Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning

Lagrådsremiss

Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 juni 2025 Elisabeth Svantesson Ulf Olovsson (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås att den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på s.k. jordbruksdiesel förlängs även under 2026. I lagrådsremissen föreslås även att beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning ändras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 4. lag om upphävande av lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 13 §, 6 a kap. 2 a § och 9 kap. 8 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om 1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §, 2. den region där stödmottagande 2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2- nivå företag är beläget på NUTS 2- nivå enligt bilaga 1 i Europa- enligt bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemen- 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska sam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter statistiska territoriella enheter (Nuts), och (Nuts), och 3. stödmottagande företags 3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace- verksamhetsområde på Nacegruppnivå enligt bilaga 1 i gruppnivå enligt bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 , i den förordning (EEG) nr 3037/90. ursprungliga lydelsen .

1 Senaste lydelse 2023:435.

För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om 1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och 2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.

Lydelse enligt SFS 2024:1130 Föreslagen lydelse

6 a kap.

2 2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 553 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig 1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet. För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 150 kronor per kubikmeter. När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

8 § 3 Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2, 3 och 6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till 1. minst 1 000 kronor i fall som avses i 2 eller 6 §, och 2. minst 500 kronor i fall som avses i 3 §. Sådan återbetalning enligt 2 § Rätt till sådan återbetalning som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § enligt 2 § som görs med stöd av får dock göras när den samman- 6 a kap. 2 a § föreligger dock endast när ersättningen för ett

2 Ändringen innebär att fjärde stycket tas bort. 3 Senaste lydelse 2022:1781.

lagda ersättningen uppgår till kalenderkvartal uppgår till minst minst 500 kronor per kalenderår. 400 kronor. Rätt till återbetalning enligt 5 § föreligger endast för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 2 000 kronor per kalenderkvartal och endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare. Kraven i tredje stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Bestämmelserna i 1 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på uppgifter om stödmottagare som lämnas efter ikraftträdandet även för stödberättigande förbrukning som har skett före ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller i övrigt fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 2 a § För drift av skepp och båtar utan För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från medges befrielse från koldioxidskatt med 2 553 kronor koldioxidskatt med 1 930 kronor per kubikmeter bränsle som avses i per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig förbrukas i yrkesmässig 1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet. För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 150 kronor per kubikmeter . När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

1 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin Härigenom föreskrivs att lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning tagits fram. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/00299). I lagrådsremissen behandlas promemorians förslag. Vidare föreslås en ändring av en hänvisning till en EU-förordning i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Svenskt Näringsliv och Skatteverket har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett förslag om ändrad hänvisning vars innehåll överensstämmer med förslaget i denna lagrådsremiss. De synpunkter som har lämnats finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/01046) och behandlas i avsnitt 5.

4 Förlängd utökad nedsättning av skatt på

jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor

för återbetalning av sådan skatt

4.1 Bakgrund och gällande rätt

Diesel och andra bränslen som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet kallas ofta förenklat för jordbruksdiesel. I 6 a kap. 2 a § LSE, finns bestämmelser om befrielse från koldioxidskatt respektive energiskatt för sådan bränsleanvändning. Efter förslag i budgetpropositionen för 2005 infördes en nedsättning av koldioxidskatt på jordbruksdiesel i syfte att stärka jord- och skogsbrukets internationella konkurrenskraft (prop. 2004/05:1 Förslag till statsbudget för 2005, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. avsnitt 8.4.2). Skattenedsättningens storlek har varierat under åren. Nedsättningen har tillfälligt utökats genom dels förändrade återbetalningsbelopp för koldioxidskatt, dels genom återbetalning även av energiskatt (se bl.a. prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:459 respektive prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50, rskr. 2021/22:471). Den senaste tillfälliga utökningen gäller till och med den 31 december 2025. Befrielse från energi- och koldioxidskatt på jordbruksdiesel medges genom avdrag för den som är skattskyldig eller genom återbetalning för den som inte är skattskyldig. Ansökan om återbetalning ska omfatta en period om ett kalenderkvartal (9 kap. 7 § första stycket LSE). Rätt till återbetalning föreligger dock när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kronor per kalenderår (9 kap. 8 § andra stycket LSE).

Befrielse från skatt på förbrukad jordbruksdiesel får högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet. Nedsättningen av skatten på bränsle som förbrukas i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet är statliga stöd som ryms inom tillämpningsområdet för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER. För att nedsättningen ska vara förenlig med GBER får nedsättningen bl.a. inte vara större än att stödmottagarna betalar minst den minimiskattenivå som föreskrivs i bilaga I till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, kallat energiskattedirektivet.

4.2 Den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel ska förlängas och beloppsgränsen för återbetalning av sådan skatt ska ändras

Regeringens förslag: Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet förlängs till att omfatta förbrukning som sker under 2026. För sådan förbrukning som sker under 2026 ska nedsättning av koldioxidskatt medges med 2 553 kronor per kubikmeter och nedsättning av energiskatt medges med 1 150 kronor per kubikmeter. Beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning av skatt på jordbruksdiesel ändras från att vara ett belopp per kalenderår till att vara ett belopp per kalenderkvartal. Rätt till återbetalning av skatt för förbrukad jordbruksdiesel ska föreligga när ersättningen för kvartalet uppgår till minst 400 kronor. Den s.k. begränsningsregeln, som reglerar att återbetalning inte kan medges med ett större belopp än den skatt som belastat bränslet, tas bort. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Äldre bestämmelser ska dock fortfarande gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Energimarknadsinspektionen, Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk, Statskontoret och Sveriges Åkeriföretag , har inga synpunkter på förslaget. Lantbrukarnas riksförbund, Skatteverket, Småföretagarnas riksförbund, Svenska bioenergiföreningen och Svenskt Näringsliv tillstyrker förslaget. Lantbrukarnas riksförbund yrkar därutöver att den s.k. Styrmedels- 11

utredningen ska få ett tilläggsuppdrag att utreda ett jordbruksavdrag. Svenskt Näringsliv anser att regeringen bör vidta åtgärder för att främja övergången till fossilfrihet t.ex. genom att avskaffa den årliga indexeringen av skattesatsen på el. Remissinstanserna 2030-sekretariatet, Drivkraft Sverige, Ekonomistyrningsverket (ESV), Företagarna, Konjunkturinstitutet, Maskinentreprenörerna, Naturskyddsföreningen, Skogsentreprenörerna, Skogsstyrelsen, Statens energimyndighet ( Energimyndigheten) och Tillväxtanalys avstyrker förslaget. Av dessa anför 2030-sekretariatet, Maskinentreprenörerna, Naturskyddsföreningen, Skogsentreprenörerna, Skogsstyrelsen och Energimyndigheten att regeringen bör överväga andra alternativ än fortsatt skattenedsättning som t.ex. ett jordbruksavdrag eller en klimatpremie. Därutöver anför 2030-sekretariatet att försörjningstryggheten inte stärks av ett fortsatt beroende av importerade fossila drivmedel, utan av ökad egen produktion och användning av förnybara drivmedel och framför också att det inte framgår vilka alternativa åtgärder som har övervägts. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Drivkraft Sverige , Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys, understryker att förslaget bromsar omställningen till fossilfria alternativ till fossil diesel samt att det är viktigt att bibehålla incitament för att ersätta användningen av fossil diesel med hållbara alternativ. Konjunkturinstitutet framför att upprepade temporära skattenedsättningar sannolikt inte leder till en långsiktigt förbättrad försörjningsberedskap. Företagarna anser att drivmedelsbeskattningen bör utformas mer långsiktigt och att tillfälliga skattesänkningar bör undvikas och påpekar att förenklingsskäl talar för att beloppsgränsen för den kvartalsvisa återbetalningen bör tas bort. ESV anser att riktade insatser i första hand bör hanteras på budgetens utgiftssida, snarare än som särregleringar i skattelagstiftningen. ESV ifrågasätter också om sänkt drivmedelsskatt är den mest ändamålsenliga åtgärden när bränslepriserna har minskat tydligt sedan den tidigare utökade nedsättningen infördes. Skogsentreprenörerna påpekar att stöd i form av skattenedsättning på bränsle i praktiken tillfaller den välmående skogsindustrin i stället för entreprenörerna som utför arbetet åt industrins företag. Skogsstyrelsen framhåller att skogsbruket är lönsamt och att det saknas underlag som visar att det skulle finnas behov av skattenedsättningar för skogsbruket. Drivkraft Sverige efterfrågar ett förtydligande av om ökad försörjningsberedskap verkligen är önskvärd i samtliga sektorer som omfattas av förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Tillfälligt utökad nedsättning förlängs under 2026 En tillfälligt utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt på s.k. jordbruksdiesel infördes under 2022 och har förlängts till att gälla för förbrukning som skett under 2023, 2024 och 2025. Den tillfälligt utökade nedsättningen motiverades ursprungligen av att priset på flera viktiga insatsvaror inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna 12 ökat kraftigt, inte minst på grund av kriget i Ukraina (prop. 2021/22:270,

bet. 2021/22:FiU50, rskr. 2021/22:471). Åtgärden motiverades också av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. I förslaget till förlängningen 2023 bedömde regeringen att dessa förhållanden kvarstod. Som skäl för att fortsätta den utökade nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel under 2024 och 2025 anförde regeringen att konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion måste förbättras och att Sveriges försörjningsberedskap inom viktiga samhällsfunktioner, som produktionen av livsmedel, bygger på att företag verksamma inom de aktuella näringarna är livskraftiga. Regeringen bedömde också åtgärden som träffsäker, då de flesta näringsidkare inom de berörda näringarna är beroende av dieseldrivna maskiner och att åtgärden var ändamålsenlig eftersom den gick att få på plats relativt snabbt. Under 2025 beslutade regeringen även om Livsmedelsstrategin 2.0 som fokuserar på stärkt lönsamhet, konkurrenskraft och ökad produktion i livsmedelskedjan. Efter år av hög inflation och svag ekonomisk utveckling befinner sig Sveriges ekonomi fortfarande i en lågkonjunktur men återhämtningen har påbörjats. Samtidigt är den ekonomiska återhämtningen utdragen bland annat till följd av den stora osäkerhet som världsekonomin befinner sig i. Det är därför angeläget att fortsätta stärka Sveriges försörjningsberedskap. Ett sätt att bidra till detta är att förlänga den tillfälligt utökade skattenedsättningen så att den även gäller förbrukning under 2026. Flera remissinstanser ifrågasätter att om en temporär förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen är den mest ändamålsenliga åtgärden för att stärka försörjningsberedskapen samt om försörjningsberedskapen verkligen behöver förstärkas i alla de branscher som den tillfälliga utvidgade nedsättningen omfattar. Regeringen instämmer i att det är främst verksamheter inom jord- och vattenbruk som är i behov av stöd, eftersom produktionen av livsmedel och försörjningsberedskapen inom dessa sektorer är angelägen att värna. Att förändra reglerna så att endast förbrukning i jordbruks- och vattenbruksverksamhet omfattas skulle emellertid innebära dels att en förstärkning inte kan genomföras lika skyndsamt, dels att den administrativa bördan och risken för felaktig beskattning ökar vid blandad verksamhet. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att det är viktigt att föreslagna åtgärder inte i större utsträckning än motiverat riskerar att bromsa branschens omställning till fossilfria bränslen. Därför anser regeringen att det är viktigt att en utökning av nedsättningen bör vara tillfällig. Ett fortsatt stöd till bl.a. jordbruket behöver på sikt ses över och ersättas med något som inte gynnar specifikt fossil bränsleanvändning. Det är dock viktigt att på kort sikt förstärka försörjningsberedskapen. Regeringen anser, i likhet med bl.a. ESV, att det skulle vara möjligt att stärka försörjningsberedskapen även genom andra åtgärder, t.ex. genom riktade bidrag på utgiftssidan till jordbruket. Ett sådant förslag kan dock inte genomföras utan ytterligare analyser och överväganden vilket begränsar möjligheterna att genomföra förslaget på kort sikt. En översyn av den ordinarie nedsättningen av den skatt på bränsle som förbrukas i jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk, som t.ex. Konjunkturinstitutet och Skogsindustrierna förespråkar, skulle inte bidra på kort sikt och är därför inte aktuellt som ett alternativ till en temporär förlängning av en utökad jordbruksdieselnedsättning. Regeringen bedömer vidare att inte heller ett jordbruksavdrag, som efterfrågas av bl.a. 13

LRF och Naturskyddsföreningen, eller en förändrad indexering av skatten på elektricitet, som Svenskt Näringsliv föreslår, skulle resultera i ett motsvarande stöd för den avsedda målgruppen på kort sikt. Dessa åtgärder är därför inte aktuella inom ramen för detta lagstiftningsärende. Regeringen anser därför, till skillnad mot Konjunkturinstitutet, Drivkraft Sverige, ESV, Företagarna och Skogsindustrierna, att en fortsatt tillfällig utvidgning av skattenedsättningen är den mest lämpliga åtgärden för att skyndsamt förstärka försörjningsberedskapen. För att nedsättningen av skatten på diesel som förbrukas i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska utgöra tillåtet statsstöd inom ramen för GBER får skatten på sådan diesel inte understiga minimiskattenivån enligt energiskattedirektivet. Minimiskattenivån för jordbruksdiesel är 21 euro per 1 000 liter. För medlemsstater som inte har antagit euron beräknas växelkursen för euro i nationell valuta vid beräkning av skattenivåerna på basis av den växelkurs som gäller den första arbetsdagen i oktober året innan. Då den växelkurs som ska tillämpas för 2026 ännu inte är känd bör en bedömning av om skatten efter nedsättningen riskerar att understiga minimiskattenivån göras utifrån en antagen växelkurs med en säkerhetsmarginal för växelkursens utveckling. En fortsatt utökad nedsättning med samma nedsättningsbelopp som gäller vid utgången av 2025 bedöms innebära att skatten sätts ner mot energiskattedirektivets minimiskattenivå utan att underskrida den. Regeringen föreslår därför att den tillfälligt utökade nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel ska gälla även för sådan förbrukning som sker under 2026.

En kvartalsvis beloppsgräns införs för kvartalsvis återbetalning Dagens regler, där en ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel görs per kalenderkvartal men där beloppsgränserna för återbetalningen bestäms efter kalenderår, medför att de rättsliga förutsättningarna för handläggningen av återbetalningsärenden är otydliga när ärendena avser mindre belopp. En ansökan som omfattar mindre än 500 kronor kan endast bifallas av Skatteverket om den som skickat in ansökan sedan tidigare har ansökt om återbetalning med belopp som tillsammans med den aktuella ansökan gör att gränsbeloppet för året har uppnåtts. Ansökningar som avser belopp under 500 kronor avslås alltså, om det inte finns tidigare ansökningar som gör att 500-kronorsgränsen för kalenderåret uppnås. Om det efter ett sådant avslagsbeslut kommer in en ansökan för ytterligare ett kvartal samma år, varigenom 500-kronorsgränsen för kalenderåret uppnås, omprövar Skatteverket på eget initiativ det tidigare avslagsbeslutet och bifaller ansökan om återbetalning, om övriga villkor för återbetalning är uppfyllda. Handläggningen av dessa ärenden blir därför onödigt kostsam och tidskrävande eftersom Skatteverket genom omprövningen av ett tidigare avslagsbeslut i praktiken handlägger ärendet två gånger. Hanteringen skapar också onödig tidsåtgång och möjliga negativa likviditetseffekter för den sökande, genom att den återbetalningen kommer den sökande tillhanda först när 500-kronorsgränsen är uppnådd sett över ett kalenderår.

En systemvårdande anpassning av bestämmelserna om återbetalning, där beloppsgränserna för återbetalning bestäms efter kalenderkvartal i stället för som i dag efter kalenderår, skulle bidra till en effektivare och mer rättssäker hantering av dessa ärenden, vilket kommer att gynna den som ansöker om återbetalning. Den sökande får i vissa fall också en snabbare hantering av sitt ärende eftersom Skatteverket får en möjlighet att hantera ansökningarna per kvartal. För att göra förfarandet för återbetalning av skatt på förbrukad jordbruksdiesel mer rättssäkert och effektivt föreslås därför att beloppsgränsen för återbetalning av skatt på jordbruksdiesel bestäms efter kalenderkvartal. En övergång till en beloppsgräns per kvartal bedöms vara förenlig med EU-rätten.

Nivån på återbetalningsgränsen anpassas för kvartalsvis återbetalning Övergången från en årsvis beloppsgräns för återbetalningen av skatt på jordbruksdiesel till en kvartalsvis beloppsgräns medför ett behov av att överväga vilken beloppsnivå som är lämplig. Befrielse från skatt för förbrukad jordbruksdiesel lämnas till den som bedriver yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Möjligheten till skattebefrielse omfattar alltså inte förbrukning som sker i ickeyrkesmässig verksamhet. I dag får återbetalning av skatt på förbrukad jordbruksdiesel medges när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kronor per år. Vid ordinarie nedsättning av skatten på jordbruksdiesel motsvarar det en förbrukning om ca 260 liter diesel per år, vilket i sin tur bedöms motsvara ungefär en dryg traktortank per år. Vid en tillfälligt utökad nedsättning av skatten under 2026 skulle beloppsgränsen på 500 kronor per år motsvara en förbrukning om ca 135 liter. Det kan ifrågasättas om verksamhetsutövare som har en sådan begränsad förbrukning av diesel på årsbasis i normalfallet bedriver verksamheten yrkesmässigt. En förändrad beloppsgräns bör därför bättre samspela med övriga villkor för återbetalningen. En beloppsgräns som skulle bestämmas efter kalenderkvartal i stället för efter kalenderår, och som sätts alltför högt, riskerar att stänga ute näringsidkare som i dag omfattas av befrielsen från skatt men som bedriver en relativt liten verksamhet. En beloppsgräns som sätts alltför lågt medför i stället problem med att även aktörer som inte bedriver yrkesmässig verksamhet kan komma att försöka utnyttja möjligheten till befrielse från skatt. Det för i sin tur med sig att Skatteverket kan komma att behöva genomföra fördjupade granskningar av ansökningar som omfattar relativt små belopp för att säkerställa att återbetalning inte lämnas till sökande som inte bedriver yrkesmässig verksamhet. En sådan ordning skulle orsaka ett merarbete för Skatteverket och sökanden som inte står i proportion till de belopp som ansökningarna avser. Utifrån detta resonemang anser regeringen inte heller att det är aktuellt att slopa beloppsgränsen helt, som föreslås av Företagarna, och bedömer att den förenkling ett borttagande skulle medföra är begränsad. Det finns vidare yrkesmässiga verksamheter där förbrukningen över året är ojämnt fördelad varför en ny beloppsgräns per kalenderkvartal också måste beakta denna grupp av förbrukare. En beloppsgräns om 400 kronor per kvartal bedöms innebära en rimlig avvägning mellan att å ena sidan

erbjuda även relativt små jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter med varierade verksamhetsförhållanden befrielse från skatt för förbrukad jordbruksdiesel och å andra sidan begränsa risken för att andra än de som bedriver yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet felaktigt kommer i fråga för återbetalning av skatt. När den sammanlagda ersättningen uppgår till minst beloppsgränsen medges återbetalning från första kronan. Mot denna bakgrund föreslås att rätt till sådan återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska föreligga när ersättningen för kalenderkvartalet uppgår till minst 400 kronor.

Begränsningsregeln för återbetalning av skatt på jordbruksdiesel tas bort Genom den s.k. begränsningsregeln i 6 a kap. 2 a § LSE klargörs att befrielse från skatt högst får uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet. Även utan begränsningsregeln bör befrielse från skatt på visst bränsle inte ges med högre skattebelopp än som belastat bränslet. Bestämmelsen infördes under 2022 då skillnaden mellan skattesatser och nedsättningsbelopp under vissa perioder 2022 och 2023 medförde en förhöjd risk för att återbetalning kunde medges med ett större belopp än den skatt som belastat bränslet. För att förhindra att s.k. negativ skatt uppstår infördes därför begränsningsregeln (prop. 2021/22:270 s. 15). Befrielse från skatt på förbrukad jordbruksdiesel har sin grund i artikel 15.3 i energiskattedirektivet. Befrielsen utgör statligt stöd och måste uppfylla de villkor som följer av GBER. Sedan Europeiska kommissionen den 23 juni 2023 antagit en ny version av GBER följer numer av artikel 44 i förordningen att en stödmottagare som får en skattenedsättning med stöd av artikel 15.3 i energiskattedirektivet måste betala minst den minimiskattenivå som följer av bilaga I till energiskattedirektivet. För jordbruksdiesel är denna minimiskattenivå 21 euro per 1 000 liter. Sedan den 1 juli 2023 är därför nedsättningsbeloppens storlek i 6 a kap. 2 a § LSE anpassade för att beskattningen inte ska underskrida denna minimiskattenivå (prop. 2022/23:112). Någon risk för negativ skatt finns således inte längre i praktiken och begränsningsregeln i 6 a kap. 2 a § LSE har därmed förlorat sin betydelse. Som en systemvårdande åtgärd föreslås därför att den tas bort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Den föreslagna förstärkningen avses gälla under 2026 varför ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringen föreslår vidare att äldre bestämmelser ska gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet. För återbetalning innebär det att rätten till återbetalningen för förbrukning av s.k. jordbruksdiesel som sker före ikraftträdandet prövas mot äldre bestämmelser, dvs. först när den sammanlagda ersättningen uppgår till 500 kronor per kalenderår. Rätten till återbetalning för sådan förbrukning som sker efter ikraftträdandet prövas mot den nya lydelsen.

Lagförslag Förslaget medför ändring i 6 a kap. 2 a § och 9 kap. 8 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förslaget innebär också att lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi utgår.

5 Dynamisk hänvisning till EU-

förordningen om Nace-koder

Regeringens förslag: Hänvisningen i lagen om skatt på energi till EUförordningen om Nace-koder ändras till att avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (s.k. dynamisk hänvisning). Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Den nya lydelsen ska gälla för uppgifter om stödmottagare som lämnas efter ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för statligt stöd i form av skattebefrielse på energiskatteområdet är att uppgifter om stödmottagare lämnas. I 1 kap. 13 § LSE regleras vad som avses med uppgifter om stödmottagare. Med uppgifter om stödmottagare avses bl.a. det stödmottagande företagets verksamhetsområde på Nace-gruppnivå. Nace är EU:s standardklassificeringssystem för att kategorisera företag efter näringsgrenar. Sett från den enskilda stödmottagarens perspektiv skulle uppgiftslämnandet kunna uppfattas som en onödig administrativ pålaga, men det handlar om Sveriges möjlighet att lämna statligt stöd och alltså att sökanden över huvud taget ska kunna få skattebefrielse. Uppgiftsinsamlingen motiveras av de rapporteringskrav som Sverige är skyldigt att tillgodose enligt vissa förordningar och beslut på statsstödsområdet. De uppgifter som ska samlas in bör således överensstämma med de uppgifter som ska rapporteras vidare. När det gäller indelningen i Nace-gruppnivå görs därför en direkt hänvisning i LSE till EU-förordningen. När dessa regler infördes 2016 ansågs det lämpligt att hänvisa till rättsakten i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning. Genom beslut i en delegerad akt har nu Nace-koderna ändrats i den aktuella EU-förordningen. Ändringarna innebär bl.a. att vissa verksamheter får nya koder men med samma innehåll som idag. Ändringarna innebär även att vissa koder delas upp och att delar av innehållet flyttas till andra koder. Definitionen i LSE om vilka uppgifter om stödmottagare som ska lämnas behöver uppdateras för att följa de nya koderna. Lagstiftaren har av tydlighetsskäl tidigare valt att ha en statisk hänvisning till EU-rättsakten (prop. 2015/16:159 s. 56). Problemet med statiska hänvisningar är att den nationella lagstiftningen behöver ändras när de underliggande rättsakterna ändras. Det finns en risk att den nationella lagstiftningsprocessen tar lång tid och att nationella regler därför inte finns på plats vid den tidpunkt som EU-rättsakten ska börja tillämpas. En dynamisk hänvisning medför att ändringar i de underliggande rättsakterna blir gällande direkt även i nationell rätt. En

dynamisk hänvisning ställer dock högre krav på enskilda och myndigheter som ska tillämpa reglerna. En dynamisk hänvisning bör inte innebära några stora problem i praktiken eftersom relevant version av gällande EUförordning är allmänt tillgänglig. Skatteverket bör även kunna underlätta för enskilda genom att informera om vilken version som är relevant. Ett alternativ till att direkt reglera i lag genom statisk eller dynamisk hänvisning till en EU-rättsakt är att regeringen eller en myndighet under regeringen i lag bemyndigas att utfärda föreskrifter om vilken version av den underliggande EU-rättsakten som ska gälla. En förändring genom att regeringen utfärdar en förordning eller en myndighet ändrar i sina föreskrifter medför i regel en snabbare hantering än vad ändringar i lagstiftning innebär. En sådan reglering skulle dock fortfarande medföra att de nationella reglerna är statiska och hänvisar till en viss version av den underliggande rättsakten vilket kräver uppdateringar när EUkommissionen ändrar sina rättsakter. EU-kommissionen efterfrågar nämligen alltid uppgifter enligt senaste versionen. Både Skatteverket och Svenskt Näringsliv tillstyrker att en ändring görs i lagen om skatt på energi så att hänvisningen görs till EU-förordningen med de uppdaterade Nace-koderna. Skatteverket föredrar dock en statisk men uppdaterad utformning av hänvisningen eftersom verket menar att en statisk hänvisning undviker otydlighet kring vilka uppgifter som ska lämnas. Svenskt Näringsliv ser inga betydande nackdelar med att gå över till en dynamisk hänvisning ur ett företagsperspektiv. Svenskt Näringsliv har då beaktat att Skatteverket bör kunna lämna information till stödmottagare om vilka uppgifter som är aktuella att lämna. Då behöver inte det stödmottagande företaget ha detaljkunskaper om vilken den aktuella EU-förordningen är utan kunna inhämta informationen via Skatteverket. Regeringen föreslår med beaktande av ovanstående att hänvisningen i LSE inte längre ska göras till EU-förordningen i en viss version, utan att uppgifterna om stödmottagande företagens verksamhetsområde på Nacegruppnivå ska lämnas utifrån den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen, dvs. genom en dynamisk hänvisning.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringen föreslår att ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Vidare föreslås att uppgifter om stödmottagare i den nya lydelsen ska gälla för uppgifter i deklarationer, ansökningar om återbetalningar eller begäran om omprövningar som lämnas från och med den 1 januari 2026. Det gäller oavsett när förbrukningen av bränslet eller elen skett.

Lagförslag Förslaget medför ändring i 1 kap. 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

6 Lagen om lagerskatt på flygbensin

upphävs

Regeringens förslag: Lagen om lagerskatt på flygbensin upphävs. Lagen om upphävande av lagen om lagerskatt på flygbensin träder i kraft den 1 januari 2026. Den upphävda lagen ska dock gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Drivkraft Sverige. Skatteverket, Svenskt Näringsliv och Transportföretagen Flyg, tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser lämnar inte några synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Reglerna för beskattning av flygbensin ändrades 2008 för att anpassas till EG-rätten. Ändringen innebar införandet av beskattning av flygbränsle som förbrukas i flygfartyg för privat ändamål. För att förhindra att stora obeskattade lager av flygbensin byggdes upp infördes en särskild lag om lagerskatt på flygbensin vid samma tidpunkt. Enligt lagen skulle sådana lager av obeskattad flygbensin deklareras senast den 26 augusti 2008. Enligt då gällande regler skulle också skatten vara betald samma dag. Lagen har numera förlorat sin betydelse och föreslås därför upphävas.

Lagförslag Förslaget innebär att lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin upphävs.

7 Konsekvensanalys

Förslaget i avsnitt 5 innebär en ändrad hänvisning till följd av att en EUförordning ändrats. Förslaget bedöms endast medföra försumbara konsekvenser för företag och myndigheter och därför redovisas inte några effekter i detta avsnitt. Förslaget i avsnitt 6 avser endast en systemvårdande åtgärd som inte bedöms ha några effekter att redovisa. I detta avsnitt redogörs för förslaget i avsnitt 4 och dess effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. 19

Förslagets konsekvenser bedöms inte vara av sådan omfattning att en större utvärdering är nödvändig. Efter ikraftträdandet kan förslaget utvärderas genom en uppföljning av Regeringskansliet tillsammans med exempelvis relevanta myndigheter eller branschorganisationer för att verifiera att syftet uppnåtts och för att oförutsedda konsekvenser av förslaget ska kunna uppdagas.

7.1 Offentligfinansiella effekter

En fortsatt tillfälligt utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel beräknas minska skatteintäkterna med 0,56 miljarder kronor under 2026. Åtgärden innebär en ökad skatteutgift under 2026 avseende diesel som drivmedel till arbetsmaskiner och fartyg inom jordbruks-, skogsbruk- och vattenbruksnäringarna. De offentligfinansiella effekterna till följd av en förändring av beloppsgränsen är svårbedömda på grund av osäkerheten i hur justeringen kommer att påverka antalet verksamheter som söker om återbetalning och beviljas nedsättning. Utifrån antagandet att ca 700 färre företag inkommer med ansökan om återbetalning under 2026 om en totalt förbrukad volym på ca 200 kubikmeter diesel uppskattas skatteintäkterna öka med drygt en halv miljon kronor under 2026. Därefter uppskattas justeringen av beloppsgränsen leda till att skatteintäkterna ökar med knappt 2 miljoner kronor årligen. Den sammanlagda offentligfinansiella effekten av förslaget presenteras i tabell 7.1.

Tabell 7.1 Förslag om utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel

under 2026 och ändrad beloppsgräns för kvartalsvis

återbetalning

Miljarder kronor, fasta priser och volymer

Bruttoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Nettoeffekt Varaktig

2026 2026 2027 2028 effekt

Offentligfinansiell effekt -0,71 -0,56 0,00 0,00 -0,01 Källa: Egna beräkningar.

7.2 Effekter för företagen

Uppskattningsvis omfattas i dag ca 25 000 företag inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna av nedsättningen. Främst mindre företag bedöms omfattas av nedsättningen. Skattelättnaden bedöms underlätta för svenska företag inom berörda näringar och väntas bidra till livsmedelsstrategins mål om ökad produktion och stärkt lönsamhet i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att skatten på diesel som används för berörda ändamål sänks med ytterligare 1 773 kronor per kubikmeter (totalt med 3 703 kronor per kubikmeter) under 2026. I tabell 7.2 illustreras hur stor besparingen blir till följd av förslaget med 20 tre olika typexempel som bedöms motsvara ungefär övre kvartilen, median

samt undre kvartilen i förbrukning. I beräkningarna bortses från eventuella effekter via bolagsskatten.

Tabell 7.2 Besparing för olika typföretag som använder jordbruksdiesel

Besparing i kronor

Förbrukad volym per år, Årlig ytterligare besparing,

(m 3 ) (kr)

Företag 1 15 26 595 Företag 2 5 8 865 Företag 3 2 3 546 Källa: Egna beräkningar.

Återbetalning av skatten på jordbruksdiesel får endast göras om den sammanlagda ersättningen uppgår till minst beloppsgränsen. Hur stor förbrukad volym diesel som krävs för att komma över beloppsgränsen varierar därför beroende på storleken på den aktuella skattenedsättningen av jordbruksdieseln. Den nuvarande beloppsgränsen på 500 kronor per kalenderår motsvarar en ungefärlig förbrukning på 260 liter jordbruksdiesel per år vid ordinarie nedsättning på 1 930 kronor per kubikmeter diesel. Med förslaget om den utökade nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel under 2026, motsvarar beloppsgränsen på 500 kronor en ungefärlig förbrukning på 135 liter per år. Den föreslagna justeringen av beloppsgränsen till 400 kronor per kvartal skulle i stället motsvara en förbrukning på ca 200 liter jordbruksdiesel per kvartal vid den ordinarie nedsättningen, vilket ungefär uppskattas motsvara storleken på en vanlig traktortank. Vid den tillfälligt utökade nedsättning av skatten som föreslås under 2026, skulle en beloppsgräns på 400 kronor per kvartal motsvara en förbrukning på ca 100 liter. En justering av beloppsgränsen till 400 kronor per kvartal påverkar framför allt förbrukare av små volymer jordbruksdiesel och bedöms bidra till att minska risken för att skatt på privat förbrukning återbetalas. Förslaget bidrar även till att förbrukare som tidigare inte kom upp till den årsvisa beloppsgränsen under ett enskilt kvartal kommer att kunna få en snabbare hantering av sitt ärende eftersom Skatteverket kommer att hantera ansökningarna kvartalsvis. Utifrån statistik över de som ansökte om återbetalning av jordbruksdiesel under 2023 och under antagandet att förbrukningen av jordbruksdiesel fördelar sig relativt jämnt över året, uppskattas justeringen av beloppsgränsen (under en tillfälligt utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel 2026) leda till att omkring 700 färre verksamheter inkommer med ansökan om återbetalning till Skatteverket 2026. Under samma antaganden uppskattas justeringen av beloppsgränsen att därefter, vid den ordinarie nedsättning av skatten på jordbruksdiesel, leda till att omkring 2 000 färre verksamheter årligen inkommer med ansökan om återbetalning till Skatteverket. Dessa uppskattningar är sannolikt något överskattade då det kan finnas företag som har sin förbrukning av jordbruksdiesel koncentrerad till ett fåtal kvartal och därmed kommer över beloppsgränsen under dessa kvartal.

För de företag som har sin förbrukning koncentrerad till ett kvartal leder justeringen av beloppsgränsen, från 500 kronor per år till 400 kronor per kvartal, i praktiken till en sänkning av den bränslevolym som krävs för att komma över beloppsgränsen. För vissa av dessa förbrukare som tidigare inte nådde upp till beloppsgränsen på 500 kronor kommer detta möjliggöra att de nu kommer över den kvartalsvisa beloppsgränsen på 400 kronor. Justeringen skulle därför även kunna leda till att ytterligare några aktörer kan få nedsättning av skatten. Hur många det rör sig om är dock svårt att uppskatta.

7.3 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

En förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel bedöms medföra marginella förändringar för Skatteverket avseende information. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte nödvändiga utan förändringarna bedöms kunna ingå i den anpassning som årligen görs på grund av ny eller förändrad lagstiftning. En justering av beloppsgränsen, från 500 kronor per år till 400 kronor per kvartal, bedöms bidra till en effektivare och mer rättssäker hantering av de ansökningar som inkommer till Skatteverket. Förslaget förväntas även leda till att Skatteverket behöver hantera färre ansökningar manuellt och därmed behövs färre fördjupade granskningar, vilket minskar Skatteverkets kostnader något. Eventuella tillkommande kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

7.4 Effekter för miljön

En tillfälligt utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel kan ha effekter på miljön som ser olika ut bl.a. beroende på användningsområde. Inom skogsbruket kan tillfälligt lägre drivmedelskostnader på marginalen leda till tidigarelagd avverkning som har en negativ påverkan på både den biologiska mångfalden och klimatet. Inom jordbruket bedöms förslaget bidra till att bibehålla konkurrenskraften för svenskt jordbruk och minskar därmed risken att klimat- och miljöpåverkan ökar i andra länder till följd av svensk livsmedelsimport. Svensk livsmedelsproduktion är vid en internationell jämförelse relativt klimatvänlig och jämfört med andra länder finns även andra mervärden med svensk livsmedelsproduktion. Exempel på det är en låg användning av antibiotika, strängare krav för växtskyddsmedel än i många andra länder och betande djur som bidrar till biologisk mångfald. Arbetsmaskiner drivs i dag i stor utsträckning av fossila drivmedel och det finns på kort sikt färre alternativ än för lättare fordon, där elektrifieringen har fått större genomslag. Det medför att dieselanvändningen i de berörda sektorerna varit stabil över tid och att aktörerna på kort sikt är relativt prisokänsliga.

Att aktörerna är prisokänsliga innebär att de använder diesel i stor utsträckning trots prisförändringar. Effekten av det lägre pris på diesel som den föreslagna åtgärden innebär bedöms därför endast leda till en mindre temporär ökning av förbrukningen under 2026. Inom de segment av marknaden för arbetsmaskiner där det finns eldrivna alternativ kan förslaget leda till att elektrifieringen försenas, då incitamenten att välja eldrift framför fossila motsvarigheter minskar. Regeringen vill med detta förslag stärka försörjningsberedskapen genom att sänka kostnaderna i bl.a. jordbruksverksamhet. Som flera remissinstanser påpekar, däribland 2030-sekretariatet och Drivkraft Sverige , är även biobränslen som exempelvis HVO ett alternativ till fossil diesel som används i arbetsmaskiner. Även utan den utökade nedsättningen är biobränslen dock relativt sett dyrare. Att inte genomföra förslaget skulle visserligen göra biobränslen relativt sett mer attraktiva, men det skulle samtidigt innebära en högre kostnad för berörda aktörer. Sett isolerat uppskattas förslaget leda till att de territoriella utsläppen av fossil koldioxid ökar med knappt 20 000 ton 2026, motsvarande drygt 0,1 procent av 2023 års totala utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter och arbetsmaskiner. Det motsvarar en ökning med ca 2 procent av de berörda näringarnas utsläpp från dieselanvändning i arbetsmaskiner. Att förbrukningen ökar bedöms även ge högre utsläpp av övriga luftföroreningar, såsom partiklar och kväveoxider och förslaget kan också påverka incitamenten att ställa om till förnybart eller eldrift. Sammantaget kan detta medföra något sämre möjligheter för Sverige att nå det nationella etappmålet inom den s.k. icke-handlande sektorn till 2030 samt Sveriges åtagande under ansvarsfördelningsförordningen (ESR) mot EU till 2030.

7.5 Övriga effekter

Fler män än kvinnor är sysselsatta inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna och män bedöms således påverkas mer av förslaget. I den mån förslaget medför lägre priser, kan hushållens kostnader påverkas. Effekten på hushållens kostnader bedöms dock begränsad och förväntas därför inte påverka fördelning eller den ekonomiska jämställdheten i någon större utsträckning. Därutöver kan sysselsättningen i branschen påverkas. Denna effekt bedöms dock som liten. Förslagets temporära karaktär sammantaget med det förhållande att sysselsatta inom jordbruket inte anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden, innebär att förslaget inte bedöms ha någon påverkan på sysselsättningen i ekonomin som helhet. Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för enskilda eller kommuner och regioner. Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka inflationen.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

13 § Med uppgifter om stödmottagare avses uppgift om 1. vilken typ av företag (små eller medelstora respektive stora) stödmottagaren hör till enligt bilaga I till den förordning som avses i 12 §, 2. den region där stödmottagande företag är beläget på NUTS 2- nivå enligt bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 868/2014 av den 8 augusti 2014 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), och 3. stödmottagande företags verksamhetsområde på Nace-gruppnivå enligt bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90. För den som bedriver yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet och får stöd genom en stödordning som avses i 11 a § 3 och 13 avses med uppgifter om stödmottagare även uppgift om 1. huruvida stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion i den mening som avses i artikel 2.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och 2. hur stor andel av bränsle- och elförbrukningen inom ramen för respektive stödordning som hänför sig till primär jordbruksproduktion.

Paragrafen innehåller bestämmelser vad som avses med uppgifter om stödmottagare som ska lämnas för att en stödmottagare ska kunna få skattenedsättning. Ändringen i första stycket 2 är en språklig ändring. Ändringen i första stycket 3 innebär att orden ”i den ursprungliga lydelsen ” tas bort så att hänvisningen till EU -förordningen i paragrafen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. Därutöver görs en språklig ändring. Övervägandena finns i avsnitt 5.

6 a kap.

2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 553 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig 1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet. För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 150 kronor per kubikmeter. När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges

skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Paragrafen innehåller bestämmelser om befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet. Ändringen innebär att fjärde stycket tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

9 kap.

8 § Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2, 3 och 6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till 1. minst 1 000 kronor i fall som avses i 2 eller 6 §, och 2. minst 500 kronor i fall som avses i 3 §. Rätt till sådan återbetalning enligt 2 § som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § föreligger dock endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till minst 400 kronor . Rätt till återbetalning enligt 5 § föreligger endast för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 2 000 kronor per kalenderkvartal och endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och 2. sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare. Kraven i tredje stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret.

I paragrafen regleras beloppsgränser och andra villkor för bl.a. återbetalning. Ändringen i andra stycket innebär att rätt till sådan återbetalning enligt 2 § som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § endast föreligger när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till minst 400 kronor. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Förslaget innebär att de ändringar i lagen om skatt på energi som beslutats genom SFS 2023:362 utgår. Detta betyder att den planerade återgången till det ordinarie nedsättningsbeloppet för s.k. jordbruksdiesel inte kommer ske den 1 januari 2026, vilket är det datum då ändringarna skulle ha trätt i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

6 a kap.

2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 930 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig 1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet. När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Paragrafen innehåller bestämmelser om befrielse från koldioxidskatt på bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruksoch vattenbruksverksamhet. Ändringen i första stycket innebär att befrielsen från koldioxidskatt begränsas till 1 930 kronor per kubikmeter för förbrukning som sker från och med den 1 januari 2027, vilket medför att ordinarie nedsättning av koldioxidskatten på s.k. jordbruksdiesel åter gäller fr.o.m. den 1 januari 2027. Ändringen innebär att andra stycket , som reglerat den tillfälliga nedsättningen av energiskatt, tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

8.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin

Förslaget innebär att lagen upphävs. Enligt lagens lydelse ska lagerskatt deklareras senast den 26 augusti 2008. Lagen fyller således inte längre någon funktion. Övervägandena finns i avsnitt 6.

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning

I promorian föreslås att den tillfälligt utökade nedsättningen av skatt på s.k. jordbruksdiesel förlängs även under 2026. I promemorian föreslås även att beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning ändras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Bilaga 2 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 2 a § och 9 kap. 8 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2024:1130 Föreslagen lydelse

6 a kap

2 a § För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 2 553 kronor per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig 1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet. För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 150 kronor per kubikmeter. När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Befrielse från skatt enligt denna paragraf får dock högst uppgå till de skattebelopp som gäller vid skattskyldighetens inträde för det förbrukade bränslet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 8 § Rätt till återbetalning eller kompensation enligt 2, 3 och 6 §§ föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till 1. minst 1 000 kronor i fall som avses i 2 eller 6 §, och 2. minst 500 kronor i fall som avses i 3 §. Sådan återbetalning enligt 2 § Rätt till sådan återbetalning som görs med stöd av 6 a kap. 2 a § enligt 2 § som görs med stöd av får dock göras när den samman- 6 a kap. 2 a § föreligger dock lagda ersättningen uppgår till endast när ersättningen för ett minst 500 kronor per kalenderår. kalenderkvartal uppgår till minst 400 kronor. Rätt till återbetalning enligt 5 § föreligger endast för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 2 000 kronor per kalenderkvartal och endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, och

1 Senaste lydelse 2022:1781.

2. sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare. Bilaga 2 Kraven i tredje stycket 2 gäller endast uppgifter om stödmottagare vars sammanlagda nedsättning inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bilaga 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi Härigenom föreskrivs att lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ska utgå.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt Bilaga 2 på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.1 Föreslagen lydelse

6 a kap.

2 a § För drift av skepp och båtar utan För drift av skepp och båtar utan medgivande enligt 2 kap. 9 § samt medgivande enligt 2 kap. 9 § samt andra motordrivna fordon än andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från medges befrielse från koldioxidskatt med 2 553 kronor koldioxidskatt med 1 930 kronor per kubikmeter bränsle som avses i per kubikmeter bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det 2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det förbrukas i yrkesmässig förbrukas i yrkesmässig 1. jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller 2. vattenbruksverksamhet. För sådan förbrukning som avses i första stycket ska även befrielse från energiskatt medges med 1 150 kronor per kubikmeter . När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som sker före ikraftträdandet.

Bilaga 2 Förslag till lag om upphävande av lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin Härigenom föreskrivs att lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin ska upphöra att gälla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning lämnats av 2030-sekretariatet, Drivkraft Sverige, Ekonomistyrningsverket, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas riksförbund, Maskinentreprenörerna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Regelrådet, Skatteverket, Skogsentreprenörerna, Skogsstyrelsen, Småföretagarnas riksförbund, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statskontoret, Svenska bioenergiföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen Flyg. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att yttra sig: Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, KSAK Motorflygförbundet, Lantmännen, Mellanskog, Norra skog, Skattebetalarnas förening, Skogsindustrierna, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Spannmålsodlarförening, Sveriges Kommuner och Regioner, Swedavia, Södra Skogsägarna.