Luftfartsstyrelsens föreskrifter om instrumentflygprocedurer och höjdmätarinställning, LFS 2007:24

Dessa föreskrifter skall tillämpas vid flygning enligt instrumentflygreglerna (IFR-flygning). De skall också tillämpas för höjdmätarinställning vid flygning enligt visuellflygreglerna (VFR-flygning) som utförs på bestämda marschhöjder enligt BCL-T. Föreskrifterna skall tillämpas vid flygning 1. med svenskregistrerade luftfartyg, och 2. med utlandsregistrerade luftfartyg som används av en svensk tillståndsinnehavare.

I dessa föreskrifter avses med AIP: (Aeronautical Information Publication) publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig information av betydelse för luftfarten ATS: (Air Traffic Services) sammanfattande begrepp för flygkontrolltjänst ATC, flygrådgivningstjänst, flyginformationstjänst och alarmeringstjänst luftfartyg: anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot jordytan MSL: (Mean Sea Level) havsytans medelnivå plané: ett luftfartygs sjunkande QFE: lufttryck vid flygplatsens höjd över havet (eller vid banans tröskel) QNH: beräknat lufttryck som ger höjd över havsytans medelnivå inom ett visst definierat område.

IFR-flygning skall utföras enligt de instrumentflygprocedurer som är fastställda av den stat i vilken flygplatsen är belägen. Andra instrumentflygprocedurer får tillämpas

endast om de har godtagits av Luftfartsstyrelsen och om det krävs har godkänts av den stat i vilken flygplatsen är belägen.

Med fastställda instrumentflygprocedurer avses här sådana procedurer för start, stigning, inflygning och avbruten inflygning samt för flygning i väntlägen som är utformade enligt PANS-OPS (ICAO Doc 8168-OPS/611,VOL II, 5th edition 2006, inkl alla ändringar till och med nr 1) eller US TERPS, publicerade i statens AIP eller fastställda på annat sätt, exempelvis genom skrivelse till en enskild operatör.

IFR-flygning skall utföras enligt de operativa förutsättningar som är förenade med konstruktionsmetoden för instrumentflygprocedurerna enligt ICAO Doc 8168- OPS/611, VOL I, 5th edition 2006, inkl alla ändringar till och med nr 1 respektive US TERPS samt de eventuella begränsningar som kan vara föreskrivna för en enskild procedur.

Toleranskontroll av höjdmätare skall utföras av piloten före varje flygning där aktuellt lufttrycksvärde kan erhållas. Flygningen får inte påbörjas om toleransgränserna överskrids för den eller de höjdmätare som erfordras för flygningens genomförande. Om höjdmätarens avvikelse ligger inom nedan angivna toleranser, skall man bortse från avvikelsen.

Toleranskontrollen skall utföras på ett av följande sätt: 1. QNH-inställning — Med höjdmätarens tryckskala inställd på rådande QNHvärde skall höjdmätaren visa uppställningsplatsens höjd över havet (elevation) plus höjdmätarens höjd över uppställningsplatsen, med en tolerans av +/-60 fot (+/-20 meter) för höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–30000 fot (0– 9000 meter) respektive +/-80 fot (+/-25 meter) för höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–50000 fot (0–15000 meter). 2. QFE-inställning — Med höjdmätarens tryckskala inställd på rådande QFE-värde med luftfartyget uppställt på plats med känd höjd över havet (elevation) skall höjdmätaren visa egen höjd över det mot QFE-värdet svarande referensplanet, med en tolerans av +/-60 fot (+/-20 meter) för höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–30000 fot (0–9000 meter) respektive +/-80 fot (+/-25 meter) för höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–50000 fot (0–15000 meter).

Toleransen +/-60 fot (+/-20 meter) för höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–30000 fot (0-9000 meter) respektive +/-80 fot (+/-25 meter) för höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–50000 fot (0–15000 meter) är godtagbar för flygplatser, belägna på höjder över havet (elevations) upp till 3500 fot (1050 meter) standardatmosfärtryck.

Tabellen visar tillåten tolerans vid olika flygplatshöjder, när atmosfärtrycket vid flygplatsen är lägre än standardatmosfärtrycket, dvs. ned till ett QNH-värde av 950 hPa. Andra kolumnen avser höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–30000 fot och tredje kolumnen gäller för höjdmätare kalibrerade inom mätområdet 0–50000 fot.

Meddelat QNH-värde skall ställas in på höjdmätarens tryckskala.

Under stigning till eller flygning på genomgångshöjden skall flyghöjden uttryckas i höjd över havet (QNH). Flyghöjden får dock uttryckas i flygnivå även under genomgångshöjden vid stigning till en höjd ovanför genomgångshöjden under förutsättning att ingen höjdbegränsning uttryckt i höjd över havet (QNH) är meddelad eller förutsedd. Tillämpningen av detta förfarande förutsätter att det inte strider mot föreskrifter som kan gälla för flygning inom annan stat samt att piloten på begäran av ATS skall kunna uttrycka sin flyghöjd i höjd över havet (QNH).

Senast då genomgångshöjden passeras skall flyghöjden uttryckas i flygnivå.

Efter start från en flygplats där genomgångshöjden ej är fastställd gäller följande: 1. Flyghöjden vid IFR-flygning under stigning skall uttryckas i höjd över havet (QNH) så länge detta erfordras med hänsyn till hindersituationen. Därefter skall flyghöjden uttryckas i flygnivå. 2. Flyghöjden vid VFR-flygning skall följa föreskrifterna i BCL-T.

Under plané ovanför genomgångsnivån skall flyghöjden uttryckas i flygnivå. Efter passage av genomgångsnivån skall flyghöjden uttryckas i höjd över havet (QNH). Flyghöjden får dock uttryckas i höjd över havet (QNH) även ovanför genomgångsnivån om planflykt ovanför genomgångshöjden inte är meddelad eller förutsedd.

Dessa föreskrifter är inte avsedda att förhindra användning av QFE-inställning för kontroll av hinderfrihet under slutlig inflygning.

Under plané där genomgångsnivå inte är fastställd skall föreskrifterna i BCL-T följas för såväl IFR- som VFR-flygning.

För avbruten inflygning gäller 10-16 §§ i tillämpliga delar.

Nedanstående värden i tabell 1 och 2 skall adderas till fastställda höjder över flygplats eller MSL. Tabell 1. Värden som skall adderas till fastställda höjder över flygplats eller MSL

Lägsta tillåtna flyghöjder skall bestämmas alternativt beräknas. Dessa värden för lägsta säkra flyghöjd skall korrigeras när den omgivande temperaturen avviker från standardatmosfären på ett sådant sätt att korrektionen är större än 20 % av tillämplig hinderfrihet.

Korrektionerna för temperaturer som är lägre än standardatmosfärens skall göras med 4 % per 10 grader C avvikelse. Då temperaturen är lägre än –15 grader C skall korrektionerna ske med användning av tabellerna ovan eller enligt den formel som återfinns i ICAO Doc 8168 (PANS-OPS), Vol I, 5th edition, inkl alla ändringar till och med nr 1. Den temperatur skall användas som gäller på platsen där lufttrycket som används för höjdmätarinställning har uppmätts.

När temperaturkorrigering påverkar klarerade höjder skall befälhavaren informera flygtrafikledningen (ATS).

Befälhavaren är ansvarig för att tillräcklig hinderfrihet upprätthålls utom vid IFRflygning under radarledning.

Luftfartsstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.