Förordningsmotiv

Förordning om ändring i plan- och byggförordningen

Beteckning: Fm 2021:3
Typ: Förordningsmotiv
Datum: 2021-07-07

Förordningsmotiv

Förordning

om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)

Utfärdad den 1 juli 2021

Regeringen föreskriver i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338) dels att 2 kap. 4 a och 5 §§, 6 kap. 1 §, 9 kap. 12 och 23 §§ och 10 kap. 21 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 2 kap. 3 a och 4 b – 4 d §§ och 6 kap. 8 a, 8 b, 10 och 11 §§, och närmast före 2 kap. 4 b § och 6 kap. 10 och 11 §§ nya rubriker av följande lydelse.

2 kap.

3 a § Om en detaljplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen så snart som möjligt underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet.

4 a § Om det i fråga om en regionplan, översiktsplan eller detaljplan krävs samråd med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken, ska länsstyrelsen underrätta Naturvårdsverket om detta. Underrättelseskyldigheten gäller också när en sådan plan antas, ändras eller upphävs, om den har varit föremål för samråd med ett annat land. Om samrådet avser en detaljplan, ska underrättelsen göras senast i samband med att kommunen samråder enligt 5 kap. 11 b § första stycket planoch bygglagen (2010:900).

Åtgärder som inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 juli 2021 (regeringens förordningsmotiv 2021:3). Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU. 2 1 Senaste lydelse 2020:78.

Första stycket gäller inte i följande fall: 1. Åtgärden strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. 2. Åtgärden kan antas medföra olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. 3. Åtgärden kan antas påtagligt skada a) ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, eller b) ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken. 4. Åtgärden förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. 5. Åtgärden skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv. 6. Åtgärden har betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm. 7. Åtgärden ska utföras i ett område som omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Dessutom ska åtgärden inte omfattas av en dispens från strandskyddet och det ska inte heller finnas skäl att anta att en sådan kommer att kunna ges. 8. Det område där åtgärden ska utföras a) är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken, b) är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken, c) består av brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken, eller d) är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken.

4 c § En åtgärd som innebär att en sådan skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a planoch bygglagen (2010:900) antingen anläggs inom ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant byggnadsverk eller ändras, ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om 1. det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning i förhållande till de byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen, 2. åtgärden inte är en sådan som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 1 – 7, och 3. det område där åtgärden ska vidtas inte är ett sådant som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 8.

4 d § Trots det som föreskrivs i 4 b och 4 c §§ får byggnadsnämnden i enskilda fall besluta att en bedömning ska göras av om en sådan åtgärd som avses i 4 b § första stycket eller 4 c § kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ett sådant beslut får endast fattas om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.

5 § När kommunen tar fram en detaljplan som medger att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som avses i 4 kap. 34 § andra stycket planoch bygglagen (2010:900), ska kommunen vid sin bedömning av om planen medför en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966). Om bedömningen avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska kommunen även ta hänsyn till resultatet av den bedömningen.

6 kap.

1 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra 1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor, 2. upplag och materialgårdar, 3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift, 4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, 5. radio- eller telemaster eller torn, 6. vindkraftverk som a) är högre än 20 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter, 7. murar och plank, 8. parkeringsplatser utomhus, 9. begravningsplatser, och 10. transformatorstationer.

8 a § En ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) och som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan ska, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen, innehålla 1. uppgifter om a) byggnadsverkets utformning och omfattning, b) rivningsarbeten, om sådana kan förutses, c) miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade, d) vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat, e) de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och f) åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och 2. en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Senaste lydelse 2017:978. 4 3 Senaste lydelse 2014:225.

Om ansökan avser en åtgärd som enligt 2 kap. 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller första stycket endast om det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med miljöpåverkan från åtgärder som sedan tidigare är beslutade eller genomförda.

8 b § Uppgifterna enligt 8 a § ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de omständigheter som anges i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966). Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska ansökan utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen.

Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

10 § Vid prövningen av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked enligt 9 kap. 31 § 2 respektive 17 § plan- och bygglagen (2010:900) för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till de omständigheter som anges i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966). Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ta hänsyn till resultatet av den bedömningen.

Beslutets innehåll

11 § Byggnadsnämnden ska i ett beslut om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) redovisa 1. om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och 2. vilka omständigheter enligt 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) som utgör skälen för bedömningen enligt 1. Redovisningsskyldigheten gäller endast om beslutet avser en åtgärd som ska 1. vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan, och 2. föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

9 kap.

5 Tidigare 6 kap. 10 § upphävd genom 2018:1543. 6 4 Senaste lydelse 2019:413.

3. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller en nöjespark, en djurpark, en idrottsplats, en skidbacke, en skidlift, en campingplats, en skjutbana, en hamn för fritidsbåtar, ett friluftsbad, en motorbana eller en golfbana, 4. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller ett upplag, en materialgård, en tunnel, ett bergrum, en parkeringsplats eller en begravningsplats, 5. 5 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast anläggning för farliga produkter eller varor, 6. 2,5 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn, 7. 2,5 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk, 8. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per löpmeter när det gäller en mur eller ett plank, och 9. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation.

23 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900) ta en annan anläggning än en byggnad i bruk efter anläggande, flyttning eller ändring innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked är 1. 0,3 prisbasbelopp när det gäller en anläggning för en grundvattentäkt, 2. 1 prisbasbelopp när det gäller en linbaneanläggning, 3. 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller en nöjespark, en djurpark, en idrottsplats, en skidbacke, en skidlift, en campingplats, en skjutbana, en hamn för fritidsbåtar, ett friluftsbad, en motorbana eller en golfbana, 4. 0,005 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller ett upplag, en materialgård, en tunnel, ett bergrum, en parkeringsplats eller en begravningsplats, 5. 1 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast anläggning för farliga produkter eller varor, 6. 0,5 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn, 7. 0,5 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk, 8. 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation. Om endast en del av en anläggning tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § planoch bygglagen, ska det som anges i första stycket om area i stället avse den area som tas i bruk.

10 kap.

21 § Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900) och 6 kap. 8 – 9 §§ denna förordning.

7 Senaste lydelse 2013:308. 8 5 Senaste lydelse 2018:1543.

3. Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b – 4 d §§, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas om de leder till en lindrigare påföljd.

På regeringens vägnar

MÄRTA STENEVI Johan Ndure (Finansdepartementet)

Författningskommentar

2 kap. Planer och områdesbestämmelser

Paragrafen, som är ny, reglerar en skyldighet för länsstyrelsen att underrätta vissa statliga myndigheter som kan antas bli berörda av beslutet om en detaljplan antas, ändras eller upphävs. Paragrafen kompletterar 5 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900) som innebär att kommunen, när en detaljplan har antagits, ska skicka ett meddelande om detta till bl.a. länsstyrelsen, de kommuner som är berörda och till regionen, om det i länet ska ske regional fysisk planering enligt 7 kap. den lagen. Av paragrafen följer att länsstyrelsen, när myndigheten har fått ett meddelande enligt 5 kap. 30 § plan- och bygglagen, så snart som möjligt ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av beslutet. Sådana myndigheter kan t.ex. vara försvarsinspektören för hälsa och miljö, Skogsstyrelsen eller Strålsäkerhetsmyndigheten, om de berörs av planen på grund av att den anger förutsättningarna antingen för hur mark och vatten kan användas inom ett geografiskt område som myndigheten har tillsyn över eller för sådana åtgärder som på annat sätt har betydelse för myndighetens verksamhet. Länsstyrelsens underrättelseskyldighet gäller motsatsvis inte i de fall myndigheterna inte kan antas bli berörda av beslutet. Paragrafen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU (MKBdirektivet).

Paragrafen innehåller förfarandebestämmelser i fråga om samråd med ett annat land. Andra stycket , som är nytt, innebär att länsstyrelsen, om samrådet avser en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, ska underrätta Naturvårdsverket om detta senast i samband med att kommunen genomför ett s.k. avgränsningssamråd enligt 5 kap. 11 b § första stycket plan- och bygglagen (2010:900). Ett sådant avgränsningssamråd förutsätter att kommunen vid en undersökning enligt 5 kap. 11 a § i den lagen har kommit fram till att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Genom ändringen ges Naturvårdsverket förutsättningar att kontakta det andra landet så snart som möjligt när en kommun har kommit fram till att genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i ett annat land och allra senast när allmänheten informeras i den egna kommunen (jfr 5 kap. 11 § första stycket plan- och bygglagen).

Andra stycket förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 7.1 i MKB-direktivet (jfr prop. 2020/21:174 s. 71 – 74).

Åtgärder som inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan

4 b § En åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om 1. åtgärden avser – ett industriområde, – ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, – ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller – en campingplats, och 2. ytan på det område som berörs av den åtgärd som avses i 1 understiger 5 000 kvadratmeter. Första stycket gäller inte i följande fall: 1. Åtgärden strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. 2. Åtgärden kan antas medföra olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. 3. Åtgärden kan antas påtagligt skada a) ett område av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, eller b) ett område av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken. 4. Åtgärden förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. 5. Åtgärden skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv. 6. Åtgärden har betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm. 7. Åtgärden ska utföras i ett område som omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Dessutom ska åtgärden inte omfattas av en dispens från strandskyddet och det ska inte heller finnas skäl att anta att en sådan kommer att kunna ges. 8. Det område där åtgärden ska utföras a) är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön enligt 3 kap. 2 § miljöbalken, b) är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt enligt 3 kap. 3 § miljöbalken, c) består av brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken, eller d) är en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som innebär att vissa åtgärder inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Paragrafen är ett led i genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen (2010:900). Av första stycket 1 framgår att en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan om åtgärden avser vissa anläggningar. Det gäller om åtgärden avser ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller en campingplats. För att åtgärden inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan krävs dels att förutsättningarna i punkt 2 är uppfyllda, dels att förutsättningarna i andra stycket inte är uppfyllda. Bestämmelserna innebär att någon bedömning av åtgärdens miljöpåverkan inte behöver göras om villkoren i paragrafen är uppfyllda. Villkoren följer av kraven i bilaga III till MKBdirektivet.

Av 4 kap. 2 § plan- och bygglagen följer att kommunen med en detaljplan i vissa fall ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning. Kommunens skyldighet gäller bl.a. vissa åtgärder som kräver bygglov, däribland sådana anläggningar som regleras i första stycket i den nu aktuella paragrafen, förutsatt att åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den nu aktuella paragrafen innebär att vissa åtgärder som anges i punkt 1 aldrig ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Åtgärder som enligt denna paragraf inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan omfattas således inte av detaljplanekravet enligt plan- och bygglagen. Bestämmelserna i första stycket ska inte tolkas motsatsvis. Antingen omfattas en åtgärd av bestämmelserna, och då ska den inte antas medföra en betydande miljöpåverkan, eller så omfattas den inte av bestämmelserna, och då ska det göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte (prop. 2020/21:174 s. 146). Bestämmelserna i paragrafen preciserar räckvidden av detaljplanekravet i 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen. Bestämmelserna påverkar dock inte byggnadsnämndens möjlighet att i ett enskilt fall ställa krav på att en åtgärd ska prövas genom en detaljplan. Av 9 kap. 28 § plan- och bygglagen följer att nämnden kan besluta att ett ärende om lov eller förhandsbesked inte ska avgöras förrän ett planarbete har avslutats, om kommunen påbörjar ett arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om kommunen inte har avslutat planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked kom in till nämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked avgöras utan dröjsmål. Av första stycket 2 följer att ytan på det område som berörs av åtgärden ska understiga 5 000 kvadratmeter för att åtgärden inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det ska således göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, om ytan på området är 5 000 kvadratmeter eller större. Det område som berörs av åtgärden kan behöva bestämmas på olika sätt, beroende på om åtgärden innebär att området kan tas i anspråk för en sådan anläggning som avses i första stycket 1 eller om åtgärden vidtas i ett område som redan tidigare har tagits i anspråk på ett sådant sätt (jfr 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen). Den första situationen handlar om nybyggnad i ett område som vid prövningen av den sökta åtgärden används på något annat sätt än som ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, ett hotellkomplex, en fritidsby eller en campingplats. Då bör utgångspunkten vara att ytan ska beräknas utifrån den yta som tas i anspråk för en tomt, ett område för en annan anläggning än en byggnad eller mark för gemensam användning, dvs. den mark som får en ändrad markanvändning. Med tomt avses i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. Uttrycket områden för andra anläggningar än byggnader används bl.a. i 8 kap. 12 och 16 §§ plan- och bygglagen och omfattar bl.a. mark som tas i anspråk för en parkeringsanläggning. Uttrycket mark för gemensam användning används sedan tidigare i 4 kap. 42 § plan- och bygglagen och omfattar bl.a. mark där det ska anläggas en väg som är gemensam för flera fastigheter eller tomter. Det innebär att den yta som ska inkluderas vid nybyggnad av t.ex. ett köpcentrum i ett skogsområde således inte enbart omfattar den yta som den nya byggnaden tar i anspråk. Även mark för anslutande parkeringsplatser och

liknande anläggningar som behövs för att byggnaden ska kunna användas för avsett ändamål ska inkluderas i ytan enligt den nu aktuella bestämmelsen i första stycket 2 (jfr definitionen av tomt). Den andra situationen handlar alltså om när den sökta åtgärden ska vidtas i ett område som vid prövningen redan används som ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, ett hotellkomplex, en fritidsby eller en campingplats. Om åtgärden avser nybyggnad i ett sådant område kommer ytan i sak att bestämmas på samma sätt som angetts i det föregående stycket, exempelvis om byggnaderna i ett tidigare industriområde ska rivas och ett nytt köpcentrum uppföras på platsen. Om åtgärden i stället avser tillbyggnad, kommer den yta som berörs av åtgärden att utgöras av den byggnadsarea som tillbyggnaden upptar. Däremot bör den befintliga byggnadens eller den befintliga tomtens yta inte inkluderas, om inte den befintliga byggnaden eller tomten ändras som en direkt följd av tillbyggnaden. Motsvarande gäller vid andra ändringar än tillbyggnad. Det kan exempelvis handla om att en befintlig byggnad som tidigare har använts som ett sjukhus ska byggas om till bostäder. I detta exempel kommer markanvändningen såväl initialt som efter den önskade åtgärden att utgöra ett stadsbyggnadsprojekt på det sätt som avses i punkt 1. En åtgärd kan innebära att vissa delar av det berörda området tas i anspråk för en sådan anläggning som avses i punkt 1, samtidigt som andra delar av det berörda området redan tidigare har tagits i anspråk på ett sådant sätt. För att bestämmelserna i paragrafen ska kunna tillämpas måste den sammanlagda ytan på det område som berörs av åtgärden understiga 5 000 kvadratmeter. Av andra stycket följer att första stycket endast gäller under vissa förutsättningar. Om bestämmelserna i någon av punkterna är uppfyllda gäller inte första stycket. Om så är fallet, ska det i stället göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Av punkt 1 följer att första stycket inte gäller om åtgärden strider mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för det område som åtgärden avser. Om åtgärden strider mot översiktsplanen eller områdesbestämmelser ska det således göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Av punkt 2 följer att första stycket inte gäller om åtgärden kan antas medföra olägenheter eller risker för omgivningen som är mer omfattande än vad som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. För industriområden får en bedömning av olägenheterna och risknivån göras utifrån den inriktning som verksamheten avses ha i det enskilda fallet. Viss lagerverksamhet och enklare tillverkning kan anses motsvara en störningsnivå som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. I andra fall, exempelvis när det är fråga om omfattande eller tunga transporter, kan olägenheterna förväntas bli större. I de fallen ska det således göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. För campingplatser bör graden av olägenheter eller risker för omgivningen vanligtvis motsvara den störningsnivå som normalt kan förväntas från bostadshus, kontor, detaljhandel eller liknande verksamhet. Av punkt 3 följer att första stycket inte gäller om åtgärden kan antas påtagligt skada vissa områden av riksintresse. Det gäller för det första områden av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ( 3 a ). Enligt den

bestämmelsen ska sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Det gäller för det andra områden av riksintresse enligt 4 kap. 2, 4 eller 5 § miljöbalken ( 3 b ). De områden som avses är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet av riksintresse (se 4 kap. 1 § första stycket miljöbalken). Inom de områden som anges i 4 kap. 2 § miljöbalken ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Inom de områden som anges i 4 kap. 4 § miljöbalken får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Inom de områden som anges i 4 kap. 5 § miljöbalken får bebyggelse och anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Uttrycket påtaglig skada i den nu aktuella bestämmelsen har samma innebörd som i de angivna bestämmelserna i miljöbalken. Även en åtgärd som vidtas utanför riksintresseområdet kan påtagligt skada de värden som är av riksintresse, om den har stor omgivningspåverkan. Om åtgärden kan antas påtagligt skada ett område av riksintresse, ska det således göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. En sådan skada kommer i sig innebära att bygglov inte kan ges för åtgärden (se 9 kap. 31 § 3 och 2 kap. 2 § plan- och bygglagen och de bestämmelser i 3 och 4 kap. miljöbalken som redovisats ovan). Av punkt 4 följer att första stycket inte gäller om åtgärden förvanskar en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefull respektive särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. För att bestämmelsen ska bli tillämplig krävs dels att den byggnad eller det område som åtgärden påverkar utgör en sådan särskilt värdefull byggnad eller ett sådant särskilt värdefullt bebyggelseområde som avses i den angivna paragrafen i plan- och bygglagen, dels att åtgärden ska förvanska byggnaden eller området. Det är således inte tillräckligt att åtgärden ska utföras på en sådan byggnad eller inom en sådant bebyggelseområde för att bestämmelsen ska bli tillämplig. Det som ska bedömas är åtgärdens påverkan på byggnaden eller området. Termen förvanska har samma innebörd som i plan- och bygglagen (se 1 kap. 2 § i förordningen). Av punkt 5 följer att första stycket inte gäller om åtgärden skadar ett område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv. För att bestämmelsen ska bli tillämplig krävs dels att åtgärden ska utföras inom eller i närheten av ett världsarv, dels att världsarvet skadas av åtgärden. Skadan behöver inte vara påtaglig, utan det är tillräckligt att åtgärden kan medföra en negativ inverkan av betydelse för de värden som föranlett världsarvet. Även en åtgärd som vidtas utanför det område som ingår i världsarvet kan skada världsarvet, om åtgärden har stor omgivningspåverkan. Vidare krävs att åtgärden, enligt punkt 6 , inte har någon betydelse för att kunna följa en miljökvalitetsnorm, för att bestämmelserna i första stycket ska vara tillämpliga. Enligt 5 kap. 1 § miljöbalken får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller

olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Enligt 5 kap. 3 § samma balk ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. För att bestämmelserna i den nu aktuella paragrafen ska vara tillämpliga krävs att åtgärden inte får ha någon betydelse för att en miljökvalitetsnorm ska kunna följas. Åtgärden får alltså inte göra det svårare att följa normen. Det gäller både om miljökvalitetsnormen redan vid prövningen inte följs eller om åtgärden innebär en ökad risk för att normen inte kommer att kunna följas. Däremot är punkten inte avsedd att tillämpas i situationer där åtgärden i endast obetydlig utsträckning påverkar förutsättningarna för att normen ska kunna följas. Som exempel på en åtgärd som i obetydlig utsträckning kan anses påverka förutsättningarna för att en miljökvalitetsnorm för vatten ska kunna följas kan nämnas uppförandet av en enstaka ny bostadsbyggnad där spillvattnet ska avledas till en allmän va-anläggning (jfr 1 kap. 2 § lagen [2006:412] om allmänna vattentjänster). Detsamma bör gälla om det för en sådan byggnad är tillräckligt med en enskild avloppsanordning som uppfyller kraven för normal skyddsnivå beträffande hälso- och miljöskydd (jfr Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, HVMFS 2016:17). Av punkt 7 följer att första stycket som utgångspunkt inte gäller om åtgärden ska utföras i ett område som omfattas av strandskydd eller något annat skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Det gäller alltså nationalparker (7 kap. 2 och 3 §§), naturreservat (7 kap. 4 – 8 §§), kulturreservat (7 kap. 9 §), biotopskyddsområden (7 kap. 11 – 11 b §§), djur- och växtskyddsområden (7 kap. 12 §), strandskyddsområden (7 kap. 13 – 18 h §§), miljöskyddsområden (7 kap. 19 och 20 §§), vattenskyddsområden (7 kap. 21 och 22 §§), områden för marinvetenskaplig forskning (7 kap. 23 §) och s.k. Natura 2000-områden (7 kap. 27 – 29 b §§). Trots att åtgärden ska utföras i ett område som omfattas av strandskydd ska dock åtgärden inte antas medföra en betydande miljöpåverkan, om den åtgärd som prövningen avser omfattas av en dispens från strandskyddsbestämmelserna (jfr 7 kap. 18 a och 18 b §§ miljöbalken). Detsamma gäller om byggnadsnämnden gör bedömningen att det finns skäl att anta att en dispens kommer att kunna ges, trots att något dispensbeslut ännu inte har fattats. Av punkt 8 följer slutligen att första stycket inte heller gäller om det område där åtgärden ska utföras omfattas av bestämmelser i miljöbalken. Det gäller för det första om området är ett mark- eller vattenområde som inte alls eller endast obetydligt är påverkat av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ( punkt 8 a ). Enligt 3 kap. 2 § miljöbalken ska sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Det gäller för det andra om området är ett mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt ( punkt 8 b ). Enligt 3 kap. 3 § miljöbalken ska sådana områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Det gäller för det tredje om området består av brukningsvärd jordbruksmark ( punkt 8 c ). Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får sådan mark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Även om åtgärden avser bebyggelse eller en anläggning som behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse ska det således göras en individuell

bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte, om området består av brukningsvärd jordbruksmark. Det gäller för det fjärde om området utgör en nationalstadspark enligt 4 kap. 7 § miljöbalken ( punkt 8 d ). Inom sådana parker får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder med några undantag vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.

4 c § En åtgärd som innebär att en sådan skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) antingen anläggs inom ett område som redan har tagits i anspråk för ett sådant byggnadsverk eller ändras, ska inte antas medföra en betydande miljöpåverkan om 1. det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning i förhållande till de byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen, 2. åtgärden inte är en sådan som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 1 – 7, och 3. det område där åtgärden ska vidtas inte är ett sådant som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 8.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som innebär att vissa åtgärder som avser en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Av paragrafen följer att det inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan att anlägga ytterligare en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar eller ändra ett sådant byggnadsverk, om åtgärden ska vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för en sådan anläggning och åtgärden uppfyller vissa villkor. Det innebär att det kan vara möjligt att anlägga en ny skidbacke i ett område där det sedan tidigare finns en skidbacke eller skidlift, utan att åtgärden medför en skyldighet för kommunen att med en detaljplan pröva åtgärden genom detaljplaneläggning (jfr 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen [2010:900]). Likaså kan en befintlig skidlift eller linbana i vissa fall ersättas eller kompletteras med en ny, utan att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. En förutsättning för att en sådan åtgärd inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan är enligt punkt 1 att det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning i förhållande till den eller de skidbackar, skidliftar eller linbanor med tillhörande anläggningar som sedan tidigare finns på platsen. Bedömningen av om det nya eller ändrade byggnadsverket är av begränsad omfattning ska göras utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. I den bedömningen bör hänsyn tas dels till de byggnadsverk som sedan tidigare finns i området, dels till vilka markarbeten som behöver vidtas. Att ersätta en befintlig skidlift eller linbana med en ny som i allt väsentligt liknar den anläggning som sedan tidigare finns på platsen bör anses vara av begränsad omfattning i förhållande till det byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen. Detsamma kan vara fallet när det är fråga om att komplettera en befintlig skidlift med ytterligare en lift parallellt med den befintliga. Att anordna en större linbana med stor omgivningspåverkan i anslutning till en liten låg s.k. ankarlift kan vanligtvis inte anses utgöra ett nytt byggnadsverk som är av begränsad omfattning i förhållande till det byggnadsverk som sedan tidigare finns på platsen. I sådana fall är bestämmelsen inte tillämplig och därmed ska det i stället göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.

En annan förutsättning för att en sådan åtgärd som avses i paragrafen inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan är enligt punkt 2 att åtgärden inte är en sådan som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 1 – 7. Det innebär att åtgärden bl.a. inte får strida mot den översiktsplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området, inte kan antas påtagligt skada vissa riksintressen och att den inte får ha betydelse för möjligheten att följa en miljökvalitetsnorm. Om åtgärden uppfyller något av rekvisiten i 4 b § andra stycket 1 – 7 är bestämmelserna i paragrafen alltså inte tillämpliga. Om så är fallet ska det således göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte (jfr kommentaren till 4 b §). En tredje förutsättning för att en sådan åtgärd som avses i paragrafen inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan är enligt punkt 3 att det område där åtgärden ska vidtas inte är ett sådant som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 8. Det innebär bl.a. att det område där åtgärden ska vidtas inte får vara ett sådant mark- eller vattenområde som är särskilt känsligt från ekologisk synpunkt eller bestå av brukningsvärd jordbruksmark (jfr 3 kap. 3 och 4 §§ miljöbalken). Det är tillräckligt att området där åtgärden ska vidtas är av sådant slag som avses i någon av bestämmelserna i 4 b § andra stycket 8 a, b, c eller d för att bestämmelserna i paragrafen inte ska vara tillämpliga. Om så är fallet ska det således göras en individuell bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som innebär att byggnadsnämnden i det enskilda fallet får besluta att det ska göras en bedömning av om en sådan åtgärd som avses i 4 b § första stycket eller 4 c § kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, trots att sådana åtgärder som huvudregel inte ska antas medföra en sådan miljöpåverkan. Av paragrafen följer att byggnadsnämnden, trots föreskrifterna i 4 b och 4 c §§ som innebär att vissa åtgärder som huvudregel inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, i det enskilda fallet får besluta att det ändå ska göras en bedömning av om en sådan åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En förutsättning för att nämnden ska få fatta ett sådant beslut är att det finns behov av att pröva den sökta åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med den miljöpåverkan som sedan tidigare beslutade eller genomförda åtgärder ger upphov till. Ett sådant behov finns om den kumulativa effekten av den sökta åtgärden tillsammans med den från tidigare beslutade eller genomförda åtgärder skulle kunna ge upphov till en betydande miljöpåverkan. Paragrafen syftar till att förhindra att bestämmelserna i 4 b och 4 c §§ tillämpas på ett sätt som innebär att detaljplanekravet i 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900) kringgås genom att ett projekt delas upp i flera etapper. Detta skulle kunna bli fallet om anläggandet av ett industriområde eller en campingplats delas upp i flera ansökningar där de enskilda delarna, om de prövas var för sig, inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, men där åtgärderna vid en samlad prövning skulle kunna antas medföra en sådan påverkan. Paragrafen är även avsedd att kunna tillämpas när olika aktörer avser att oberoende av varandra vidta liknande

åtgärder inom ett och samma område och där tillämpningen av bestämmelserna i 4 b och 4 c §§ denna förordning således skulle kunna ge upphov till en oönskad utveckling inom detta. Kumulativa miljöeffekter kan vara antingen additativa, synergistiska eller motverkande. En additativ effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av de individuella effekterna. En synergistisk effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är större än summan av de individuella effekterna. En motverkande effekt innebär att effekterna från fler än en aktivitet är mindre än summan av var och en (se prop. 2016/17:200 s. 185). Med miljöeffekt avses i detta sammanhang samma sak som i 6 kap. 2 § miljöbalken. I bedömningen av de kumulativa effekterna behöver hänsyn särskilt tas till den tidsmässiga aspekten. Om liknande åtgärder har genomförts i anslutning till den planerade åtgärden under den senaste tioårsperioden, kan åtgärdens miljöpåverkan behöva prövas tillsammans med den påverkan som sedan tidigare beslutade eller genomförda åtgärder ger upphov till. Det förutsätter dock att den miljöpåverkan som åtgärderna sammantaget kan medföra är av sådan omfattning att den kan antas vara betydande på det sätt som avses i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966), jfr 6 kap. 10 § denna förordning. Trots att en åtgärd uppfyller förutsättningarna i 4 b eller 4 c § får byggnadsnämnden således i det enskilda fallet besluta att det ska göras en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, förutsatt att det finns ett behov av att pröva den sökta åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med den miljöpåverkan som sedan tidigare beslutade eller genomförda åtgärder ger upphov till. För att nämnden ska kunna pröva denna miljöpåverkan krävs att sökanden tillhandahåller det underlag som avses i 6 kap. 8 a § första stycket (jfr artikel 4.4 och 4.5 i MKB-direktivet). Om det finns behov av att pröva den sökta åtgärdens miljöpåverkan, ska nämnden alltså ställa krav på att sökanden ska tillhandahålla det underlag som behövs för bedömningen (jfr 6 kap. 8 a § andra stycket). Om inte sökanden på egen hand tillhandahåller sådant underlag, kan nämnden besluta om ett föreläggande om komplettering enligt 9 kap. 22 § första stycket planoch bygglagen (2010:900) på grund av att ansökningen är ofullständig. Om föreläggandet inte följs, får nämnden avvisa ansökan (9 kap. 22 § andra stycket samma lag). Paragrafen genomför krav i bilaga III till MKB-direktivet (se punkterna 1 b och 3 g).

5 § När kommunen tar fram en detaljplan som medger att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som avses i 4 kap. 34 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900), ska kommunen vid sin bedömning av om planen medför en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966). Om bedömningen avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska kommunen även ta hänsyn till resultatet av den bedömningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka hänsyn som ska tas vid bedömningen av om en detaljplan medför en betydande miljöpåverkan. Av andra stycket , som är nytt, framgår det att kommunen vid sin bedömning av om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan även ska ta hänsyn till resultatet av en redan utförd miljöbedömning, om kommunens bedömning avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och en sådan miljöbedömning redan har gjorts enligt

6 kap. miljöbalken. Bestämmelsen gäller alltså när detaljplanen förutsätter tillstånd enligt miljöbalken för att den medger en sådan användning av mark och vatten som kan påverka ett s.k. Natura 2000-område (se 2 kap. 2 § planoch bygglagen respektive 4 kap. 8 § och 7 kap. 28 a § miljöbalken). Det kan exempelvis gälla en detaljplan för en campingplats som länsstyrelsen redan har miljöbedömt enligt bestämmelserna om Natura 2000-områden. Att kommunen ska ta hänsyn till resultatet av den tidigare miljöbedömningen innebär att den ska beakta det som har framkommit vid den bedömningen. Det medför dock inte att kommunen är bunden av den slutsats som tidigare har gjorts av åtgärdens miljöpåverkan. Andra stycket förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 4.5 i MKB-direktivet. Övriga ändringar är språkliga och innebär ingen ändring i sak.

6 kap. Lov och anmälan m.m.

1 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra 1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar , skidliftar , linbaneanläggningar , campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar , friluftsbad, motorbanor och golfbanor, 2. upplag och materialgårdar, 3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift, 4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälsooch miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser, 5. radio- eller telemaster eller torn, 6. vindkraftverk som a) är högre än 20 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter, 7. murar och plank, 8. parkeringsplatser utomhus, 9. begravningsplatser, och 10. transformatorstationer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka andra anläggningar än byggnader som kräver bygglov. Punkt 1 ändras i tre avseenden. För det första ändras uttrycket skidbackar med liftar så att det framgår att skidbackar och skidliftar var för sig kräver bygglov. För att bygglovsplikten ska gälla krävs att fastighetsägaren vidtar åtgärder av något slag för att bereda marken för det nya ändamålet. Det kan exempelvis handla om trädfällning eller markarbeten. Däremot är det inte nödvändigt att anordna en skidlift för att lovplikten ska gälla (jfr prop. 1985/86:1 s. 684). Åtgärder som vidtas för att anlägga spår för längdskidåkning bör dock endast undantagsvis vara av sådan omfattning att de kan anses utgöra en skidbacke på det sätt som avses i detta sammanhang. För det andra ersätter termen kabinbanor termen linbaneanläggningar. Termen definieras i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG. Med linbaneanläggning avses hela det system som uppförs på platsen, bestående av infrastruktur och delsystem, vilket konstrueras, uppförs, monteras ihop och tas i drift i syfte att transportera personer, där förflyttningen sker med hjälp av linor längs rörelsebanan. Termen används sedan tidigare i bl.a. 5 kap. 8 § och 8 kap. 6 § i denna 16

förordning. Genom att termen kabinbanor tas bort samordnas lovplikten med terminologin i plan- och bygglagen (2010:900), se 4 kap. 2 och 34 §§ samma lag (jfr prop. 2020/21:174 s. 42 – 48). För det tredje har termen småbåtshamnar utgått och ersatts av uttrycket hamnar för fritidsbåtar. Det senare används sedan tidigare i 4 kap. 34 § planoch bygglagen. Ändringen innebär att det inte krävs bygglov för fiskehamnar (jfr 24 kap. 2 § miljöprövningsförordningen [2013:251]). Ändringen tydliggör att detaljplanekravet och bygglovsplikten avser samma typ av anläggning. Ändringarna förtydligar genomförandet av punkterna 12a och 12b i bilaga II till MKB-direktivet.

Paragrafen, som är ny, reglerar vad en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla, om den avser mark som är ianspråktagen eller kan tas i anspråk på ett visst sätt. Av första stycket framgår att en ansökan om bygglov eller förhandsbesked i vissa fall ska innehålla ytterligare uppgifter, utöver det som sägs i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900). Det gäller om ansökan avser en sådan åtgärd som för det första avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen, dvs. en åtgärd som kräver bygglov och som innebär att området kan tas i anspråk för, eller vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark, eller en djurpark. För det andra ska åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Bestämmelsen preciserar kravet på att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen i 9 kap. 21 § första stycket plan- och bygglagen. I punktlistan anges vilka uppgifter som behövs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på det sätt som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 b plan- och bygglagen (jfr artikel 4.4 i MKB-direktivet). Uppräkningen är inte uttömmande och utesluter inte att det kan behövas ytterligare uppgifter för byggnadsnämndens prövning av ansökan (jfr 9 kap. 21 § första stycket plan- och bygglagen).

Uppgifterna som avses i punkt 1 har i sak samma innebörd som 8 § första stycket 1, 2 och 4 – 7 miljöbedömningsförordningen (2017:966). Kraven innebär att en ansökan om bygglov eller förhandsbesked bl.a. ska innehålla de uppgifter som anges i det följande. Underlagets innehåll bör i allmänhet kunna vara av enkel beskaffenhet. Enligt punkt 1 a ska en ansökan om bygglov eller förhandsbesked innehålla uppgifter om byggnadsverkets utformning och omfattning. Det underlag som krävs enligt bestämmelsen måste bedömas utifrån vad ansökan avser, men vanligtvis behövs en situationsplan samt plan- och fasadritningar. Det kan även behövas en redogörelse för vilken verksamhet som avses bedrivas i byggnadsverket. Det handlar inte enbart om de ritningar och andra uppgifter som beskriver byggnadsverket i sig, utan även om de uppgifter om sådana markarbeten som förutsätts för att byggnadsverket ska kunna användas på det avsedda sättet. Enligt punkt 1 b ska ansökan innehålla uppgifter om de rivningsarbeten som förutses. Det handlar om dels vilka byggnadsverk som kan komma att rivas, dels en uppskattning av vilka fraktioner som rivningsavfallet kan tänkas innehålla och vilka mängder av de olika fraktionerna som rivningen kan antas medföra (jfr 10 kap. 6 § 6 plan- och bygglagen). Enligt punkt 1 c ska ansökan innehålla uppgifter om miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade. Det kan exempelvis handla om att marken är porös och därmed särskilt känslig för föroreningar, att grundvattnet kan skadas av utsläpp eller att floran i området lätt skadas av slitage. Enligt punkt 1 d ska ansökan innehålla uppgifter om vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat, dvs. vilka värden eller resurser som till följd av åtgärden kan komma att utsättas för betydande miljöpåverkan. Det kan bl.a. handla om en naturresurs, t.ex. en viss art, eller en natur- eller kulturmiljö, t.ex. en våtmark eller ett betydelsefullt kulturlandskap (jfr 12 § i miljöbedömningsförordningen [2017:966]). Att ansökan ska innehålla de uppgifter om vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat innebär motsatsvis att det inte ställs krav på att redovisa uppgifter om sådana värden eller resurser som inte kan antas bli betydligt påverkade (jfr även 8 b §). Enligt punkt 1 e ska ansökan innehålla uppgifter om de betydande miljöeffekter som åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga. Det handlar framför allt om förväntade restprodukter och utsläpp från den verksamhet som kommer att bedrivas i det eller de byggnadsverk som åtgärden avser samt i förekommande fall vilket avfall som kan komma att alstras från verksamheten samt utnyttjandet av naturresurser, framför allt jord, mark, vatten och biologisk mångfald (jfr punkt 3 i bilaga II.A i MKB-direktivet). Det kan även handla om miljöeffekter som uppstår på grund av yttre händelser, t.ex. trafikolyckor, översvämning, ras, skred och erosion. Ett skred kan exempelvis leda till att markföroreningar sprids, vilket kan medföra en betydande miljöpåverkan. Uppgifterna ska avse hela den period då byggnadsverket förväntas finnas på platsen. Det innebär att vid bedömningen av vilka uppgifter som behövs med hänsyn till risken för naturolyckor och därmed sammanhängande miljöeffekter ska hänsyn även tas till sådana risker som beror på klimatförändringarna. Termen miljöeffekter har samma innebörd som i 6 kap. 2 § miljöbalken, dvs. direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på – befolkning och människors hälsa,

– djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt, – mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö, – hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, – annan hushållning med material, råvaror och energi, eller – andra delar av miljön. Enligt punkt 2 ska ansökan även innehålla en bedömning av om den åtgärd som ansökan avser kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelsen motsvarar kravet i 8 § första stycket 8 miljöbedömningsförordningen. Av andra stycket följer att sådana åtgärder som enligt 2 kap. 4 b eller 4 c § inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan som utgångspunkt är undantagna från kraven i första stycket. Det gäller dock inte om det enligt 2 kap. 4 d § finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med den miljöpåverkan som sedan tidigare beslutade eller genomförda åtgärder ger upphov till (jfr kommentaren till 2 kap. 4 d §). Paragrafen förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 4.4 och bilaga II.A i MKB-direktivet.

Paragrafen, som är ny, anger bl.a. vilken omfattning och detaljeringsgrad som vissa uppgifter i en ansökan om bygglov eller förhandsbesked ska ha, i de fall ansökan ska ha det innehåll som anges i 8 a §. Första stycket innebär att hänsyn ska tas till de omständigheter som anges i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) när det gäller frågan om vilken omfattning och detaljeringsgrad som de uppgifter som enligt 8 a § ska finnas med i en ansökan om bygglov eller förhandsbesked ska ha. Det innebär att hänsyn ska tas till bl.a. 1. åtgärdens utmärkande egenskaper, 2. åtgärdens lokalisering, och 3. de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper. Första stycket förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 4.4 och bilaga II.A i MKB-direktivet. Av andra stycket följer att en ansökan om lov eller förhandsbesked ska utformas med hänsyn till resultatet av en redan utförd miljöbedömning, om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och en sådan miljöbedömning redan har gjorts enligt 6 kap. miljöbalken. Bestämmelsen gäller således när åtgärden även kräver tillstånd enligt miljöbalken för att den innebär en sådan användning av mark och vatten som kan påverka ett s.k. Natura 2000-område (se 2 kap. 2 § plan- och bygglagen [2010:900] respektive 4 kap. 8 § och 7 kap. 28 a § miljöbalken). Om ansökan avser en sådan åtgärd, behöver ansökan således utformas med hänsyn till resultatet av den bedömningen. Det gäller bl.a. uppgifter om vilka åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter och den bedömning som görs av om den sökta åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (jfr 8 a § första stycket 1 f och 2).

Andra stycket förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 4.4 i MKB-direktivet.

Bedömning av åtgärdens miljöpåverkan

10 § Vid prövning av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked enligt 9 kap. 31 § 2 respektive 17 § plan- och bygglagen (2010:900) för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen, ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till de omständigheter som anges i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966). Om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och åtgärden redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska byggnadsnämnden vid sin bedömning av åtgärdens miljöpåverkan ta hänsyn till resultatet av den bedömningen.

Paragrafen, som är ny, reglerar vilka omständigheter som byggnadsnämnden vid prövning av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked ska ta hänsyn till vid bedömningen av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt det s.k. detaljplanekravet i 4 kap. 2 § första stycket 3 planoch bygglagen (2010:900). Av första stycket framgår att byggnadsnämnden vid prövningen av en ansökan om bygglov eller förhandsbesked enligt 9 kap. 31 § 2 respektive 17 § plan- och bygglagen för en åtgärd som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 a ska ta hänsyn till de omständigheter som avses i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) vid bedömningen av om en sådan åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (jfr kommentaren till 8 b § första stycket). Första stycket förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 4.5 och bilaga III i MKB-direktivet. Av andra stycket framgår att byggnadsnämnden vid sin bedömning av åtgärdens miljöpåverkan även ska ta hänsyn till resultatet av en redan utförd miljöbedömning, om ansökan avser en åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och en sådan miljöbedömning redan har gjorts enligt 6 kap. miljöbalken. Bestämmelsen gäller således när åtgärden även kräver tillstånd enligt miljöbalken för att den innebär en sådan användning av mark och vatten som kan påverka ett s.k. Natura 2000-område (se 2 kap. 2 § plan- och bygglagen respektive 4 kap. 8 § och 7 kap. 28 a § miljöbalken). Att nämnden ska ta hänsyn till resultatet av den tidigare miljöbedömningen innebär att nämnden ska beakta det som har framkommit vid den bedömningen. Det medför dock inte att nämnden är bunden av den slutsats som tidigare har gjorts av åtgärdens miljöpåverkan. Andra stycket förtydligar genomförandet av vissa krav i artikel 4.5 i MKBdirektivet.

Beslutets innehåll

Paragrafen, som är ny, innehåller krav på byggnadsnämndens redovisning av skälen till om vissa åtgärder kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Första stycket anger att ett beslut om bygglov eller förhandsbesked ska innehålla vissa uppgifter om beslutet avser en sådan åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900). Det ska alltså handla om en åtgärd som kräver bygglov och som innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller som ska vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga ett industriområde, ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, en hamn för fritidsbåtar, ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, en campingplats, en nöjespark, eller en djurpark. Det saknar betydelse om den sökta åtgärden avser nybyggnad eller utgör en ändring av ett befintligt byggnadsverk. Exempelvis kan nybyggnad av en ny hotellbyggnad utgöra en ändring av ett befintligt hotellkomplex. På motsvarande sätt kan en ändring av en eller flera befintliga byggnader leda till att det uppkommer ett hotellkomplex, även om byggnaderna vid tidpunkten för prövningen används för något annat ändamål. Enligt punkt 1 ska byggnadsnämnden i beslutet redovisa om åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det gäller dock endast om beslutet avser en åtgärd som uppfyller de förutsättningar som anges i andra stycket. Enligt punkt 2 ska nämnden i sitt beslut även redovisa vilka omständigheter enligt 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966) som utgör skälen för bedömningen till att åtgärden kan antas eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. De bestämmelser i miljöbedömningsförordningen som bestämmelsen hänvisar till överensstämmer med de omständigheter som ska ligga till grund för byggnadsnämndens bedömning enligt 10 § (jfr även kommentaren till 8 b § första stycket). Bestämmelsen kompletterar den redovisningsskyldighet som följer av 32 § första stycket förvaltningslagen (2017:900). Enligt den bestämmelsen ska ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. Om ansökan avser en industri vars verksamhet kommer att generera buller vid närliggande bostäder på ett sätt som inte kan godtas, kan detta vara en omständighet som medför att åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I ett sådant fall ska nämnden i beslutet redovisa att det förväntade bullret kan antas leda störningar från verksamheten på ett sådant sätt som avses i 11 § 5 miljöbedömningsförordningen och som medför att åtgärden kan antas medföra en sådan miljöpåverkan. Om byggnadsnämnden finner att åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska det framgå av beslutet hur nämnden utifrån de omständigheter som anges i 10 § 1 – 3 och 11 – 13 §§ miljöbedömningsförordningen har kommit fram till den slutsatsen. Av Europeiska kommissionens vägledning framgår att informationen i beslutet måste göra det möjligt att kontrollera att beslutet har baserats på en adekvat behovsbedömning, utförd i enlighet med kraven i MKB-direktivet. Informationen ska även ge berörda parter möjlighet att bedöma om det finns skäl att överklaga beslutet (se Environmental Impact Assessment of Projects – Guidance on Screening, s. 47 – 49, kommissionen 2017).

Redovisningskravet omfattar såväl beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked som beslut om att vägra lov och negativa förhandsbesked (jfr artikel 4.5 i MKB-direktivet). Andra stycket anger att redovisningsskyldigheten enligt första stycket endast gäller under vissa förutsättningar. Enligt punkt 1 ska åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan för att redovisningsskyldigheten enligt första stycket ska gälla. Enligt punkt 2 ska åtgärden även föregås av en bedömning av om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (se 4 kap. 2 § första stycket 3 b och 9 kap. 31 § 2 plan- och bygglagen) för att redovisningsskyldigheten enligt första stycket ska gälla. Det innebär att sådana åtgärder som enligt 2 kap. 4 b och 4 c §§ inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan inte heller omfattas av redovisningskravet, om byggnadsnämnden inte enligt 2 kap. 4 d § i det enskilda fallet har beslutat att det finns behov av att pröva åtgärdens miljöpåverkan tillsammans med sedan tidigare genomförda eller beslutade åtgärder. Paragrafen genomför vissa krav i artikel 4.5 i MKB-direktivet.

9 kap. Byggsanktionsavgifter

12 § Byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900) påbörja en sådan åtgärd i fråga om en annan anläggning än en byggnad som kräver lov enligt 9 kap. 8 § första stycket 3 eller 5 plan- och bygglagen eller 6 kap. 1 § eller anmälan enligt 5 § första stycket 8 innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked är 1. 1,5 prisbasbelopp när det gäller en anläggning för en grundvattentäkt, 2. 5 prisbasbelopp när det gäller en linbaneanläggning , 3. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller en nöjespark, en djurpark, en idrottsplats, en skidbacke , en skidlift , en campingplats, en skjutbana, en hamn för fritidsbåtar , ett friluftsbad, en motorbana eller en golfbana, 4. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av berörd area när det gäller ett upplag, en materialgård, en tunnel, ett bergrum, en parkeringsplats eller en begravningsplats, 5. 5 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast anläggning för farliga produkter eller varor, 6. 2,5 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn, 7. 2,5 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk, 8. 0,025 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per löpmeter när det gäller en mur eller ett plank, och 9. 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om byggsanktionsavgifter för att påbörja vissa åtgärder innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked, följdändras med anledning av ändringarna i 6 kap. 1 §.

5. 1 prisbasbelopp när det gäller en fast cistern eller en annan fast anläggning för farliga produkter eller varor, 6. 0,5 prisbasbelopp när det gäller en radio- eller telemast eller ett torn, 7. 0,5 prisbasbelopp när det gäller ett vindkraftverk, 8. 0,1 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,005 prisbasbelopp av anläggningens area när det gäller en transformatorstation. Om endast en del av en anläggning tas i bruk i strid med 10 kap. 4 § plan- och bygglagen, ska det som anges i första stycket om area i stället avse den area som tas i bruk.

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om byggsanktionsavgifter för att ta vissa anläggningar i bruk innan byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, följdändras med anledning av ändringarna i 6 kap. 1 §.

10 kap. Bemyndiganden

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om att Boverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av vissa bestämmelser om ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan, utvidgas till att även omfatta de nya bestämmelserna i 6 kap. 8 a och 8 b §§.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2021. 2. Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 3 a §, gäller fortfarande för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 3. Äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b – 4 d §§, gäller fortfarande för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har kommit in till byggnadsnämnden före ikraftträdandet samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. 4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas om de leder till en lindrigare påföljd.

Enligt punkt 1 träder förordningen i kraft den 2 augusti 2021. Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 3 a §, fortfarande gälla för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser som har påbörjats före den 2 augusti 2021 samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana planer och bestämmelser till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Såväl ett ärende om detaljplan som områdesbestämmelser bör anses ha påbörjats vid den tidpunkt när ett formellt beslut att inleda planläggningen har fattats. Om planärendet har inletts med ett detaljplaneprogram bör ärendet anses ha påbörjats först vid den tidpunkt då kommunen beslutar att upprätta detaljplanen (jfr prop. 2013/14:126 s. 234). Att den nya paragrafen 2 kap. 3 a § ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ett detaljplaneärende har påbörjats innebär att länsstyrelsen ska underrätta de statliga myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, även om ärendet har påbörjats före den 2 augusti 2021 (se kommentaren till 2 kap. 3 a §). Enligt punkt 3 ska äldre bestämmelser, förutom 2 kap. 4 b – 4 d §§, fortfarande gälla för ärenden om bygglov eller förhandsbesked där ansökan har 23

kommit in till byggnadsnämnden före den 2 augusti 2021 samt för mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort. Att de nya paragraferna 2 kap. 4 b – 4 d §§ ska tillämpas vid ikraftträdandet oberoende av när ett ärende om bygglov eller förhandsbesked har påbörjats innebär att byggnadsnämnden ska tillämpa bestämmelserna om att vissa åtgärder som avses i 4 kap. 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900) inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, även om ärendet har påbörjats före den 2 augusti 2021. Enligt punkt 4 ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas om de leder till en lindrigare påföljd.