Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken

Lagrådsremiss

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 januari 2014

Ulf Kristersson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

För att skapa enhetlighet i fråga om ränteuttag inom socialförsäkringen samt med beaktande av relevanta förarbeten och befintlig lagstiftning, lämnas i denna lagrådsremiss förslag till utökade möjligheter till ränteuttag för sjukersättning som återbetalas enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014 och tillämpas på återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 37 kap. 16–20 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 37 kap. 16 och 17 §§ ska utgå , dels att 37 kap. 14 §, 108 kap. 9, 12–14, 18 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 108 kap. 9, 12, 18 och 20 §§ ska ha följande lydelse.

37 kap.

14 §

preliminär sjukersättning, ska preliminär sjukersättning, ska

Belopp under 1 200 kr ska varken betalas ut eller betalas tillbaka.

108 kap.

9 §

12 §

Vid bedömningen av om det Vid bedömningen av om det

bostadsbidrag ska det särskilt sådan ersättning som ska betalas

och dennes medsökande har att beaktas vilken förmåga den eller kunna betala tillbaka ersättningen. de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen.

13 §

Om sökanden eller dennes Om den eller de försäkrade medsökande medvetet eller av medvetet eller av oaktsamhet oaktsamhet lämnat felaktiga upp- lämnat felaktiga uppgifter till gifter till grund för bedömningen grund för beräkningen av den av rätten till bostadsbidrag, får preliminära sjukersättningen eller kravet på återbetalning inte för bedömningen av rätten till efterges. bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges.

14 §

För att rätten till eftergift ska För att rätten till eftergift ska kunna prövas när det gäller bo- kunna prövas när det gäller sådan stadsbidrag ska skyldigheten enligt ersättning som ska betalas tillbaka 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla enligt 9 § ska skyldigheten enligt ändrade förhållanden ha fullgjorts 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla av sökanden och dennes med- ändrade förhållanden ha fullgjorts. sökande . Om de inte har anmält Om någon anmälan inte har gjorts ändrade förhållanden kan frågan kan frågan om eftergift ändå pröom eftergift ändå prövas om de vas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att de inte skäligen borde ha insett att en var skyldiga att göra en sådan sådan anmälan skulle ha gjorts . anmälan.

Bostadsbidrag Sjukersättning och bostadsbidrag

18 §

Ränta ska inte tas ut på sådan Ränta ska inte tas ut på sådan avgift som avses i 98 kap. 7 § avgift som avses i 37 kap. 15 § andra stycket. andra stycket eller 98 kap. 7 § andra stycket.

Bostadsbidrag Sjukersättning och bostadsbidrag

20 §

Dröjsmålsränta ska inte tas ut på Dröjsmålsränta ska inte tas ut på sådan avgift som avses i sådan avgift som avses i 98 kap 7 § andra stycket. 37 kap. 15 § andra stycket eller 98 kap. 7 § andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

I en promemoria (S2013/8194/SF Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken) som utarbetats av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän på Socialdepartementet, presenteras förslag till lagändringar för sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken (SFB). Promemorians författningsförslag finns i bilaga 1 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 . En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2013/8194/SF Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken). I denna lagrådsremiss behandlas promemorians förslag.

4 Bakgrund – nuvarande regelverk

4.1 Ränta och dröjsmålsränta inom socialförsäkringen

Den 1 juli 2007 infördes bestämmelser om ränta och dröjsmålsränta i den numera upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring samt i en rad förmånsspecifika lagar inom socialförsäkringsområdet, bl.a. i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (prop. 2006/07:49 Vissa regler om ränta i samband med återkrav). Dessa räntebestämmelser fördes sedan över till 108 kap. SFB. I den fortsatta redogörelsen för de lagändringar som började gälla den 1 juli 2007 hänvisas till nu tillämpliga lagrum. Situationen med återbetalning av sjukersättning efter avstämning enligt 37 kap. SFB kan jämföras med återbetalning av bostadsbidrag efter avstämning. I det senare fallet är bestämmelserna om ränta och dröjsmålsränta i 108 kap. SFB i princip alltid tillämpliga när myndigheten träffar ett avtal med den försäkrade om en avbetalningsplan, om den försäkrade får anstånd med betalningen eller inte betalar i rätt tid (se 108 kap. 2, 9, 15 och 19 §§). För den som ska betala tillbaka för högt utbetalt bostadsbidrag tas också en avgift ut på det belopp som den försäkrade ska betala tillbaka (98 kap. 7 § andra stycket SFB). Ränta eller dröjsmålsränta tas dock inte ut på denna avgift (108 kap. 18 respektive 21 § SFB).

4.2 Särskilda bestämmelser för sjukersättning enligt 37 kap. SFB – steglös avräkning m.m.

Sedan januari 2009 finns det särskilda bestämmelser för sjukersättning i 37 kap. SFB. Regelverket gäller för försäkrade som för juni 2008 hade icke tidsbegränsad sjukersättning enligt bestämmelserna som gällde före juli 2008. Sådana försäkrade kan arbeta, studera m.m. utan att de förlorar rätten till sjukersättning. Konstruktionen för de särskilda bestämmelserna 6 för sjukersättning är delvis uppbyggd enligt samma mönster som för

bostadsbidrag (se prop. 2007/08:124 Från sjukersättning till arbete, s. 106 f.). För det kalenderår som en försäkrad som omfattas av de särskilda reglerna har pensionsgrundande inkomst (PGI) av arbete, betalar Försäkringskassan ut preliminär sjukersättning månadsvis. När Skatteverket sedan har fastställt PGI för aktuellt år, beslutar Försäkringskassan om en slutlig sjukersättning för den försäkrade (37 kap. 12–14 §§ SFB). Visar det sig att den preliminära sjukersättningen överstiger den framräknade slutliga sjukersättningen, ska den försäkrade återbetala det överskjutande beloppet till Försäkringskassan. På beloppet som den försäkrade ska betala tillbaka tas en avgift ut. Belopp under 1 200 kr ska dock inte betalas tillbaka till Försäkringskassan. Beslut om sjukersättning enligt 37 kap. SFB omfattar även arbetsskadelivränta som är samordnad med sjukersättning, vilket innebär att det som gäller sjukersättning enligt 37 kap. även gäller livränta (41 kap. 23 § SFB). När det gäller den aktuella frågan innehåller varken 37 kap. eller 108 kap. SFB bestämmelser som anger att ränte- eller dröjsmålsräntebestämmelserna i 108 kap. är tillämpliga på sådan återbetalning som anges i 37 kap. 14 §. Dagens reglering innebär att ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning endast kan tas ut om den försäkrade har lämnat oriktiga uppgifter, underlåtit att uppfylla uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller i de fall den försäkrade insett eller skäligen borde ha insett att felaktiga belopp har betalats ut (108 kap. 2 § SFB). Vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. SFB är nyss nämnda förutsättningar inte alltid uppfyllda, utan återbetalning ska i princip alltid göras oavsett skälen till att ett överskjutande belopp har uppkommit.

4.3 Placeringen i SFB av bestämmelser om återkrav och eftergift

I förarbetena till införandet av SFB uttalade regeringen att vissa bestämmelser borde sammanföras i gemensamma avsnitt. Det gällde bl.a. bestämmelserna om återbetalning av ersättning, eftergift och kvittning. (prop. 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk, Del 1, s. 349). Sådana bestämmelser fördes in i 108 kap. som gavs rubriken ”Återkrav och ränta”. I kapitlet återfinns inte bara generella regler om återkrav och eftergift m.m., utan även särskilda bestämmelser som avser specifika förmåner t.ex. premiepension och bostadsbidrag. Motsvarande bestämmelser avseende nu aktuell sjukersättning fördes dock in i 37 kap. med rubriken ”Försäkrade som senast för juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning”.

5 Bestämmelser att ränta och dröjsmålsränta ska kunna tas ut vid återbetalning av sjukersättning enligt

37 kap. SFB

Regeringens förslag: Om en försäkrad är återbetalningsskyldig enligt 37 kap. 14 § socialförsäkringsbalken, ska den försäkrade betala ränta på det återkrävda beloppet om Försäkringskassan antingen träffat avtal med den försäkrade om en avbetalningsplan eller medgivit den försäkrade anstånd med betalningen. Försäkringskassan ska ta ut dröjsmålsränta på belopp som har återkrävts men som inte har betalats i rätt tid. För sådan ränta och dröjsmålsränta ska bestämmelserna i 108 kap. socialförsäkringsbalken gälla när det gäller beräkning och eftergift av ränta. Ränta eller dröjsmålsränta ska inte tas ut på sådan avgift som avses i 37 kap. 15 § andra stycket socialförsäkringsbalken.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Förvaltningsrätten i Malmö har lämnat synpunkter av redaktionell art på författningsförslaget. Skälen för regeringens förslag: Anledningen till införandet av bestämmelser om ränta och dröjsmålsränta vid återkrav av förmåner inom socialförsäkringen var att regeringen ansåg det som otillfredsställande att enskilda som felaktigt hade disponerat statliga medel inte skulle behöva betala ränta på det disponerade belopp som de skulle betala tillbaka. Regeringen ansåg också att det fanns skäl att befara att viljan att återbetala felaktigt utbetalda belopp hos vissa personer skulle vara svag enbart till följd av att ränta inte löpte på fordringarna och att ett införande av bestämmelser om dröjsmålsränta kunde verka som ett påtryckningsmedel för att få till stånd avtal om avbetalningsplaner (prop. 2006/07:49, s. 38). De särskilda bestämmelserna om sjukersättning som regleras i 37 kap. SFB innehåller, till skillnad från bestämmelserna om bostadsbidrag, dock inga uttryckliga hänvisningar som medför att ränta eller dröjsmålsränta kan tas ut vid återbetalning även när förutsättningarna i 108 kap. 2 § inte är uppfyllda. Förarbetena till de särskilda bestämmelserna om sjukersättning innehåller inga uttalanden om att ränta eller dröjsmålsränta ska tas ut vid återbetalning. Däremot uttalas att belopp som ska återbetalas efter avstämning ska hanteras enligt gällande rutiner för återbetalningar (prop. 2007/08:124, s. 79 f.). Med hänsyn till ovan redovisade skäl till när ränta och dröjsmålsränta ska tas ut vid återbetalning av förmåner som omfattas av SFB, samt reglerna för när ränta ska tas ut vid återbetalning efter avstämning av bostadsbidrag, bör bestämmelser införas som gör det möjligt att även ta ut ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sådan sjukersättning som avses i 37 kap. 14 § SFB. Ränta bör kunna tas ut antingen om den försäkrade träffat avtal med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller om den försäkrade har

medgivits anstånd med betalningen. Dröjsmålsränta bör även kunna tas ut om ett belopp som återkrävs inte betalas i rätt tid. På motsvarande sätt som gäller för bostadsbidrag bör varken ränta eller dröjsmålsränta tas ut avseende sådan avgift som avses i 37 kap. 15 § andra stycket SFB. För beräkning av ränta eller dröjsmålsränta bör befintliga regler i 108 kap. bli tillämpliga. Den föreslagna ändringen i 108 kap. 9 § innebär att möjligheten att efterge skyldigheten att betala ränta och dröjsmålsränta i 108 kap. 21 § blir tillämplig även för ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning enligt 37 kap. 14 §. När det gäller dröjsmålsränta blir även möjligheten till jämkning enligt 8 § räntelagen (1975:635) tillämplig. Genom eftergifts- och jämkningsmöjligheterna ges Försäkringskassan en möjlighet att ta hänsyn till de återbetalningsskyldigas ekonomiska och sociala förhållanden i samband med beslut om ränta och dröjsmålsränta vid återbetalningar av sjukersättning.

6 Överföring av vissa bestämmelser från

37 kap. till 108 kap. SFB

Regeringens förslag: Bestämmelserna om återbetalning och eftergift i 37 kap. socialförsäkringsbalken ska upphöra att gälla. Innehållet i bestämmelserna ska i behövliga delar föras över till 108 kap. I 37 kap. 14 § införs en hänvisning till bestämmelserna om återbetalning, eftergift och kvittning i 108 kap.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning . Förvaltningsrätten i Malmö har påpekat att det i 98 kap. 6 § SFB finns en hänvisning till 108 kap. 9, 11–14 och 22 §§ SFB och att motsvarande hänvisning bör införas även i 37 kap. 14 §. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om återbetalning och eftergift i 37 kap. 16–20 §§ SFB bör med hänsyn till systematiken i balken upphöra att gälla och innehållet i dessa ska i behövliga delar överföras till 108 kap SFB. Detta bör ske genom föreslagna ändringar i 108 kap. 9 och 12–14 §§ SFB. Innehållet i 37 kap. 17 § SFB framgår redan av 108 kap. 11 § SFB. I likhet med vad Förvaltningsrätten i Malmö har påpekat, anser regeringen att det i 37 kap. 14 § SFB bör föras in en hänvisning till 108 kap. 9, 11–14 och 22 §§ SFB.

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag : Bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2014 och tillämpas på återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Skälen för regeringens förslag: När bestämmelserna om ränta och dröjsmålsränta infördes den 1 januari 2007 föreslogs, efter det att Lagrådet förordat detta, övergångsbestämmelser med innebörden att de nya bestämmelserna skulle tillämpas första gången på sådana återkravsbeslut som Försäkringskassan skulle komma att besluta efter ikraftträdandet (prop. 2006/07:49, s. 42). På samma sätt bör det därför nu införas en sådan övergångsbestämmelse.

8 Konsekvenser

8.1 Administrativa och ekonomiska konsekvenser

Förslaget om utökade möjligheter att ta ut ränta och dröjsmålsränta vid beslut om återbetalning av sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. kan förväntas medföra ett visst administrativt merarbete för Försäkringskassan. Kostnaderna för detta beräknas dock bli mycket begränsade i och med att myndigheten redan har ett system som är uppbyggt för uttag av ränta vid återkrav av förmåner enligt SFB. Dessutom bedöms antal ärenden som det ska tas ut ränta eller dröjsmålsränta för i samband med återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. SFB inte vara av någon större omfattning. Enligt uppgift från Försäkringskassan var det under perioden 2011–2013 cirka 6 000 personer som fått beslut om återbetalning av slutlig sjukersättning enligt 37 kap. SFB, dvs. i genomsnitt cirka 2 000 personer per år. Av dessa personer är det naturligtvis inte alla som underlåter att betala i rätt tid, fått en avbetalningsplan eller som har beviljats anstånd med betalningen. De tillkommande kostnaderna bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar för Försäkringskassans administration. Förslaget kommer även i viss mån att leda till ökade intäkter för staten. Förslagen bedöms inte medföra någon nämnvärd ökning av antalet omprövningar för Försäkringskassan eller av inkommande mål till de allmänna förvaltningsdomstolarna.

8.2 Konsekvenser för de försäkrade

För de försäkrade kan de nya bestämmelserna medföra en merkostnad i form av dröjsmålsränta om de inte betalar återkrävda belopp i rätt tid. Det kan också bli en merkostnad i form av ränta om de försäkrade väljer att återbetala det återkrävda beloppet enligt en avbetalningsplan eller beviljas anstånd med betalningen. Förslagen kommer sannolikt påverka betalningsbenägenheten hos de försäkrade. Den befintliga möjligheten att efterge skyldighet att betala ränta och dröjsmålsränta samt möjligheten till jämkning av dröjsmålsränta kommer även att gälla för ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning efter avstämning enligt 37 kap. 14 § SFB. På så vis blir det möjligt att ta hänsyn till de återbetalningsskyldigas ekonomiska och sociala förhållanden i samband med beslut om ränta och dröjsmålsränta vid återbetalningar efter avstämning av sjukersättning.

9 Författningskommentar

37 kap.

14 §

Ändringen innebär att det uttryckligen anges att vid återbetalning av ersättning så ska ersättningen betalas tillbaka enligt vad som anges i 108 kap. 9, 11–14 och 22 §§. Skrivningen är av upplysningskaraktär och motsvarar det som gäller avseende återbetalning av för högt utgivet preliminärt bostadsbidrag i 98 kap. 6 §.

108 kap.

9 §

Bestämmelsen i 37 kap. 16 § upphör att gälla och dess innehåll förs in i 108 kap. 9 §. Därmed blir bestämmelserna om ränta och dröjsmålsränta i 108 kap. 15 och 19 §§ tillämpliga även för den som är återbetalningsskyldig enligt 37 kap. 14 §. Som en följd av ändringen blir även bestämmelserna om beräkning av ränta i 108 kap. 16 § samt om eftergift av ränta och dröjsmålsränta i 108 kap. 21 § tillämpliga för den som ska betala ränta eller dröjsmålsränta vid återbetalning enligt 37 kap. 14 §. Övriga ändringar som avser bostadsbidrag är endast av redaktionell art.

12–14 §§

Ändringarna innebär att innehållet i bestämmelserna i 37 kap. 18–20 §§, som föreslås upphöra att gälla, förs samman med bestämmelserna i 108 kap. 12–14 §§. Syftet är att samla balkens bestämmelser om återkrav och eftergift i 108 kap. Övriga ändringar är endast av redaktionell art och syftar till att anpassa lagrummen så att de blir tillämpliga såväl för sjukersättnings- som bostadsbidragsärenden. I ett ärende om sjukersättning finns nämligen endast en enskild part medan det i ett bostadsbidragsärende kan förekomma två sökanden och därmed solidariskt återbetalningsskyldiga parter.

18 §

Ändringen är en följd av att det införs en skyldighet för den som är återbetalningsskyldig enligt 37 kap. 14 § att betala ränta enligt 108 kap. 15 § och innebär att ränta inte ska tas ut för sådan avgift som avses i 37 kap. 15 § andra stycket.

20 §

Ändringen är en följd av att det införs en skyldighet för den som är återbetalningsskyldig enligt 37 kap. 14 § att betala dröjsmålsränta enligt 108 kap. 19 § och innebär att dröjsmålsränta inte ska tas ut för sådan avgift som avses i 37 kap. 15 § andra stycket.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2014. En övergångsbestämmelse införs som innebär att bestämmelserna om ränta är tillämpliga första gången på sådana återkrav som beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet. I en situation då ett och samma återkrav blivit föremål för mer än ett beslut av Försäkringskassan, tar övergångsbestämmelsen sikte på tidpunkten för det första beslutet. Det innebär att om t.ex. ett beslut följts av ett omprövningsbeslut så är det tidpunkten för det första beslutet som avgör om ränta kan påföras återkravet eller inte.

Bilaga 1 Promemorians lagförslag

Bilaga 1

Förslag till författningsförslag

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 37 kap. 16–20 §§ ska upphöra att gälla, dels att 108 kap. 9, 12–14, 18 och 20 §§ samt rubrikerna närmast före 9, 12, 18 och 20 §§ ska ha följande lydelse.

108

9 §

12 §

bostadsbidrag ska det särskilt sådan ersättning som ska betalas beaktas vilken förmåga sökanden tillbaka enligt 9 § ska det särskilt och dennes medsökande har att beaktas vilken förmåga den eller kunna betala tillbaka ersättningen. de försäkrade har att kunna betala tillbaka ersättningen.

13 §

Om sökanden eller dennes Om den eller de försäkrade medsökande medvetet eller av medvetet eller av oaktsamhet oaktsamhet lämnat felaktiga upp- lämnat felaktiga uppgifter till gifter till grund för rätten till bo- grund för beräkningen av den stadsbidrag, får kravet på återbe- preliminära sjukersättningen eller talningen inte efterges. för rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalningen inte efterges.

Bilaga 1 14 § För att rätten till eftergift ska För att rätten till eftergift ska kunna prövas när det gäller bo- kunna prövas när det gäller sådan stadsbidrag ska skyldigheten enligt ersättning som ska betalas tillbaka 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla enligt 9 § ska skyldigheten enligt ändrade förhållanden ha fullgjorts 110 kap. 46 och 47 §§ att anmäla av sökanden och dennes med- ändrade förhållanden ha fullgjorts. sökande. Om de inte har anmält Om någon anmälan inte har gjorts ändrade förhållanden kan frågan kan frågan om eftergift ändå pröom eftergift ändå prövas om de vas om den anmälningsskyldige inte skäligen borde ha insett att de inte skäligen borde ha insett att en var skyldiga att göra en sådan sådan anmälan skulle ha gjorts. anmälan.

Bostadsbidrag Sjukersättning och bostadsbidrag

18 §

Ränta ska inte tas ut på sådan Ränta ska inte tas ut på sådan avgift som avses i 98 kap. 7 § avgift som avses i 37 kap. 15 § andra stycket. andra stycket eller 98 kap. 7 § andra stycket.

Bostadsbidrag Sjukersättning och bostadsbidrag

20 §

Dröjsmålsränta ska inte tas ut på Dröjsmålsränta ska inte tas ut på sådan avgift som avses i sådan avgift som avses i 98 kap. 7 § andra stycket. 37 kap. 15 § andra stycket eller 98 kap. 7 § andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på återkrav som har beslutats av Försäkringskassan efter ikraftträdandet.

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna

Bilaga 2

Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö, Försäkringskassan, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Inspektionen för socialförsäkringen samt Pensionsmyndigheten. Handikappförbunden (HSO) har inte svarat på remissen.