Nya skatteregler för försäkringsföretag
Lagrådsremiss
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 10 juni 2010
Anders Borg
Linda Haggren (Finansdepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Enligt gällande rätt inkomstbeskattas en understödsförening bara för inkomst på grund av innehav av en sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamheten. Föreningen är dock skattskyldig till avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet som en understödsförening beskattas som en sådan. Regeringen har i lagrådsremissen En ny försäkringsrörelselag föreslagit ändrade regler för bl.a. understödsföreningar. Där föreslås att namnet understödsförening utmönstras och ersätts med försäkringsförening. Vidare föreslås att föreningarna ska tillämpa lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om inget annat anges. Det föreslås även att förbudet mot affärsmässig verksamhet slopas och att föreningarna ska få bedriva motsvarande verksamhet inom livförsäkring och skadeförsäkring som försäkringsbolagen. I denna lagrådsremiss lämnas förslag på de ändringar i skattelagstiftningen som föranleds av förslaget om ny försäkringsrörelselag. Eftersom försäkringsföreningarna föreslås få likartade verksamhetsbetingelser som försäkringsbolagen föreslås i denna lagrådsremiss att skattereglerna ändras så att beskattningen av försäkringsföreningarna blir densamma som för försäkringsbolagen såvida inte avvikelse är motiverat med hänsyn till föreningarnas associationsrättsliga särart. Detta sker genom att försäkringsföreningar som bedriver livförsäkringsverksamhet inordnas under den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Härigenom blir de särskilda bestämmelserna om livförsäkringsföretag tillämpliga på dessa föreningar. Andra försäkringsföreningar kommer att räknas som skadeförsäkringsföretag och ska till-
lämpa de särskilda reglerna för dessa företag. I övrigt föreslås att försäkringsföreningarna skatterättsligt likställs med ekonomiska föreningar. Försäkringsbolag kan vara antingen försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag. Genom den nya försäkringsrörelselagen slås fast att för försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Därför kommer det inte längre att vara nödvändigt att ha en särskild bestämmelse som skatterättsligt likställer dem med aktiebolag. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås vidare att de ömsesidiga försäkringsbolagen ges utökade möjligheter till extern kapitalanskaffning genom att regler om förlagsinsatser, vinstandels- och kapitalandelslån görs tillämpliga på bolagen. Med anledning härav föreslås i denna lagrådsremiss ändringar i reglerna om förlagsinsatser, vinstandels- och kapitalandelslån så att dessa även blir tillämpliga på ömsesidiga försäkringsföretag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. Äldre föreskrifter ska dock fortfarande gälla för understödsföreningar som övergångsvis är registrerade enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar.
1 Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 4. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
2 Lagförslag
2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 7 kap. 19 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 4 och 4 b §§, 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 §, 28 kap. 10 §, 33 kap. 10 §, 39 kap. 2, 4, 9 och 13 d §§, 40 kap. 5 §, 48 kap. 6 a, 6 b och 28 §§ samt 58 kap. 15 § ska ha följande lydelse.
2 kap.
4 §
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Europabolag och försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag. | Europabolag räknas som aktiebolag. |
4 b §
| Europakooperativ och europe- | Europakooperativ , europeiska |
iska grupperingar för territoriellt grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) räknas som samarbete (EGTS) och försäkekonomiska föreningar. ringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar.
16 kap.
8 § Utgifter som ett aktiebolag har i Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvalt- andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband ekonomisk förening eller ett ömsemed förändring av föreningens sidigt försäkringsföretag har i sammedlems- och förlagsinsatser samt band med förändring av dess medandra utgifter för föreningens för- lems- och förlagsinsatser samt valtning ska dras av. andra utgifter för dess förvaltning ska dras av.
24 kap.
5 § Ett svenskt aktiebolag eller en Ett svenskt aktiebolag , en svensk svensk ekonomisk förening som ekonomisk förening eller ett har tagit upp ett vinstandelslån, får svenskt ömsesidigt försäkringsfödra av vinstandelsräntan bara i den retag som har tagit upp ett vinstan-
1 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse 2009:721. 5
utsträckning som följer av 6–10 §§. delslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6–10 §§. Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta. För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten.
28 kap.
10 § I fråga om fondförsäkringar som I fråga om fondförsäkringar klass avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3 III som avses i 2 kap. 12 § försäkförsäkringsrörelselagen (1982:713) ringsrörelselagen (2011:000) och och andra avgiftsbaserade utfästel- andra avgiftsbaserade utfästelser, ser, får avdrag som beräknas enligt får avdrag som beräknas enligt 8 § 8 § göras med högst ett belopp som göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. än sådan som avses i den lagen.
33 kap.
10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser – statlig inkomstskatt, – kommunal inkomstskatt, – egenavgifter, – avkastningsskatt enligt 2 § 5 – avkastningsskatt enligt 2 § förlagen (1990:661) om avkastnings- sta stycket 4 lagen (1990:661) om skatt på pensionsmedel, avkastningsskatt på pensionsmedel, – särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, – statlig fastighetsskatt, – kommunal fastighetsavgift, – mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483), – avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och – skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
39 kap.
2 § Med livförsäkringsföretag avses 1. livförsäkringsbolag enligt 1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen ( 1982:713 ), och ( 2011:000 ) samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och 6
2. utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Med skadeförsäkringsföretag Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. livförsäkringsföretag. Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1.
4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till för- och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshän- säkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivför- seende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och säkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 I b och IV som avses i 2 kap. 11 § samt 3 b § första stycket 1 b första stycket och 12 § försäkoch 4 försäkringsrörelselagen ringsrörelselagen ( 2011:000 ). För ( 1982:713 ). För dessa inkomster, dessa inkomster, premier och utpremier och utgifter gäller i stället gifter gäller i stället 6–9 §§. 6–9 §§.
9 § Med utjämningsfond avses en Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka för- får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen luster i själva försäkringsrörelsen och – efter det att sådan förlust- och – efter det att sådan förlusttäckning har skett – förluster i när- täckning har skett – förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till ingsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bo- den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra lagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesi- avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av diga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen ( 1982:713 ) försäkringsrörelselagen ( 2011:000 ) ska detta framgå av bolagets stad- ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. gar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt.
13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som 1. grupplivförsäkringar, eller 2. sådana sjuk- och olycksfalls- 2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i försäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i – 2 kap. 3 a § första stycket 1 och – 2 kap. 11 § första stycket, och 2 , och – 2 kap. 3 b § första stycket 1 b – 2 kap. 12 § försäkringsrörelseoch 4 försäkringsrörelselagen lagen ( 2011:000 ). ( 1982:713 ). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6–9 §§.
40 kap.
5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt – 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), – 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, – 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), – 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) – 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om om medlemsbanker, medlemsbanker, eller – 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller – 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.
48 kap.
6 a § Kapitalvinst som uppkommer då Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 19 kap. ett aktiebolag avyttrar egna aktier 13 § aktiebolagslagen (2005:551) ska inte tas upp om 19 kap. 13 § eller 6 a kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) gäller försäkringsrörelselagen (1982:713) för bolaget . Detsamma gäller för avyttrar egna aktier ska inte tas vinst då bolaget utfärdar eller avyttupp. Detsamma gäller för vinst då rar optioner, terminer eller liknande bolaget utfärdar eller avyttrar op- instrument vars underliggande tilltioner, terminer eller liknande in- gångar består av sådana aktier. strument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier.
6 b § Kapitalvinst som uppkommer då Kapitalvinst som uppkommer då 8
ett aktiebolag löser in ett kapitalan- ett aktiebolag eller ett ömsesidigt delsbevis som bolaget ställt ut, ska försäkringsföretag löser in ett kainte tas upp hos bolaget . pitalandelsbevis som företaget ställt ut, ska inte tas upp hos företaget .
28 § Kapitalförlust på en tillgång eller Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag om den underliggande aktiebolag eller ett ömsesidigt förförpliktelsen, direkt eller indirekt, säkringsföretag om den underligär ett kapitalandelsbevis som bola- gande förpliktelsen, direkt eller get ställt ut. indirekt, är ett kapitalandelsbevis som företaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkom- Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett mer då ett aktiebolag eller ett ömkapitalandelsbevis inte får dras av sesidigt försäkringsföretag löser in följer av 44 kap. 2 § jämförd med ett kapitalandelsbevis inte får dras 6 b § detta kapitel. av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel.
58 kap.
15 § För fondförsäkringar enligt För fondförsäkringar klass III 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäk- enligt 2 kap. 12 § försäkringsringsrörelselagen ( 1982:713 ) ska rörelselagen ( 2011:000 ) ska det vid det vid bedömningen enligt 11 och bedömningen enligt 11 och 14 §§ 14 §§ av utbetalningarnas storlek av utbetalningarnas storlek under under de första fem åren bortses de första fem åren bortses från från sådana förändringar av belop- sådana förändringar av beloppen pen som beror på fondandelarnas som beror på fondandelarnas kursutveckling. kursutveckling.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) gäller fortfarande den upphävda 7 kap. 19 §.
2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
Härigenom föreskrivs att 2, 7, 12 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624) ska ha följande lydelse.
2 §
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| I denna lag förstås med |
avstämningsbolag: aktiebolag avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 3 kap. 8 § för- (2005:551), säkringsrörelselagen (1982:713) , central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt, fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om investeringsfonder förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden, utdelningstillfälle: för avstäm- utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktie- ningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen eller 3 kap. 8 § för- bolagslagen avsedda dagen för säkringsrörelselagen avsedda avstämning och för andra aktiedagen för avstämning och för bolag liksom i fråga om investerandra aktiebolag liksom i fråga om ingsfond den dag då utdelningen investeringsfond den dag då utdel- blir tillgänglig för lyftning, ningen blir tillgänglig för lyftning, utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Med utdelning avses även 1. återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktiebolagslagen, 2. utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktiebolagslagen, 3. utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 § försäkringsrörelselagen vid nedsättning av aktiekapitalet, överkursfonden eller reservfonden samt vid bolagets likvidation, 4. utbetalning till aktieägare vid 3. utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier bolagets förvärv av egna aktier
Senaste lydelse 2006:1420. 10
genom ett förvärvserbjudande som genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag, ett visst slag, 5 . utbetalning av fusionsveder- 4. utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 lag till aktieägare enligt 23 kap. § aktiebolagslagen eller 15 a kap. 26 § aktiebolagslagen till den del 16 § försäkringsrörelselagen till vederlaget utgörs av annat än den del vederlaget utgörs av annat aktier i det övertagande bolaget, än aktier i det övertagande bolaget, och och 6. utbetalning av delningsve- 5 . utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. derlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser 28 § aktiebolagslagen som avser a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller b) delning enligt 24 kap. 1 § b) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 2 samma lag till den andra stycket 2 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte skall tas upp. (1999:1229) inte ska tas upp.
7 § En central värdepappersförva- En central värdepappersförvarare skall vid utbetalning av utdel- rare ska vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om ej ning innehålla kupongskatt, om av tillgänglig uppgift om den ut- det inte av tillgängliga uppgifter delningsberättigade framgår, att om den utdelningsberättigade denne ej är skattskyldig. Kupong- framgår att denne inte är skattskatt skall vidare innehållas i det skyldig. Kupongskatt ska vidare fall att utdelning ej kunnat ske till innehållas om utdelning inte har följd av bristande uppgift om den kunnat ske till följd av bristande utdelningsberättigade. uppgift om den utdelningsberättigade. Uppgift som avses i första Uppgift som avses i första stycket skall lämnas skriftligen till stycket ska lämnas skriftligen till den centrala värdepappersförvara- den centrala värdepappersförvararen i samband med begäran om ren i samband med begäran om införing i aktieboken, anmälan om införing i aktieboken eller anmäregistrering på avstämningskonto lan om registrering på avstämav uppgift som avses i 4 kap. 18 § ningskonto av uppgift som avses i första stycket 6–8 lagen 4 kap. 18 § första stycket 6–8 (1998:1479) om kontoföring av lagen (1998:1479) om kontoföring finansiella instrument eller begä- av finansiella instrument, samt i ran om införing i förteckning en- övrigt när värdepappersförvararen ligt 3 kap. 12 § försäkringsrörel- begär det av den som avses med selagen (1982:713), samt i övrigt införingen. Ändras något förhål-
Senaste lydelse 2005:1141. 11
när värdepappersförvararen begär lande som är av betydelse för det av den som avses med infö- bedömning av frågan om skattringen. Ändras något förhållande skyldighet enligt denna lag, ska som är av betydelse för bedöm- uppgiftslämnaren utan dröjsmål ning av frågan om skattskyldighet skriftligen anmäla detta till värdeenligt denna lag, skall uppgifts- pappersförvararen. lämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen. Den centrala värdepappersförva- Den centrala värdepappersförvararen skall senast fyra månader raren ska senast fyra månader efter efter utdelningstillfället lämna den utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som inne- uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne. hållits i kupongskatt för denne.
12 § Bestämmelserna om central värdepappersförvarare i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9–11, 20 och 22 §§ denna lag gäller i stället förvaltaren vid förvaltarregistrering enligt a) 5 kap. 14 § aktiebolagslagen 1. 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), (2005:551), b) 3 kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen (1982:713), c) 4 kap. 12 § lagen (2004:46) 2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, eller om investeringsfonder, eller d) 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) 3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella om kontoföring av finansiella instrument. instrument. En central värdepappersförva- En central värdepappersförvarare eller den som annars ansvarar rare eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § skall vid enligt 11 a eller 11 b § ska vid redovisning enligt 8 § lämna upp- redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvalt- gift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna ning enligt första stycket denna paragraf. paragraf.
27 §
| Lydelse enligt prop. 2009/10:181 | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska erläggas enligt avtal för undvi- | Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska betalas enligt avtal för undvi- |
Senaste lydelse 2005:1141.
kande av dubbelbeskattning, har kande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehål- återbetalning av vad som innehållits för mycket. lits för mycket Rätt till återbetalning föreligger även – om aktie förlorat sitt värde till – om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts ge- följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter nom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som av- det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket 2 eller 3 ses i 2 § andra stycket 2 blivit blivit tillgänglig för lyftning, tillgänglig för lyftning, – vid återbetalning till aktie- – vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen ägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minsk- (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genom- ning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, förts med indragning av aktier, och – vid återbetalning till aktieägare enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) i samband med nedsättning av aktiekapitalet som genomförts genom inlösen av aktier, och – vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffningskostnad för aktierna anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen ska Tillsammans med ansökan ska fogas intyg eller annan utredning det lämnas ett intyg eller annan om att kupongskatt innehållits för utredning om att kupongskatt sökanden liksom utredning till innehållits för sökanden liksom styrkande av att skattskyldighet ej utredning som styrker att sökanden föreligger för honom eller henne. inte är skattskyldig . Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats. Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde.
Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller 18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.
Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas på utdelning som beslutas efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller ifråga om sådan återbetalning eller utbetalning till aktieägarna, för vilka försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller enligt lagen (2011:00) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000).
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ska ha följande lydelse.
6 §
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Skatteplikt föreligger inte vid |
1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom, 2) förvärv genom byte i den mån ersättningen utgörs av annan fast egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning eller utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, 3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och samfällighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 4) försäkringsbolags förvärv 4) försäkringsföretags förvärv från annat försäkringsbolag i sam- från annat försäkringsföretag i band med sådant avtal om överta- samband med sådant avtal om gande av det senare bolagets hela övertagande av det senare företaförsäkringsbestånd, som avses i gets hela försäkringsbestånd, som 15 kap. 1 § försäkringsrörelse- avses i 10 kap. 1 § försäkringsrölagen (1982:713), relselagen (2011:000), 5) förvärv av järnväg som skall 5) förvärv av järnväg som ska inskrivas i särskild ordning, eller inskrivas i särskild ordning, eller av mark för sådan järnväg, av mark för sådan järnväg, 6) kommuns eller annan menig- 6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt hets förvärv av mark som enligt detaljplan eller områdesbestäm- detaljplan eller områdesbestämmelser skall användas för allmän melser ska användas för allmän plats, begravningsplats eller för plats, begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet skall anses som för ändamålet ska anses som spespecialbyggnad, cialbyggnad, 7) förvärv av kronojord genom skatteköp eller annars på grund av skattebrev, 8) förvärv av ständig besittningsrätt till ett kronohemman eller ett krononybygge, då på grund av förvärvet inrymning vinns i sådan rätt, 9) upplåtelse av tomträtt i en nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i en fastighet som varit upplåten med tomträtt till samme tomträttshavare, och 10) förvärv som annan än den som avses under 6 gör av mark för allmän begravningsplats eller mark för sådan specialbyggnad enligt 2 kap.
1 Senaste lydelse 1999:303.
2 § fastighetstaxeringslagen som är bårhus, krematorium eller byggnad som används för skötsel av allmän begravningsplats. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5, 9–10 a och 12 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.
2 §
Skattskyldiga till avkastningsskatt är 1. svenska livförsäkringsföretag, 2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, 3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet , 4. pensionsstiftelser enligt lagen 3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen- (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska sionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med vill- avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan kor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, enligt samma lag, 5. arbetsgivare som i sin balans- 4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsut- räkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till fästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, avses i 8 a § samma lag, 6. obegränsat skattskyldiga som 5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, innehar pensionssparkonto, 7. obegränsat skattskyldiga som 6. obegränsat skattskyldiga som innehar innehar a) kapital- eller pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), 8. obegränsat skattskyldiga som 7. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte institut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sve- bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet rige, under förutsättning att avtalet
1 Senaste lydelse 2008:136.
är jämförbart med en kapital- eller är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, pensionsförsäkring, 9. obegränsat skattskyldiga som 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte institut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänste- villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas pensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsut- lagen om tryggande av pensionsfästelse m.m. utfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 a inte som avses i första stycket 6 a inte innehas av någon som är obegrän- innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har sat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses in- panträtt i försäkringen anses inneha den. neha den. Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som 6 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjuk- enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid domsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är åter- 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett köpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepen- motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapi- sion som är jämförbart med kapitalförsäkring. talförsäkring.
2 3 § Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra–tionde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. För skattskyldig som avses i 2 § För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1– 4 utgörs kapital- första stycket 1– 3 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skatt- underlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången skyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensions- sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första institut som avses i 2 § första stycket 4 medräknas dock endast stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller bedrivna försäkringsrörelsen eller
2 Senaste lydelse 2008:136. 18
tjänstepensionsverksamheten. tjänstepensionsverksamheten. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsför- 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäk- säkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 3 a § första ringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 stycket 1 och 2 samt 3 b § första kap. 11 § första stycket och 12 § stycket 1 b och 4 försäkringsrörel- försäkringsrörelselagen selagen ( 1982:713 ). ( 2011:000 ). Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av avsättningsbeloppet vid 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avse- ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för ende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt före- vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. ligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet av de tillgångar 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkon- är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald tot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hän- skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. förlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 7 utgörs av värdet vid beskatt- 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana för- ningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta säkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. nionde styckena. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyl- 19
diga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 8 och 9 utgörs av värdet vid be- 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de till- skattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avta- gångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. let om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 12 kap. konsolideringsfond enligt 11 kap. 9 § försäkringsrörelselagen anses 19 § , 12 kap. 70 § eller 13 kap. förvaltade för försäkringstagarnas 22 § försäkringsrörelselagen anses räkning till den del fonden enligt förvaltade för försäkringstagarnas bolagsordningen får användas för räkning till den del fonden enligt återbäring till försäkringstagarna bolagsordningen får användas för eller andra ersättningsberättigade återbäring till försäkringstagarna på grund av försäkringar. eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.
3 5 § Om inte annat följer av 6–8 §§ Om inte annat följer av 6–8 §§ tas tillgångar och skulder upp till tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 som avses i 2 § första stycket 5 ska skall tillgångarna dock tas upp till tillgångarna dock tas upp till sitt sitt marknadsvärde om inte annat marknadsvärde om inte annat fölföljer av 7 §. jer av 7 §.
4 9 § Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena. För den del av skatteunderlaget För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1 –3 , 7 avses i 2 § första stycket 1, 2 , 6 och 8 är hänförligt till annan per- och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäk- sonförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personför- ring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepen- säkring jämförbart tjänstepensionsavtal än sådant som avses i sionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomst- 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tion- skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. delar av skatteunderlaget. Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf sådana avtal om tjänstepension som uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket 2 inkomstskattelagen. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om
3 Senaste lydelse 1993:947. 4 Senaste lydelse 2008:136. 20
1. hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret, 2. det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen. Överlåts ett helt försäkringsbe- Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett svenskt livför- stånd från ett livförsäkringsföretag säkringsföretag till ett annat sådant som är skattskyldigt enligt denna företag eller sker fusion enligt lag till ett annat sådant företag eller 15 a kap. 1 eller 18 § försäkrings- sker fusion mellan sådana företag rörelselagen (1982:713) mellan inträder det övertagande företaget i sådana företag inträder det överta- det överlåtande företagets skattegande företaget i det överlåtande mässiga situation. företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäk- helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt ringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala av- livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året kastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkrings- som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då beståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. jämkas i motsvarande mån. Detsamma gäller också vid överlåtelse genom fusion. För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatteunderlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat.
5 10 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483) gäller för avkastningsskatt. Avkastningsskatt som skall tas ut Avkastningsskatt som ska tas ut av sådan skattskyldig som avses i av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall för den 2 § första stycket 5 ska för den skattskyldiges räkning betalas av skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalnings- tillämpningen av skattebetalningslagen skall vad som sägs om skatt- lagen ska vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i skyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet stället gälla pensionssparinstitutet
5 Senaste lydelse 2002:412. 21
respektive pensionssparinstitutets respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinsti- beskattningsår. Pensionssparinstitutet skall vara registrerat hos be- tutet ska vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. skattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 överklaga be- 2 § första stycket 5 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensions- pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut skall beloppet tillsam- sparinstitut ska beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. mans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgo- 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslu- doföras kontot. Har kontot avslutats skall institutet ombesörja att tats ska institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall insti- Finns inte sådant konto ska institutet betala ut beloppet på det sätt tutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. pensionssparande.
6 10 a § Skattskyldig som avses i 2 § för- Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 7 har rätt till nedsätt- sta stycket 6 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med ning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den ut- belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt ländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsätt- skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt medges ning för utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning enligt bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med ut- utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt ländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhets- dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som skatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. vilken avser samma försäkring.
6 Senaste lydelse 2008:1349. 22
Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.
7 12 § Termer och uttryck i denna lag Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämp- har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskatte- ningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattnings- lagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i året för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 , 8 och 9 ska 2 § första stycket 6 , 7 och 8 ska dock alltid vara kalenderåret. dock alltid vara kalenderåret.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) och som bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet ska räknas som svenska livförsäkringsföretag vid tillämpningen av denna lag, med undantag för 9 § femte och sjätte styckena.
7 Senaste lydelse 2008:136. 23
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § samt 11 kap. 7–7 b och 8 a §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse.
1 kap.
5 §
Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i 1. a) taxeringslagen (1990:324), b) inkomstskattelagen (1999:1229), c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, e) lagen (1990:661) om avkast- e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1– 5 som avses i 2 § första stycket 1– 4 och 7 – 9 den lagen, och 6 – 8 den lagen, f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och j) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands, 2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt 3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag. Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
11 kap.
7 § Kontrolluppgift skall lämnas om Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pen- pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. sionssparkonton. Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare , understödsföre- försäkringsgivare och pensions-
1 Senaste lydelse 2008:139. 24
ningar och pensionssparinstitut. sparinstitut. I kontrolluppgiften skall uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka av- gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § drag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). inkomstskattelagen (1999:1229).
2 7 a § Kontrolluppgift ska lämnas om 1. sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. försäkringsgivares eller un- 2. försäkringsgivares överlåtelse derstödsförenings överlåtelse eller eller överföring av en pensionsföröverföring av en pensionsförsäk- säkring till en annan försäkringsgiring till en annan försäkringsgivare vare eller till en annan del av föreller understödsförening eller till säkringsgivarens verksamhet. en annan del av försäkringsgivarens eller understödsföreningens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare personer av den försäkringsgivare eller understödsförening som över- som överfört värdet i försäkringen fört värdet i försäkringen eller eller överlåtit eller överfört försäköverlåtit eller överfört försäk- ringen. ringen. I kontrolluppgiften ska uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller över- lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska förda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikations- också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, uppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den motta- den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren eller gande försäkringsgivaren. understödsföreningen .
3 7 b § Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understöds- försäkringsgivare. föreningar . I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om sådana omständigheter och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade.
2 Senaste lydelse 2008:139. 3 Senaste lydelse 2008:139. 25
4 8 a § Kontrolluppgift ska lämnas om Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § om tjänstepension som avses i första stycket 7 – 9 lagen 2 § första stycket 6 – 8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare , personer av försäkringsgivare och understödsföreningar och tjänste- tjänstepensionsinstitut. pensionsinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller om avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) gäller fortfarande 11 kap. 7–7 b och 8 a §§ i dess äldre lydelser.
4 Senaste lydelse 2008:1044. 26
3 Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 16 oktober 2003 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. föreslå en ny modern och tydlig associationsrättslig reglering av försäkringsverksamhet (dir. 2003:125). Utredningen antog namnet Försäkringsföretagsutredningen. Utredningen överlämnade sitt huvudbetänkande Ny associationsrätt i försäkringsföretag (SOU 2006:55) i maj 2006. På grundval av betänkandet togs det inom Finansdepartementet fram en promemoria innehållande förslag på nya associationsrättsliga och näringsrättsliga bestämmelser för försäkringsföretag, En ny försäkringsrörelselag (Ds 2009:55). Regeringen har den 27 maj 2010 beslutat att överlämna lagrådsremissen En ny försäkringsrörelselag till Lagrådet. De skatterättsliga konsekvenserna av förslaget till ny försäkringsrörelselag har behandlats separat. Inom Finansdepartementet har en särskild promemoria om skattekonsekvenserna av förslaget tagits fram, Nya skatteregler för försäkringsföretag (Fi2009/7899). Promemorians författningsförslag finns i bilaga 1 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 . En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet. I denna lagrådsremiss behandlas förslagen i promemorian Nya skatteregler för försäkringsföretag.
4 Bakgrund och gällande rätt
4.1 Understödsföreningar
Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd som utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse meddelar annan personförsäkring än arbetslöshetsförsäkring. En understödsförening ska vara sluten på så sätt att den huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, personer tillhörande en viss yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intressegemenskap att en samverkan även för personförsäkring är naturlig. I lagrådsremissen En ny försäkringsrörelselag föreslås att understödsföreningarna ska inordnas under den nya försäkringsrörelselagen och i fortsättningen benämnas försäkringsföreningar. Dessutom innebär förslaget att förbudet mot affärsmässig försäkringsverksamhet slopas. Syftet är att åstadkomma en funktionell och konkurrensneutral reglering för föreningarna i förhållande till försäkringsbolagen. Ett fortsatt förbud befaras kunna begränsa föreningarnas möjligheter till stordriftsfördelar, vilket i sin tur kan leda till dyrare försäkringar för medlemmarna. Som ett utflöde av förbudet mot affärsmässig försäkringsverksamhet finns i 6 § lagen (1972:262) om understödsföreningar, förkortad UFL, en begränsning av hur stora belopp en kapitalförsäkring får omfatta. Om inte Finansinspektionen medger annat får en sådan försäkring högst avse ett basbelopp. Förslaget till ny försäkringsrörelselag innebär att beloppsbegränsningen slopas. 27
Dagens föreningar meddelar framför allt pensionsförsäkring, men även annan livförsäkring såsom begravningsförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring. Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsföreningarna få meddela all form av livförsäkring. Dessutom ska föreningarna få meddela skadeförsäkring samt fondförsäkring. Sammanfattningsvis innebär den föreslagna regleringen att föreningarna kommer att få likartade förutsättningar att driva försäkringsverksamhet som försäkringsbolagen.
4.2 Försäkringsbolag
Försäkringsbolag kan vara antingen försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag. För försäkringsbolagen gäller försäkringsrörelselagen (1982:713). Regleringen av försäkringsaktiebolagen vilar i stor utsträckning på principer som gäller också för allmänna aktiebolag. Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen bygger på 1975 års aktiebolagslag, vilken numera har ersatts av aktiebolagslagen (2005:551). Den nya försäkringsrörelselagen innebär att försäkringsaktiebolagen kommer att omfattas av reglerna i den nya aktiebolagslagen om inte något annat är särskilt föreskrivet. Ett ömsesidigt försäkringsbolag är en egen associationsform. Det ägs av de försäkringstagare som har köpt en direktförsäkring i bolaget. Det innebär att försäkringstagarna samtidigt är både ägare och fordringsägare. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås utökade möjligheter till extern kapitalanskaffning för de ömsesidiga försäkringsbolagen. Vidare föreslås att de ömsesidiga bolagen genom fusion ska kunna gå samman med andra motsvarande bolag.
4.3 Europabolag och europakooperativ
Sedan mitten av 1980-talet har det bedrivits ett arbete inom EU med att skapa särskilda europeiska associationsformer. År 2001 antogs förord- 1 ningen (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag , vilket möjliggjorde gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Två år senare antogs förordningen (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska koope- 2 rativa föreningar (SCE-föreningar) som möjliggjorde samverkan i form av vad som kan liknas vid en ekonomisk förening, s.k. europakooperativ. Europabolag och europakooperativ är således europeiska associationsformer. Europabolag med säte i Sverige som bedriver försäkringsrörelse ska tillämpa försäkringsrörelselagen när det gäller frågor som inte regleras i förordningen om stadga för europabolag. Bestämmelserna i UFL om understödsföreningar ska tillämpas på europakooperativ som driver försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i förordningen om stadga för europeiska kooperativa föreningar.
1 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157). 2 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435). 28
4.4 Beskattning av understödsföreningar m.m.
En understödsförening är enligt 7 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) skattskyldig bara för inkomst på grund av innehav av sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet. Understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet ska dock betala avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad avkastningsskattelagen. I 2 kap. 4 b § inkomstskattelagen föreskrivs att ett europakooperativ ska räknas som en ekonomisk förening vid inkomstbeskattningen. Av 7 kap. 19 § andra stycket nämnda lag följer dock att ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet som en understödsförening ska beskattas som en sådan. Vad gäller avkastningskattelagen har den lagens termer och uttryck samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen. Detta innebär att ett europakooperativ som ska beskattas som en understödsförening enligt inkomstskattelagen även ska beskattas som en sådan enligt avkastningsskattelagen.
4.5 Beskattning av försäkringsbolag
I 39 kap. 2–13 §§ inkomstskattelagen finns särskilda bestämmelser för försäkringsföretag. Försäkringsföretag beskattas olika beroende på om företaget är ett livförsäkringsföretag eller ett skadeförsäkringsföretag. Med livförsäkringsföretag avses enligt 39 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen och utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Definitionen av livförsäkringsbolag i 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen omfattar bolag som uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse enligt 2 kap. 3 b § eller återförsäkring av livförsäkring. Av 39 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen framgår att med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Ett livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av. Verksamhet som bedrivs för försäkringstagarnas räkning inkomstbeskattas således inte. Denna verksamhet beskattas i stället enligt avkastningsskattelagen. Den del av företagets verksamhet som inte är hänförlig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning inkomstbeskattas däremot enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen eftersom denna verksamhet i hög grad liknar den verksamhet som drivs i många andra företag inom den finansiella sektorn (prop. 1992/93:187 s. 210). Den egna rörelsen beskattas således enligt vanliga bolagsskatteregler. Sådan rörelse kan avse förvaltning av det egna kapitalet, externa tjänster, förvaltningsuppdrag och liknande verksamhet. Inkomster från grupplivförsäkringar samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar beskattas med inkomstskatt i stället för avkastningsskatt. Detta 29
beror på att sådana försäkringar saknar inslag av sparande, varför avkastningsskatten har bedömts som mindre lämplig för sådant försäkringskapital. Ett skadeförsäkringsföretag beskattas i huvudsak enligt samma regler som gäller för andra företag, med undantag för de tillägg som finns i 39 kap. 6–9 §§ inkomstskattelagen.
5 Överväganden och förslag
5.1 Försäkringsföreningar
Regeringens förslag: Försäkringsföreningar ska skatterättsligt likställas med ekonomiska föreningar. Försäkringsföreningar och europakooperativ som bedriver försäkringsrörelse ska tillämpa de särskilda bestämmelserna för försäkringsföretag i inkomstskattelagen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket tillstyrker att försäkringsföreningar beskattas på samma sätt som övriga försäkringsföretag. Verket efterlyser emellertid att gränsdragningen mellan den verksamhet som drivs för försäkringstagarnas räkning och annan verksamhet tydliggörs. De övriga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget som sådant med undantag för Sveriges advokatsamfund . Advokatsamfundet avstyrker förslaget då samfundet anser att det finns skattekonsekvenser i fråga om uttagsbeskattningen som behöver utredas. Skälen för regeringens förslag: Allt sedan den första lagen om understödsföreningar har dessa föreningar varit förbjudna att driva affärsmässig verksamhet. Vidare har understödsföreningarna bara fått meddela kapitalförsäkringar till ett ringa belopp. Syftet med begränsningarna har varit att dra en gräns mot försäkringsbolagens verksamhet. I lagrådsremissen En ny försäkringsrörelselag föreslås att förbudet mot affärsmässig verksamhet slopas. Likaså föreslås att föreningarna ska få meddela kapitalförsäkring utan beloppsbegränsning. Härigenom får föreningarna förutsättningar att konkurrera på samma villkor som försäkringsbolagen. Föreningarnas ändrade förutsättningar väcker frågan om ändrad beskattning av föreningarna. Eftersom föreningarna föreslås få likartade verksamhetsförutsättningar som försäkringsbolagen finns det inte längre skäl att skattemässigt särbehandla föreningarna. Det naturliga är i stället att de beskattas på samma sätt som försäkringsbolag som bedriver likartad verksamhet. Försäkringsföreningar som bedriver livförsäkringsverksamhet bör således inordnas under det skatterättsliga begreppet livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen. Härigenom blir bestämmelserna om livförsäkringsföretag tillämpliga på dessa föreningar. Andra försäkringsföreningar kommer enligt 39 kap. 2 § andra stycket att räknas som skadeförsäkringsföretag och ska tillämpa de särskilda bestämmelserna för sådana företag. De särskilda reglerna om livförsäkringsföretag innebär som huvudregel att verksamhet som bedrivs för försäkringstagarnas räkning inte in- 30
komstbeskattas. Denna verksamhet beskattas istället enligt avkastningsskattelagen. Skatteverket efterlyser att gränsdragningen mellan den verksamhet som bedrivs för försäkringstagarnas räkning och annan verksamhet tydliggörs. Frågan hur livförsäkringsföretagens inkomster ska fördelas mellan de olika verksamheterna regleras i 39 kap. 3–4 §§ inkomstskattelagen. Föreliggande förslag innebär inte någon förändring av hur dessa inkomster ska fördelas utan föreningarna ska tillämpa de regler som redan gäller i dag. Det finns därför inte anledning att beröra frågan om gränsdragningen ytterligare i detta sammanhang. Enligt 13 kap. 2 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsföreningarna tillämpa lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, om inte annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. En försäkringsförening kommer emellertid associationsrättsligt inte att vara en ekonomisk förening. Frågan uppkommer om en försäkringsförening ska likställas med en ekonomisk förening vid inkomstbeskattningen eller om försäkringsföreningarna särskilt ska tas in som en egen associationsform i inkomstskattelagen. I promemorian föreslås att försäkringsföreningar jämställs med ekonomiska föreningar vid inkomstbeskattningen. Sveriges advokatsamfund avstyrker dock förslaget i denna del på grund av att reglerna om uttagsbeskattning enligt samfundet kan medföra att beskattningen blir mer omfattande än vad som antas i promemorian. Regeringen anser dock att det är angeläget att försäkringsföreningarna skattemässigt behandlas på ett neutralt sätt i förhållande till andra företag som bedriver motsvarande verksamhet. Det bedöms därför som naturligt att inkomstskattemässigt likställa försäkringsföreningar med ekonomiska föreningar. Att reglerna om uttagsbeskattning i 22 kap. inkomstskattelagen kan bli tillämpliga på uttag ur föreningarna – på samma sätt som gäller för övriga företag – påverkar inte den bedömningen. Regeringen föreslår därför att försäkringsföreningarna ska räknas som ekonomiska föreningar i inkomstskattelagen. I och med att försäkringsföreningarna likställs med ekonomiska föreningar i inkomstskattelagen kommer dessa föreningar bl.a. att kunna vara part i en underprisöverlåtelse (23 kap.), ta emot skattefri utdelning från näringsbetingade andelar (24 kap.) och avyttra näringsbetingade delägarrätter utan några skattemässiga konsekvenser för föreningen (25 a kap.). Vidare kommer föreningarna kunna ge och ta emot koncernbidrag (35 kap.). De kommer även att omfattas av reglerna om underskott (40 kap.). I propositionen Beskattning av europakooperativ (prop. 2005/06:36) betonades vikten av att samma regelverk och beskattningskonsekvenser skulle tillämpas beträffande europakooperativen som för de svenska ekonomiska föreningarna och understödsföreningarna. För att bibehålla skatteneutraliteten mellan de svenska föreningarna och europakooperativen bör sådana europakooperativ som bedriver livförsäkringsrörelse beskattas på motsvarande vis som försäkringsföreningar. Genom att försäkringsföreningarna likställs med ekonomiska föreningar vid tillämpningen av inkomstskattelagen kommer en försäkringsförening även att kunna tillämpa reglerna för kooperativa föreningar på den del av verksamheten som beskattas enligt inkomstskattelagen. Med kooperativ förening avses enligt 39 kap. 21 § inkomstskattelagen en 31
ekonomisk förening som är öppen på det sätt som anges i 3 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika rösträtt. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås att det nuvarande kravet på att understödsföreningar ska vara slutna slopas. Det föreslås i stället att 3 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar blir tillämplig på försäkringsföreningarna utan några särregler. Försäkringsföreningarna kommer också, i och med att de likställs med ekonomiska föreningar, i motsatts till dagens understödsföreningar men i likhet med försäkringsaktiebolagen och de ömsesidiga försäkringsbolagen att omfattas av bestämmelserna i 37, 38, 38 a, 48 a och 49 kap. inkomstskattelagen. I 37 kap. finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och fissioner. I 38 kap. finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till ett annat företag genom en verksamhetsavyttring. I 38 a kap. finns bestämmelser om partiella fissioner. I 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten. I 49 kap. slutligen finns bestämmelser om uppskovsgrundande andelsbyten. Civilrättsliga bestämmelser om fusion för försäkringsaktiebolag finns i 15 a kap. i den nuvarande försäkringsrörelselagen. Ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar kan däremot inte genomföra en fusion i dag. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås emellertid civilrättsliga fusionsbestämmelser för samtliga försäkringsföretag. En understödsförening och ett ömsesidigt försäkringsbolag har i dag inte någon möjlighet att delta i en fission eller en partiell fission. Några sådana regler föreslås inte heller i den nya försäkringsrörelselagen. I en ekonomisk förening ska medlemmarna delta i föreningen med en insats, dvs. ett kapitaltillskott. Genom insatsen förvärvar medlemmen en andelsrätt i föreningen, vilket innebär en rättighet till ekonomiska förmåner i föreningen. En medlems andel kan i motsatts till medlemskapet överlåtas. Förvärvaren erhåller överlåtarens på insatser grundade ekonomiska rättigheter mot föreningen. Eftersom medlemskapet inte kan överlåtas måste förvärvaren av andelen söka medlemskap i vanlig ordning. I UFL uppställs inte något krav på insatskapital. Något sådant krav föreslås inte heller för försäkringsföreningarna. Någon individualiserad andelsrätt som kan särskiljas från medlemskapet kommer således inte att finnas i en sådan förening. Inte heller i ömsesidiga försäkringsbolag finns det, vilket Skatteverket påpekat i sitt remissvar, några individualiserade andelsrätter i tillgångsmassan som kan överlåtas utan tillgångarna ägs av försäkringstagarna som ett kollektiv. I och med att medlemmarna inte har några individualiserade andelsrätter kommer det i praktiken inte alltid vara möjligt att tillämpa reglerna om verksamhetsavyttringar i 38 kap. och reglerna om andelsbyten i 48 a och 49 kap. inkomstskattelagen. Genom att likställa försäkringsföreningar med ekonomiska föreningar kommer således en rad skatteregler att bli tillämpliga på försäkringsföreningar trots att reglerna i praktiken inte kommer att kunna tillämpas fullt ut. Detta aktualiserar frågan om försäkringsföreningarna till någon del bör undantas från dessa regler. Dessa regler gäller dock redan i dag fullt ut för de ömsesidiga försäkringsbolagen trots att möjligheten att tillämpa reglerna är begränsad även
3 för dem. Vid införandet av det s.k. fusionsdirektivet , som reglerar beskattningen vid fusioner, fissioner, verksamhetsavyttringar och andelsbyten, har Sverige haft som utgångspunkt att de skatterättsliga reglerna ska anpassas till direktivet oavsett om transaktionerna civilrättsligt kan genomföras eller inte (prop. 2006/07:2 s. 105). När direktivet gjordes 4 tillämpligt på de ömsesidiga försäkringsbolagen ändrades inkomstskattelagen så att dessa bolag omfattades av bestämmelserna i 37, 38, 38 a 48 a. och i 49 kap. trots att det i dag inte går att fusionera eller fissionera sådana bolag och trots att det inte finns några individualiserade andelar i de ömsesidiga försäkringsbolagen. Försäkringsföreningar omfattas visserligen inte av direktivet i dag men ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet som en försäkringsförening omfattas. Försäkringsföreningarna föreslås därför inte undantas från några av de skatteregler som blir tillämpliga på dem, i och med att de likställs med ekonomiska föreningar, även om de transaktioner reglerna tar sikte på inte skulle vara möjliga att civilrättsligt genomföra i en försäkringsförening.
5.2 Försäkringsaktiebolag
Regeringens förslag: Bestämmelsen i inkomstskattelagen att försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag tas bort.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Försäkringsaktiebolag är en särskild associationsform. Enligt 2 kap. 4 § inkomstskattelagen räknas de dock vid tillämpningen av den lagen som aktiebolag. Enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska för försäkringsaktiebolag föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet fortsättningsvis gälla om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Det innebär således att bestämmelserna om aktiebolag i inkomstskattelagen direkt kommer att bli tillämpliga på försäkringsaktiebolagen. Motsvarande lagstiftningsteknik har tidigare använts för bankaktiebolag. Det kommer således inte längre att vara nödvändigt att ha en särskild bestämmelse som skattemässigt likställer försäkringsaktiebolag med aktiebolag. Den bestämmelsen slopas därför.
3 Rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EGT L 225, 20.8.1990, s. 1, Celex 31990L0434). 4 Rådets direktiv 2005/19/EG av den 17 februari 2005 om ändring av direktiv 90/434/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EUT L 58, 4.3.2005, s. 19, Celex 32005L0019). 33
Lagförslaget
Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 4 § inkomstskattelagen.
5.3 Ömsesidiga försäkringsbolag
Regeringens förslag: Befintliga beskattningsregler om vinst- och kapitalandelslån samt förlagsinsatser ska tillämpas på ömsesidiga försäkringsbolag.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget som sådant. Kammarrätten i Göteborg har synpunkter på terminologin i lagförslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag kommer ömsesidiga försäkringsbolag fortsatt att utgöra en särskild företagsform för drivande av försäkringsrörelse. Genom hänvisningar i den nya lagen blir flertalet allmänna associationsrättsliga bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar direkt tillämpliga på de ömsesidiga bolagen. I sak innebär detta emellertid endast i begränsad omfattning någon förändring för bolagen eftersom dessa regler i dag, med något undantag, uttrycks som självständiga bestämmelser i den nuvarande försäkringsrörelselagen. En förändring är emellertid att försäkringsbolagen ges utökade möjligheter till extern kapitalanskaffning genom tillämpning av bestämmelserna om förlagsinsatser i 5 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Vidare blir det möjligt för ömsesidiga försäkringsbolag att genom fusion gå samman med andra motsvarande bolag. Med förlagsinsatser avses kapital som tillskjuts för att kunna användas som rörelsekapital och som får tillskjutas av såväl medlemmar som andra. Förlagsandelsinnehavare har inget reglerat inflytande över företaget däremot vissa insynsrättigheter. De kan vidare få utdelning på investerat kapital. Sådan utdelning är skattepliktig. För skattskyldigheten gäller motsvarande regler som vid utdelning på andelar i ekonomiska föreningar. Enligt dagens regler kan ett ömsesidigt försäkringsbolag inte uppta vinstandelslån. Ett vinstandelslån är ett lån där rätt till ränta är beroende av bolagets utdelning eller vinst. Genom den nya försäkringsrörelselagen kommer det emellertid att med vissa begränsningar bli möjligt för ömsesidiga försäkringsbolag att ta upp sådana lån. De kommer även att kunna ta upp kapitalandelslån. Ett kapitalandelslån är ett finansiellt instrument där återbetalning bestäms på annat sätt än genom ett nominellt eller ett indexerat penningbelopp. De förändringar som föreslås för de ömsesidiga försäkringsbolagen i den nya försäkringsrörelselagen medför behov av vissa ändringar i inkomstskattelagen. Som framgått av föregående avsnitt gäller de skatterättsliga reglerna om fusion redan för ömsesidiga försäkringsbolag. Möjligheten för de ömsesidiga försäkringsbolagen att tillämpa reglerna om förlagsinsatser föranleder däremot en ändring i bestämmelserna om avdrag för organisationsutgifter i 16 kap. 8 § inkomstskattelagen, enligt 34
vilka bl.a. utgifter i samband med förändringar av förlagsinsatser ska dras av. Genom ändringen görs bestämmelserna tillämpliga på ömsesidiga försäkringsbolag. Bestämmelserna om avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i inkomstskattelagen bör också gälla för de ömsesidiga försäkringsbolagen, likaså bestämmelserna om kapitalandelslån. Kammarrätten i Göteborg föreslår att den skattemässiga termen ömsesidiga försäkringsföretag ändras till den civilrättsliga termen ömsesidiga försäkringsbolag. Termen ömsesidiga försäkringsföretag är en i skattehänseende väl etablerad term. Regeringen anser att det inte finns skäl att ändra den befintliga terminologin.
Lagförslaget
Förslagen föranleder ändringar i 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 § samt 48 kap. 6 b och 28 §§ inkomstskattelagen.
5.4 Europabolag och europakooperativ
Regeringens förslag: Europabolag och europakooperativ som bedriver livförsäkringsverksamhet ska uttryckligen anges omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Med livförsäkringsbolag förstås enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen bolag som uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring. Europabolag med säte i Sverige som bedriver livförsäkringsrörelse faller in under definitionen, då sådana bolag enligt försäkringsrörelselagen likställs med svenska försäkringsbolag. I den nya försäkringsrörelselagen kommer emellertid inte europabolag som bedriver försäkringsrörelse att likställas med försäkringsbolag. Enligt den nya lagen avses med försäkringsföretag enbart försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening. Av förordningen om stadga för europabolag följer emellertid att europabolagen ska tillämpa reglerna i försäkringsrörelselagen. Det innebär dock inte att de i lagens mening är försäkringsföretag. I praktiken kommer denna distinktion i de flesta fall sakna betydelse. Den får dock betydelse i beskattningshänseende i och med att den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen innehåller en hänvisning till livförsäkringsbolag enligt försäkringsrörelselagen. För att europabolag som bedriver livförsäkringsrörelse efter införandet av den nya försäkringsrörelselagen alltjämt ska omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen, föreslås att det uttryckligen anges att europabolag som bedriver livförsäkringsrörelse omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag.
Motsvarande resonemang gäller för europakooperativ med säte i Sverige som bedriver livförsäkringsrörelse. Inte heller dessa kommer att omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag. Det föreslås därför att det uttryckligen anges i inkomstskattelagen att europakooperativ som bedriver livförsäkringsrörelse ska omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag.
Lagförslaget
Förslagen föranleder ändringar i 39 kap. 2 § inkomstskattelagen.
6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Den nya försäkringsrörelselagen föreslås träda i kraft den 1 april 2011. De ändringar av skatteregler som nu föreslås med anledning av den föreslagna lagen bör träda i kraft vid samma tidpunkt och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. För att de nuvarande understödsföreningarna ska kunna fortsätta sin verksamhet som försäkringsföreningar efter införandet av den nya försäkringsrörelselagen krävs att de beviljas tillstånd att bedriva försäkringsrörelse enligt den nya lagen. Enligt 7 § lagen om införande av försäkringsrörelselagen får en understödsförening som före den 1 april 2011 är registrerad enligt UFL emellertid fortsätta att driva verksamheten enligt den lagen till utgången av år 2014 eller, om en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. förslaget till ny försäkringsrörelselag då har getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt. De nu föreslagna ändringarna av skattereglerna ska därför inte gälla för understödsföreningar som är registrerade enligt UFL. För dessa föreningar ska fortfarande äldre bestämmelser gälla.
7 Konsekvensanalys
I dag finns det 77 understödsföreningar. De flesta av dessa bedriver verksamhet i begränsad omfattning. Endast tjänstepensionskassornas verksamhet är av större omfattning. Förslaget om hur försäkringsföreningar ska beskattas innebär att dessa kommer att omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag och de särskilda skatterättsliga bestämmelserna för sådana företag i inkomstskattelagen. Enligt dessa bestämmelser inkomstbeskattas inte den del av ett livförsäkringsföretags verksamhet som hänför sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning. I stället beskattas livförsäkringsföretagen för en schabloniserad avkastning enligt avkastningsskattelagen. Detta innebär i sig ingen förändring för de understödsföreningar som oförändrat fortsätter sin verksamhet som försäkringsföreningar, då understödsföreningarna redan i dag är skattskyldiga för avkastningsskatt. De är endast skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av sådan fastighet som inte förval- 36
tas i livförsäkringsverksamhet. Det nya för dessa föreningar är att de liksom övriga livförsäkringföretag kommer att vara skattskyldiga också för annan inkomst av sådan verksamhet som inte hänför sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning än inkomst på grund av innehav av fastighet. Med dagens regelverk är dock möjligheten att bedriva sådan verksamhet ytterst begränsad för understödsföreningarna. Ytterligare en förändring som följer av att försäkringsföreningarna kommer att omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag är att till den del föreningens inkomster, premier och utgifter i redovisningshänseende hänför sig till sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar är inkomsterna skattepliktiga och utgifterna får dras av enligt inkomstskattelagen. Understödsföreningarnas sociala och ideella karaktär medför dock att verksamheten inte får drivas på ett sätt som ger några större vinster. Några stora skattekonsekvenser borde därför de nya reglerna inte ha för de understödsföreningar som fortsätter sin verksamhet oförändrat som försäkringsföreningar. Förslagen bedöms inte ge upphov till någon effekt på statsbudgeten. Skatteverket anför att förslaget inte heller torde medföra några större merkostnader för verket. En viss begränsad informationsinsats samt en genomgång och uppdatering av olika databaser kommer dock att behövas. Sådana kostnader som kan uppkomma i samband med ikraftträdandet av bestämmelserna får anses rymmas inom befintliga anslag. Förslaget bedöms inte ge upphov till någon ökad arbetsbörda för de allmänna förvaltningsdomstolarna.
8 Författningskommentarer
8.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
2 kap.
4 § Försäkringsaktiebolag är en särskild associationsform. Enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska för försäkringsaktiebolag föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet fortsättningsvis gälla om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Det innebär att bestämmelserna om aktiebolag i inkomstskattelagen direkt kommer att bli tillämpliga på försäkringsaktiebolagen. Därmed kommer det inte längre att vara nödvändigt att ha en särskild bestämmelse som skattemässigt likställer dem med aktiebolag. Den bestämmelsen slopas därför.
4 b § Ändringen innebär att försäkringsföreningar, vid sidan av europakooperativ och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, ska räknas som ekonomiska föreningar vid tillämpningen av inkomstskattelagen.
7 kap.
19 § Paragrafen upphävs. Försäkringsföreningar och sådana europakooperativ som bedriver försäkringsverksamhet kommer därmed att beskattas enligt inkomstskattelagen till den del beskattning inte ska ske enligt avkastningsskattelagen. Paragrafen kan dock övergångsvis bli tillämplig på understödsföreningar som fortsätter att bedriva verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar, se avsnitt 6.
16 kap.
8 § Bestämmelsen utvidgas till att även omfatta ömsesidiga försäkringsföretag. Det innebär att dessa företag ska dra av utgifter som de har i samband med förändring av deras förlagsinsatser. Paragrafen är redan tillämplig på ekonomiska föreningar. Förslaget till ändring av 2 kap. 4 b § innebär att förevarande paragraf också kommer att bli tillämplig på försäkringsföreningar.
24 kap.
5 § Ändringen innebär att bestämmelsen utvidgas till att även omfatta ömsesidiga försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån. Härigenom blir bestämmelserna om avdrag för vinstandelsränta i 6–10 §§ tillämpliga även på ömsesidiga försäkringsföretag.
28 kap.
10 § Paragrafhänvisningen till försäkringsrörelselagen (1982:713) ändras till att avse motsvarande paragraf i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningen definieras vilka försäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som omfattas av paragrafen ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklass III.
33 kap.
10 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 4.
39 kap.
2 § Hänvisningen i första stycket 1 ändras till livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2011:000) . Härigenom kommer försäkringsföreningar som bedriver livförsäkringsrörelse att omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i förevarande paragraf och därmed även av de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Första punkten ändras även genom att det uttryckligen anges att med livförsäkringsföretag avses också svenska europabolag och europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet. Se vidare avsnitt 5.4. Övriga ändringar är redaktionella. 38
4 § Hänvisningarna till paragrafer i försäkringsrörelselagen ändras till att avse motsvarande paragrafer i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningarna definieras de sjuk- och olycksfallsförsäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som definieras genom hänvisningarna ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklasserna 1, 2, I b och IV.
9 § Hänvisningen till försäkringsrörelselagen ändras till att avse den nya försäkringsrörelselagen.
13 d § Hänvisningarna till paragrafer i försäkringsrörelselagen ersätts av hänvisningar till motsvarande paragrafer i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningarna definieras de sjuk- och olycksfallsförsäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som definieras genom hänvisningarna ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklasserna 1, 2, I b och IV.
40 kap.
5 § Hänvisningen till 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen utgår. Den paragrafen innehåller en koncerndefinition. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon självständig sådan definition. För försäkringsaktiebolagen ska i stället koncerndefinitionen för aktiebolag i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gälla utan kompletteringar. Eftersom paragrafen redan innehåller en hänvisning till aktiebolagslagens koncerndefinition behövs inga ytterligare tillägg.
48 kap.
6 a § Av paragrafen följer att ett aktiebolag som avses i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen eller ett försäkringsaktiebolag som avses i 6 a kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen inte ska beskattas för kapitalvinst då bolaget avyttrar egna aktier. Med aktiebolag respektive försäkringsaktiebolag enligt de ovan nämnda bestämmelserna avses publika bolag som får dela ut vinst om dess aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Av 44 kap. 2 § framgår att vad som sägs i bestämmelsen om kapitalvinster gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon motsvarande bestämmelse som den i 6 a kap. 3 §. Paragrafhänvisningen slopas därför utan att ersättas av någon ny. Enligt den nya försäkringsrörelselagen ska vad som är föreskrivet för aktiebolag i allmänhet tillämpas av försäkringsaktiebolag om inte något annat följer av den nya försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Det innebär att 19 kap. 13 § aktiebolagslagen direkt kommer att bli tillämplig på sådana försäkringsaktiebolag som i dag omfattas av 6 a kap. 3 § försäkringsrörelselagen. För att det klart ska framgå att sådana publika försäkringsaktiebolag som i dag omfattas av bestämmelsen i förevarande paragraf även efter införandet av 39
den nya försäkringsrörelselagen alltjämt omfattas av den har bestämmelsen ändrats redaktionellt.
6 b § Paragrafen reglerar hur en kapitalvinst ska behandlas när ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som utfärdats när bolaget tagit upp ett kapitalandelslån. Ändringen innebär att paragrafen görs tillämplig också på ömsesidiga försäkringsföretag. Av 44 kap. 2 § framgår att vad som sägs i bestämmelsen om kapitalvinster gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster.
28 § Ändringen innebär att paragrafen görs tillämplig även på ömsesidiga försäkringsföretag.
58 kap.
15 § Paragrafhänvisningen till försäkringsrörelselagen ändras till att avse motsvarande paragraf i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningen definieras vilka försäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som omfattas av paragrafen ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklass III.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 6.
8.2 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
2 § Försäkringsaktiebolag är en särskild associationsform. Enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska för försäkringsaktiebolag föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet fortsättningsvis gälla om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Förevarande paragraf innehåller en rad hänvisningar till bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551) och motsvarande bestämmelser för försäkringsaktiebolag i försäkringsrörelselagen (1982:713). Genom ändringarna i förevarande paragraf tas hänvisningarna till försäkringsrörelselagen bort. I enlighet med huvudregeln i 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsaktiebolagen i fortsättningen direkt tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen. Ändringarna innebär bl.a. att hänvisningen i andra stycket till 12 kap. 1 § försäkringsrörelselagen utmönstras. I dag avses med utdelning enligt kupongskattelagen genom den hänvisningen även utbetalning till aktieägare vid nedsättning av överkursfonden i ett försäkringsaktiebolag. Överkursfonden i ett aktiebolag är inte längre en bunden fond. Genom en ändring i 5 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag som föreslås träda i kraft i samband med införandet av den nya försäkringsrörelselagen kommer överkursfonden inte längre att utgöra en bunden fond i ett försäkringsaktiebolag. Av övergångsbestämmelserna till ändringen framgår att medel som i ett 40
försäkringsaktiebolag, som får dela ut vinst, har tillförts överkursfonden före den 1 april 2011 även därefter utgör bundet kapital. I årsredovisningen för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2010 ska de tas upp under reservfonden. Genom hänvisningen i andra stycket i förevarande paragraf till 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen utgör en återbetalning till aktieägarna vid en minskning av reservfonden utdelning enligt kupongskattelagen. Paragrafen justeras även språkligt.
7 § Genom ändringarna tas hänvisningen i andra stycket till begäran om införing i förteckning enligt 3 kap. 12 § försäkringsrörelselagen bort. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon bestämmelse om en sådan förteckning. Paragrafen justeras även språkligt.
12 § Genom ändringarna tas hänvisningen i första stycket till förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen bort. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon bestämmelse om sådan registrering. I fortsättningen ska försäkringsaktiebolagen i stället enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag direkt tillämpa motsvarande bestämmelser om förvaltarregistrering i 5 kap. 14 § aktiebolagslagen. Paragrafen justeras även redaktionellt.
27 § Genom ändringarna tas bestämmelsen om att rätt till återbetalning även föreligger vid återbetalning till aktieägare enligt försäkringsrörelselagen i samband med nedsättning av aktiekapitalet som genomförs genom inlösen av aktier bort. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte några sådana bestämmelser. I stället ska försäkringsaktiebolagen direkt enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag tillämpa motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Förevarande paragraf innehåller redan en hänvisning till dessa bestämmelser. Paragrafen justeras även redaktionellt.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas på utdelning som beslutats efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller i fråga om sådan återbetalning eller utbetalning till aktieägarna, för vilka försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller enligt lagen (2011:00) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000). Av 19 § sistnämnda lag framgår att äldre bestämmelser gäller i fråga om värdeöverföring från ett försäkringsföretag, om beräkningen ska grundas på en årsredovisning som har upprättats före den 1 april 2011.
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
6 § Genom ändringen i första stycket 4 ändras paragrafhänvisningen från 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713) till 10 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag. Vidare ändras terminologin från försäkringsbolag till försäkringsföretag. Den termen omfattar enligt den nya försäkringsrörelselagen såväl försäkringsbolagen som försäkringsföreningarna, se 1 kap. 3 § förslaget till ny försäkringsrörelselag. Enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen får ett försäkringsbolag med Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare. I dag får emellertid överlåtelse enbart ske till ett svenskt försäkringsbolag, eller en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller som är auktoriserad i ett land inom EES. Genom 10 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag görs reglerna om överlåtelse av försäkringsbestånd tillämpliga även på försäkringsföreningar. Genom den nu föreslagna ändringen i första stycket 4 utsträcks undantaget från skatteplikt vid överlåtelse av försäkringsbestånd till att även omfatta de fall då en försäkringsförening överlåter sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsföretag eller övertar ett försäkringsbestånd från ett försäkringsföretag. Paragrafen justeras även språkligt.
Ikraftträdande
Lagen träder i kraft den 1 april 2011.
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
2 § Genom den nya försäkringsrörelselagen (2011:000) utmönstras begreppet understödsförening och ersätts av försäkringsförening. På grund av de nu föreslagna ändringarna i 39 kap. 2 § första stycket 1 inkomstskattelagen kommer en försäkringsförening att omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag. Även svenska europakooperativ som bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet kommer att omfattas av definitionen, se vidare författningskommentaren till 39 kap. 2 § inkomstskattelagen. Vad gäller avkastningsskattelagen har denna lags termer och uttryck samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen. Detta innebär att försäkringsföreningar och svenska europakooperativ som bedriver livförsäkringsverksamhet efter ändringarna i 39 kap. 2 § inkomstskattelagen är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt den första punkten i förevarande paragraf. Första stycket 3 i förevarande paragraf, som föreskriver att understödsföreningar är skattskyldiga, är således obehövlig och ska därför slopas. Ändringen medför en ny numrering av punkterna i första stycket. 42
3 § Som en följd av ändringarna i 2 § har hänvisningarna till den paragrafen delvis ändrats. I tredje stycket 4 och i sista stycket ändras hänvisningarna till paragrafer i försäkringsrörelselagen (1982:713) till att avse motsvarande paragrafer i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningarna i tredje stycket 4 klargörs vilka sjuk- och olycksfallsförsäkringar som inte ska ingå i beräkningen av kapitalunderlaget enligt andra stycket. De försäkringar som definieras genom dessa hänvisningar ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklasserna 1, 2, I b och IV.
5 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen. Övriga ändringar är språkliga.
9 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen. Femte stycket handlar om överlåtelse av ett försäkringsbestånd från ett svenskt livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag samt om fusion mellan sådana företag. I det senare fallet hänvisas i stycket till bestämmelser i försäkringsrörelselagen med stöd av vilka försäkringsaktiebolag kan genomföra en fusion. I dag är det av försäkringsföretagen enbart försäkringsaktiebolagen som kan delta i en fusion. Dessa bolag kan emellertid i dag inte tillämpa något annat regelverk om fusion än försäkringsrörelselagens. Hänvisningarna i femte stycket exkluderar inte någon av de tillåtna formerna av fusion mellan ett svenskt försäkringsaktiebolag och ett annat sådant företag. Någon självständig betydelse har därför hänvisningarna inte. Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsaktiebolagen tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) om fusion. Hänvisningarna kan således slopas. Förslaget till ny försäkringsrörelselag innebär att det blir möjligt för ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar att tillämpa reglerna om fusion i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar med de undantag som framgår av den nya försäkringsrörelselagen. Genom att hänvisningarna till försäkringsrörelselagen tas bort kommer bestämmelsen i femte stycket också att gälla för dessa företag. Skatteverket pekar i sitt remisssvar på att det kan ifrågasättas om bestämmelsen i femte stycket enligt sin ordalydelse omfattar utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från ett fast driftställe i Sverige även om avsikten synes ha varit sådan. I syfte att förtydliga att bestämmelsen i femte stycket även omfattar utländska livförsäkringsföretag med fast driftställe i Sverige ändras därför termen ”svenskt livförsäkringsföretag” till ”livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag”. Sjätte stycket reglerar överlåtelse av ett försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt avkastningsskattelagen till ett företag som inte är det. Den 15 juli 2009 trädde bestämmelser om gränsöverskridande fusioner i kraft i försäkringsrörelselagen enligt vilka ett försäkringsaktiebolag kan delta i en gränsöverskridande fusion (se prop. 2008/09:180). Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag kommer även ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar att kunna 43
genomföra en gränsöverskridande fusion. Även om det inte nämns uttryckligen får gränsöverskridande fusioner anses falla in under tillämpningsområdet för bestämmelsen i sjätte stycket. I förtydligande syfte kompletteras emellertid bestämmelsen med en ny mening av denna innebörd.
10 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningarna till den paragrafen. Övriga ändringar är språkliga.
10 a § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen.
12 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagen träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. Understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) och som bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet ska räknas som svenska livförsäkringsföretag vid tillämpningen av denna lag, med undantag för 9 § femte och sjätte styckena. Bestämmelserna i 9 § undantas eftersom de i dag inte är tillämpliga på understödsföreningar.
8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
1 kap.
5 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt ändras hänvisningen till den paragrafen till att avse första stycket 1–4 och 6–8.
11 kap.
7 § Hänvisningen i andra stycket till understödsföreningar slopas. Hänvisningen har endast ett förtydligande syfte, då understödsföreningar redan i dag torde falla in under begreppet försäkringsgivare. Även försäkringsföreningar kommer att falla in under det begreppet. Understödsföreningarna omfattas i motsatts till försäkringsaktiebolagen och de ömsesidiga försäkringsbolagen inte av försäkringsrörelselagen utan av en egen lag. Försäkringsföreningarna kommer emellertid att omfattas av den nya försäkringsrörelselagen. Det finns därför inte någon anledning att i förtydligande syfte särskilt nämna dem. I övrigt justeras paragrafen språkligt. 44
7 a § Hänvisningarna till understödsföreningar slopas, se kommentaren till 7 §.
7 b § Hänvisningen till understödsföreningar slopas, se kommentaren till 7 §.
8 a § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt ändras hänvisningen till den paragrafen till att avse första stycket 6–8. Hänvisningen till understödföreningar i andra stycket slopas, se kommentaren till 7 §.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 6.
Lagförslag i promemorian Nya skatteregler för försäk-
Bilaga 1
ringsföretag
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5, 9–10 a och 12 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse.
2 §
Skattskyldiga till avkastningsskatt är 1. svenska livförsäkringsföretag, 2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, 3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet , 4. pensionsstiftelser enligt lagen 3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen- (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska sionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med vill- avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan kor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, enligt samma lag, 5. arbetsgivare som i sin balans- 4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsut- räkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till fästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, avses i 8 a § samma lag, 6. obegränsat skattskyldiga som 5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, innehar pensionssparkonto, 7. obegränsat skattskyldiga som 6. obegränsat skattskyldiga som innehar innehar a) kapital- eller pensionsför- a) kapital- eller pensionsförsäksäkring som är meddelad i för- ring som är meddelad i försäksäkringsrörelse som inte bedrivs ringsrörelse som inte bedrivs från från fast driftställe i Sverige, eller fast driftställe i Sverige, eller b) försäkring som anses som b) försäkring som anses som
1 Senaste lydelse 2008:136. 46
pensionsförsäkring enligt 58 pensionsförsäkring enligt 58 Bilaga 1 kap. 5 § inkomstskattelagen kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), (1999:1229), 8. obegränsat skattskyldiga som 7. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte institut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sve- bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet rige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapital- eller är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, pensionsförsäkring, 9. obegränsat skattskyldiga som 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte institut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänste- villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas pensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsut- lagen om tryggande av pensionsfästelse m.m. utfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 a inte som avses i första stycket 6 a inte innehas av någon som är obegrän- innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har sat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses in- panträtt i försäkringen anses inneha den. neha den. Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som 6 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjuk- enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid domsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är åter- 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett köpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepen- motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapi- sion som är jämförbart med kapitalförsäkring. talförsäkring.
2 3 § Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra–tionde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. För skattskyldig som avses i 2 § För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1– 4 utgörs kapital- första stycket 1– 3 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skatt- underlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången skyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för av beskattningsåret efter avdrag för
2 Senaste lydelse 2008:136. 47
finansiella skulder vid samma finansiella skulder vid samma B ilaga 1 tidpunkt. För skattskyldig som tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensions- sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första institut som avses i 2 § första stycket 4 medräknas dock endast stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. tjänstepensionsverksamheten. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsför- 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäk- säkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 3 a § första ringsklass enligt 2 kap. 11 § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 och 2 samt 12 § försäkstycket 1 b och 4 försäkringsrörel- ringsklass I b och försäkringsselagen ( 1982:713 ). klass IV försäkringsrörelselagen ( 2010:000 ). Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av avsättningsbeloppet vid 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avse- ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för ende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt före- vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. ligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet av de tillgångar 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkon- är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald tot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hän- skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. förlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 7 utgörs av värdet vid beskatt- 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana för- ningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta säkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. nionde styckena.
Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräk- Bilaga 1 ningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Kapitalunderlaget för skattskyl- Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket diga som avses i 2 § första stycket 8 och 9 utgörs av värdet vid be- 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de till- skattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avta- gångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. let om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 12 kap. konsolideringsfond enligt 12 kap. 9 § försäkringsrörelselagen anses 70 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. på grund av försäkringar.
3 5 § Om inte annat följer av 6–8 §§ Om inte annat följer av 6–8 §§ tas tillgångar och skulder upp till tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 som avses i 2 § första stycket 5 ska skall tillgångarna dock tas upp till tillgångarna dock tas upp till sitt sitt marknadsvärde om inte annat marknadsvärde om inte annat fölföljer av 7 §. jer av 7 §.
4 9 § Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena. För den del av skatteunderlaget För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1 –3 , 7 avses i 2 § första stycket 1, 2 , 6 och 8 är hänförligt till annan per- och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäk- sonförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personför- ring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepen- säkring jämförbart tjänstepen-
3 Senaste lydelse 1993:947. 4 Senaste lydelse 2008:136. 49
sionsavtal än sådant som avses i sionsavtal än sådant som avses i Bilaga 1 28 kap. 2 § andra stycket inkomst- 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tion- skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. delar av skatteunderlaget. Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf sådana avtal om tjänstepension som uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket 2 inkomstskattelagen. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om 1. hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret, 2. det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen. Överlåts ett helt försäkringsbe- Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett svenskt livför- stånd från ett svenskt livförsäkringsföretag till ett annat sådant säkringsföretag till ett annat sådant företag eller sker fusion enligt företag eller sker fusion mellan 15 a kap. 1 eller 18 § försäkrings- sådana företag inträder det övertarörelselagen (1982:713) mellan gande företaget i det överlåtande sådana företag inträder det överta- företagets skattemässiga situation. gande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäk- helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt ringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala av- livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året kastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkrings- som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då beståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. jämkas i motsvarande mån. Vad som nu sagts gäller också vid överlåtelse genom fusion. För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatteunderlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat.
5 10 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483) gäller för avkastningsskatt.
5 Senaste lydelse 2002:412. 50
Avkastningsskatt som skall tas ut Avkastningsskatt som ska tas ut Bilaga 1 av sådan skattskyldig som avses i av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall för den 2 § första stycket 5 ska för den skattskyldiges räkning betalas av skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalnings- tillämpningen av skattebetalningslagen skall vad som sägs om skatt- lagen ska vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i skyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet stället gälla pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinsti- beskattningsår. Pensionssparinstitutet skall vara registrerat hos be- tutet ska vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. skattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 överklaga be- 2 § första stycket 5 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensions- pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut skall beloppet tillsam- sparinstitut ska beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. mans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgo- 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslu- doföras kontot. Har kontot avslutats skall institutet ombesörja att tats ska institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall insti- Finns inte sådant konto ska institutet betala ut beloppet på det sätt tutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. pensionssparande.
6 10 a § Skattskyldig som avses i 2 § för- Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 7 har rätt till nedsätt- sta stycket 6 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med ning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den ut- belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt ländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsätt- skattskyldige har betalat. Nedsätt-
6 Senaste lydelse 2008:1349. 51
ning för utländsk skatt medges ning för utländsk skatt medges Bilaga 1 bara om rätt till avräkning enligt bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med ut- utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt ländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhets- dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som skatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. vilken avser samma försäkring. Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.
7 12 § Termer och uttryck i denna lag Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämp- har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskatte- ningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattnings- lagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i året för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 , 8 och 9 ska 2 § första stycket 6 , 7 och 8 ska dock alltid vara kalenderåret. dock alltid vara kalenderåret.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 januari 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:000) ska alltjämt tillämpa 2 § första stycket 3 i dess äldre lydelse.
7 Senaste lydelse 2008:136. 52
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Bilaga 1
1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 7 kap. 19 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 4 och 4 b §§, 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 §, 28 kap. 10 §, 33 kap. 10 §, 39 kap. 2, 4, 9 och 13 d §§, 40 kap. 5 §, 48 kap. 6 a, 6 b och 28 §§ samt 58 kap. 15 § ska ha följande lydelse.
2 kap.
4 §
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Europabolag och försäkringsbolag räknas som aktiebolag. | Europabolag räknas som aktiebolag. |
4 b §
| Europakooperativ och europe- | Europakooperativ , europeiska |
iska grupperingar för territoriellt grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) räknas som samarbete (EGTS) och försäkekonomiska föreningar. ringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar.
16 kap.
8 § Utgifter som ett aktiebolag har i Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvalt- andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband ekonomisk förening eller ett ömsemed förändring av föreningens sidigt försäkringsföretag har i sammedlems- och förlagsinsatser samt band med förändring av dess medandra utgifter för föreningens för- lems- och förlagsinsatser samt valtning ska dras av. andra utgifter för dess förvaltning ska dras av.
24 kap.
5 § Ett svenskt aktiebolag eller en Ett svenskt aktiebolag , en svensk svensk ekonomisk förening som ekonomisk förening eller ett har tagit upp ett vinstandelslån, får svenskt ömsesidigt försäkringsfödra av vinstandelsräntan bara i den retag som har tagit upp ett vinstanutsträckning som följer av 6–10 §§. delslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6–10 §§.
1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2009:721. 53
Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det lånta- Bilaga 1 gande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta. För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten.
28 kap.
10 § I fråga om fondförsäkringar som I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3 avses i 2 kap. 12 § försäkringsförsäkringsrörelselagen (1982:713) klass III försäkringsrörelselagen och andra avgiftsbaserade utfästel- (2010:000) och andra avgiftsbaseser, får avdrag som beräknas enligt rade utfästelser, får avdrag som 8 § göras med högst ett belopp som beräknas enligt 8 § göras med högst motsvarar kostnaden för att uppnå ett belopp som motsvarar kostnade förmånsnivåer som anges där den för att uppnå de förmånsnivåer genom annan pensionsförsäkring som anges där genom annan penän sådan som avses i den lagen. sionsförsäkring än sådan som avses i den lagen.
33 kap.
10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser – statlig inkomstskatt, – kommunal inkomstskatt, – egenavgifter, – avkastningsskatt enligt 2 § 5 – avkastningsskatt enligt 2 § förlagen (1990:661) om avkastnings- sta stycket 4 lagen (1990:661) om skatt på pensionsmedel, avkastningsskatt på pensionsmedel, – särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, – statlig fastighetsskatt, – kommunal fastighetsavgift, – mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483), – avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och – skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
39 kap.
2 § Med livförsäkringsföretag avses 1. livförsäkringsbolag enligt 1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen ( 1982:713 ), och ( 2010:000 ) samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och
2. utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Bilaga 1 Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1.
4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till för- och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshän- säkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivför- seende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och säkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 2 kap. 11 § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b samt 12 § försäkringsklass I b och och 4 försäkringsrörelselagen försäkringsklass IV försäkringsrö- ( 1982:713 ). För dessa inkomster, relselagen ( 2010:000 ). För dessa premier och utgifter gäller i stället inkomster, premier och utgifter 6–9 §§. gäller i stället 6–9 §§.
9 § Med utjämningsfond avses en Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka för- får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen luster i själva försäkringsrörelsen och – efter det att sådan förlust- och – efter det att sådan förlusttäckning har skett – förluster i när- täckning har skett – förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till ingsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bo- den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra lagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesi- avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av diga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen ( 1982:713 ) försäkringsrörelselagen ( 2010:000 ) ska detta framgå av bolagets stad- ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. gar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt.
13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som 1. grupplivförsäkringar, eller 55
2. sådana sjuk- och olycksfalls- 2. sådana sjuk- och olycksfalls- Bilaga 1 försäkringar som avses i försäkringar som avses i – 2 kap. 3 a § första stycket 1 och – 2 kap. 11 § första stycket 1 och 2, och 2, och – 2 kap. 3 b § första stycket 1 b – 2 kap. 12 § försäkringsklass I b och 4 försäkringsrörelselagen och försäkringsklass IV försäk- ( 1982:713 ). ringsrörelselagen ( 2010:000 ). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6–9 §§.
40 kap.
5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt – 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), – 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, – 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), – 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, – 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) – 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om om medlemsbanker, medlemsbanker, eller – 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller – 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag.
48 kap.
6 a § Kapitalvinst som uppkommer då Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 19 kap. ett aktiebolag avyttrar egna aktier 13 § aktiebolagslagen (2005:551) ska inte tas upp om 19 kap. 13 § eller 6 a kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) gäller försäkringsrörelselagen (1982:713) för bolaget . Detsamma gäller för avyttrar egna aktier ska inte tas vinst då bolaget utfärdar eller avyttupp. Detsamma gäller för vinst då rar optioner, terminer eller liknande bolaget utfärdar eller avyttrar op- instrument vars underliggande tilltioner, terminer eller liknande in- gångar består av sådana aktier. strument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier.
6 b § Kapitalvinst som uppkommer då Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalan- ett aktiebolag eller ett ömsesidigt delsbevis som bolaget ställt ut, ska försäkringsföretag löser in ett kainte tas upp hos bolaget . pitalandelsbevis som företaget ställt ut, ska inte tas upp hos företaget . 56
Bilaga 1 28 § Kapitalförlust på en tillgång eller Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag om den underliggande aktiebolag eller ett ömsesidigt förförpliktelsen, direkt eller indirekt, säkringsföretag om den underligär ett kapitalandelsbevis som bola- gande förpliktelsen, direkt eller get ställt ut. indirekt, är ett kapitalandelsbevis som företaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkom- Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett mer då ett aktiebolag eller ett ömkapitalandelsbevis inte får dras av sesidigt försäkringsföretag löser in följer av 44 kap. 2 § jämförd med ett kapitalandelsbevis inte får dras 6 b § detta kapitel. av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel.
58 kap.
15 § För fondförsäkringar enligt För fondförsäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäk- 2 kap. 12 § försäkringsklass III förringsrörelselagen ( 1982:713 ) ska säkringsrörelselagen ( 2010:000 ) det vid bedömningen enligt 11 och ska det vid bedömningen enligt 11 14 §§ av utbetalningarnas storlek och 14 §§ av utbetalningarnas under de första fem åren bortses storlek under de första fem åren från sådana förändringar av belop- bortses från sådana förändringar av pen som beror på fondandelarnas beloppen som beror på fondandekursutveckling. larnas kursutveckling.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 januari 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:000) ska alltjämt tillämpa 7 kap. 19 §.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdekla- Bilaga 1 rationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § samt 11 kap. 7–7 b och 8 a §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse.
1 kap.
5 §
Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i 1. a) taxeringslagen (1990:324), b) inkomstskattelagen (1999:1229), c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, e) lagen (1990:661) om avkast- e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1– 5 som avses i 2 § första stycket 1– 4 och 7 – 9 den lagen, och 6 – 8 den lagen, f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och j) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands, 2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt 3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag. Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
11 kap.
7 § Kontrolluppgift skall lämnas om Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pen- pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. sionssparkonton. Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare , understödsföre- försäkringsgivare och pensions-
1 Senaste lydelse 2008:139. 58
ningar och pensionssparinstitut. sparinstitut. Bilaga 1 I kontrolluppgiften skall uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka av- gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § drag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). inkomstskattelagen (1999:1229).
2 7 a § Kontrolluppgift ska lämnas om 1. sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. försäkringsgivares eller un- 2. försäkringsgivares överlåtelse derstödsförenings överlåtelse eller eller överföring av en pensionsföröverföring av en pensionsförsäk- säkring till en annan försäkringsgiring till en annan försäkringsgivare vare eller till en annan del av föreller understödsförening eller till säkringsgivarens verksamhet. en annan del av försäkringsgivarens eller understödsföreningens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare personer av den försäkringsgivare eller understödsförening som över- som överfört värdet i försäkringen fört värdet i försäkringen eller eller överlåtit eller överfört försäköverlåtit eller överfört försäk- ringen. ringen. I kontrolluppgiften ska uppgift I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller över- lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska förda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikations- också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, uppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den motta- den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren eller gande försäkringsgivaren. understödsföreningen .
3 7 b § Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understöds- försäkringsgivare. föreningar . I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om sådana omständigheter och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade.
2 Senaste lydelse 2008:139. 3 Senaste lydelse 2008:139. 59
Bilaga 1 4 8 a § Kontrolluppgift ska lämnas om Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § om tjänstepension som avses i första stycket 7 – 9 lagen 2 § första stycket 6 – 8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare , personer av försäkringsgivare och understödsföreningar och tjänste- tjänstepensionsinstitut. pensionsinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller om avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 januari 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:000) ska alltjämt tillämpa 11 kap. 7–7 b §§ och 8 a § i dess äldre lydelser.
4 Senaste lydelse 2008:1044. 60
Bilaga 2
Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian
Följande remissinstanser har yttrat sig: Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Ekobrottsmyndigheten, Revisorsnämnden, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Statens pensionsverk, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, FAR SRS, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Försäkringsjuridiska föreningen, Tjänstepensionsförbundet och Domstolsverket. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Riksgäldskontoret, Bolagsverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Posten AB, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Handelskammarförbundet, Regelrådet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), AFA Försäkring, Alecta, AMF, Dina försäkringars Riksförbund, Folksam, PRI Pensionsgaranti, Konsumenternas försäkringsbyrå, Kåpan Pensioner försäkringsförening, Länsförsäkringsbolagens förening, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Svenska föreningen för partsförvaltade institut för risk- och pensionsplaner (SIRP), Svenska Försäkringsförmedlares Förening och Utländska Försäkringsbolags Förening.