Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (2011:2) om häkte

1 kap. Inledande bestämmelser

Allmänna råd

Kontroll av att den som är häktad är rätt person sker normalt genom att polisen bekräftar den häktades identitet. Kontroll av att annan som ska tas in i häkte är rätt person kan ske genom identitetshandling, i register eller genom att kriminalvårdstjänsteman eller annan myndighetsperson styrker att det är fråga om rätt person. Intagning kan ske även om det inte helt går att säkerställa att det är rätt person som tas in, om det ändå framstår som sannolikt att så är fallet. I sådant fall måste det rätta förhållandet snarast styrkas. Behovet att kontrollera grunden för frihetsberövandet kvarstår även efter att en person har tagits in i häkte. Uppstår tveksamhet om huruvida den intagne får hållas fortsatt frihetsberövad, behöver förundersökningsledaren eller domstolen

genast kontaktas. Sådan tveksamhet kan t.ex. föreligga om tidsfristen för att ompröva ett frihetsberövande har passerat, utan att Kriminalvården fått någon information om hur processen fortskrider. Det kan också föreligga sådan tveksamhet när ett beslut om häktning i den misstänktes utevaro verkställts och häktningsförhandling därefter inte hållits inom föreskriven tid.

Allmänna råd till 3 § häktesförordningen (2010:2011)

Den intagnes rätt att underrätta närstående om var han eller hon befinner sig i anslutning till att han eller hon tas in i häkte eller flyttas från ett häkte till ett annat bör normalt omfatta en person. Hänsyn till brottsoffer eller ett kontaktförbud kan utgöra särskilda skäl mot att medge en intagen rätt att meddela en viss närstående. Utan att det uttryckligen följer av häktesförordningen bör även den som är intagen på grund av misstanke om brott ges möjlighet att underrätta närstående om var han eller hon befinner sig i anslutning till att han eller hon tas in i häkte eller flyttas från ett häkte till ett annat. Innan en sådan underrättelse lämnas behöver det kontrolleras om det finns något hinder mot att underrättelsen lämnas, t.ex. om undersökningsledaren har fattat beslut om att skjuta upp en underrättelse enligt 24 kap. 21 a § rättegångsbalken, den intagne har restriktioner enligt 6 kap. häkteslagen (2010:611) som hindrar underrättelsen eller det finns ett kontaktförbud gentemot den person som den intagne vill underrätta.

3 kap. Besök och andra kontakter