Försvarsmaktens föreskrifter om Hemvärnet.

Chefen för en organisationsenhet i vilken ingår en eller flera hemvärnsbataljoner ska leda hemvärnet inom sitt ansvarsområde.

Enligt 4 § hemvärnsförordningen (1997:146) består hemvärnets personal av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet samt av anställda vid Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet. I denna författning benämns denna personal gemensamt för hemvärnssoldater.

Hemvärnssoldater är antingen ordinarie hemvärnssoldater eller extra hemvärnssoldater. Ordinarie hemvärnssoldater ska vara krigsplacerade för tjänstgöring i hemvärnet. En hemvärnssoldat som inte är krigsplacerad i hemvärnet benämns extra hemvärnssoldat. Extra hemvärnssoldater disponeras av hemvärnet endast när de inte tas i anspråk för andra uppgifter inom totalförsvaret med stöd av lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Hemvärnet genomför ungdomsverksamhet enligt vad som i särskild ordning har föreskrivits om ungdomsverksamhet inom Försvarsmakten.

Grundläggande föreskrifter om antagning av hemvärnsmän finns i 5 och 6 §§ hemvärnsförordningen (1997:146). En ansökan om att bli antagen som hemvärnsman ska vara skriftlig. Ansökan ska sändas till den organisationsenhet i Försvarsmakten som svarar för hemvärnets verksamhet i det område där sökanden är bosatt. Av 2 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och 4 § hemvärnsförordningen följer att avtalspersonal tillhör hemvärnet när den frivillige har ingått avtal om tjänstgöring i hemvärnet.

Avtal om tjänstgöring i hemvärnet som hemvärnsman ingås genom hemvärnsavtal. Avtal om tjänstgöring i hemvärnet som hemvärnssoldat får gälla längst till och med den månad hemvärnssoldaten fyller 70 år.

För att kunna antas som hemvärnsman ska sökanden 1. ha genomfört en adekvat kombattant- och befattningsutbildning som uppfyller grundkraven i den militära grundutbildningen för den befattning som han eller hon ska ha eller, i fråga om en hemvärnsmusiker, adekvat kombattant- och befattningsutbildning, 2. vara disponibel för tjänstgöring i hemvärnet, och 3. vara pålitlig från säkerhetssynpunkt.

För att tillhöra hemvärnets avtalspersonal ska sökanden 1. med godkänt resultat ha genomgått av Hemvärnets stridsskola kvalitetssäkrad grund- och befattningsutbildning för frivilliga, och 2. vara pålitlig från säkerhetssynpunkt.

Chefen för en organisationsenhet som avses i 1 §, eller den han eller hon bestämmer inom enheten, ska fatta beslut i ärenden om 1. antagning av en hemvärnsman, och 2. sådan tjänstgöring som avses i 5 § tredje stycket. Den som har fattat beslut i ett ärende enligt första stycket ska, i fråga om en sökande som ska antas som hemvärnsman, ingå ett hemvärnsavtal med denne och i övriga fall ingå ett avtal som avses i 5 § tredje stycket.

För att bedöma om den som ansöker om att bli antagen som hemvärnsman är lämplig för uppgiften ska ett personligt samtal hållas med sökanden. Av 2 § andra stycket förodningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet följer att den som för Försvarsmaktens räkning ingår ett avtal om tjänstgöring i hemvärnet ska kontrollera med den frivilligorganisation som den frivillige tillhör om denne är lämplig för tjänstgöringen.

En hemvärnssoldat får förordnas till befäl i hemvärnet. Befäl i hemvärnet ska förordnas av chef som avses i 1 §, eller av den han eller hon bestämmer. Ett sådant förordnande får gälla högst fyra år i taget, dock längst till och med den månad befälet fyller sextiofem år. Om det finns särskilda skäl får chefen, eller den han eller hon bestämmer, förlänga förordnandet med ett år i taget, dock längst till och med den månad befälet fyller sjuttio år. Innan ett hemvärnsbefäl förordnas ska yttrande inhämtas från berört råd inom hemvärnet.

Rikshemvärnschefen beslutar om befordran av hemvärnsmän och den som tillhör hemvärnets avtalspersonal till major eller högre tjänstegrad.

Chef som avses i 1 §, eller den han eller hon bestämmer inom enheten, ska 1. förordna hemvärnsbefäl i tjänstegrad när befälet har fått den utbildning och kompetens som krävs för en befattning och har krigsplacerats i befattningen, och 2. besluta om befordran av hemvärnsbefäl till en sådan tjänstegrad som inte rikshemvärnschefen ska besluta om enligt 12 §. Ett förordnande respektive beslut ska vara skriftligt.

Hemvärnets beredskapsgrader är grundberedskap, hemvärnsberedskap och hemvärnslarm.

Under grundberedskap är hemvärnssoldater efter särskilt åtagande och efter utbildning skyldiga att tjänstgöra i hemvärnet för 1. bevakning i samband med verksamhet enligt förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen), 2. bevakning av skyddsobjekt enligt 4 § 2 och 4 - 6 lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., 3. räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, och 4. verksamhet i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen. För den som är anställd i Försvarsmakten gäller andra föreskrifter för tjänstgöring.

Beslut att ta personal i anspråk för bevakning enligt 15 § första stycket 1 eller 2 ska meddelas av Insatschefen i Högkvarteret, eller av den han eller hon bestämmer. Den som har fattat ett sådant beslut ska se till att berörd polismyndighet så snart som möjligt underrättas om beslutet.

I fråga om verksamhet som avses i 15 § första stycket 4 följer av föreskrift repektive särskilt beslut vem som har rätt att fatta beslut om att ta personal i anspråk för verksamhet.

Beslut att ta personal i anspråk för räddningstjänst ska meddelas av Insatschefen i Högkvarteret, eller av den han eller hon bestämmer. Kan ett beslut i den ordning som anges i första stycket inte avvaktas får beslut fattas av den som är lägst hemvärnskompanichef.

Har ett beslut enligt andra stycket fattats, ska chef som avses i 1 § så snart som möjligt underrättas om beslutet.

Under hemvärnsberedskap ska Insatschefen i Högkvarteret, eller den han eller hon bestämmer, besluta om hemvärnsförbandens tjänstgöring och stridsberedskap.

Vid hemvärnslarm ska alla hemvärnsförband snarast grupperas för att lösa sina huvuduppgifter enligt hemvärnsförordningen (1997:146) på det sätt som anges i de order som gäller för förbanden. Hemvärnslarm intas vid beredskapslarm eller då hemvärnsberedskap råder och efter beslut av Insatschefen i Högkvarteret, eller den han eller hon bestämmer.

En hemvärnsbataljon indelas i kompanier.

Rikshemvärnschefen ska bestämma om funktionsindelningen i hemvärnsbataljonerna.

Chefen för en hemvärnsbataljon ska leda hemvärnet inom anvisat område. Hemvärnsbataljonschefen ska under grundberedskap särskilt 1. leda bataljonens krigsplanläggning, förbandsvärdering och förbandsutveckling, 2. rekrytera personal, samt 3. kunna samverka med andra myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer och andra organisationer.

Chefen för ett hemvärnskompani eller hemvärnsinsatskompani ska leda hemvärnet inom anvisat område. Kompanichefen ska under grundberedskap särskilt 1. leda kompaniets krigsplanläggning, förbandsvärdering och förbandsutveckling, 2. leda rekryteringsarbetet inom kompaniområdet och bedöma en sökandes lämplighet, samt 3. genomföra säkerhetskontroll avseende vapenförvaring.