Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Denna författning innehåller bestämmelser om − socialnämndens ansvar för planering och styrning (2 kap.), − kompetens för uppgifter inom socialtjänsten (3 kap.), − socialnämndens utredning av våldsutsatta vuxna (4 kap.), − socialnämndens utredning av våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld (5 kap.), − socialnämndens insatser (6 kap.), − hälso- och sjukvårdens ansvar (7 kap.), och − tandvårdens ansvar (8 kap.).

Dessa föreskrifter ska tillämpas av socialnämnder och vårdgivare i deras arbete med våld i nära relationer.

Föreskrifterna i 1–6 kap. ska gälla för verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453).

HSLF-FS 4 § Föreskrifterna i 1 och 7 kap. ska gälla för verksamhet som om- 2022:39 fattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Föreskrifterna i 1 och 8 kap. ska gälla för verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125).

I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med

våldsutsatta barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående barn som bevittnat våld barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående

våldsutövare barn och vuxna som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst ansvarar för att det finns de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller kraven som ställs i det följande. Ytterligare bestämmelser om rutiner finns i 2 kap. för socialtjänsten, i 7 kap. för hälso- och sjukvården och i 8 kap. för tandvården.

SOCIALTJÄNST

Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare samt beskriva när och hur målen ska uppnås.

Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ska ligga för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare.

Om socialnämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) till någon annan verksamhet , ska nämnden fastställa hur den ska kontrolleras och följas upp.

Socialnämnden ska fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka 1. våldsutsatta som behöver stöd och hjälp, 2. barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp, och 3. våldsutövare som behöver insatser för att ändra sitt beteende.

Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur information om att ett barn kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld ska föras vidare till den del av verksamheten som har ansvaret för att utreda barnets behov.

Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur barn ska tas om hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder har avlidit till följd av våld.

Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras.

Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare svarar mot behoven i kommunen.

Allmänna råd För att kunna göra denna analys bör socialnämnden fortlöpande kartlägga förekomsten av våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare i kommunen genom att bl.a. − gå igenom dokumentationen i pågående ärenden, − hämta in uppgifter från lokal eller officiell statistik, och − hämta in uppgifter om förekomsten av våldsutsatta och barn som bevittnat våld från hälso- och sjukvården, myndigheter och organisa tioner.

Socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera personer i en familj, ska samtliga insatser samordnas. Vid samordningen ska behovet av trygghet och säkerhet hos de våldsutsatta och de barn som bevittnat våld beaktas. Skyldigheten att samverka gäller med beaktande av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och tyst nadsplikt i socialtjänstlagen (2001:453).

Socialnämnden ska samverka externt med berörda verksamheter, myndigheter och organisationer för att skapa förutsättningar för att samordna de olika aktörernas insatser och åtgärder så att de inte motverkar varandra. Om insatser och åtgärder riktar sig till flera personer i en familj, ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna

samtliga insatser och åtgärder. Vid samordningen ska behovet av trygg- HSLF-FS het och säkerhet hos de våldsutsatta och de barn som bevittnat våld 2022:39 be aktas. Skyldigheten att samverka gäller med beaktande av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och tyst nadsplikt i socialtjänstlagen (2001:453).

Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga.

När en person har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården finns det bestämmelser i 2 kap. 7 § social tjänstlagen (2001:453) om att kommunen tillsammans med regionen ska upprätta en individuell plan.

Bestämmelser om när socialnämnden utan hinder av sekretess får lämna uppgifter till bl.a. Polismyndigheten gällande misstanke om, förebyggande av eller ingripande mot brott finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om att socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan motsvarande utbildning för att utföra vissa uppgifter i socialtjänsten som gäller barn och unga finns i 3 kap. 3 a–c §§ socialtjänstlagen (2001:453).

I en utredning som gäller en våldsutsatt vuxen ska socialnämnden göra en bedömning av risken för att den vuxna kommer att utsättas för ytterligare våld. Vid behov ska en ny bedömning göras.

Allmänna råd Socialnämnden bör som en del av riskbedömningen använda en standardiserad bedömningsmetod.

Socialnämnden bör med samtycke från den våldsutsatta ta del av HSLF-FS polisens bedömning av risken för fortsatt våld. Nämnden bör även 2022:39 delge polisen sin riskbedömning, om det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Enligt 11 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

I en utredning som gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld ska socialnämnden göra en bedömning av risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Vid behov ska en ny bedömning göras.

HSLF-FS Allmänna råd

Socialnämnden ska erbjuda en våldsutsatt vuxen insatser, akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i den vuxnas behov av skydd, stöd och hjälp. Nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas.

Allmänna råd Socialnämnden bör bl.a. kunna erbjuda den våldsutsatta vuxna − information och råd, − stödsamtal, − hjälp att ordna stadigvarande boende, − stöd i föräldraskap, − förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, − hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården, och − hjälp vid kontakt med andra myndigheter, som t.ex. Polis myndigheten och Skatteverket.

Socialnämnden ska vid behov erbjuda en våldsutsatt vuxen stöd och hjälp i form av ett lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den vuxnas behov av skydd med utgångspunkt i nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen.

Allmänna råd Om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende, bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Boendet som erbjuds den våldsutsatta bör vara lämpligt för eventuellt medföljande barn, oavsett ålder och kön. I boendet bör det finnas personal med kunskap om barns behov.

Socialnämnden ska erbjuda ett våldsutsatt barn och ett barn som bevittnat våld insatser, akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i barnets behov av 1. skydd, 2. råd och stöd, och 3. vård och behandling.

Nämndens utredning, inklusive den aktuella riskbedömningen, ska ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas.

Allmänna råd Socialnämnden bör kunna erbjuda barnets föräldrar och andra till barnet närstående råd och stöd med utgångspunkt i barnets behov.

Enligt 5 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) hör till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. När socialnämnden fullgör uppgiften ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och dennes närstående.

Socialnämnden ska efter en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) erbjuda en våldsutövare insatser med utgångspunkt i dennes förutsättningar och behov.

HSLF-FS Allmänna råd

Vårdgivaren ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld.

Vårdgivaren ska fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård.

Vårdgivaren ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld.

Vårdgivaren ska fastställa rutiner för hur barns behov av information, råd och stöd enligt 5 kap. 7 § första stycket 4 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och 6 kap. 5 § andra stycket 4 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska beaktas.

Bestämmelser om att vårdgivaren ska säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal om en patient har skyddade person uppgifter finns i 5 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Vårdgivaren ska samverka för att samordna sina åtgärder så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder riktar sig till flera personer i en familj, ska samtliga åtgärder samordnas. Vid samordningen ska behovet av trygghet och säkerhet hos de våldsutsatta och de barn som bevittnat våld beaktas. Skyldigheten att samverka gäller med beaktande av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och tyst nadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Vårdgivaren ska samverka externt med berörda verksamheter, myndigheter och organisationer för att skapa förutsättningar för att samordna de olika aktörernas åtgärder och insatser så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder och insatser riktar sig till flera personer i en familj, ska vårdgivaren även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga åtgärder och insatser. Vid samordningen ska behovet av trygghet och säkerhet hos de våldsutsatta och de barn som be vittnat våld beaktas. Skyldigheten att samverka gäller med beaktande av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och tyst nadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Vårdgivaren ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga.

När en person har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten finns det bestämmelser i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) om att regionen tillsammans med kommunen ska upprätta en individuell plan.

Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att personen är våldsutsatt, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdpersonalen frågar den vuxna i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen.

HSLF-FS Om misstanken om våld eller andra övergrepp kvarstår, ska vård- 2022:39 givaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen 1. beaktar vilka behov den vuxna kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet, 2. informerar om möjligheten till vård inom hälso- och sjukvården, stöd och hjälp från socialtjänsten samt kontakt med frivilligorganisa tioner, 3. hjälper den vuxna att få kontakt med socialtjänsten om denne samtycker till det, och 4. tar reda på om det finns barn i den vuxnas familj och gör anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) vid misstanke om att barnet eller barnen far illa.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i patientjournalen dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av det som anges i första stycket och andra stycket 1–3 samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att den vuxna är våldsutsatt.

Av 5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår det att ett barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.

Om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet är våldsutsatt eller bevittnat våld, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen 1. beaktar vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet, 2. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), 3. ställer frågor till medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, om det är möjligt utan att det innebär risk för barnet, och 4. frågar barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i patientjournalen dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av det som anges i första stycket 1–4 samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att barnet är våldsutsatt eller bevittnat våld.

Bestämmelser om när hälso- och sjukvården utan hinder av sekretess eller tystnadsplikt får lämna uppgifter till bl.a. Polismyndigheten finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och patientsäkerhetslagen (2010:659).

TANDVÅRD

Vårdgivaren ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld.

Vårdgivaren ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld.

Bestämmelser om att vårdgivaren ska säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal om en patient har skyddade person uppgifter finns i 5 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Bestämmelser om när tandvården utan hinder av sekretess eller tystnadsplikt får lämna uppgifter till bl.a. Polismyndigheten finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och patientsäkerhetslagen (2010:659).

1. Denna författning träder i kraft den 1 november 2022. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer.

Socialstyrelsen

OLIVIA WIGZELL

Shriti Radia