Ny övergångsbestämmelse med anledning av tillståndsplikt för privata tandvårdgivare

Lagrådsremiss

Ny övergångsbestämmelse med anledning av tillståndsplikt för privata tandvårdgivare

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 11 juni 2026

Jakob Forssmed

Sarah Cagnell (Socialdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås en ny övergångsbestämmelse till lagen (2025:1302) om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659). Förslaget innebär att en privat vårdgivare som före den 1 januari 2026 hade påbörjat verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125) men inte anmält denna till Inspektionen för vård och omsorg ska få bedriva verksamheten utan tillstånd trots att en ansökan om tillstånd inte har getts in senast den 2 mars 2026 i enlighet med gällande övergångsbestämmelser. Under förutsättning att ansökan ges in före den 1 januari 2027 ska verksamheten få fortsätta att bedrivas till dess att ansökan har prövats slutligt. Detta gäller dock inte om en tidigare ansökan om tillstånd från vårdgivaren har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft. Lagändringen föreslås träda i kraft den 23 augusti 2026.

1 Beslut Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).

2 Förslag till lag om ändring i

patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs i fråga om patientsäkerhetslagen (2010:659) att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2025:1302) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. En privat vårdgivare som före den 1 januari 2026 påbörjat verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125) men inte anmält denna till Inspektionen för vård och omsorg får, trots punkt 3 och under förutsättning att en ansökan om tillstånd enligt denna lag har getts in till Inspektionen för vård och omsorg före den 1 januari 2027, bedriva verksamheten utan tillstånd till dess att ansökan har prövats slutligt. Detta gäller dock inte om en tidigare ansökan har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft.

Denna lag träder i kraft den 23 augusti 2026.

3 Ärendet och dess beredning

Promemorian Nya övergångsbestämmelser med anledning av tillståndsplikt för privata tandvårdgivare (S2026/01205) har upprättats i Socialdepartementet. En sammanfattning av promemorian i nu relevanta delar finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Socialdepartementet (S2026/01205).

4 Tillståndsplikt för privata vårdgivare

inom tandvården

Den 1 januari 2026 infördes tillståndsplikt för privata vårdgivare som bedriver verksamhet enligt tandvårdslagen (1985:125), se propositionen Stärkt kontroll över tandvårdssektorn (prop. 2025/26:7). Tillståndsplikten regleras i patientsäkerhetslagen (2010:659) och ärendena handläggs av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Syftet med tillståndsplikten är att stoppa oseriösa aktörer och värna kvalitet och patientsäkerhet inom tandvården. Genom att färre oseriösa aktörer inträder på marknaden får marknaden en sundare konkurrens vilket även gynnar privata vårdgivare. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det angeläget att tidigt kunna ingripa mot olämpliga vårdgivare. Innan tillståndsplikten infördes kunde oseriösa vårdgivare utestängas från möjligheten att bedriva tandvård först när missförhållanden hade uppmärksammats vid en tillsyn av IVO. Nu gäller att vårdgivare som inte uppfyller de krav som uppställs i lagen i stället kan utestängas från marknaden redan innan verksamheten påbörjas. Tillståndsplikten syftar också till att skydda och upprätthålla förtroendet för landets välfärdssystem genom att förhindra felaktiga utbetalningar. I och med att systemet med statligt tandvårdsstöd är i hög grad automatiserat skapas en effektiv grindvaktsfunktion in till systemet.

5 Ny övergångsbestämmelse i

patientsäkerhetslagen

Regeringens förslag

En vårdgivare som före den 1 januari 2026 påbörjat verksamhet som omfattas av tandvårdslagen men inte anmält denna till Inspektionen för vård och omsorg ska, under förutsättning att en ansökan om tillstånd har getts in till inspektionen före den 1 januari 2027, få bedriva verksamheten utan tillstånd till dess att ansökan har prövats slutligt.

Detta gäller dock inte om en tidigare ansökan om tillstånd från vårdgivaren har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens. Av promemorians lagförslag framgår inte att den nya bestämmelsen inte gäller om en tidigare ansökan har avslagits. Promemorians lagförslag avviker även språkligt från regeringens.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna ställer sig bakom förslaget i promemorian, bl.a. Sveriges tandhygienistförening. Privattandläkarna , Praktikertjänst AB och Tandläkare i egen verksamhet (TEV) framhåller dock att det är otillräckligt. Privattandläkarna föreslår en annan lydelse som även omhändertar situationen när en befintlig tandvårdsverksamhet övertas av en annan juridisk person. Även Praktikertjänst anser att övergångsbestämmelserna bör omfatta verksamheter som övertas av en ny juridisk person. TEV anser att en förlängning av övergångsbestämmelserna bör utredas för samtliga vårdgivare och att en ansökan automatiskt bör innebära att verksamheten får fortsätta bedrivas till dess att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fattat ett slutligt beslut. Sveriges Tandläkarförbund efterlyser en tydligare redovisning av de bedömningar som ligger till grund för den nya tidsfristen så att denna är tillräcklig och realistisk. Sveriges Tandläkarförbund, TEV och Privattandläkarna framhåller att det fortsatt finns behov av att tydliggöra kraven för tillstånd i regelverket. TEV saknar en analys av de konsekvenser som tillståndsplikten får för nyetablerade verksamheter som genomfört betydande investeringar under innevarande år. Praktikertjänst AB, Sveriges Tandläkarförbund och Sveriges tandhygienistförening framför vikten av att IVO får resurser och förutsättningar för att klara av sitt uppdrag om tillståndsprövning. Sveriges Tandläkarförbund, TEV, Privattandläkarna och IVO poängterar att promemorian inte klargör vad som gäller under perioden mellan den 3 mars 2026 och ikraftträdandet och efterfrågar förtydliganden avseende detta, exempelvis om bestämmelserna kan tillämpas retroaktivt och om vårdgivare får fortsätta verksamheten även under denna period. TEV påpekar att det inte framgår hur berörda myndigheter förväntas agera innan de nya bestämmelserna träder i kraft. Försäkringskassan, som motsätter sig förslaget, konstaterar att kravet på att vårdgivaren ska vara anmäld till IVO har funnits under lång tid och att man som vårdgivare och näringsidkare är skyldig att hålla sig informerad om de krav som gäller för verksamheten. Enligt Försäkringskassan möjliggör förslaget för oseriösa vårdgivare att fortsatt få statligt tandvårdsstöd utbetalt samt riskerar att urholka tillståndssystemets legitimitet och syftet med den stärkta kontrollen över tandvårdssektorn. Förslaget väcker även enligt Försäkringskassan frågor om rättssäkerhet och likabehandling.

IVO anför att de verksamheter som omfattas av den föreslagna övergångsbestämmelsen får bedrivas först från och med att bestämmelsen träder i kraft. IVO konstaterar att innan förslaget till ny övergångsbestämmelse träder i kraft är de verksamheter som inte anmälts till inspektionen och som inte omfattas av punkt 3 i övergångsbestämmelserna olovligt bedrivna (jfr 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen [2010:659]). Detta får betydelse vid såväl IVO:s tillståndsprövning som vid myndighetens tillsyn. Att i strid med tillståndsplikten ha bedrivit verksamhet är en omständighet som kan beaktas vid den lämplighetsprövning som IVO gör inom ramen för tillståndsprövningen. IVO efterfrågar förtydliganden i vad som gäller för de vårdgivare som redan har ansökt om tillstånd och fått avslag. Socialstyrelsen har inga synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Efter förslag i propositionen Stärkt kontroll över tandvårdssektorn (prop. 2025/26:7) infördes övergångsbestämmelser i patientsäkerhetslagen (2010:659). Punkten 3 i övergångsbestämmelserna ger vårdgivare, som före den 1 januari 2026 påbörjat verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125) men inte anmält verksamheten till vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), en möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet utan tillstånd fram till dess att ansökan om tillstånd har prövats slutligt, under förutsättning att ansökan getts in till IVO före den 3 mars 2026. I propositionen konstaterades att utan särskilda övergångsbestämmelser skulle samtliga privata vårdgivare inom tandvården bli förhindrade att fortsätta sin verksamhet så fort bestämmelserna om tillståndsplikt trädde i kraft. Förutom att det skulle kunna få negativa följder för vårdgivarnas verksamhet och för patienternas tandhälsa skulle det ställa IVO inför en stor utmaning att omgående hantera alla tillståndsansökningar. För verksamhet som påbörjats men som inte anmälts till vårdgivarregistret sågs ett krav på tillstånd som mer påkallat än för anmäld verksamhet, eftersom dessa vårdgivare kan ha undgått tillsyn. Av detta skäl bestämdes att tiden som sådana vårdgivare skulle få fortsätta att bedriva verksamhet utan att de ansökt om tillstånd skulle begränsas till två månader efter ikraftträdandet. En vårdgivares skyldighet att anmäla sig till vårdgivarregistret en månad innan verksamhet påbörjas har varit reglerad sedan 1997, se 7 § i den upphävda lagen (1996:786) om tillsyn över hälsooch sjukvården, numera 2 kap. 1 § patientsäkerhetslagen. Tandvårdsmarknaden har inför den 1 januari 2026 behövt anpassa sin verksamhet till dels reformen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård, dels reformen om stärkt kontroll över tandvårdssektorn vilken bl.a. omfattar tillståndsplikten för privat tandvårdsverksamhet. Det är två omfattande reformer som lanserats på kort tid och det har nu visat sig att det finns vårdgivare som inte fullt ut tagit till sig av förändringarna, trots att berörda myndigheter har informerat om de nya lagkraven bl.a. genom information i olika forum. Den privata tandvården domineras av företag som enbart har ett fåtal anställda. Efter att bestämmelserna om tillståndsplikt trätt i kraft har synpunkter inkommit från enskilda vårdgivare om att övergångsbestämmelsernas tidsram i fråga om vårdgivare som inte varit anmälda till vårdgivarregistret före den 1 januari 2026 varit alltför snäv.

En för sent inkommen ansökan från en vårdgivare, för verksamhet som före den 1 januari 2026 påbörjats men inte anmälts till vårdgivarregistret, innebär att verksamheten inte får bedrivas under tiden då ansökan prövas. I dagsläget kan det dessutom konstateras att handläggningstiden hos IVO uppgått till flera månader. Att en vårdgivare får upphöra med pågående verksamhet innebär givetvis negativa konsekvenser för vårdgivarna men även en osäkerhet för berörda patienter. Mot den bakgrunden anser regeringen att det finns starka skäl för att ge dessa vårdgivare en ny möjlighet att bedriva verksamhet utan tillstånd fram till dess att ansökan om tillstånd har prövats slutligt. Förutsättningen härför bör vara att en ansökan lämnas in till IVO senast den 31 december 2026. Om ansökan sker efter ikraftträdandet minskar risken för att patienter måste avbryta pågående behandlingar och vårdgivare avveckla sin verksamhet. Samtidigt kvarstår den ursprungliga avsikten med systemet med tillståndsplikt. Det går dock inte att bortse från, vilket Försäkringskassan framhåller, att förslaget skulle kunna innebära att oseriösa vårdgivare kan fortsätta sin verksamhet under övergångsperioden. Regeringen instämmer i Försäkringskassans synpunkt om att näringsidkare är skyldiga att hålla sig informerade om de krav som gäller för verksamheten. Av de synpunkter som har inkommit sedan reformen trädde i kraft är det dock uppenbart att den tidsgräns som sattes för att vårdgivare skulle kunna ansöka om tillstånd och fortsätta bedriva verksamhet var för snäv. Syftet med reformen att stärka kontrollen över tandvårdssektorn är att begränsa möjligheten för oseriösa aktörer att bedriva tandvårdsverksamhet, men inte att utestänga seriösa vårdgivare från marknaden. Mot den bakgrunden anser regeringen att fördelarna med förslaget överväger den risk för negativa konsekvenser som Försäkringskassan framhåller. Sveriges Tandläkarförbund med flera önskar ett förtydligande om vad som gäller för de berörda vårdgivarna under perioden mellan den 3 mars 2026 och ikraftträdandet av förslaget. IVO anför att verksamheter som omfattas av den föreslagna övergångsbestämmelsen får bedriva verksamhet först när bestämmelsen träder i kraft samt att det är olovligt att bedriva verksamhet i strid med tillståndsplikten innan dess, vilket kan vara av betydelse vid myndighetens tillståndsprövning. TEV efterfrågar i sitt remissvar klargöranden om hur myndigheterna förväntas agera innan förslaget träder i kraft. Regeringen konstaterar att det är upp till myndigheterna att tillämpa gällande lagstiftning. Vid den lämplighetsbedömning som ska göras vid tillståndsprövningen ska vårdgivarens vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas (2 kap. 5 § andra stycket patientsäkerhetslagen). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att faktorer som bör beaktas exempelvis är ekonomisk skötsamhet och brottslighet av förmögenhetsrättslig karaktär samt att tillståndsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av alla omständigheter (prop. 2025/26:7 s. 29 och 86). Det är i vårdgivarens intresse att inkomma med en ansökan före den 1 januari 2027. Härigenom ges IVO möjlighet att i samband med prövning av ansökan kontrollera vårdgivare som tidigare inte förekommit i vårdgivarregistret. Regeringen anser att förslaget bedöms uppfylla kraven på rättssäkerhet och likabehandling. Även den vårdgivare vars ansökan 8 lämnats in till IVO före ikraftträdandet omfattas av övergångs-

bestämmelsen som gäller från och med ikraftträdandet, så länge ansökan är under prövning. Privattandläkarna föreslår en övergångsbestämmelse som även omhändertar de vårdgivare som övertar en befintlig verksamhet. Regeringen kan konstatera att det inte finns något beredningsunderlag för ett sådant förslag. Dessutom avser den grindvaktsfunktion som införts bl.a. att kontrollera att ny ägare och ledning uppfyller ställda krav, även om verksamheten som sådan har funnits tidigare. Det skulle således inte vara förenligt med den grundläggande intentionen med reformen att införa en bestämmelse som undantar sådana situationer från prövningen. Det saknas även beredningsunderlag för en övergångsbestämmelse som avser samtliga vårdgivare såsom TEV föreslår. Regeringen anser att den nu föreslagna tidsramen om fyra månader från ikraftträdandet är rimlig genom att den möjliggör ytterligare informationsinsatser om förslaget till berörda vårdgivare. Enligt IVO är det otydligt vad som gäller för de vårdgivare som ansökt om tillstånd och fått avslag. Regeringen anser att den föreslagna övergångsbestämmelsen inte bör gälla för dessa vårdgivare. Här följer i stället av 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen att tillstånd ska vara beviljat innan verksamheten på nytt påbörjas. Att den nya bestämmelsen inte gäller i de fallen bör tydliggöras i lagtexten. Flera remissinstanser, bl.a. Privattandläkarna, lyfter behoven av att tydliggöra kraven för tillstånd. Regeringen avser återkomma till den frågan. TEV framför att de nyetablerade verksamheterna som väntar på tillstånd inte adresseras i det remitterade förslaget. Regeringen konstaterar att i betänkandet Ökad kontroll över tandvårdssektorn (SOU 2023:82 s. 270) anges att en ännu inte påbörjad verksamhet inte kan anses ha några beaktansvärda skäl för att få bedriva verksamhet utan tillstånd under en övergångsperiod. Det finns inte heller något annat beredningsunderlag med förslag på en särskild hantering när det gäller tillståndsplikt för de nyetablerade aktörer som ännu inte bedriver verksamhet. Information om vad som gäller för nyetablerade verksamheter som väntar på tillstånd hanteras av IVO. Praktikertjänst AB med flera framför vikten av att IVO har tillräckliga resurser för tillståndsprövningen. Regeringen har i februari 2025 gett IVO i uppdrag att förbereda införandet av tillståndsplikt samt tillhörande tillsyn i den privata tandvårdssektorn (S2025/00205) samt tillfört ytterligare medel till myndighetens anslag. Regeringen bevakar att myndigheten har behövliga förutsättningar för sitt uppdrag.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag

Den nya övergångsbestämmelsen ska träda i kraft den 23 augusti 2026.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer inte överens med regeringens. I promemorian föreslås att övergångsbestämmelsen ska träda i kraft den 30 augusti 2026.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans har haft några synpunkter på ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag

Den nuvarande övergångsbestämmelsen i patientsäkerhetslagen (2010:659) för vårdgivare som inte har anmält sin verksamhet till vårdgivarregistret före den 1 januari 2026 gällde till och med den 2 mars 2026. Den nya övergångsbestämmelsen bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 23 augusti 2026.

7 Konsekvenser

7.1 Konsekvenser för patienter

Att vård kan ges utifrån patientens behov är väsentligt. Den föreslagna övergångsbestämmelsen innebär en lättnad för den som är i behov av tandvård eller behöver få en pågående behandling slutförd av en privat vårdgivare som inte fanns anmäld i vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) den 1 januari 2026 och som inte heller ansökt om tillstånd före den 3 mars 2026. Om förslaget inte införs riskerar patienter till berörda vårdgivare att inte få vård hos den behandlare man tidigare vänt sig till. Beroende på var i landet patienten är bosatt är det inte heller givet att en ny vårdgivare med enkelhet kan anlitas.

7.2 Konsekvenser för privata vårdgivare

Den privata tandvården omhändertar ungefär 70 procent av vuxentandvården i landet. Förslaget får konsekvenser för de privata vårdgivare som inte har anmält sin verksamhet till IVO före den 1 januari 2026 då tillståndsplikten trädde i kraft och inte heller ansökt före den 3 mars innevarande år. För de vårdgivare som inte har anmält sin sedan tidigare pågående verksamhet till vårdgivarregistret och som missat tidsgränsen för när en ansökan senast ska lämnas in i enlighet med den befintliga övergångsbestämmelsen innebär förslaget en ny möjlighet att lämna in en ansökan och samtidigt bedriva verksamhet under hösten och under den tid som ansökan handläggs. För de vårdgivare som inte har anmält sin sedan tidigare pågående verksamhet till vårdgivarregistret och som ansökt efter den 3 mars 2026 men innan förslaget träder i kraft blir konsekvensen att om ansökan inte

slutligt prövats före den 23 augusti 2026 så får verksamheten bedrivas i enlighet med övergångsbestämmelsen tills slutligt beslut fattats. Förslaget får inga straffrättsliga konsekvenser. En privat vårdgivare som, i strid med ett förbud från IVO, fortsätter att bedriva verksamhet kommer dock även fortsättningsvis att kunna dömas till straffansvar.

7.3 Konsekvenser för staten

7.3.1 Konsekvenser för statligt tandvårdsstöd

Förslaget medför inga konsekvenser på tandvårdsanslaget.

7.3.2 Konsekvenser för Inspektionen för vård och

omsorg

IVO får genom förslaget möjlighet att pröva inkomna ansökningar utan att handläggningstiden får en negativ påverkan på patientens möjlighet att besöka sin ordinarie vårdgivare och slutföra pågående behandling. Förslaget innebär inga konsekvenser för myndighetens kostnader.

7.3.3 Konsekvenser för felaktiga utbetalningar

Förslaget innebär en risk att IVO inte kan stoppa oseriösa aktörer från att verka som privata vårdgivare under den tid som övergångsbestämmelsen föreslås gälla innan ansökan prövats slutligt. Detta kan leda till att reformens positiva effekter om bl.a. sundare konkurrens och minskade felaktiga utbetalningar delvis inträder vid en senare tidpunkt.

7.4 Övriga konsekvenser

Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, sysselsättningen eller den offentliga servicen i olika delar av landet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Förslaget medför inga konsekvenser för jämställdheten då det avser att vara en könsneutral systemförändring. Förslaget rör inte frågor som är reglerade i EU-rätten.

8 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

4. En privat vårdgivare som före den 1 januari 2026 påbörjat verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125) men inte anmält denna till Inspektionen för vård och omsorg får, trots punkt 3 och under förutsättning att en ansökan om tillstånd enligt denna lag har getts in till Inspektionen för vård och omsorg före den 1 januari 2027, bedriva verksamheten utan tillstånd till dess att ansökan har prövats slutligt. Detta gäller inte om en tidigare ansökan har avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft.

Övergångsbestämmelsen, som är ny, innebär att en privat vårdgivare som före den 1 januari 2026 påbörjat tandvårdsverksamhet men inte anmält denna till det s.k. vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO), får bedriva verksamheten utan tillstånd trots att vårdgivaren inte ansökt om tillstånd inom den tidsram som anges i punkt 3 i ikraft- och övergångsbestämmelserna, dvs. före den 3 mars 2026. Förutsättningen är att vårdgivaren har gett in en ansökan till IVO senast den 31 december 2026. Verksamheten får då bedrivas utan tillstånd från och med den 23 augusti 2026, till dess att ansökan har prövats slutligt, dvs. till dess att ett beslut fattats som har fått laga kraft. Den nya bestämmelsen gäller dock inte om vårdgivaren tidigare har ansökt om tillstånd men fått avslag genom ett beslut som har fått laga kraft. En ny ansökan från vårdgivaren före den 1 januari 2027 innebär alltså inte att vårdgivaren får bedriva verksamhet utan tillstånd med stöd av övergångsbestämmelsen. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Sammanfattning av promemorian Nya Bilaga 1 övergångsbestämmelser med anledning av

tillståndsplikt för privata tandvårdgivare

(S2026/01205) i nu relevanta delar

I promemorian föreslås bl.a. en ny övergångsbestämmelse till lagen (2025:1302) om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659). Förslaget innebär att en privat vårdgivare som före den 1 januari 2026 hade påbörjat verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125) men inte anmält denna till Inspektionen för vård och omsorg får fortsätta bedriva verksamheten utan tillstånd trots att en ansökan om tillstånd inte har getts in senast den 2 mars 2026 i enlighet med gällande övergångsbestämmelser. Under förutsättning att ansökan ges in före den 1 januari 2027 ska verksamheten få fortsätta att bedrivas till dess att ansökan har prövats slutligt. De nya övergångsbestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 30 augusti 2026.

Promemorians lagförslag Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs i fråga om patientsäkerhetslagen (2010:659) att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2025:1302) om ändring i den lagen ska införas en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. En privat vårdgivare som före den 1 januari 2026 påbörjat verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125) men inte anmält denna till Inspektionen för vård och omsorg får, trots det som sägs i punkten 3 och under förutsättning att en ansökan om tillstånd enligt denna lag har getts in till Inspektionen för vård och omsorg före den 1 januari 2027, fortsätta att bedriva verksamheten utan tillstånd till dess att ansökan har prövats slutligt.

Denna lag träder i kraft den 30 augusti 2026.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 3

Efter remiss har yttranden inkommit från Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Praktikertjänst AB, Privattandläkarna, Sveriges Tandhygienistförening, Sveriges Tandläkarförbund, Socialstyrelsen samt TEV – Tandläkare Egen Verksamhet. Regelrådet har angett att de avstår från att lämna synpunkter.