hon har tilldelats eller de krav på kompetens som i övrigt kan föreligga vid organisationsenheten, säkerställa att organisationsenheten har rätt kompetens.

Personaldirektören ska samordna och utveckla Försvarsmaktens systematiska arbetsmiljöarbete.

Försvarsmakten är anställande myndighet. All försvarsmaktsanställd personal ska ha en placering tills vidare vid någon av de organisationsenheter som anges i bilaga 1 till denna författning.

Underhållstjänsten ska indelas i förbandsnivå (främre nivå) och stöd- och förstärkningsnivå (bakre nivå) samt omfatta förnödenhetsförsörjning och teknisk tjänst för att tillgodose insatsorganisationens, grundorganisationens och insatta förbands behov. Stödverksamheten ska tillgodose grundorganisationens behov av varor och tjänster under fred och dimensioneras utifrån efterfrågan samt kraven på rationalitet och effektivitet.

Försvarsmaktens logistik ska på uppdrag av chefen för produktion och chefen för insats samt på beställning av en organisationsenhet utföra underhållstjänst och genomföra stödverksamhet. Försvarsmaktens logistik ska vara avgiftsfinansierad.

Försvarsmaktens logistik ska understödja insatser, utbildning, materielanskaffning och beredskap samt stödja grundorganisationen. Omfattningen, kvaliteten och lokaliseringen av stödet ska grundas på uppdrag och beställningar.

Med Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (TOEM) för krigsförband som grund ska erforderlig Taktisk Teknisk Ekonomisk Målsättning (TTEM) för förnödenheter utarbetas. TTEM ska utgöra ett grunddokument i vilket prestanda och kvalitet ska definieras för att tillgodose förbandens behov. Chefen för produktion, eller den han eller hon bestämmer, fastställer TTEM för förnödenheter.

Chefen för produktion ska ansvara för de förnödenheter och anläggningstillgångar som krävs för insats- och grundorganisationens behov. Chefen för produktion ska vara Försvarsmaktens ägarföreträdare och tekniskt huvudansvarig för de förnödenheter som klassas som beredskapstillgångar (krigsmateriel) och för anläggningstillgångar för verksamheten.

Cheferna för teknikkontoren och materielkontoret är ägarföreträdarens representanter såvitt avser de materielsystem som hör under respektive kontor och leder övergripande materieltjänsten för materielsystemen. Kontorscheferna har det övergripande ansvaret för att materielen vidmakthålls i enlighet med gällande materielvårdsföreskrifter, tekniska order (TO) och tekniska anvisningar (TA) samt att materielen har föreskriven tillgänglighet och prestanda i enlighet med Taktisk Teknisk Ekonomisk Målsättning (TTEM).

Chefen för Försvarsmaktens logistik ska ansvara för förnödenheter och i tekniskt hänseende ha ansvar för materiel som inte är i bruk i verksamheten vid organisationsenheterna i övrigt. Ansvaret innebär att förvara och vårda förnödenheterna och materielen i enlighet med föreskrifter och order. Det tekniska ansvaret innebär vidare att den materiel som tillhandahålls ska uppfylla de krav på kvalitet som har ställts på materielen. Chefen för Försvarsmaktens logistik ska ansvara för att Försvarsmaktens förnödenheter redovisas i system för förnödenhetsredovisning och att systemet

hålls aktuellt. Chefen för produktion ska ansvara för att grund- och förvaltningsdata för systemet för förnödenhetsredovisning hålls aktuell. Samtliga chefer för organisationsenheter ska ansvara för förnödenheter och i tekniskt hänseende ha ansvar för materiel som är i bruk inom den egna verksamheten.

Krigsförbandscheferna ska med stöd av cheferna för organisationsenheterna värdera förnödenheterna i insatsförbanden med avseende på kvantitet, kvalitet och tillgänglighet. Chefen för Försvarsmaktens logistik samt cheferna för teknikkontoren ska lämna underlag för denna värdering till krigsförbandscheferna. Övriga förbands förnödenheter ska värderas av chefen för produktion med stöd av chefen för Försvarsmaktens logistik.

Chefen för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion ska utöva viss tillsyn i fråga om brandfarliga och explosiva varor.

Cheferna för organisationsenheterna ska, med underlag från chefen för insats, ansvara för att fastställa behoven av förnödenheter för kompletteringsutbildning och höjd beredskap. Chefen för Försvarsmaktens logistik ska vid behov biträda cheferna för organisationsenheterna och chefen för insats i detta arbete.

Tjänster och förnödenheter för vilka behoven har fastställts, men som inte anskaffas i fred, ska för att behoven ska kunna täckas vid höjd beredskap inplaneras i kompletteringsplaner. Möjligheterna att täcka behoven ska beskrivas av cheferna för organisationsenheterna.

Förnödenheter ska förvaras, hanteras och användas på ett sådant sätt att de är krigsdugliga eller kan göras krigsdugliga inom gällande beredskaps- och mobiliseringstider.

Cheferna för organisationsenheterna ska ansvara för teknisk tjänst inom förbandsnivån. I vissa förband ska ingå teknikkontor enligt vad som anges i bilaga 1 till denna författning. Cheferna för teknikkontoren ska lyda under chefen för produktion vad avser teknisk tjänst.

Chefen för Försvarsmaktens logistik ska på order, uppdrag eller beställning genomföra teknisk tjänst inom stöd- och förstärkningsnivån.

Chef för produktion ska vara vårdgivare enligt 3 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område inom Förvarsmakten. Chefen för produktion ska även vara ansvarig för verksamheten försvarsmedicin inom Försvarsmakten. Det övergripande medicinska ansvaret inom Försvarsmakten ska utövas av chefen för försvarsmedicin. Chefen för försvarsmedicin ska vara legitimerad läkare.

Försvarsmedicinen inom Försvarsmakten ska understödja insatser, utbildning, forskning och utveckling, materielanskaffning och beredskap. Inom varje garnison, liksom inom utlandsstyrkan, ska en Försvarshälsa organiseras.

I Försvarsmaktens telenät- och markteleförband ska ingå en anläggningsenhet. I Norrbottens regemente, Livgardet och Försvarsmedicincentrum ska ingå en lokalplaneringsenhet. Chefen för respektive enhet ska lyda under chefen för produktion vad avser anläggnings- och fastighetsfrågor.

Med Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (TOEM) för förband som grund ska erforderliga behovsunderlag för lokaler, mark och anläggningar utarbetas. Ett behovsunderlag ska utgöra ett grunddokument i vilket funktioner, tidskrav och kvalitet ska definieras för att tillgodose förbandens behov. Chefen för produktion, eller den han eller hon bestämmer, ska fastställa behovsunderlag för lokaler, mark och anläggningar och fastställa slutligt investeringsavtal. Chefen för insats ska vara kravställare och utarbeta behovsunderlag för de camper som utlandsstyrkan är i behov av för internationella insatser.

Chefen för produktion ska ansvara för de anläggningar och fastigheter som krävs för insats- och grundorganisationens behov. Chefen för insats ska ansvara för de camper som krävs för utlandsstyrkans behov vid genomförande av internationella insatser.

Cheferna för de organisationsenheter som förvaltar krigsförband ska ansvara för de anläggningar som är avsedda för respektive krigsförband. Krigsförbandscheferna ska värdera dessa anläggningar med avseende på kvantitet, kvalitet och tillgänglighet samt föreslå nödvändiga åtgärder för att uppfylla de krav som har ställts på beredskap och krigsduglighet.

Chefen för anläggningsenheten ska lämna underlag för värderingarna till cheferna för organisationsenheterna och krigsförbandscheferna.

Om det hos en organisationsenhet uppkommer behov av att nyttja fast egendom eller byggnader ska chefen för organisationsenheten, efter samråd med lokalplaneringsenhet, anmäla behovet till chefen för produktion. Chefen för produktion, eller den han eller hon bestämmer, ska besluta i frågan om Försvarsmakten ska ingå nyttjanderättsavtal enligt det anmälda behovet. Chefen för produktion, eller den han eller hon bestämmer, får ingå överenskommelser med Fortifikationsverket och Försvarets materielverk samt ingå avtal med övriga leverantörer. I 6 kap. 13 § föreskrivs om garnisonschefs ansvar för att samordna fastighetsförsörjningen inom garnisonen.

Har Fortifikationsverket begärt Försvarsmaktens yttrande i ett ärende som rör upplåtelse eller utbyggnad av militära flygplatser såvitt avser civila behov av luftfart och därmed sammanhängande verksamhet ska chefen för produktion efter samråd med Luftfartsstyrelsen besluta yttrandet.

Chefen för produktion, eller den han eller hon bestämmer, får besluta om uppsägning, flyttning och avveckling av lokaler, mark och anläggningar.

Chefen för insats ska värdera insatsorganisationens samlade förmåga. Värderingen ska utgå från Försvarsmaktens uppgifter samt regeringens krav på Försvarsmaktens operativa förmåga. Insatsorganisationsvärderingen (IOV) ska baseras på en operativ värdering, taktiska värderingar och krigsförbandsvärde

ringar. Insatsorganisationsvärderingen ska även baseras på effekter av genomförda insatser och övrig verksamhet inom Försvarsmakten. Chefen för insats ska ge ut årliga direktiv för hur värderingen ska genomföras. Insatsorganisationsvärderingen ska göras senast den 31 januari varje år och avse föregående budgetår (värderingsår).

Med stöd av insatsorganisationsvärderingen ska chefen för insats föreslå överbefälhavaren och chefen för ledningsstaben vilka krav som bör gälla för krigsförbanden och den samlade insatsorganisationens utveckling, för att uppfylla kraven på operativ förmåga och Försvarsmaktens uppgifter.

Varje krigsförbandschef ska årligen genomföra en krigsförbandsvärdering som anger hur krigsförbandet uppfyller ställda krav. Värderingen ska göras mot fastställd Taktisk Organisatorisk Ekonomisk Målsättning (TOEM) och mot kraven på krigsförbandets beredskap. Förslag till åtgärder för att avhjälpa brister ska lämnas som underlag för krigsförbandsdialog och avvägning inför fastställande av krigsförbandsplan. Hemvärnsförbanden ska värderas i särskild ordning enligt chefens för insats bestämmande. Krigsförbandsvärderingen ska avse det bedöma läget den 31 december innevarande budgetår. Chef för organisationsenhet med förvaltningsansvar för krigsförband ska leda värderingsarbetet och efter granskning sammanställa resultaten av krigsförbandsvärderingarna och föra in resultatet i Försvarsmaktens insatsorganisationsregister (IOR FM) senast den 31 augusti innevarande budgetår.

Taktiska chefer ska årligen göra en taktisk värdering. Värderingen ska bygga på resultatet av gjorda krigsförbandsvärderingar och avse det bedömda läget den 31 december innevarande budgetår. Värderingen ska utvisa förmågan att lösa såväl nationella som internationella uppgifter enligt den operativa planläggningen avseende de krigsförband som avses underställas respektive taktisk chef. De taktiska värderingarna ska sändas till den operative chefen och chefen för insats senast den 30 september varje år.

Den operative chefen ska årligen göra en operativ värdering. Värderingen ska bygga på resultatet av de taktiska värderingarna och avse det bedömda läget den 31 december innevarande budgetår. Värderingen ska utvisa hur den operative chefen förmår att lösa såväl de nationella som de internationella uppgifter han eller hon har enligt den operativa och militärstrategiska försvarsplaneringen samt regeringens krav på operativ förmåga och delförmåga. Den operativa värderingen ska sändas till chefen för insats senast den 30 november varje år.

Chefen för produktion ska årligen genomföra en värdering av produktionens effekter på insatsorganisationen. Produktionsvärderingen ska per krigsförband redovisa vilken organisationsbestämmande materiel (OE-materiel) som under budgetåret har levererats, samt när och hur respektive materielleverans bedöms påverka krigsförbandens förmåga. I värderingen ska chefen för produktion även redovisa Försvarsmaktens förmåga att mobilisera krigsförband enligt ställda krav.

Produktionsvärderingen ska sändas till chefen för insats senast den 30 november varje år.

Chef för organisationsenhet ska genomföra värdering av det lokala verksamhetsledningssystemet mot Försvarsmaktsstandard FMS VHL. Värderingen ska avse det bedömda läget den 31 december innevarande budgetår och sändas in till chefen för produktion senast den 30 september varje år.

Chefen för produktion ska med stöd av värderingarna av organisationsenheternas verksamhetsledningssystem och utifrån resultatet av genomförda revisioner och inspektioner årligen värdera grundorganisationens produktivitet och kvalitet samt utveckling i förhållande till föregående värderingstillfälle. Värderingen av produktivitet och kvalitet av organisationsenheterna ska göras med utgångspunkt i dels det generella kravet på att i verksamheten eftersträva hög effektivitet och att iaktta god hushållning, dels på de krav på produktivitet och kvalitet som har ställts i uppdragen. Värderingen ska redovisas i Försvarsmaktens årsredovisning.

Med stöd av insatsorganisationsvärderingen samt värderingen av produktivitet och kvalitet ska chefen för ledningsstaben värdera Försvarsmaktens samlade effektivitet. Värderingen ska redovisas i Försvarsmaktens årsredovisning.

Chefen för produktion ska leda och samordna Försvarsmaktens arbete med att tillhandahålla underlag för tillämpningen av bland annat 3-5 kap. miljöbalken

samt plan- och bygglagen (1987:10) samt handlägga överklagade ärenden rörande fysisk planering. Av 17 kap. 1 § framgår att chefen för den juridiska staben i Högkvarteret, eller den han eller hon sätter i sitt ställe, företräder Försvarsmakten i rättsliga ärenden.

De garnisonschefer som anges i bilaga 3 till denna författning ska samordna Försvarsmaktens deltagande i den fysiska planeringen inom de län och kommuner som anges för respektive garnisonschef i bilagan.

I bilaga 4 till denna författning anges vilka chefer som är ansvariga för sådana miljöfarliga verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Dessa chefer ska biträdas av miljösamordnare. Övriga chefer som utövar miljöfarlig verksamhet ska biträdas av miljöhandläggare.

Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten i Högkvarteret är Försvarsmaktens säkerhetsskyddschef. Han eller hon är tillika Försvarsmaktens informationssäkerhetschef. Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten ska leda och samordna signalskyddstjänsten, inklusive arbetet med säkra kryptografiska funktioner som är avsedda för att skydda skyddsvärd information.

Chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten i Högkvarteret ska inrikta säkerhetstjänsten inom Försvarsmakten såväl nationellt som internationellt. Säkerhetstjänst ska bedrivas genom säkerhetsunderrättelsetjänst, säkerhetsskyddstjänst och signalskyddstjänst.

Den operative chefen ska, efter närmare bestämmande av chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten i Högkvarteret, leda och samordna den operativa och territoriella säkerhetstjänsten.

De fyra säkerhets- och samverkanssektionerna ska stödja den operative chefen i samordning av den militära säkerhetstjänsten.

Finns det anledning att anta att en uppgift som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) kan ha röjts för någon obehörig (röjd uppgift) ska en skadebedömning göras. I de fall den röjda uppgiften utgör hemlig uppgift enligt 4 § 1 säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) benämns skadebedömningen menbedömning.

En skadebedömning ska klarlägga om ett röjande av uppgiften innebär någon skada eller något men för Försvarsmakten eller någon annan som den aktuella sekretessbestämmelsen avser att skydda. Kan skada eller men konstateras ska omfattningen av skadan eller menet samt omständigheter i övrigt avseende röjandet klarläggas.

Resultatet av en skadebedömning ska dokumenteras. Den bedömda omfattningen av en skada eller ett men ska motiveras.

Ett ärende om skadebedömning ska beredas av den organisationsenhet i vars verksamhet en uppgift kan ha röjts. Beredningen ska resultera i dels en preliminär bedömning av skadan eller menet, dels en begäran om slutlig bedömning enligt vad som föreskrivs i 9 § i detta kapitel.

Har den röjda uppgiften lämnats från någon annan än den organisationsenhet som bereder ärendet om skadebedömning ska, om inte hinder möter, organisationsenheten inhämta ett yttrande över i vilken utsträckning ett röjande har inneburit skada eller men. Ett yttrande ska inhämtas från den som har lämnat uppgiften eller från någon annan som har sakkunskap om det förhållande som den röjda uppgiften rör. Har ett yttrande enligt första stycket inhämtats utgör det en preliminär skadebedömning eller preliminär menbedömning. Om yttrandet har inhämtats från någon annan än den som har lämnat den röjda uppgiften ska, om inte hinder möter, uppgiftslämnaren underrättas om att en preliminär bedömning har begärts.

När den preliminära bedömningen har inkommit till den organisationsenhet som bereder ärendet ska enheten begära en slutlig bedömning av den enhet i Försvarsmakten som chefen för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten i Högkvarteret har bestämt.

Om en menbedömning, preliminär eller slutlig, har föranlett en anmälan till Rikspolisstyrelsen enligt 10 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633), ska militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt juridiska staben i Högkvarteret skyndsamt informeras om anmälan. Om en skadebedömning i övrigt, preliminär eller slutlig, ger anledning till polisanmälan ska juridiska staben i Högkvarteret genast underrättas.

Har en annan myndighet begärt Försvarsmaktens yttrande i ett ärende som rör menbedömningar ska den organisationsenhet som har fått denna begäran besluta yttrandet i samråd med militära underrättelse- och säkerhetstjänsten i Högkvarteret. Avser en annan myndighets begäran om yttrande en skadebedömning i övrigt ska organisationsenheten besluta yttrandet i samråd med den enhet i Högkvarteret som har sakansvaret för det ämnesområde som den röjda uppgiften hör till.

Ett yttrande enligt första eller andra stycket får inte beslutas utan att chefen för juridiska staben i Högkvarteret har godkänt den slutliga utformningen av yttrandet, såvida det inte föreligger något men.

Chefen för juridiska staben i Högkvarteret ska genast informeras när ett yttrande enligt 12 § i detta kapitel har begärts. Chefen för juridiska staben ska informera myndighetens ledning om det aktuella ärendet bedöms vara av större vikt för Försvarsmakten.

Cheferna för insats, produktion respektive den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten ska vara centrala verksamhetsutövare med ansvar för arbetsmiljö- och säkerhetsuppgifter, varmed avses både verksamhetssäkerhet och yttre miljö- och informationssäkerhet.

Försvarsmaktens Chief Information Officer (CIO) ska ansvara för att informationshanteringen inom Försvarsmakten sker säkert och rationellt. Han eller hon ska därvid inrikta, leda, stödja, samordna och kontrollera utveckling och hantering av sambands- och informationssystem med tillhörande verksamhet och tjänster inom Försvarsmakten. CIO ska även ansvara för Försvarsmaktens gemensamma informationsinfrastruktur och för samordningen av utvecklingen av sambands- och informationssystem med totalförsvaret i övrigt.

Chefen för informationsstaben i Högkvarteret ska leda och ansvara för informations- och presstjänsten i Försvarsmakten.

Chefen för produktion ska leda, samordna, utveckla och vidmakthålla traditioner och traditionsvård i Försvarsmakten. Arbetet med traditioner och traditionsvård ska bedrivas i nära samverkan med Försvarets traditionsnämnd och ansvariga myndigheter för heraldik och dokumentation.

Chefen för produktion ha ansvara för integrerad materielledning (IML) inom Försvarsmakten. Den integrerade materielledningen ska leda och utveckla materielförsörjningen, inklusive teknikförsörjningen, i hela dess livscykel.

Under chefen för produktion har chefen för materielproduktionen uppgiften att vara Försvarsmaktens chef för integrerad materielledning (C IML). Chefen för integrerad materielledning ska fullgöra Försvarsmaktens samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut inom ramen för den integrerade materielledningen.

Marininspektören ska vara Försvarsmaktens redare. Marininspektören ska sammanhålla arbetet med den militära sjösäkerheten inom Försvarsmakten, inklusive den del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kan kopplas till sjösäkerhet, samt följa upp verksamheten avseende sjösäkerhet vid de organisa

tionsenheter och de förband i utlandsstyrkan som bedriver militär sjöfart. Marininspektören ska även granska och, vid behov, samordna planer avseende sjösäkerhet och till chefen för produktion föreslå verksamhetsuppdrag ur sjösäkerhetssynpunkt. Marininspektören ska besluta om de åtgärder och inskränkningar i verksamheten som föranleds av sjösäkerheten. Marininspektören ska utse Försvarsmaktens ledamöter i Fartygsmiljönämnden (FMN).

Flygvapeninspektören ska ansvara för att de uppgifter som ankommer på Försvarsmakten som operatör inom det militära luftfartssystemet fullgörs. Flygvapeninspektören ska sammanhålla arbetet med den militära flygsäkerheten inom Försvarsmakten, inklusive den del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kan kopplas till flygsäkerhet, samt följa upp verksamheten avseende flygsäkerhet vid de organisationsenheter och de förband i utlandsstyrkan som bedriver verksamhet inom det militära luftfartssystemet. Flygvapeninspektören ska även granska och, vid behov, samordna planer avseende flygsäkerhet och till chefen för produktion föreslå verksamhetsuppdrag ur flygsäkerhetssynpunkt, samt se till att regler avseende militär flygsäkerhet efterlevs. Flygvapeninspektören ska besluta om de åtgärder och inskränkningar i verksamheten som föranleds av flygsäkerheten.

Chefen för juridiska staben i Högkvarteret leder och ansvarar för den juridiska verksamheten i Försvarsmakten. Chefen för juridiska staben, eller den han eller hon sätter i sitt ställe, företräder Försvarsmakten vid domstol och i kontakter med Riksdagens ombudsmän,

Justitiekanslern och Domstolsverket samt i kontakter med övriga myndigheter i rättsliga ärenden.

Chefen för juridiska staben i Högkvarteret, eller den han eller hon sätter i sitt ställe, ska besluta i ärenden om anspråk på skadestånd och vissa andra ersättningar som riktas mot Försvarsmakten, om det inte av andra bestämmelser framgår att någon annan får besluta i sådana ärenden.

Av författningssamlingsförordningen (1976:725) följer att externa föreskrifter ska kungöras i Försvarets författningssamling (FFS). Interna föreskrifter kan, förutom i FFS, i stället kungöras i Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB).

Chefen för juridiska staben i Högkvarteret är ansvarig utgivare av FFS och FIB.

Har generaldirektören, chefsjuristen eller chefen för säkerhetsinspektionen beslutat föreskrifter med stöd av överbefälhavarens bemyndigande enligt 13 § förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, ska generaldirektören, chefsjuristen respektive chefen för säkerhetsinspektionen i föreskrifterna hänvisa till bemyndigandet. Chefen för juridiska staben ska kontrasignera författningar som avses i 1 § i detta kapitel och som har beslutats av överbefälhavaren, eller av den han eller hon har bemyndigat, eller av generalläkaren.

Chefen för en organisationsenhet ska besluta lokal arbetsordning för organisationsenheten med utgångspunkt i denna författning.

Försvarsmakten får medge undantag från föreskrifterna i denna författning. Överbefälhavaren, eller den han eller hon bestämmer, fattar beslut i ärenden om undantag.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2008. Genom författningen upphävs Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2007:2) om verksamheten vid Försvarsmakten (verksamhetsordning).

Håkan Syrén Stefan Ryding-Berg

I kolumnerna ”Organisationsenhet” och ”Lokalisering” anges organisationsenheter och deras lokalisering enligt vad som föreskrivs i förordningen (2007:1266) med g