Moderniserad beskattning av gaser

Lagrådsremiss

Moderniserad beskattning av gaser

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 5 juni 2025

Elisabeth Svantesson

Ulf Olovsson (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås ändringar i fråga om energi- och koldioxidbeskattningen av gaser. Det föreslås en ändrad skattemässig definition av biogas, vilket medför att fler biogena gaser än i dag omfattas av definitionen. Därutöver föreslås att skattebefrielse ska medges för biogasandelen av ett annat bränsle när detta förbrukas för uppvärmning. Vidare föreslås beskattning av gaser utifrån energiinnehåll i stället för volym eller vikt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

1 Beslut Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2 Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 §, 2 kap. 1 och 2 §§, 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 3 b och 4 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 9 § Med biomassa förstås den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Med biogas förstås ett Med biogas förstås ett bränsle vätskeformigt eller gasformigt som framställts av biomassa och bränsle som framställts av som vid en temperatur av 0 °C och biomassa och vars energiinnehåll ett tryck av 101,325 kilopascal till övervägande del härrör från befinner sig i gasform . metan . Med biogasol förstås ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från propan eller butan.

Lydelse enligt SFS 2024:1145

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxid- Summa skatt skatt 1. 2710 11 41, Bensin som uppfyller 2710 11 45 krav för eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 52 öre 3 kr 27 öre 4 kr 79 öre per liter per liter per liter – alkylatbensin 1 kr 04 öre 3 kr 27 öre 4 kr 31 öre per liter per liter per liter

1 Senaste lydelse 2020:1045. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxid- Summa skatt skatt b) miljöklass 2 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre 4 kr 83 öre per liter per liter per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin än som 2 kr 63 öre 3 kr 27 öre 5 kr 90 öre 2710 11 51 avses under 1 eller 7 per liter per liter per liter eller 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. som 2710 19 49 eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts med 318 kr 3 642 kr 3 960 kr 3 3 3 märk- och färgämnen per m per m per m eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 150 kr 2 811 kr 3 961 kr 3 3 3 per m per m per m miljöklass 2 1 572 kr 2 811 kr 4 383 kr per m 3 per m 3 per m 3 miljöklass 3 eller inte 1 791 kr 2 811 kr 4 602 kr tillhör någon per m 3 per m 3 per m 3 miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. som 2711 19 00 används för a) drift av 0 kr per 4 576 kr per 4 576 kr per motordrivet fordon, 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än 1 475 kr per 4 576 kr per 6 051 kr per som avses under a 1 000 kg 1 000 kg 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 256 kr per 3 256 kr per 3 3 3 motordrivet fordon, 1 000 m 1 000 m 1 000 m fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än 1 268 kr per 3 256 kr per 4 524 kr per som avses under a 1 000 m 3 1 000 m 3 1 000 m 3

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxid- Summa skatt skatt 6. 2701, 2702 Kol och koks 874 kr 3 784 kr 4 658 kr eller 2704 per 1 000 kg per 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre 4 kr 83 öre blyhalt om högst per liter per liter per liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxid- Summa skatt skatt 1. 2710 11 41, Bensin som uppfyller 2710 11 45 krav för eller 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 52 öre 3 kr 27 öre 4 kr 79 öre per liter per liter per liter – alkylatbensin 1 kr 04 öre 3 kr 27 öre 4 kr 31 öre per liter per liter per liter

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxid- Summa skatt skatt b) miljöklass 2 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre 4 kr 83 öre per liter per liter per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin än som 2 kr 63 öre 3 kr 27 öre 5 kr 90 öre 2710 11 51 avses under 1 eller 7 per liter per liter per liter eller 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. som 2710 19 49 eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts med 318 kr 3 642 kr 3 960 kr 3 3 3 märk- och färgämnen per m per m per m eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350 °C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350 °C, tillhörig miljöklass 1 1 150 kr 2 811 kr 3 961 kr 3 3 3 per m per m per m miljöklass 2 1 572 kr 2 811 kr 4 383 kr per m 3 per m 3 per m 3 miljöklass 3 eller inte 1 791 kr 2 811 kr 4 602 kr tillhör någon per m 3 per m 3 per m 3 miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. som 2711 19 00 används för a) drift av 0 öre 31,0 öre 31,0 öre motordrivet fordon, per kWh per kWh per kWh fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än 12,1 öre 31,0 öre 43,1 öre som avses under a per kWh per kWh per kWh

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 öre 31,0 öre 31,0 öre motordrivet fordon, per kWh per kWh per kWh fartyg eller luftfartyg b) annat ändamål än 12,1 öre 31,0 öre 43,1 öre som avses under a per kWh per kWh per kWh

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxid- Summa skatt skatt 6. 2701, 2702 Kol och koks 874 kr 3 784 kr 4 658 kr eller 2704 per 1 000 kg per 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin med en 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre 4 kr 83 öre blyhalt om högst per liter per liter per liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 2 För bränslen som beskattas enligt För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1 – 3 eller enligt 1 § första stycket 1 , 2, 3 eller 7 eller 1 a § gäller angivna skattebelopp enligt 1 a § gäller angivna bränslets volym vid en temperatur skattebelopp bränslets volym vid av 15°C. Om en skattskyldig visar en temperatur av 15 °C. Om en att bränslet när skattskyldigheten skattskyldig visar att bränslet när inträder har en annan temperatur får skattskyldigheten inträder har en volymen räknas om till 15°C. Om annan temperatur får volymen skattskyldighet inträder vid räknas om till 15 °C. leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om detta särskilt

2 Senaste lydelse 2006:1508. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

avtalats mellan säljaren och köparen. För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 5 skall de angivna skattebeloppen beräknas på volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilopascal.

Lydelse enligt SFS 2025:577 Föreslagen lydelse

6 a kap.

2 c § För biogas eller biogasol som För biogas , och för den andel av förbrukas som bränsle för ett annat bränsle som utgörs av uppvärmning medges befrielse från biogas, som förbrukas som bränsle energiskatt med 100 procent och för uppvärmning medges befrielse från koldioxidskatt med 100 från energiskatt med 100 procent procent. och från koldioxidskatt med 100 procent. Första stycket gäller endast om Första stycket gäller endast om bränslet vid skattskyldighetens biogasen, eller den beståndsdel av inträde omfattas av ett ett annat bränsle som utgörs av anläggningsbesked enligt 3 a kap. biogas, vid skattskyldighetens lagen (2010:598) om hållbarhets- inträde omfattas av ett kriterier för vissa bränslen. anläggningsbesked enligt 3 a kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen. Om bränslet förbrukas i en sådan Om biogasen, eller bränslet som anläggning som avses i 1 kap. 3 § till viss andel utgörs av biogas, andra stycket 2 lagen om förbrukas i en sådan anläggning hållbarhetskriterier för vissa som avses i 1 kap. 3 § andra stycket bränslen, gäller första stycket 2 lagen om hållbarhetskriterier för dessutom endast om förbrukaren vissa bränslen, gäller första stycket vid förbrukningstillfället innehar dessutom endast om förbrukaren ett hållbarhetsbesked som omfattar vid förbrukningstillfället innehar bränslet enligt 3 kap. samma lag. ett hållbarhetsbesked som omfattar biogasen, eller den beståndsdel som utgörs av biogas, enligt 3 kap. samma lag.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

3 b § 3 För andra bränslen än biogas , För andra bränslen än biogas eller biogasol eller de som anges i 2 kap. de som anges i 2 kap. 1 § första 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller skattskyldig som har förbrukat eller

3 Senaste lydelse 2020:1045.

sålt bränslet som motorbränsle göra sålt bränslet som motorbränsle göra avdrag för avdrag för 1. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, 2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och 3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

Lydelse enligt SFS 2025:577 Föreslagen lydelse

4 § En skattskyldig får göra avdrag En skattskyldig får göra avdrag för energiskatt med 100 procent för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med och för koldioxidskatt med 100 procent på biogas och biogasol 100 procent på biogas som den som den skattskyldige har skattskyldige har förbrukat eller förbrukat eller sålt som sålt som motorbränsle. motorbränsle. Första stycket gäller endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, 2. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och 3. biogasen eller biogasolen 3. biogasen omfattas av ett omfattas av ett hållbarhetsbesked hållbarhetsbesked enligt 3 kap. enligt 3 kap. lagen (2010:598) om lagen (2010:598) om hållbarhetshållbarhetskriterier för vissa kriterier för vissa bränslen och av bränslen och av ett ett anläggningsbesked enligt anläggningsbesked enligt 3 a kap. 3 a kap. samma lag. samma lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

Tre olika skrivelser har inkommit där det efterfrågas ändringar av beskattningen av gaser. Skrivelserna kommer från Energigas Sverige (Fi2017/04743 och Fi2022/03521) och Meva Energy AB (Fi2024/01275). Inom Finansdepartementet har det med anledning av skrivelserna tagits fram promemorian Moderniserad beskattning av gaser. I promemorian föreslås en ändrad energiskattemässig definition av biogas, skattebefrielse för biogas som blandas in i andra bränslen i vissa fall och beskattning av gasformiga bränslen utifrån energiinnehåll. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 . Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/00297). I lagrådsremissen behandlas promemorians förslag.

4 Gällande rätt

4.1 Energiskattedirektivet

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (energiskattedirektivet) är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. De bränslen som omfattas av energiskattedirektivet svarar för den övervägande delen av den totala bränsleförbrukningen inom EU. Det rör sig om alla drivmedel, såväl fossila som sådana som har framställts av biomassa. I fråga om uppvärmningsbränslen omfattar energiskattedirektivet främst fossila bränslen men även vissa biobränslen, t.ex. vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas och gasol som framställts av biomassa. I fråga om bränslen för uppvärmning anges i energiskattedirektivet även att alla andra kolväten än torv ska beskattas. Utgångspunkten är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränslen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer som föreskrivs i direktivet. Skattepliktiga bränslen som inte har en egen minimiskattenivå ska enligt artikel 2.3 i energiskattedirektivet beskattas i nivå med likvärdigt bränsle för vilket en minimiskattenivå är angiven i direktivet. Samtidigt innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer samt möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning eller skattebefrielse i andra situationer. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter. Ett exempel är skattebefrielserna för biogas och biogasol, som grundar sig på artikel 16 i direktivet. Där framgår det bl.a. att medlemsstaterna under vissa förutsättningar får tillämpa skattebefrielse för produkter som framställts av biomassa.

4.2 Lagen om skatt på energi

Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Energiskattedirektivet har genomförts genom LSE. I lagen definieras de flesta bränslen genom hänvisningar till KN-nummer. Med KN-nummer menas nummer i Kombinerade nomenklaturen enligt kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxeoch statistiknomenklaturen och om gemensamma tulltaxan. Uppdateringar av hänvisningarna till tulltaxan för sådana varor som omfattas av lagen sker genom genomförandebeslut fattade av Europeiska kommissionen (1 kap. 2 a § LSE). De svenska energi- och koldioxidskattebeloppen för de flesta fossila bränslen som t.ex. bensin, diesel, naturgas och flytande gasol finns i 2 kap. 1 § LSE. Skatten beräknas utifrån de enheter som följer av lagtexten. Andra skattepliktiga bränslen beskattas i nivå med likvärdigt bränsle för vilket en minimiskattenivå är angiven i direktivet (2 kap. 3 och 4 §§ LSE). För biogas och biogasol finns uttryckliga skattebefrielser i LSE. När biogas eller biogasol förbrukas som bränsle för uppvärmning medges enligt 6 a kap. 2 c § LSE, under vissa villkor, befrielse från energiskatt med 100 procent och från koldioxidskatt med 100 procent. För biogas och biogasol som en skattskyldig har förbrukat eller sålt som motorbränsle får, med vissa villkor, avdrag göras enligt 7 kap. 4 § LSE för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent.

4.3 EU:s regler om statligt stöd

Både energiskatten och koldioxidskatten är att anse som miljörelaterade skatter. Skatteåtgärder kan vara utformade så att de definitionsmässigt utgör statligt stöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. I artikel 26 i energiskattedirektivet klargörs att nedsättningar av eller befrielser från skatt som inte är obligatoriska kan omfattas av EU:s regler om statligt stöd. Eftersom skattebefrielse för biobränslen är en möjlighet och inte en skyldighet enligt energiskattedirektivet omfattas denna skattebefrielse av EU:s regler om statligt stöd. Kommissionen har i sitt meddelande Riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022 (EUT C 80, 18.2.2022, s. 1 – 89), förkortade CEEAG, angett villkoren för när stöd för energi- och miljöändamål kan anses vara förenliga med artikel 107.3 c i EUFfördraget. Kommissionen har under 2024 genomfört ett s.k. formellt granskningsförfarande avseende Sveriges skattebefrielser för biogas och biogasol som används för motordrift (SA.56908) och för uppvärmning (SA.56125). Den 23 oktober 2024 beslutade kommissionen (EUT L, 2025/62, 17.1.2025, s. 1 – 33) att godkänna de två stödordningarna till och med den 31 december 2030.

5 Enhetligare skatteregler för biobaserade

gaser

5.1 En ny bredare definition av biogas

Regeringens förslag: En ny bredare definition av biogas införs i lagen om skatt på energi. Med biogas ska det avses ett bränsle som framställts av biomassa och befinner sig i gasform vid en temperatur av 0 grader Celsius och ett tryck av 101,325 kilopascal.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås en annan ordalydelse av definitionen. Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget att bredda definitionen av biogas till fler bränslen än biometan. Skatteverket avstyrker dock ordalydelsen i förslaget med hänvisning till att den nuvarande definitionens uttryckliga uppdelning i vätskeformigt respektive gasformigt bränsle bör behållas. Flera andra instanser, bl.a. Energigas Sverige , Jernkontoret och Näringslivets skattedelegation efterfrågar att det uttryckligen framgår av lagtexten att definitionen även omfattar gaser som komprimerats till vätska. Det föreslås av bl.a. Energigas Sverige att det bör hänvisas till gasens normaltillstånd vid 0 grader Celsius och ett tryck av 101,325 kilopascal, i stället för till rumstemperatur. Naturvårdsverket instämmer i promemorians förslag om en definition som bättre överensstämmer med andra regelverk, i synnerhet det s.k. förnybartdirektivet. Avfall Sverige motsätter sig förslaget att slå samman begreppen biogas och biogasol eftersom biogasbranschen sedan länge har upparbetat varumärken kring begreppet biogas, i bemärkelsen metan, och de värden som är kopplade till biogas. Organisationen föreslår därvid att ett bredare samlingsbegrepp skulle kunna vara biogena gaser. Även 2030sekretariatet tar upp risken för begreppsförvirring med tanke på att det mångåriga bruket av ordet biogas endast har avsett biogen metan. Några instanser, däribland Energigas Sverige och Vätgas Sverige , bedömer att även vätgas som framställts av biomassa omfattas av den föreslagna definitionen, vilket de ser som positivt. I fråga om vätgas är det många remissinstanser, bl.a. Energigas Sverige, Mobility Sweden och Näringslivets skattedelegation, som begär att det införs skattebefrielse för vätgas, även sådan som inte framställts av biomassa, och som förbrukas i förbränningsmotorer. Kommerskollegium ser positivt på att det i promemorian har analyserats hur de föreslagna bestämmelserna förhåller sig till EU-rätten. Myndigheten har inga invändningar mot slutsatserna kring detta och avslutningsvis bedöms att promemorians förslag inte aktualiserar EU:s anmälningsprocedurer för varor och tjänster, som Kommerskollegium administrerar.

Skälen för regeringens förslag

Den nuvarande definitionen är snäv Den 1 januari 2011 infördes en definition av biogas i LSE. Definitionen av biogas är ”ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från metan ”. När definitionen infördes övervägdes i förarbetena en vidare definition, där bl.a. kolvätena propan och butan samt bränslen som uppkom genom termisk förgasning av biomassa skulle omfattas. Regeringen bedömde att det för närvarande inte fanns skäl att utvidga definitionen på så sätt, men avsåg att följa den framtida utvecklingen på området (prop. 2009/10:144 s. 20). Den 1 januari 2021 infördes även en definition av biogasol, nämligen ” ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från propan eller butan ”.

Utvecklingen av nya bränslen medför behov av en bredare definition Utvecklingen av biobränslen går ständigt framåt och nya produkter introduceras på marknaden. Utöver biogas, biogasol och exempelvis bio- DME ökar förekomsten av biobaserad s.k. syngas, eller syntetisk gas. Detta är en gas som framställs genom en ofullständig förbränning (även kallat förgasning) av exempelvis fast biomassa. I de fall råvaran är biogen är syngasen en form av biogas. Gasen som uppkommer i processen kan lagras och därefter levereras till en slutförbrukare. Syngasen används bl.a. som uppvärmningsbränsle i tillverkningsindustrin. Den biobaserade syngasens energiinnehåll härrör inte till övervägande del från metan. Följaktligen omfattas den inte av biogasdefinitionen i LSE, trots att den kan vara baserad på biomassa. Inte heller omfattas den av definitionen av biogasol. Energigas Sverige framför i en skrivelse (Fi2022/03521) önskemål om att det ska införas en definition av bio-DME i lagen om skatt på energi och att bränslet ska undantas från skatt när det blandas in i gasol och används som ett bränsle för uppvärmning. DME (dimetyleter) är en förening av två metanolmolekyler. Dess egenskaper liknar gasolens och den hanteras på liknande sätt. Bio-DME härrör från biomassa. Meva Energy AB, som producerar syngas, framför i en skrivelse (Fi2024/01275) önskemål om att definitionen av biogas i LSE ändras på så sätt att alla gasformiga bränslen som producerats av biomassa omfattas.

En bredare definition och dess förhållande till andra regelverk De befintliga definitionerna av biogas och biogasol, som inte omfattar exempelvis biobaserad syngas, leder till att olika biogena gaser riskerar att få olika skattemässiga förutsättningar. En sådan skillnad är inte önskvärd och det är därför lämpligt att se över definitionerna. För att tillkommande skattepliktiga biogena gaser ska ges samma skattemässiga förutsättningar som biogas och biogasol är ett alternativ att löpande införa nya definitioner av dessa tillkommande produkter i LSE. Ett annat alternativ är att införa en generell definition för biogena gaser som kan tillämpas på fler produkter. En generell definition är att föredra eftersom en sådan skulle

innebära en förenkling av lagtexten som även kan tillämpas på framtida utvecklade produkter och inte förutsätter återkommande lagändringar. I annan lagstiftning på klimat- och energiområdet tillämpas en bredare definition av termen biogas än den i LSE. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (förnybartdirektivet) definieras biogas som ” gasformiga bränslen som framställs av biomassa ”. Samma definition finns i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022, kallade CEEAG. I de nämnda regelverken ingår således samtliga ovan beskrivna produkter, inklusive bio-DME och biobaserad syngas, i definitionerna av biogas. Även i kommissionens beslut (EU) 2025/62 om statsstödsgodkännande för Sveriges skattebefrielser för biogas och biogasol anges denna generella definition. Det framgår av beslutet att stödordningarna omfattar alla befintliga konkurrerande tekniker för framställning av gas från hållbar biomassa. Vidare anges att Sverige har bekräftat att man regelbundet kommer att följa upp marknadsutvecklingen och vid behov se över reglerna för stödberättigande för att säkerställa att varje begränsning av stödberättigandet fortfarande kan motiveras om nya tekniker eller metoder utvecklas eller om fler uppgifter blir tillgängliga. I promemorian anges att i dessa andra nämnda regelverk är det underförstått att definitionen inkluderar även gas som har komprimerats till vätskeform. I promemorian hänvisas till propositionen Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet där följande framgår: ”Med gasformiga biobränslen avses att bränslet i rumstemperatur och normalt lufttryck uppträder i gasform. Med gasformiga biobränslen avses därmed även gaser som komprimerats till vätskeform” (prop. 2020/21:185 s. 61). En fördel med promemorians föreslagna definition är att ordalydelsen är enhetlig med definitionerna i exempelvis förnybartdirektivet, något som Naturvårdsverket välkomnar. Flera remissinstanser för dock fram att de föredrar att det framgår uttryckligen av lagtexten att vätskeformiga gaser omfattas av definitionen. Skatteverket avstyrker promemorians förslag där vätskeformiga gaser ingår i definitionen av gasformiga bränslen och påpekar att en sådan ändring kan få effekter på tillämpningen av andra bestämmelser i LSE där ordet gasformig används, exempelvis i den s.k. gröngasprincipen i 2 kap. 2 a § LSE. Regeringen anser att vid en sammanvägd bedömning av de redovisade för- och nackdelarna överväger skälen för att i skattelagstiftningen ha en mer detaljerad, och därmed tydligare definition. I likhet med vad flera remissinstanser, bl.a. Energigas Sverige , har fört fram bör definitionen utgå ifrån gasens aggregationsform i normaltillstånd, dvs. vid 0 grader Celsius och ett tryck av 101,325 kilopascal. En sådan formulering medför att såväl gasformiga gaser som gaser som har förtätats till vätska omfattas. Samtidigt medför en sådan specificering att det inte bör råda något tvivel om att när ordet gasformig uttryckligen används i andra bestämmelser i LSE så är det specifikt gaser som befinner sig i gasform som avses. Sveriges skattebefrielser grundar sig på artikel 16.1 i energiskattedirektivet. Enligt denna artikel får medlemsstaterna tillämpa skattebefrielse eller nedsatt skattesats för skattepliktiga bränslen om de består av 15

eller innehåller någon av ett antal uppräknade produkter, varav en är produkter som framställts av biomassa. Det finns alltså varken i statsstödsbeslutet eller i energiskattedirektivet några hinder mot att ändra definitionen av biogas så att den omfattar fler gaser från hållbar biomassa. En sådan utvidgning bedöms därmed vara förenlig med EU-rätten. Vad Avfall Sverige och 2030-sekretariatet fört fram om att ordet biogas sedan länge har avsett biogen metan leder inte till någon ändring av förslaget. Av andra nämnda EU-regelverk och exempelvis Sveriges statsstödsgodkännande för skattebefrielse för biogas är det tydligt att andra gaser än metan omfattas. Det finns därför skäl att ha samma term i den svenska lagstiftningen som i statsstödsbeslutet.

Vätgas, som oftast inte är skattepliktig, kan omfattas av definitionen Vätgas är hänförlig till KN-nr 2804 10 00 och är därmed inte en energiprodukt enligt 1 kap. 3 § LSE och inte en av de produkter som omfattas av skatteplikt enligt 2 kap. 1, 1 a eller 3 § LSE. Skatt ska under vissa förutsättningar betalas även för en produkt som definitionsmässigt inte är en energiprodukt. Så är exempelvis fallet för en produkt som är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning och innehåller annat kolväte än torv (se 2 kap. 4 § första stycket 2 LSE). Den sistnämnda förutsättningen bedöms inte vara uppfylld för vätgas och vätgasen är därför inte skattepliktig när den förbrukas för uppvärmningsändamål. I fråga om vätgas för motordrift har Skatteverket i ställningstagandet Beskattning av vätgas som förbrukas i motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg den 22 februari 2021 (dnr 8-790631) gjort bedömningen att naturgas är det bränsle som är likvärdigt med vätgasen, i den mening som avses i 2 kap. 4 § andra stycket LSE, när vätgas förbrukas som bränsle i en förbränningsmotor för drift av ett motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg. Skatt för vätgasen ska därmed betalas enligt den energiskattesats och den koldioxidskattesats som gäller för naturgas som används för drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg. Skatteverket anser att vätgas som förbrukas i bränslecellerna i ett motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg inte förbrukas som motorbränsle enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE. Den vätgasen är därmed inte skattepliktig. Ett antal remissinstanser, bl.a. Energigas Sverige, Mobility Sweden och Vätgas Sverige , begär att det införs skattebefrielse för vätgas som förbrukas i förbränningsmotorer. Instanserna understryker att dagens beskattning leder till konkurrenssnedvridning och bristande teknikneutralitet. Dessutom förs det fram att det är ologiskt att beskatta vätgas, som bara består av två väteatomer, med koldioxidskatt. Lagreglerna som Skatteverket hänvisar till i sitt ställningstagande följer av motsvarande regler i energiskattedirektivet. Enligt regeringens bedömning finns det inte någon uttrycklig möjlighet i direktivet att undanta vätgas som förbrukas som bränsle för motordrift från beskattning. Det finns inte någon möjlighet att inom ramen för detta lagstiftningsärende införa en generell skattebefrielse för vätgas för detta ändamål. Däremot gör regeringen bedömningen, som delas av flera remissinstanser, att en bredare biogasdefinition som inte begränsas till metan

omfattar sådan vätgas som framställts av biomassa och som på den grunden kan skattebefrias med stöd av artikel 16 i energiskattedirektivet.

En ny bredare definition av biogas föreslås Med anledning av ovanstående föreslår regeringen att en ny bredare definition av biogas införs i LSE med innebörden att med biogas avses ett bränsle som framställts av biomassa och som vid en temperatur av 0 grader Celsius och ett tryck av 101,325 kilopascal befinner sig i gasform. Som en följd av detta blir särregleringar om biogasol överflödiga i lagtexten och tas därför bort.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 1 kap. 9 §, 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 3 b och 4 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

5.2 Skattebefrielse för biogas som blandas in i andra bränslen

Regeringens förslag: Skattebefrielse ska medges för biogasandelen av ett annat bränsle när bränslet förbrukas för uppvärmning.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Promemorians lagförslag har en delvis annan ordalydelse. Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Skatteverket har dock synpunkter på lagtextens utformning i fråga om kraven på hållbarhetsbesked. Flera instanser tar upp frågan om hur andelen biogas i blandningen ska fastslås. Drivkraft Sverige för fram att det inte går att ange exakt hur stor andel av en viss utmatad volym av gasol eller naturgas som består av biogasol respektive biogas och att detta bör kunna hanteras genom någon form av massbalansering. Även Energigas Sverige , Gasum m.fl. påpekar att det bör förtydligas att ordalydelsen ”utgörs av biogas” avser skattemässigt fördelad biogas och att den skattskyldige ska få fördela samlagrad eller samdistribuerad biogas mellan olika kunder och användningsområden via avtal och hållbarhetscertifikat baserat på massbalansprincip. Näringslivets skattedelegation och Jernkontoret för liknande resonemang. Skälen för regeringens förslag: Biogas har sedan länge varit skattebefriad i Sverige, såväl för uppvärmning som för motordrift. Den 1 januari 2021 infördes skattebefrielse även för biogasol för uppvärmning. I samband med att skattebefrielsen för biogasol för uppvärmning infördes gjorde regeringen bedömningen (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor, avsnitt 13.23) att någon uttrycklig skattebefrielse för bio-DME för uppvärmning inte var nödvändig: ”Dimetyleter (DME) är en förening av två metanolmolekyler. Dess egenskaper liknar gasolens och den hanteras på liknande sätt. Bio-DME härrör från biomassa. Produkten DME är hänförlig till KN-nr 2909 19 00 oavsett om den är framställd av fossil råvara eller av biobaserad råvara. DME är därmed inte en energiprodukt enligt 1 kap. 3 § LSE och därför 17

inte skattepliktig enligt 2 kap. 3 § LSE. Skatt ska under vissa förutsättningar betalas även för en produkt som definitionsmässigt inte är en energiprodukt. Så är exempelvis fallet för en produkt som är avsedd att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning och innehåller annat kolväte än torv (se 2 kap. 4 § första stycket 2 LSE). Den sistnämnda förutsättningen bedöms inte vara uppfylld för DME. När DME används som motorbränsle beskattas bränslet, även bio-DME, i enlighet med 2 kap. 4 § första stycket 1 LSE, med de skattebelopp som gäller för likvärdigt bränsle enligt 2 kap. 1 § LSE.” Upp till 20 procent bio-DME kan blandas in i gasol utan att större ändringar av infrastrukturen är nödvändig. Av skrivelsen från Energigas Sverige (Fi2022/03521) framgår att när bio-DME blandas in i gasol så klassificeras hela blandningen som gasol och därmed beskattas hela blandningen som fossil gasol. Energigas Sverige begär därför att bio-DME ska undantas från skatt när den blandas in i gasol och används som ett bränsle för uppvärmning. Situationen som beskrivs av Energigas Sverige innebär att även med den bredare definitionen av termen biogas som föreslås i avsnitt 5.1 skulle bio- DME inte omfattas av skattebefrielsen för biogas när den blandas in i fossil gasol och används för uppvärmning. För att främja inblandning av biogaser i andra bränslen, dvs. i normalfallet i naturgas eller gasol, och för att skapa en skattemässig likabehandling mellan biogaser som förbrukas i ren form och biogaser som blandas in i ett annat bränsle föreslås därför att skattebefrielserna för biogas utvidgas till att omfatta biogas som utgör en beståndsdel i ett annat bränsle som används för uppvärmning. Skattebefrielsen för biogas baseras, som beskrivits ovan, på artikel 16 i energiskattedirektivet. Av artikel 16.1 framgår att medlemsstaterna får tillämpa skattebefrielse eller nedsatt skattesats för skattepliktiga produkter om de består av eller innehåller en eller flera av ett antal uppräknande produkter, bl.a. produkter som framställts av biomassa, vilket omfattar biogas. Följaktligen tillåts medlemsstaterna att tillämpa skattebefrielse för ett biobränsle även när biobränslet utgör en beståndsdel i ett annat bränsle. Kommissionen poängterar i sitt beslut (EU) 2025/62 om statsstödsgodkännande för Sveriges skattebefrielser för biogas och biogasol, med hänvisning till artikel 16.2 i energiskattedirektivet, att skattebefrielsen eller skattenedsättningen begränsas till den del av produkten som faktiskt härrör från biomassa, vilket är fallet enligt stödordningarna. Av beslutet framgår även att de svenska myndigheterna har bekräftat att vid blandning av biogas och biopropan med andra slag av gaser eller bränslen är skattebefrielserna endast tillämpliga på den förnybara beståndsdelen i dessa blandningar. Med stöd av ovanstående bedöms förslaget vara förenligt med EUrätten. Ett krav för skattebefrielse är i vissa fall att biogasen omfattas av ett hållbarhetsbesked. Skatteverket efterfrågar att det anges tydligare att kravet på hållbarhetsbesked gäller även när bränslet som till viss andel utgörs av biogas förbrukas i en sådan anläggning som anges i lagtexten. Det behöver också anges att hållbarhetsbeskedet ska omfatta biogasen, dvs. inte hela bränslet. Regeringen delar Skatteverkets bedömning och utformar därför lagförslaget delvis annorlunda än vad som föreslås i 18 promemorian. Villkoren för skattebefrielse, i fråga om krav på

hållbarhetsbesked respektive anläggningsbesked, ska gälla även i de fall biogasen förbrukas som en andel av ett annat bränsle. När det gäller frågan, som bl.a. Energigas Sverige och Gasum tar upp, om att uttrycka i lagtexten att andelen som utgörs av biogas skattemässigt ska kunna fördelas genom någon form av massbalansprincip gör regeringen följande bedömning. Beskattningen enligt energiskattedirektivet och enligt LSE baseras som utgångspunkt på bränslenas KNnummer. Det är KN-numret som styr vilken skattesats ett visst bränsle har. Olika gaser har olika KN-nummer och i fallet med exempelvis biogas så skiljer sig KN-numret dessutom åt beroende på om gasen är i flytande form eller gasform. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat (HFD 2022 not. 31) att utgångspunkten vid beskattningen är det faktiska innehållet i det bränsle som levereras. För gasformiga bränslen som levereras via rörledning gäller dock, enligt 2 kap. 2 a § LSE, att om både biogas och t.ex. naturgas levereras på det sättet får skatten fördelas mellan olika användningsområden utifrån exempelvis avtal eller i förhållande till den andel av respektive bränsle som den skattskyldige har tillfört rörledningen. När dessa regler infördes angavs som skäl att vid handel med gas som överförs genom rörledning är det svårt att spåra det fysiska flödet av gasen (prop. 2009/10:144 s. 16). Bakgrunden till det nu aktuella förslaget är en skrivelse från Energigas Sverige där det anges att när bio-DME blandas in i gasol så klassificeras hela blandningen som gasol och därmed beskattas hela blandningen som fossil gasol. Energigas Sverige begär därför att bio-DME ska undantas från skatt när den blandas in i gasol och används som ett bränsle för uppvärmning. Det är den situationen som främst ska lösas genom regeringens förslag, även om tillämpningsområdet i praktiken vidgas till följd av den föreslagna bredare definitionen av biogas. Förslaget, där termen ”utgörs av biogas” förekommer, avser endast bränsle som förbrukas för uppvärmning. Att, så som bl.a. Energigas Sverige och Näringslivets skattedelegation föreslår, införa någon form av generell gröngasprincip genom massbalansering även för flytande gaser ligger utanför detta lagstiftningsärende. Ett sådant förslag skulle behöva beredas på nytt eftersom en sådan ändring skulle kräva mer analys för att säkerställa förenlighet med bl.a. energiskattedirektivet och statsstödsregelverket. Som framgår ovan uttrycker kommissionen i Sveriges senaste statsstödsgodkännande att stöd endast ges till den del av produkten som faktiskt härrör från biomassa. Därutöver skulle det behöva analyseras om och hur en generell gröngasprincip kan kombineras med massbalansreglerna i förnybartdirektivet och det kommande införandet av ursprungsgarantier för gaser (se prop. 2021/22:147 s. 9 och 10). Det är också avgörande att säkerställa att en utökad tillämpning inte äventyrar den nuvarande gröngasprincipen. Sammanfattningsvis överensstämmer regeringens förslag i sak med promemorians förslag, dvs. att skattebefrielse för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning ska medges även för den andel av ett annat bränsle som utgörs av biogas.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 6 a kap. 2 c § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

5.3 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och skattebaser och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av ändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. Efter ikraftträdandet kan förslaget utvärderas genom en uppföljning av Regeringskansliet tillsammans med exempelvis relevanta myndigheter eller branschorganisationer för att i relation till syftet med förslaget analysera effekter och för att oförutsedda konsekvenser av förslaget ska kunna uppdagas.

5.3.1 Offentligfinansiella effekter

Den justerade definitionen av biogas innebär att fler biogena gaser kommer att omfattas av den befrielse från energi- och koldioxidskatt som nu gäller för biogas och biogasol. Att utvidga skattebefrielsen för biogas som förbrukas för uppvärmning till att omfatta även biogas som utgör en beståndsdel i ett annat bränsle gör att ytterligare användning av biogaser kan omfattas av skattebefrielse. De bränslen som i dagsläget inte alltid omfattas av möjligheten till skattebefrielse men som kommer att omfattas är framför allt bio-DME och biobaserad syngas. Användningen av dessa produkter är i dag dock så liten att inga betydande offentligfinansiella effekter förväntas uppstå på kort sikt till följd av att de med förslaget omfattas av skattebefrielse. På längre sikt kan den justerade definitionen leda till att användningen av dessa produkter ökar, eller att andra produkter som faller inom den justerade biogasdefinitionen etableras på marknaden, vilket kan leda till ett större skattebortfall. Förslaget kan ha viss påverkan på skatteutgiften energiskattebefrielse för biobränsle m.m. för uppvärmning.

5.3.2 Effekter för företagen

Förslagen innebär att vissa biogena gaser som i dag beskattas som det fossila bränsle som de ersätter kommer att omfattas av den skattebefrielse som i dag endast gäller för biogaser i form av metan, propan eller butan. Skattebefrielsen kommer sannolikt att till stor del, men kanske inte helt, övervältras på priset för dessa biogaser. Därigenom gynnar förslaget både de företag som producerar och säljer de aktuella bränslena och de företag som använder dessa i verksamheter där bränsleanvändningen är beskattad. I dagsläget är det endast några få företag som säljer respektive använder bio-DME eller biobaserad syngas. På sikt kan dock användningen av dessa bränslen, liksom framtida bränslen som ryms inom den nya biogasdefinitionen, komma att växa och förslaget kan därmed på längre sikt komma att beröra fler företag än i dag. De biogaser som med förslaget kommer att omfattas av skattebefrielsen för biogas kommer i huvudsak att kunna ersätta gasol eller naturgas för uppvärmningsändamål. Det är dock bara en del av användningen av naturgas och gasol som omfattas av energibeskattning. Enligt SCB skedde 2022 ungefär hälften av gasolanvändningen och en femtedel av naturgasanvändningen inom industrin i järn- och stålverk vilket är verksamheter som i den utsträckning de ryms inom termen metallurgiska processer är undantagna från energibeskattning. Stål- och metallindustrins användning av bio-DME, biobaserad syngas eller andra biogaser som kan ersätta gasol eller naturgas förväntas därför inte påverkas i någon större utsträckning av förslaget om utvidgad biogasdefinition. Naturgas och gasol som används som råvara, t.ex. inom kemiindustrin, omfattas inte heller av energibeskattning, och användningen av de aktuella bränslena inom företag i kemiindustrin eller i raffinaderier förväntas därför inte påverkas av förslaget. Användning av beskattad gasol förväntas huvudsakligen ske inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin för torkning, inom livsmedelsindustrin, för tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, inom metallvarutillverkning samt inom järn- och stålindustrin. Det är därmed främst företag i dessa sektorer som genom förslaget kan få lägre kostnader för användning av biogaser som kan blandas in i och ersätta fossil gasol. För biogaser som kan ersätta naturgas, såsom biobaserad syngas, förväntas det framför allt vara inom massa-, pappers- och pappersvaruindustrin samt livsmedelsindustrin som förslaget kan ge incitament till ökad användning av biogaser. Utöver industrin finns en viss användning av naturgas och gasol i hushålls- och servicesektorn, exempelvis i form av naturgas för uppvärmning av fastigheter och gasol för matlagning. Företag som använder naturgas och gasol för dessa ändamål kan också komma att dra nytta av att fler biogaser kan omfattas av skattebefrielsen. Biogas som används som uppvärmningsbränsle och som beskattas som naturgas kan antas kosta ca 15 000 – 20 000 kronor per 1 000 kubikmeter inklusive skatter. Förslaget minskar kostnaden för detta bränsle med 4 524 kronor vid full övervältring av skattesänkningen på priset för varje 1 000 kubikmeter. Biogas som används som uppvärmningsbränsle och som beskattas som gasol kan antas kosta ca 50 kronor per kilo. Förslaget minskar kostnaden med drygt 6 kronor per kg vid full övervältring.

Förslaget främjar även användning av vätgas som framställts av biomassa och förbrukas i förbränningsmotorer, exempelvis i vägfordon, eftersom användningen av sådan vätgas med förslaget omfattas av skattebefrielse.

5.3.3 Effekter för miljön

Förslaget om ny biogasdefinition samt skattebefrielse för biogaser som blandas in i andra bränslen som förbrukas för uppvärmning innebär sammantaget att fler biogena gaser än i dag kommer att omfattas av nedsatt energibeskattning. Därigenom ökar incitamenten att ersätta användning av fossila uppvärmningsbränslen med biobaserade dito i verksamheter med beskattad energianvändning. I den utsträckning som dessa biogaser ersätter användning av fossila bränslen i den industri som ingår i handeln med utsläppsrätter innebär förslaget att skattelagstiftningen inte längre missgynnar användningen av biogaser som huvudsakligen består av andra gaser än metan, propan eller butan. Detta ger möjlighet att åstadkomma utsläppsminskningar till en lägre samhällsekonomisk kostnad än om förslaget inte genomförs. Lägre utsläpp inom den svenska industrin bidrar till en omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. I den utsträckning dessa biobränslen ersätter användning av fossila bränslen inom de sektorer som berörs av Sveriges EU-åtagande inom ansvarsfördelningsförordningen (ESR) kan förslaget även innebära utsläppsminskningar som gör att Sverige lättare når sitt ESR-åtagande. På kort sikt bedöms dock effekterna på utsläppen av växthusgaser av förslaget vara små och inte möjliga att beräkna. Utsläpp av övriga luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider förväntas inte minska i någon betydande omfattning.

5.3.4 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna

förvaltningsdomstolarna

Förslaget bedöms medföra kostnader för Skatteverket och Tullverket för att tillgodose företagens informationsbehov vid de ändrade reglerna. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte nödvändiga utan bedöms kunna ingå i den anpassning som regelbundet görs på grund av ny eller ändrad lagstiftning. Eventuellt tillkommande kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

5.3.5 Övriga effekter

Förslaget förväntas inte få några effekter för enskilda, några fördelningseffekter eller effekter för den ekonomiska jämställdheten. Förslaget bedöms inte heller få några särskilda konsekvenser för kommuner och regioner, sysselsättning, arbetslöshet och löner.

6 Skattesatser för gaser

6.1 Beskattning av gaser utifrån energiinnehåll

Regeringens förslag: Skattesatserna som anges i lagtexten för naturgas, gasol och andra gaser ska uttryckas som ören och tiondels ören per kilowattimme.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta instanserna, bl.a. 2030-sekretariatet , Avfall Sverige , Energiföretagen Sverige , Energigas Sverige , Jernkontoret , Kammarrätten i Sundsvall , Konkurrensverket , Lantbrukarnas riksförbund , Statens energimyndighet och Svenska bioenergiföreningen (Svebio) tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Skatteverket har inga invändningar i sig mot att skattesatserna ändras så att gaser beskattas utifrån energiinnehåll, men avstyrker att förslaget genomförs innan det har klargjorts hur man ska bestämma värmevärdet för respektive typ av gas, när detta behövs för att skatten för respektive gasmängd ska kunna beslutas utifrån gasens energiinnehåll. Drivkraft Sverige tillstyrker förslaget, men anser att det mot bakgrund av komplexiteten i beskattningen av gaser bör införas någon form av säkerhetsventil för de fall bränslenas energiinnehåll inte kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Exempelvis skulle skatten kunna beräknas utifrån vad som är skäligt på motsvarande sätt som anges i fråga om beskattningen av el (jfr 11 kap. 8 § LSE). Energigas Sverige framhåller att det finns tydliga och säkra metoder för att mäta och fastställa energiinnehållet i den skattepliktiga gasen och noterar att energiinnehållet är ett mer exakt mått att använda som skattebas än volym som används i dag. Därutöver förklarar Energigas Sverige att det blir mer korrekt att basera en balans mellan inmatning och uttag i gasnätet på energiinnehåll än på volym. Flera instanser, bl.a. Energiföretagen Sverige, Lantbrukarnas riksförbund och Näringslivets skattedelegation , betonar att förslaget medför en mer rättvisande beskattning av gaser. Konkurrensverket understryker att förslaget leder till att samtliga kostnadskomponenter i naturgasnätet, såväl pris och nätavgifter som skatt, tas ut enligt samma princip vilket bedöms innebära en regelförenkling. Naturvårdsverket bedömer att förslaget ger incitament till att fortsätta öka andelen förnybar gas i det västsvenska gasnätet och hos andra leverantörer av fordonsgas runt om i landet. Även 2030-sekretariatet, Avfall Sverige och Klimatkommunerna m.fl. framhåller att förslaget främjar biogena gaser som de anser har missgynnats skattemässigt. Bland andra Energiföretagen Sverige och Energigas Sverige betonar att en övergång till beskattning utifrån energiinnehåll är en särskilt positiv ändring för beskattningen av vätgas då denna har mycket lägre energiinnehåll än naturgas.

Skälen för regeringens förslag

Naturgas och biogas samdistribueras i gasledningar Naturgas har använts i Sverige sedan 1985. Sverige har ingen egen naturgasutvinning, utan naturgasen i det västsvenska gasnätet förs in via ett havsförlagt rör från Dragör i Danmark. Naturgasnätet sträcker sig från Trelleborg i söder till Stenungssund i norr samt i en dragning österut genom Småland. Gasnätet når därmed ett trettiotal kommuner i sydvästra Sverige. Förutom det västsvenska gasnätet finns ett stads- och fordonsgasnät i Stockholmsområdet samt några små lokala gasnät. Nätverksamheten är ett reglerat monopol. Företag som bedriver överföring, förgasning eller lagring av naturgas får inte bedriva handel med gas. Biogas och naturgas har i princip samma egenskaper och kan därför distribueras i samma rörledningssystem. I västsvenska gasnätet blandas naturgas med biogas som bildats vid rötning i avfallsanläggningar, vid deponier eller i förgasningsanläggningar. Innan biogasen matas ut på naturgasnätet måste den uppgraderas för att få bort koldioxid ur gasen och få en metanhalt som är mer jämförbar med naturgasens. Vid uppgraderingen tillsätts gasol för att höja biogasens energiinnehåll. Trots denna uppgradering har dock biogas som injiceras i naturgasnätet ett lägre energiinnehåll per volymenhet än den naturgas som redan finns i nätet. Biogas och naturgas samdistribueras i det västsvenska gasnätet vilket innebär att köparna av naturgas via gasnätet i realiteten tar emot en blandning av naturgas och biogas. Detta innebär att biogasens lägre energiinnehåll påverkar hur stor volym gas som köparna av naturgas behöver för ett givet energibehov. Eftersom beskattning sker per volymenhet varierar därmed beskattningen per energienhet beroende på sammansättningen av den gas som levererats. Energigas Sverige har kommit in med en skrivelse (Fi2017/04743) med en begäran om att ändra beskattningen av bränslen så att naturgas beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym. Enligt Energigas Sverige finns det flera argument för sådan förändring. Som exempel nämns att beskattning utifrån volym medför en snedvriden konkurrens mellan gasförbrukare beroende på var i gasnätet de får sin gas levererad. Vidare medför dagens beskattning att biogas spetsas med gasol, vilket enligt Energigas Sverige bl.a. minskar biogasens trovärdighet som förnybart bränsle.

Nuvarande beskattning som inte följer energiinnehållet medför oönskad snedvridning Skattesatserna för bränslen anges som belopp per volymenhet eller per viktenhet beroende på vilka produkter som avses. Energiskatten för direkt skattepliktiga uppvärmningsbränslen är proportionell mot energiinnehållet och motsvarar ca 11,4 öre per kilowattimme 2025 med undantag för lågbeskattad olja. Omräkningarna baseras på att värmevärdet är 11 000 kilowattimmar per 1 000 kubikmeter för naturgas och 12 800 kilowattimmar per ton för gasol, jfr prop. 2009/10:41 s. 150 – 152. Värmevärdet på 11 000 kilowattimmar per 1 000 kubikmeter för naturgas är det värmevärde som användes av SCB och Statens energimyndighet vid tiden för prop. 2009/10:41.

Energiinnehållet i naturgas är dock inte homogent. Det kan variera både över tid och från plats till plats beroende på tryck, temperatur, ursprung och gasens sammansättning. Så länge som i princip all naturgas som användes i Sverige hade sitt ursprung från de danska naturgasfälten var också energiinnehållet i naturgasen i Sverige relativt stabilt kring 11 000 kilowattimmar per 1 000 kubikmeter. Med en ökad användning av naturgas från andra källor, både i form av vätskeformig naturgas (LNG) och via import genom gasnätet, har naturgasen fått ett mer varierat och i genomsnitt lägre värmevärde. I gasnäten är dessutom energiinnehållet i den totala gassammansättningen lägre ju mer biogas som blandningen innehåller, vilket även innebär att energiinnehållet är lägre i närheten av inmatningspunkterna av biogas om inte propanisering sker. Användningen av LNG ökar i Sverige. I och med att LNG har introducerats på den svenska marknaden finns nu naturgas att tillgå i stora delar av landet. LNG (och i vissa fall vätskeformig biogas, LBG) används i dag bl.a. inom industrin, som bränsle för tunga transporter och som fartygsbränsle. Vid en och samma energiförbrukning hos gaskunden kommer den underliggande gasvolymen att variera eftersom energiinnehållet i gasen varierar. Ett lägre energiinnehåll medför att en större volym gas behövs för att leverera samma mängd energi. Med dagens beskattning som utgår från volymen kan därmed två gasförbrukare med samma energiförbrukning få olika skattekostnad beroende på hur nära en biogasinmatning som förbrukningen sker, dvs. hur stor andel biogas respektive förbrukare har i sin gasblandning som tas ut från nätet. Regeringen anser, i likhet med Energiföretagen Sverige och Energigas Sverige , att en övergång till beskattning utifrån energiinnehåll är en särskilt positiv ändring för beskattningen av vätgas då denna har mycket lägre energiinnehåll än naturgas. Som framgår av avsnitt 5.1 ovan är vätgas för de flesta förbrukningsändamål dock inte en skattepliktig produkt. Sammanfattningsvis innebär gasernas varierande energiinnehåll att dagens volym- eller viktbeskattning medför en beskattning som inte motsvarar den förbrukade energimängden. Detta kan anses leda till en orättvis beskattning och en oönskad konkurrenssnedvridning. Det finns därför skäl att se över vilka enheter som ligger till grund för beskattningen.

Gasmarknadens aktörer har övergått till handel utifrån energiinnehåll I stället för att handla gas utifrån ett schablonmässigt energiinnehåll har gasbranschens aktörer under de senaste ca tio åren övergått till en handel i gasnätet som utgår från ett varierande energiinnehåll. I arbetet med att ta fram en metod för hur detta skulle gå till deltog alla nätföretag, gasleverantörer, balansansvariga och systembalansansvariga som var ansluta till det västsvenska transmissionsnätet. Metoden beskrivs i Energigas Sveriges dokument Branschgemensamma metoder för bestämning av värmevärde (version 170118). Enligt dokumentet ska debitering och avräkning av gas baseras på levererad energimängd och överförd gasvolym. Enligt den branschgemensamma metoden delar respektive distributionsnätsföretag in sitt gasnät i s.k. värmevärdesområden, inom

vilket energiinnehållet ska vara ett och samma för alla kunder. Storleken på värmevärdesområdena beror på nätens olika förutsättningar och kan innefatta allt från ett stort antal kunder till några enstaka kunder. Nätföretaget beräknar det slutliga månatliga värmevärdet för respektive värmevärdesområde. Beräkningarna görs utifrån uppmätta värmevärden i respektive område. Gasleverantören får genom nätföretagens meddelandeoch mätvärdesrapportering kännedom om gällande värmevärdesområden och var en anläggning (uttagspunkt) är belägen. Utöver detta får de uppgifter om volym och värmevärde för att möjliggöra fakturering av respektive anläggning. Metoden innebär att för ett nät där två eller flera gaser med olika energiinnehåll blandas beräknas ett volymviktat värmevärde med hjälp av ingående gasers värmevärde och gasflöden enligt ett samband som beskrivs i en formel.

Energimarknadsinspektionens mätföreskrifter utgår från energiinnehåll Den 10 juli 2020 remitterade Energimarknadsinspektionen (Ei) ett förslag om att genomföra metoden som beskrivs i föregående avsnitt i Ei:s mätföreskrifter. Eftersom syftet med metoden är att säkerställa att den fakturerade och verkliga mängden överförd energi till kunden överensstämmer, var Ei positiv till en metod som vid avräkning och debitering tar hänsyn till varierande värmevärden i ett värmevärdesområde. I konsekvensutredningen till förslaget gör Ei bedömningen att metoden möjliggör för företagen att debitera gas med bättre hänsyn till dess energiinnehåll. Den 1 november 2020 trädde ändringarna i kraft i de numera upphävda Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2014:8) om mätning, beräkning och rapportering av överförd naturgas samt anmälan om leverans och balansansvar. Genom ändringen infördes regler om bestämning av värmevärde i värmevärdesområden i föreskrifterna. Motsvarande regelverk återfinns nu i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2022:6) om mätning och rapportering av överförd naturgas samt anmälan om leverans och balansansvar. I konsekvensutredningen till förslaget anför Ei sammanfattningsvis att avsikten med förändringen är att fastställa en redan existerande praxis på naturgasområdet. De huvudsakliga skäl som angavs för denna förändring har relevans även för att föreslå förändringar i beskattningen.

Nuvarande beskattning bör i likhet med branschpraxis och andra regelverk utgå från energiinnehåll Som framgår ovan harmonierar inte nuvarande skattesystem, där skatten tas ut per förbrukad volymenhet, med övriga system som gasbranschens aktörer rapporterar till. Enligt skrivelsen från Energigas Sverige (Fi2017/04743) sker branschens övriga myndighetsrapporteringar övervägande i energimått, exempelvis bränslestatistiken till SCB och miljörapportering till Naturvårdsverket. Sedan 2015 utgår tillsynsavgiften som betalas till Energimarknadsinspektionen och försörjningstrygghetsavgiften som betalas till Energimyndigheten från energiinnehåll i stället för volym, se vidare i förordningen (2008:1330) om vissa avgifter på naturgasområdet. Att skattehanteringen avviker från handeln och den

övriga rapporteringen medför en onödig administrativ börda för de berörda företagen. I likhet med vad exempelvis Konkurrensverket och Statens energimyndighet för fram bör därför även beskattningen av gaserna av förenklingsskäl utgå ifrån energimängder.

Beskattning utifrån energiinnehåll minskar incitamenten för att propanisera biogas med fossil gasol Uppgraderad biogas (biometan) förs i dag in både på transmissionsnätet och på distributionsnäten. Biogas, även uppgraderad sådan, har ett lägre energiinnehåll än naturgas. För att biogas ska uppnå liknande energiinnehåll som naturgas tillsätts i de flesta fall gasol innan biogasen förs in på näten, s.k. propanisering. Propanisering har historiskt varit nödvändigt för att upprätthålla ett stabilt energiinnehåll i hela gasnätet då branschens tekniska och ekonomiska system inte varit utformade för att hantera varierande energiinnehåll på gasen. Utan tillsatsen av gasol hade gasförbrukarna debiterats än mer skilda belopp för samma energimängd beroende på var och när de förbrukade gasen. Eftersom gasmarknadens aktörer numera handlar gas utifrån energimängd, och tekniska modifieringar har gjort näten bättre anpassade till varierande energiinnehåll, har skälen för propanisering minskat. Så länge skatten tas ut per volymenhet anses det dock fortfarande finnas skäl till propanisering för att upprätthålla ett jämnare energiinnehåll och därmed ett jämnare skatteuttag per energienhet. Statens energimyndighet framhåller att beskattning av gaser utifrån energiinnehåll minskar incitamenten för propanisering i naturgasnätet. För att möjliggöra en utfasning av fossila bränslen och nå Sveriges mål om nettonollutsläpp 2045 behöver andelen biogas i gasnäten öka för att så småningom helt kunna ersätta dagens användning av naturgas och fossil gasol. Skattelagstiftningen bör enligt regeringen därför inte vara utformad på ett sådant sätt att den ger incitament att tillsätta fossil gasol i gasnätet.

Energiskattedirektivet tillåter att skatt tas ut efter energiinnehåll Utgångspunkten i energiskattedirektivet är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränslen ska uppfylla vissa minimiskattenivåer som föreskrivs i direktivet. Dessa framgår av artiklarna 7 – 10 med hänvisningar till bilaga I till direktivet. För naturgas uttrycks minimiskattenivåerna i enheten euro per gigajoule bruttovärmevärde. För gasol och vissa andra gasformiga kolväten uttrycks nivåerna i euro per 1 000 kg. Enligt artikel 12.1 i direktivet får medlemsstaterna uttrycka sina nationella skattenivåer i andra enheter än de som anges i artiklarna 7 – 10 under förutsättning att motsvarande skattenivåer, efter omvandling till dessa enheter, inte är lägre än de angivna miniminivåerna. Att uttrycka skattesatserna för naturgas, gasol och andra gaser som belopp per energienhet bedöms därför vara förenligt med EU-rätten.

Någon särskild regel om mätning eller skälighetsbedömning är inte nödvändig Regeringen bedömer, till skillnad från Skatteverket , att det inte är lämpligt att i lagtexten ange exakt hur värmevärdet ska bestämmas i olika

situationer. Precis som Skatteverket anger i sitt remissvar går det inte att använda schabloner eftersom värmevärdena för de olika gastyperna inte är stabila. Att använda schabloner skulle dessutom motverka syftet med förslaget. Regeringen anser därmed, i likhet med Energigas Sverige , att då det inte regleras i LSE hur den volym eller vikt som i dag ligger till grund för beskattningen ska mätas, så saknas det anledning att i lagen reglera en särskild metod för mätning enbart för att skatten baseras på energiinnehåll. Som framgår ovan finns det i gasnätet en branschgemensam praxis för fastställande av energiinnehåll. När det gäller andra distributionsformer, exempelvis när det handlar om flytande gaser, så bör det i normalfallet vara ett mindre varierande energiinnehåll än i gasnätet vilket bör underlätta hanteringen. Avsikten med förslaget är att det redovisade energivärdet så långt som möjligt ska spegla det verkliga värdet. I de fall en omvandling görs från volym eller vikt till energiinnehåll så är det upp till den skattskyldige att visa vilken omvandlingsfaktor som har använts i redovisningen. Regeringen anser att det i praktiken kommer att innebära en form av skälighetsbedömning som inte behöver uttryckas i lagtexten på det sättet som Drivkraft Sverige föreslår. När det gäller Drivkraft Sveriges hänvisning till motsvarande regel i elbeskattningen är det en skillnad att energiskatten på el som huvudregel uttryckligen ska bestämmas utifrån mätning av energiinnehållet. Eftersom det inte föreslås att skatterna på gas uttryckligen ska baseras på mätning så saknas det enligt regeringen behov av en kompletteringsregel.

Gröngasprincipen ska utgå från energiinnehåll Skatteverket anger att det i promemorian inte berörs hur man ska bestämma hur mycket av energimängden som vid tillämpningen av fördelningsbestämmelserna i 2 kap. 2 a § LSE (den s.k. gröngasprincipen) skattemässigt ska anses härröra från respektive typ av gas som för den skattskyldiges räkning har tillförts gasnätet. Enligt regeringen bör principen ovan, dvs. att beskattningen ska utgå från energiinnehåll, gälla såväl vid produktion och inmatning i gasnäten som uttag från näten. På samma sätt som att inmatade och uttagna volymer i ett gasnät ska stämma överens så bör inmatade och uttagna energimängder också stämma överens. Som framgår ovan torde skatten som baseras på inmatade och uttagna energimängder genom förslaget stämma överens med affärspartnernas fakturerade mängder, vilket inte är fallet med dagens regler. Synsättet bekräftas av Energigas Sverige som betonar att det blir mer korrekt att basera en balans mellan inmatning och uttag i gasnätet på energiinnehåll än på volym. Om exempelvis 10 GWh biogas matas in på nätet så är det 10 GWh som säljs via avtal någon annanstans i gasnätet (eftersom gasen i dag faktureras i energi). Däremot är det enligt Energigas Sverige inte lika självklart att volymerna överensstämmer mellan inmatning och uttag. Regeringen anser därför inte att det behövs några ändringar i lagförslaget med anledning av Skatteverkets invändningar.

Även innehavare av små anläggningar bedöms kunna hantera administrationen Skatteverket påpekar att det i promemorian inte anges vilka mät- eller analyskrav som ska ställas på aktörerna för att man ska kunna bestämma energiinnehållet i gas som inte samdistribueras med annan gas. Det gäller exempelvis om det ska krävas analys av gasinnehållet i varje enskild gasbehållare som förs in till eller ut från Sverige, och vilka mät- eller analyskrav som ska ställas på en biogasproducent som själv löpande förbrukar den biogas som framställs på en avfallsanläggning eller ett jordbruk. Energigas Sverige konstaterar att det med tillräckligt hög noggrannhet i de allra flesta fall går att fastställa energimängden producerad eller använd gas även på biogasanläggningar. Även om det i några få biogasanläggningar för egenproduktion av el och värme skulle finnas mätare med sämre noggrannhet, eller om det i något enstaka fall skulle saknas gaskvalitetsmätare och energiinnehållet i stället behöver uppskattas, är det enligt Energigas Sverige inte ett tillräckligt skäl till att inte övergå till beskattning utifrån energiinnehåll. Vidare anges att då skattebefrielse tillämpas för all denna biogas, oavsett om gasmängden mäts som volym eller energimängd, har viss osäkerhet i enstaka anläggningar ingen ekonomisk betydelse för företagen. Regeringen anser, i likhet med Energigas Sverige, att det bör var möjligt för även mindre anläggningar att på ett tillförlitligt sätt uppskatta energiinnehållet i de fall där mätning inte finns. Inte heller i dessa fall finns det i dag några specifika regler om hur volymer ska mätas eller uppskattas. Som anges ovan bör det, oavsett hur detaljerad lagstiftningen är i fråga om specifika mätmetoder, vara möjligt för en skattskyldig eller återbetalningsberättigad att vid en kontroll visa Skatteverket hur redovisade värden har tagits fram.

Skattesatserna för gaser föreslås anges i ören per kilowattimme En övergång från beskattning per volymenhet till beskattning per energienhet bör gälla oavsett i vilken form gasen förekommer och oavsett om den distribueras i ett gasnät eller på annat sätt. Ett alternativ hade varit att överväga att ändringen enbart ska gälla för gasformiga bränslen som distribueras i gasnätet, eftersom det är i den situationen som energiinnehållet varierar mest, och det är främst för gasnäten som branschpraxisen har överförts till andra regelverk. Av förenklingsskäl och för enhetlighetens skull bedömer dock regeringen att en bredare tillämpning är mer lämplig. Med anledning av ovanstående föreslår regeringen att LSE ändras så att beskattningen av naturgas utgår från gasens energiinnehåll. För att skapa en så enhetlig hantering som möjligt av olika gaser, särskilt som de i vissa fall distribueras i gemensamma gasnät, föreslås att samma sak ska gälla flytande gasol och andra skattepliktiga gaser. Då branschpraxis och andra regelverk utgår från energiinnehåll uttryckt i kilowattimmar föreslår regeringen att den enheten används även i LSE, trots att den enhet som anges i energiskattedirektivet i fråga om naturgas är gigajoule.

Regeringens förslag är därmed att skattesatserna som anges i 2 kap. 1 § första stycket 4 och 5 LSE för bl.a. naturgas och flytande gasol uttrycks i ören och tiondels ören per kilowattimme. I enlighet med reglerna om beskattning av vissa andra produkter som likvärdigt bränsle (2 kap. 3 och 4 §§ LSE) kommer de uttryckta skattebeloppen i förekommande fall tillämpas även på vissa andra gaser. Detta gäller exempelvis gasformig biogas och gasformig gasol, vilka båda har KN-nummer 2711 29 00, samt i förekommande fall vätgas.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

6.2 Skattesatserna för gaser

Regeringens förslag: Energiskattebeloppet för naturgas och flytande gasol m.m. som används för drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg ska vara 0 öre per kilowattimme. Koldioxidskattebeloppet för motsvarande ändamål ska vara 31,0 öre per kilowattimme. Energiskattebeloppet för naturgas och flytande gasol m.m. som används för annat ändamål ska vara 12,1 öre per kilowattimme. Koldioxidskattebeloppet för motsvarande andra ändamål ska vara 31,0 öre per kilowattimme.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorian innehåller ytterligare förslag om att ändra omräkningsreglerna avseende vissa flytande bränslens temperatur Remissinstanserna lämnar inga synpunkter på de föreslagna skattesatserna. Drivkraft Sverige avstyrker promemorians förslag om att ändra omräkningsreglerna avseende vissa flytande bränslens temperatur med motiveringen att en sådan förändring skulle medföra en orimlig administrativ börda och kräva stora investeringar i temperaturmätare, ändring av it-system etc. Däremot tillstyrks förslaget att flygbensin läggs till i bestämmelsens tillämpningsområde. Skälen för regeringens förslag: I propositionen Vissa punktskattefrågor med anledning av budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:41) anges att energiskatten på naturgas beräknades utifrån ett energiinnehåll på 11 000 kilowattimmar per 1 000 kubikmeter. Det verkliga energiinnehållet i gasnätet har dock historiskt varit lägre och fluktuerat. Detta har inneburit att också skattebeloppet per energienhet har varierat, både över tid och mellan platser i gasnätet. Ett värde på 10 500 kilowattimmar per 1 000 kubikmeter bedöms ligga närmare det faktiska genomsnittliga energiinnehållet i den naturgas som i dag används i Sverige. För att bibehålla den genomsnittliga beskattningen för naturgasanvändarna vid en övergång till beskattning utifrån energiinnehåll bör skattebeloppet för naturgas beräknas genom att energi- och koldioxidskattebeloppen för 2026 divideras med 10 500 och uttrycks i öre per kilowattimme avrundat till en decimal.

Mot bakgrund av det ovanstående föreslås att energiskattebeloppet för naturgas som används för drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg ska vara 0 öre per kilowattimme respektive 12,1 öre per kilowattimme för naturgas som används för andra förbrukningsändamål. Vidare föreslås att koldioxidskattebeloppet för naturgas ska vara 31,0 öre per kilowattimme. I gasnätet kan flera gaser blandas, bl.a. naturgas, biogas och gasol. Av förenklingsskäl, och för att ha en enhetlig beskattning när olika gaser blandas, föreslås att skatten för flytande gasol m.m. ska tas ut per kilowattimme vid samma skattenivå som naturgas. Detta innebär en något högre energiskatt för gasol än om energiskattesatsen i stället skulle ha beräknats genom att energiskattebeloppet per kg för 2026 hade dividerats med gasolens energiinnehåll. Samtidigt får flytande gasol en lägre koldioxidskattesats jämfört med om koldioxidskattebeloppet per 1 000 kg för 2026 skulle ha dividerats med gasolens energiinnehåll. Sammantaget blir summan av energi- och koldioxidskatt något lägre för flytande gasol till följd av ändringen. I enlighet med reglerna om beskattning av vissa andra produkter som likvärdigt bränsle (2 kap. 3 och 4 §§ LSE) kommer de uttryckta skattebeloppen i förekommande fall tillämpas även på vissa andra gaser. Detta gäller exempelvis gasformig biogas och gasformig gasol samt i förekommande fall vätgas. Med anledning av att skattebeloppen för naturgas föreslås anges per energienhet i stället för per volymenhet behövs inte den volymomräkningsregel som i dag finns i 2 kap. 2 § andra stycket LSE. En följdändring är således nödvändig och stycket föreslås därför tas bort. Skatteverket har tidigare konstaterat att det särskilda villkoret för volymomräkning inte är tillämpligt då uppskovsbränsle tas ut från ett skatteupplag utan att en flyttning enligt ett uppskovsförfarande påbörjas, för att levereras till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränsle. Att bränsle levereras till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränsle saknar betydelse för skattskyldighetens inträde. Bränslets volym när det lämnar skatteupplaget får alltså räknas om till volymen vid 15 °C utan att detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen (se Skatteverkets ställningstagande Volymomräkning av bränsle enligt 2 kap. 2 § lagen om skatt på energi – villkor för omräkning är inte tillämpligt i vissa fall, den 16 april 2024, dnr. 8-2828610). I promemorians lagförslag ändras paragrafen med anledning av att villkoret ansågs överflödigt. Drivkraft Sverige har invändningar mot det förslaget och menar att delar av det som stryks i promemorians förslag bör vara kvar. Regeringens avsikt är inte att omräkningsregeln för flytande bränslen ska ändras i praktiken och anpassar därför lagförslaget i enlighet med Drivkraft Sveriges önskemål. Däremot föreslår regeringen, i likhet med promemorians förslag, att flygbensin läggs till i omräkningsregelns tillämpningsområde eftersom flygbensin är ett flytande bränsle som bör omfattas av samma omräkningsregler som vissa andra flytande bränslen.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi.

6.3 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och skattebaser och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av ändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. Efter ikraftträdandet kan förslaget utvärderas genom en uppföljning av Regeringskansliet tillsammans med exempelvis relevanta myndigheter eller branschorganisationer för att i relation till syftet med förslaget analysera effekter och för att oförutsedda konsekvenser av förslaget ska kunna uppdagas.

6.3.1 Offentligfinansiella effekter

Den offentligfinansiella effekten uppgår till de skatteintäkter som uteblir när förslaget genomförs. Beräkningen av de offentligfinansiella effekterna redovisas i tabell 1. All användning av naturgas och gasol är inte fullt beskattad med både energi- och koldioxidskatt. Till exempel är förbrukning i metallurgiska processer befriad från såväl energi- som koldioxidskatt och uppvärmningsbränslen som används i industrianläggningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter (EU ETS) är undantagna från koldioxidskatt. År 2026 bedöms ca 295 miljoner kubikmeter naturgas, motsvarande ca 3,10 TWh, bli belagd med energiskatt och ca 172 miljoner kubikmeter, motsvarande ca 1,81 TWh, bli belagd med koldioxidskatt. För gasol bedöms år 2026 cirka 149 tusen ton, motsvarande 1,91 TWh, bli belagd med energiskatt och ca 83 tusen ton, motsvarande 1,06 TWh, bli belagd med koldioxidskatt. Beräkningarna av skattebaserna baseras bl.a. på Energimyndighetens kortsiktsprognos. Beräkningarna av de offentligfinansiella effekterna utgår vidare från de skattesatser som riksdagen har fastslagit för naturgas och gasol som ska gälla från den 1 januari 2026. Den offentligfinansiella effekten för 2026 är baserad på en halvårseffekt och uppgår till -0,02 miljarder kronor, såväl brutto som netto. Från 2027 uppgår den 32 offentligfinansiella nettoeffekten till -0,03 miljarder kronor. På grund av

förslagets konstruktion härrör den negativa offentligfinansiella effekten i princip enbart från gasolskattebasen. För att det totala skatteuttaget ska förbli oförändrat för naturgaskollektivet när skatten tas ut efter energiinnehåll måste de nuvarande skattesatserna divideras med ett energiinnehåll som ligger nära det verkliga värmevärdet. Det får följden att de nya skattesatserna, uttryckta per energienhet, är högre jämfört med om de nuvarande skattesatserna i stället divideras med det tidigare antagna högre värmevärdet. Eftersom energiskatten på naturgas jämförs med normen för uppvärmningsbränslen genom att den uttrycks i ören per kilowattimme innebär förslaget att nya skatteutgifter och skattesanktioner uppstår. Övergången till beskattning av naturgas utifrån energiinnehåll synliggör alltså att det antagande om genomsnittligt energiinnehåll som energiskatten för naturgas har baserats på har skilt sig från det verkliga energiinnehållet. Härigenom kommer en skattesanktion att uppstå för energiskatt (och på samma sätt för koldioxidskatt) för naturgas även om det inte görs någon reell ändring i skatteuttag. Den sänkta koldioxidskatten på gasol innebär att en skatteutgift för gasol som används för uppvärmning uppstår. Den höjda energiskatten för gasol innebär samtidigt att en skattesanktion för gasol uppstår.

6.3.2 Effekter för företagen

Att skatten på naturgas och gasol uttrycks per energienhet i stället för per volymenhet innebär att samtliga kostnadskomponenter i naturgasnätet, såväl pris och nätavgifter som skatt, tas ut enligt samma princip. Förslaget om skatt utifrån energiinnehåll innebär därmed en regelförenkling för de företag som handlar med naturgas och biogas i gasnätet. Förändringen innebär också att kunder som tar ut gas på olika platser i gasnätet, med varierande värmevärde, får samma skattekostnad för den energi de köper. Skattelagstiftningen kommer därmed inte längre att snedvrida konkurrensförhållandena mellan företag som är lokaliserade på olika platser längs med gasnätet. En ökad inmatning av biogas i nätet kommer därmed heller inte att leda till att skattekostnaden för kunder i närheten av inmatningspunkten ökar. Skattesatserna per energienhet i förslaget är utformade för att naturgasanvändarna som kollektiv inte ska få ändrade kostnader. Däremot kommer skattekostnaden att minska för de företag som i dag använder naturgas med ett lägre energiinnehåll medan skattekostnaden kommer att öka för de företag som i dag använder naturgas med ett högre energiinnehåll. Förslaget innebär att, uttryckt i ören per kilowattimme, energiskatten på gasol ökar något medan koldioxidskatten på gasol minskar. Sammantaget går skatten på gasol ned. Den del av industrins gasolanvändning som är belagd med koldioxidskatt är även belagd med energiskatt. Eftersom koldioxidskatten minskar mer än energiskatten ökar, innebär detta minskade kostnader för dessa företag med ungefär 30 miljoner kronor räknat på årsbasis. Koldioxidbeskattad användning av gasol antas framför allt ske i livsmedelsbranschen men till viss del också inom tillverkning av kemikalier och kemiska produkter och metallvarutillverkning. För de företag som endast betalar energiskatt ökar

kostnaderna i stället marginellt. Huvuddelen av sådan användning antas ske i företag som är verksamma inom massa- och pappersvarutillverkning och järn- och stålindustrin. Naturgas levereras även i förvätskad form utan inblandning av biogas, s.k. LNG. Energiinnehållet i den naturgas som levereras som LNG är visserligen något högre per kg än den blandning av naturgas och biogas som levereras via västsvenska naturgasnätet, men per volymenhet är energiinnehållet i LNG snarlikt det i naturgasnätet, dock med viss variation beroende på ursprung. Att beskatta naturgas som levereras förvätskad per energienhet med den skattesats som föreslås bedöms därför inte påverka skattebelastningen jämfört med dagens situation för den genomsnittlige användaren av LNG. Förslaget innebär att skatten för vätgas kommer att minska avsevärt uttryckt i kronor per energienhet eftersom energiinnehållet per volymenhet är lågt. Detta gynnar företag som idag använder vätgas som är beskattad, exempelvis i vätgaslastbilar med förbränningsmotor. Sådan användning bedöms i dag vara marginell men kan öka till följd av förslaget.

6.3.3 Miljöeffekter

En beskattning efter energiinnehåll minskar behovet av att spetsa biogasen med fossil gasol för att öka dess värmevärde. Minskad användning av fossil gasol kan leda till något lägre fossila växthusgasutsläpp. Skatten på gasol sänks något jämfört med nuvarande regelverk vilket kan öka användningen av fossil gasol och därmed utsläppen av fossila växthusgaser något. Sammantaget bedöms miljöeffekterna vara små. Sverige har statsstödsgodkännanden som innebär att biogas och biogasol som används som uppvärmnings- eller motorbränsle får skattebefrias fram till och med 2030. I en hypotetisk framtida situation där biogas eller biogasol inte längre är skattebefriade, innebär förslaget att dessa bränslen inte längre missgynnas skattemässigt på grund av deras lägre energiinnehåll per volym- eller viktenhet.

6.3.4 Effekter för statliga myndigheter och de allmänna

förvaltningsdomstolarna

Förslaget förväntas medföra vissa kostnader för Skatteverket och Tullverket för att ändra blanketter och tillgodose företagens informationsbehov vid de ändrade reglerna. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte nödvändiga utan bedöms kunna ingå i den anpassning som regelbundet görs på grund av ny eller ändrad lagstiftning. Eventuellt tillkommande kostnader bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

6.3.5 Övriga effekter

Förslaget förväntas inte få några effekter för enskilda, några fördelningseffekter eller några konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten. Förslaget bedöms inte heller få några särskilda konsekvenser för kommuner och regioner, sysselsättning, arbetslöshet och löner.

7 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026. Äldre bestämmelser ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna lämnar inga synpunkter på promemorians förslag. Meva Energy anser att ny lagstiftning som syftar till att förbättra för miljön ska beredas skyndsamt och att ändringen av definitionen av biogas innebär en mindre ändring av lagtexten som Skatteverket och andra berörda bör kunna anpassa sig till på kort tid, förslagsvis till den 1 januari 2026. Skatteverket för fram att en stor andel av de godkända lagerhållarna har kalenderår som redovisningsperiod. Den föreslagna ikraftträdandetidpunkten innebär att dessa lagerhållare i deklarationen för år 2026 ska redovisa skatt både enligt nuvarande skattesatser och enligt skattesatser som utgår från gasernas energiinnehåll. Det skulle vara mycket resurskrävande för Skatteverket att utveckla deklarationsformulär och systemstöd som på ett bra sätt stödjer en sådan redovisning. För att underlätta redovisningen för de skattskyldiga i samband med lagändringen och minska Skatteverkets utvecklingsbehov, anser Skatteverket att en sådan ändring av skattesatserna bör träda i kraft vid ett kalenderårsskifte. Skälen för regeringens förslag: Det är önskvärt att ändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt men det är samtidigt viktigt att berörda företag och myndigheter får rimlig tid för förberedelser. Skatteverket behöver tid för ändringar av blanketter, it-system etc. Även skattskyldiga och återbetalningsberättigade behöver tid för att uppdatera rutiner och redovisningssystem. Regeringen anser, avseende Meva Energys synpunkter, att samtliga förslag i lagrådsremissen bör träda i kraft vid ett och samma tillfälle och att det därför behövs viss tid för anpassning med tanke på att vissa delar av förslagen är relativt komplexa. Att skjuta fram ikraftträdandet till ett senare helårsskifte, så som Skatteverket förordar i syfte att underlätta myndighetens hantering av helårsdeklarationer, skulle medföra att regeringen redan i budgetpropositionen för 2026 föreslår skattesatser, även för exempelvis bensin

och diesel, som ska gälla från och med den 1 januari 2027. I ett sådant förslag måste kommande indexeringar prognosticeras. Regeringen bedömer att cirka ett halvår mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande är en rimlig tid för anpassning, såväl för Skatteverket som för näringslivet. Även om det innebär ökade utvecklingskostnader för Skatteverket och viss ökad administration för de som har kalenderår som redovisningsperiod föreslår regeringen, vid en sammanvägd bedömning, därför att ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026. Äldre bestämmelser föreslås gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär exempelvis att när skattskyldighet för en gas inträder före ikraftträdandet så ska skatt redovisas med de belopp och för de måttenheter som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde. Även i det fall någon i efterhand ansöker om återbetalning av skatt på ett bränsle, ska ansökan avse skatten på bränslet utifrån de skattebelopp och de måttenheter som gällde när skattskyldigheten inträdde för det aktuella bränslet.

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1 kap.

9 § Med biomassa förstås den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Med biogas förstås ett bränsle som framställts av biomassa och som vid en temperatur av 0 °C och ett tryck av 101,325 kilopascal befinner sig i gasform .

I paragrafen finns definitioner av termerna biomassa och biogas. Ändringen i andra stycket innebär att definitionen av biogas utvidgas till att omfatta fler gaser som framställts av biomassa. Bestämmelsen omfattar bränslen som uppträder i gasform om de befinner sig i noll grader Celsius och ett tryck av 101,325 kilopascal. Med biogas avses därmed även gaser som komprimerats till vätskeform. Tredje stycket tas bort. Definitionen av biogasol är överflödig då de produkter som definierats som biogasol omfattas av den nya definitionen av biogas. Övervägandena finns i avsnitt 5.

2 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland gasol och naturgas.

Ändringarna i första stycket 4 och 5 innebär att skattebeloppen för gaser anges som ören och tiondels ören per kilowattimme i stället för kronor per vikt- respektive volymenheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.

2 § För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1 , 2, 3 eller 7 eller enligt 1 a § gäller angivna skattebelopp bränslets volym vid en temperatur av 15 ° C. Om en skattskyldig visar att bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur får volymen räknas om till 15 °C.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att angivna skattebelopp för vissa bränslen gäller bränslets volym vid en temperatur av 15 °C. Ändringarna i första stycket innebär dels att flygbensin läggs till i paragrafens tillämpningsområde, dels att den sista meningen stryks. Andra stycket tas bort som en följd av att naturgas inte längre beskattas utifrån volym. Övervägandena finns i avsnitt 6.

6 a kap.

2 c § För biogas , och för den andel av ett annat bränsle som utgörs av biogas , som förbrukas som bränsle för uppvärmning medges befrielse från energiskatt med 100 procent och från koldioxidskatt med 100 procent. Första stycket gäller endast om biogasen, eller den beståndsdel av ett annat bränsle som utgörs av biogas, vid skattskyldighetens inträde omfattas av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen. Om biogasen, eller bränslet som till viss andel utgörs av biogas, förbrukas i en sådan anläggning som avses i 1 kap. 3 § andra stycket 2 lagen om hållbarhetskriterier för vissa bränslen, gäller första stycket dessutom endast om förbrukaren vid förbrukningstillfället innehar ett hållbarhetsbesked som omfattar biogasen, eller den beståndsdel som utgörs av biogas, enligt 3 kap. samma lag.

I paragrafen regleras befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för biogas som förbrukas som bränsle för uppvärmning. I första stycket görs dels en följdändring med anledning av att produkter som definierats som biogasol omfattas av den nya definitionen av biogas som finns i 1 kap. 9 §, dels en ändring som innebär att skattebefrielsen utvidgas till att omfatta även den andel av ett annat bränsle som utgörs av biogas, dvs. biogasandelen i en blandning av bränslen. Ändringen i andra stycket tydliggör att det är biogasen, eller den beståndsdel av ett annat bränsle som utgörs av biogas, som ska omfattas av ett anläggningsbesked. Det är därmed biogasen som ska omfattas av ett anläggningsbesked, även om den innan förbrukningstillfället blandas in i ett annat bränsle. Ändringarna i tredje stycket klargör att villkoren i bestämmelsen gäller även när biogasen ingår i ett annat bränsle. I dessa fall är det den beståndsdelen som utgörs av biogas som ska omfattas av ett hållbarhetsbesked. Övervägandena finns i avsnitt 5.

7 kap.

3 b § För andra bränslen än biogas eller de som anges i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller sålt bränslet som motorbränsle göra avdrag för 1. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, 2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och 3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

I paragrafen regleras avdrag som en skattskyldig får göra för den beståndsdel som framställs av biomassa och som ingår i vissa motorbränslen. I första stycket görs en följdändring med anledning av att produkter som definierats som biogasol omfattas av den nya definitionen av biogas som finns i 1 kap. 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.

4 § En skattskyldig får göra avdrag för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 procent på biogas som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle. Första stycket gäller endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, 2. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och 3. biogasen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. lagen (2010:598) om vissa bränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag.

I paragrafen regleras avdrag som en skattskyldig får göra för biogas som denne förbrukat eller sålt som motorbränsle. I första stycket och andra stycket 3 görs följdändringar med anledning av att produkter som definierats som biogasol omfattas av den nya definitionen av biogas som finns i 1 kap. 9 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Moderniserad beskattning av gaser

I promemorian föreslås en ändrad energiskattemässig definition av biogas, skattebefrielse för biogas som blandas in i andra bränslen i vissa fall och beskattning av gasformiga bränslen utifrån energiinnehåll. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Bilaga 2 Promemorians författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 §, 2 kap. 1 och 2 §§, 6 a kap. 2 c § och 7 kap. 3 b och 4 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

4 9 § Med biomassa förstås den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Med biogas förstås ett Med biogas förstås ett gasformigt vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av bränsle som framställts av biomassa. biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från metan . Med biogasol förstås ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från propan eller butan.

Lydelse enligt SFS 2024:1145

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1 – motorbensin 1 kr 52 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 79 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 04 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 31 per liter liter öre per liter

4 Senaste lydelse 2020:1045. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Bilaga 2 Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt b) miljöklass 2 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 2 kr 63 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 90 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 3 642 kr per 3 960 kr 3 3 3 med märk- och m m per m färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 150 kr per 2 811 kr per 3 961 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 2 1 572 kr per 2 811 kr per 4 383 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 3 1 791 kr per 2 811 kr per 4 602 kr 3 3 3 eller inte tillhör m m per m någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 kr per 4 576 kr per 4 576 kr motordrivet 1 000 kg 1 000 kg per fordon, fartyg 1 000 kg eller luftfartyg b) annat ända- 1 475 kr per 4 576 kr per 6 051 kr mål än som 1 000 kg 1 000 kg per avses under a 1 000 kg

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för a) drift av 0 kr per 3 256 kr per 3 256 kr motordrivet 1 000 m 3 1 000 m 3 per 3 fordon, fartyg 1 000 m eller luftfartyg

Bilaga 2 KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt b) annat ända- 1 268 kr per 3 256 kr per 4 524 kr 3 3 mål än som 1 000 m 1 000 m per 3 avses under a 1 000 m

6. 2701, 2702 Kol och koks 874 kr per 3 784 kr per 4 658 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 § Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt 1. 2710 11 41, Bensin som 2710 11 45 uppfyller krav eller för 2710 11 49 a) miljöklass 1

KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Bilaga 2 Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt – motorbensin 1 kr 52 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 79 per liter liter öre per liter – alkylatbensin 1 kr 04 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 31 per liter liter öre per liter b) miljöklass 2 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 per liter liter öre per liter

2. 2710 11 31, Annan bensin 2 kr 63 öre 3 kr 27 öre per 5 kr 90 2710 11 51 än som avses per liter liter öre per eller under 1 eller 7 liter 2710 11 59

3. 2710 19 21, Eldningsolja, 2710 19 25, dieselbrännolja, 2710 19 41 – fotogen, m.m. 2710 19 49 som eller 2710 19 61 – 2710 19 69 a) har försetts 318 kr per 3 642 kr per 3 960 kr med märk- och m 3 m 3 per m 3 färgämnen eller ger mindre än 85 volymprocent destillat vid 350°C, b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350°C, tillhörig miljöklass 1 1 150 kr per 2 811 kr per 3 961 kr m 3 m 3 per m 3 miljöklass 2 1 572 kr per 2 811 kr per 4 383 kr 3 3 3 m m per m miljöklass 3 1 791 kr per 2 811 kr per 4 602 kr eller inte tillhör m 3 m 3 per m 3 någon miljöklass

4. 2711 12 11 – Gasol m.m. 2711 19 00 som används för a) drift av 0 öre per 31,0 öre per 31,0 öre motordrivet kWh kWh per kWh fordon, fartyg eller luftfartyg b) annat ända- 12,1 öre per 31,0 öre per 43,1 öre mål än som kWh kWh per kWh avses under a

5. 2711 11 00, Naturgas som 2711 21 00 används för

Bilaga 2 KN-nr Slag av bränsle Skattebelopp Energiskatt Koldioxidskatt Summa skatt a) drift av 0 öre per 31,0 öre per 31,0 öre motordrivet kWh kWh per kWh fordon, fartyg eller luftfartyg b) annat ända- 12,1 öre per 31,0 öre per 43,1 öre mål än som kWh kWh per kWh avses under a

6. 2701, 2702 Kol och koks 874 kr per 3 784 kr per 4 658 kr eller 2704 1 000 kg 1 000 kg per 1 000 kg

7. 2710 11 31 Flygbensin 1 kr 56 öre 3 kr 27 öre per 4 kr 83 med en blyhalt per liter liter öre per om högst liter 0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar 1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt, 2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt, 3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt, 4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och 5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a. I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1 – 3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 2 § För bränslen som beskattas enligt För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 1 – 3 eller enligt 1 § första stycket 1 – 3 eller 7 eller 1 a § gäller angivna skattebelopp enligt 1 a § gäller angivna bränslets volym vid en temperatur skattebelopp bränslets volym vid av 15°C. Om en skattskyldig visar en temperatur av 15°C. att bränslet när skattskyldigheten inträder har en annan temperatur

5 Senaste lydelse 2006:1508. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

får volymen räknas om till 15°C. Bilaga 2 Om skattskyldighet inträder vid leverans till en köpare som inte är registrerad som skattskyldig för bränslen, får dock omräkning göras endast om detta särskilt avtalats mellan säljaren och köparen. För bränslen som beskattas enligt 1 § första stycket 5 skall de angivna skattebeloppen beräknas på volymen vid en temperatur av 0°C och ett tryck av 101,325 kilopascal.

6 a kap.

2 c § 6 För biogas eller biogasol som För biogas , och för den andel av förbrukas som bränsle för ett annat bränsle som utgörs av uppvärmning medges befrielse från biogas , som förbrukas som bränsle energiskatt med 100 procent och för uppvärmning medges befrielse från koldioxidskatt med 100 från energiskatt med 100 procent procent. och från koldioxidskatt med 100 procent. Första stycket gäller endast om Första stycket gäller endast om bränslet vid skattskyldighetens biogasen vid skattskyldighetens inträde omfattas av ett inträde omfattas av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. anläggningsbesked enligt 3 a kap. lagen (2010:598) om lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen. biodrivmedel och biobränslen. Om bränslet förbrukas i en sådan Om biogasen förbrukas i en anläggning som avses i 1 kap. 3 a § sådan anläggning som avses i lagen om hållbarhetskriterier för 1 kap. 3 a § lagen om biodrivmedel och biobränslen, hållbarhetskriterier för gäller första stycket dessutom biodrivmedel och biobränslen, endast om förbrukaren vid gäller första stycket dessutom förbrukningstillfället innehar ett endast om förbrukaren vid hållbarhetsbesked som omfattar förbrukningstillfället innehar ett bränslet enligt 3 kap. samma lag. hållbarhetsbesked som omfattar bränslet enligt 3 kap. samma lag.

7 kap.

7 3 b § För andra bränslen än biogas , För andra bränslen än biogas eller biogasol eller de som anges i 2 kap. de som anges i 2 kap. 1 § första 1 § första stycket 1, 2 eller 3 får en stycket 1, 2 eller 3 får en skattskyldig som har förbrukat eller skattskyldig som har förbrukat eller

6 Senaste lydelse 2021:669. 7 Senaste lydelse 2020:1045.

Bilaga 2 sålt bränslet som motorbränsle göra sålt bränslet som motorbränsle göra avdrag för avdrag för 1. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som framställts av biomassa och som utgör fettsyrametylester (Fame) enligt KN-nr 3824 90 99, 2. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av ett motorbränsle för gnisttända motorer enligt KN-nr 3824 90 99 som framställts av biomassa och som utgör etanol, och 3. energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med 100 procent på den andel av motorbränslet som utgörs av någon annan beståndsdel än som anges i 1 eller 2 och som framställts av biomassa.

4 § En skattskyldig får göra avdrag En skattskyldig får göra avdrag för energiskatt med 100 procent för energiskatt med 100 procent och för koldioxidskatt med 100 och för koldioxidskatt med 100 procent på biogas och biogasol som procent på biogas som den den skattskyldige har förbrukat skattskyldige har förbrukat eller eller sålt som motorbränsle. sålt som motorbränsle. Första stycket gäller endast om 1. stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd, 2. uppgift lämnas om avdragets fördelning på stödmottagare, och 3. biogasen eller biogasolen 3. biogasen omfattas av ett omfattas av ett hållbarhetsbesked hållbarhetsbesked enligt 3 kap. enligt 3 kap. lagen (2010:598) om lagen (2010:598) om hållbarhetshållbarhetskriterier för biodriv- kriterier för biodrivmedel och medel och biobränslen och av ett biobränslen och av ett anläggningsbesked enligt 3 a kap. anläggningsbesked enligt 3 a kap. samma lag. samma lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Drivkraft Sverige, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Kammarrätten i Sundsvall, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas riksförbund, Meva Energy AB, Naturvårdsverket, Näringslivets skattedelegation, Regelrådet, Skatteverket, Statens energimyndighet, Svenska bioenergiföreningen, Svenskt näringsliv, Sveriges åkeriföretag, Tillväxtverket och Tullverket. Därutöver har yttranden inkommit från 2030-sekretariatet, Avfall Sverige, Gasum, Jernkontoret, Klimatkommunerna, Lhyfe, Mobility Sweden, Nordion Energi och Vätgas Sverige. Följande remissinstanser har inte svarat: IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige samt Swedegas AB.