HVMFS 2017:20

Vattenmyndigheten ska tillämpa dessa föreskrifter då myndigheten utför och redovisar uppgifter om ytvattenförekomster enligt 3 kap. 1 och 2 §§, hur kvalitetskraven ska bestämmas enligt 4 kap. 3–4 a §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) samt redovisar sådana uppgifter enligt 9 kap. 2 § samma förordning. (HVMFS 2019:24)

Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten om inte annat anges i 3 § i detta kapitel.

(HVMFS 2019:24)

I dessa föreskrifter avses med

Betydande påverkan: den påverkan från mänsklig verksamhet som, ensam eller tillsammans med övrig påverkan, kan ha sådan effekt på status eller potential att den kan medföra att en ytvattenförekomst riskerar att inte uppfylla kvalitetskrav enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660). (HVMFS 2019:24)

Geografisk databas: databas som lagrar digitala geografiska data.

GIS: Geografiska informationssystem, informationssystem som hanterar geografiska data.

Lydelse enligt HVMFS 2019:24.

Konsoliderad elektronisk Riskbedömning: bedömning, i enlighet med bilaga II avsnitt 1.5 andra stycket i utgåva. direktiv 2000/60/EG, av om ytvattenförekomsten riskerar att inte uppfylla Uppdaterad 2020-01-01 kvalitetskrav enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660). (HVMFS

2019:24)

Statusklass: den status ytvattenförekomsten bedöms ha enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Unik identitet: identitet som är unik, d.v.s. inte används för något annat ändamål, och som inte bör vara informationsbärande samt kan användas för att knyta information till ett objekt t.ex. en ytvattenförekomst.

Ytvattenkategori: en sjö, ett vattendrag, ett kustvattenområde eller ett vatten i övergångszon.

Vattenmyndigheten ska tillse att ytvattenförekomster delas in i relevant skala. Sjöarnas, vattendragens, kustvattnens och vattnen i övergångszons fysiska struktur utgör huvudkriterium för indelning av ytvattenförekomster. Ytvattenförekomster ska delas in enligt kriterierna nedan: – Sjöar större än eller lika med 0,5 km² och vattendrag med tillrinningsområde större än eller lika med 10 km² utgör grunden för identifieringen av ytvattenförekomster. – Vattendrag med mindre tillrinningsområde än 10 km² kan utgöra egna ytvattenförekomster om de ligger nedströms ett vattendrag med större tillrinningsområde än 10 km² eller om vattendraget är beläget nedströms en sjö (större än 0,5 km²). Detta för att bibehålla ett sammanhängande hydrografiskt nätverk. – Ytvattenförekomster för kustvatten och vatten i övergångszon skapas utifrån Havsområdesregistret (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) i de vatten som finns från kusten till en nautisk mil utanför baslinjen. – Ytvattenförekomster för havsområden (utsjöområden) skapas utifrån Havsområdesregistret (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) mellan 1 och 12 nautiska mil utanför baslinjen, för varje vattendistrikt. – En stor ytvattenförekomst kan delas upp utifrån väsentliga skillnader i statusklass och påverkan endast om ytvattenförekomsten inte blir föremål för fragmentering. – Två eller flera små ytvattenförekomster kan slås samman till en större ytvattenförekomst utifrån likheter i statusklass och påverkan.

Vattenmyndigheten ska uppdra åt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut att för utpekade ytvattenförekomster tilldela och lagra identiteter enligt nedan: – En universellt unik identitet (UUID) som utgörs av siffror och bokstäver framför vilket ett för Sverige kännetecknande prefix sätts vid rapportering till EU. – Ett för Sverige gällande VattenID som utgörs av en ej informationsbärande 8-siffrig identitet med prefixet WA. – Vid uppdelning av en utpekad ytvattenförekomst i två eller flera delar, sammanslagning av flera utpekade ytvattenförekomster till en ny ytvattenförekomst samt vid utpekande av ny ytvattenförekomst ska de nybildade ytvattenförekomsterna få nya identiteter enligt denna paragraf.

Konsoliderad elektronisk

Vattenmyndigheten ska tillse att ytvattenförekomster ges en typtillhörighet

utgåva.

för sjöar och vattendrag respektive kustvatten enligt tabell 1-3 nedan. I bilaga 1 till Uppdaterad 2020-01-01 dessa föreskrifter anges de limniska vattentypsregionerna inom vilka en indelning av typtillhörighet ska göras enligt denna paragraf. Kustvattentyperna och deras utbredning anges i bilaga 2. Vid behov kan en ytvattenförekomst bli föremål för tilldelning av ny typtillhörighet.

Tabellerna 1–2 nedan anger de kriterier som ska tillämpas vid typindelningar av sjöar respektive vattendrag. De beteckningar som anges i parantes vid varje kriterium ska anges som index. Detta index utgör typtillhörighet för en sjö eller ett vattendrag. Exempel; en sjö belägen i södra Sverige med medeldjup under 3 meter och med låg alkalinitet och låg humushalt anges med typbeteckningen 1GLK.

Tabell 1. Indelningskriterier för typtillhörighet, sjöar

Vattenmyndigheten ska först identifiera typ och omfattning av mänsklig verksamhets påverkan och bedöma vilken eller vilka ytvattenförekomster som kan påverkas. Vattenmyndigheten ska därefter beskriva och dokumentera den betydande mänskliga påverkan som ytvattenförekomsten är eller kan komma att bli utsatt för i enlighet med 9 § dessa föreskrifter samt bilaga II avsnitt 1.4 i direktiv 2000/60/EG, enligt följande indelning: 1. punktkällor för föroreningar, 2. diffusa föroreningskällor, 3. vattenuttag, 4. flödesreglering, 5. morfologiska förändringar, 6. annan betydande mänsklig påverkan, 7. markanvändning. För berörd ytvattenförekomst eller berörda ytvattenförekomster ska avseende betydande påverkanskällor dokumenteras geografiskt läge, verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen (2013:251), verksamhet enligt bilaga I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG samt unik identitet om vedertagen sådan finns. I dokumenteringen ska det framgå till vilka ytvattenförekomster det i betydande mängd släpps ut eller tillförs ämnen och ämnesgrupper som är upptagna i tabell 1 i bilaga 2 och tabell 1 i bilaga 5 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt till vilka ytvattenförekomster det släpps ut eller tillförs ämnen och ämnesgrupper som är upptagna i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. (HVMFS 2019:24)

Den nationella planen enligt 11 kap. 28 § miljöbalken är, enligt 25 och 26 §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter, vägledande och ska främja att relevanta delar av vattenmyndighetens arbete bedrivs med den prioriteringsordning som behövs för att genomföra planen. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska preliminärt identifiera en ytvattenförekomst som kraftigt modifierad enligt 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) om en bedömning visar att 1. ytvattenförekomsten omfattas av en sådan betydande mänsklig påverkan som utgörs av vattenuttag, flödesreglering eller morfologiska förändringar enligt 8 § första stycket 3–5 (påverkansanalys), 2. ytvattenförekomsten riskerar att inte nå god ekologisk status enligt 4 kap. 4 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) till följd av hydromorfologiska förändringar (riskbedömning) och 3. ytvattenförekomsten har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt till följd av mänsklig verksamhet.

Vattenmyndigheten ska bedöma att ytvattenförekomsten har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt om Konsoliderad elektronisk 1. både kvalitetsfaktorn hydrologisk regim alternativt hydrografiska villkor utgåva. och kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd kan antas vara otillfredsställande eller Uppdaterad 2020-01-01 dålig enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och 2. ovan nämnda kvalitetsfaktorer är permanent försämrade till följd av mänsklig verksamhet. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska, utöver de fall som anges i 8 b §, preliminärt identifiera en ytvattenförekomst som kraftigt modifierad enligt 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) om en utredning och en bedömning visar att ytvattenförekomsten har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt med utgångspunkt i att 1. kvalitetsfaktorn hydrologisk regim alternativt hydrografiska villkor kan antas vara måttlig, otillfredsställande eller dålig enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd kan antas vara måttlig, otillfredsställande eller dålig enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och 2. ovan aktuella kvalitetsfaktorer är permanent försämrade till följd av mänsklig verksamhet. (HVMFS 2019:24)

När vattenmyndigheten har identifierat en ytvattenförekomst som preliminärt kraftigt modifierad ska vattenmyndigheten identifiera och redogöra för 1. den betydande negativa påverkan på den specificerade vattenanvändningen eller miljön i stort enligt 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) beaktat nationell, regional eller lokal skala samt

2. vilka hydromorfologiska förändringar som behövs för att Konsoliderad elektronisk ytvattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status och om dessa förändringar utgåva. innebär en betydande negativ påverkan på den specificerade vattenanvändningen Uppdaterad 2020-01-01 eller miljön i stort. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska, efter att stegen i 8 b–d §§ i dessa föreskrifter genomförts, förklara en ytvattenförekomst som kraftigt modifierad om förutsättningarna i 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) är uppfyllda. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska förklara en ytvattenförekomst som konstgjord om den har skapats genom mänsklig verksamhet och förutsättningarna i övrigt i 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) är uppfyllda. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska tillse att en konstgjord eller kraftigt modifierad ytvattenförekomst tilldelas den ytvattenkategori som ytvattenförekomsten bäst stämmer överens med. Vattenmyndigheten ska, enligt 2 kap. 6–8 §§ Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, bedöma den konstgjorda eller den kraftigt modifierade ytvattenförekomstens ekologiska potential. (HVMFS 2019:24)

Finner vattenmyndigheten att det inte finns grund för en ytvattenförekomst att vara förklarad som konstgjord eller kraftigt modifierad ska vattenmyndigheten bedöma ytvattenförekomsten som en naturlig ytvattenförekomst. (HVMFS

2019:24)

Vattenmyndigheten ska göra resultaten av bedömningarna som är genomförda enligt 8 b–8 h §§ tillgängliga i av Havs- och vattenmyndigheten angiven databas. Vattenmyndigheten ska med hänsyn till de krav som ställs 2 kap. 4 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) sammanfatta och presentera informationen på ett lättförståeligt sätt. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska för varje ytvattenförekomst bedöma om den på grund av effekterna av mänsklig verksamhets betydande påverkan, identifierad enligt 8 §, riskerar att inte uppfylla kvalitetskrav enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Vid riskbedömningen ska vattenmyndigheten utgå från typ och omfattning av mänsklig verksamhets betydande påverkan, ytvattenförekomstens känslighet, samt all annan relevant information inbegripet miljöövervakningsdata. Modellerade uppgifter får användas. Vattenmyndigheten ska även för de ämnen som avses i 15 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2015:26) om övervakning av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) identifiera för vilka ytvattenförekomster det finns en risk för att halterna i sediment och biota ökar signifikant. Vattenmyndigheten ska för berörd ytvattenförekomst eller berörda ytvattenförekomster avseende betydande påverkanskällor dokumentera typ och omfattning. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska se till att det för varje vattendistrikt görs en utgåva. ekonomisk analys av vattenanvändningen enligt 3 kap. 1 § första stycket 3 Uppdaterad 2020-01-01 vattenförvaltningsförordningen (2004:660). (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska tillse att register över skyddade områden enligt 3 kap. 2 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) innehåller data som beskriver områdets geografiska avgränsning, i standardiserat GIS-format, och som anger dess unika identitet där sådan finns. Register enligt första stycket ska även innehålla uppgift om områdets namn, enligt vilket eller vilka EU-direktiv området är utpekat, svensk lagstiftning som skyddar området samt syftet med skyddet. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska sammanställa register över utsläpp och spill enligt 3 kap. 2 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) för varje vattendistrikt. Registret ska åtminstone innehålla uppgifter som samlats in i enlighet med 8 § för de ämnen och ämnesgrupper som är upptagna i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Registret ska även ange koncentrationer i sediment och biota där sådan information finns samt kartor där sådana finns.

(HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska tillse att en för vattenförvaltningsarbetet upprättad nationell geografisk databas över ytvattenförekomster tillgängliggörs och hålls uppdaterad. Ytvattenförekomsterna ska vara i relevant skala, uppdelade på olika ytvattenkategorier som inte överlappar varandra. Nätverksbildad geometri ska kunna levereras separat. Den geografiska databasen ska kunna levereras i standardiserade överföringsformat.

Ytvattenförekomsterna ska hållas uppdaterade med åtminstone följande attribut; Identiteter enligt 5 §, distriktskod, identitet för delavrinnings- respektive huvudavrinningsområde, kategorikod, typtillhörighet, typ och omfattning av betydande påverkan enligt 8 och 8 b §§, riskbedömning enligt 9 §, uppgift om ytvattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad samt unik identitet där sådan finns på skyddat område. (HVMFS 2019:24)

Det ska via den unika identiteten för ytvattenförekomsten vara möjligt att spåra underlag och bedömningar som har legat till grund för den information som ingår i de underlag som redovisas till Havs- och vattenmyndigheten enligt 9 kap. 2 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Uppdateringar och korrigeringar av data, underlag och bedömningar ska utföras utan att ursprungliga data om ytvattenförekomsten förloras. Det ska tydligt framgå att data har ändrats, vilken myndighet som har utfört ändringen och datum då ändringen skett. (HVMFS 2019:24)

Vattenmyndigheten ska till Havs- och vattenmyndigheten kunna tillhandahålla de uppgifter som ska dokumenteras enligt 5–14 §§ i den utsträckning uppgifterna inte regleras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna

råd (HVMFS 2015:34) om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten Konsoliderad elektronisk enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660). utgåva. Uppdaterad 2020-01-01 17 § Uppgifterna i 16 § ska kunna lämnas till Havs- och vattenmyndigheten i digitalt format eller i den eller de databaser som används för att hantera uppgifterna.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2018.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2020. (HVMFS 2019:24)

Bilaga 1

Konsoliderad elektronisk Kriterier för indelning av limniska vattentypsregioner utgåva. Uppdaterad 2020-01-01 Som gräns mellan södra och norra Sverige används breddgrad 60 grader nord som skiljegräns i de västra delarna av landet tills denna breddgrad når Dalälvens avrinningsområde för att därifrån följa sydgränsen av avrinningsområdet till kusten.

Konsoliderad elektronisk

utgåva. Kustvattentyperna och deras utbredning

Uppdaterad 2020-01-01

Typindelning av Sveriges kustvatten