Skattereduktion för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet

Lagrådsremiss

Skattereduktion för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 26 juni 2025

Lotta Edholm

Fredrik Löfstedt (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ett skatteincitament som uppmuntrar juridiska personer att ge mer till allmännyttiga ändamål kan frigöra mer resurser till samhällsnyttig verksamhet. Det bedöms bidra till samhällsnyttan. I lagrådsremissen föreslås därför att en juridisk person som lämnar en gåva till en godkänd gåvomottagare för att främja vetenskaplig forskning eller social hjälpverksamhet ska ha rätt till skattereduktion. Endast en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 2 000 kronor kan ge rätt till skattereduktion. Skattereduktionen motsvarar bolagsskattesatsen multiplicerad med underlaget, för underlag upp till 800 000 kronor per kalenderår. En förmögenhetsöverföring från en juridisk person kan i vissa situationer medföra beskattning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar, någon som är medlem i föreningen. Ett undantag från sådan beskattning införs för de fall där den juridiska personen har rätt till skattereduktion för gåva. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 2. lag om ändring i lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 4. lag om ändring i lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, 5. lag om ändring i lagen (2025:539) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

1 Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 1 § Kupongskatt ska betalas enligt Kupongskatt ska betalas enligt denna lag till staten för utdelning av denna lag till staten för utdelning av annat slag än som avses i 42 kap. annat slag än som avses i 42 kap. 16 § inkomstskattelagen 12 a och 16 § § inkomstskattelagen (1999:1229) på aktie i svenskt (1999:1229) på aktie i svenskt aktiebolag. aktiebolag. Vad som i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även aktie i europabolag med säte i Sverige samt andel i svensk värdepappersfond och svensk specialfond. I ärenden och mål om kupongskatt gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, 2. bevissäkring och betalningssäkring i 45 kap., 46 kap., 68 kap. 1 och 3 §§, 69 kap. och 71 kap. 1 §, samt 3. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap. och 68 kap. 1 och 3 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Lagen tillämpas på utdelning som lämnas efter den 31 december 2025.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 2 Senaste lydelse 2013:574.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 10 § Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna. Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått gäller följande: skattereduktion enligt 67 kap. 1. Om den skattskyldige är en inkomstskattelagen (1999:1229) , fysisk person som fått skattesådan reduktion anses ha skett från reduktion enligt 67 kap. inkomstkommunal och statlig inkomstskatt, skattelagen (1999:1229) ska sådan statlig fastighetsskatt respektive reduktion anses ha skett från kommunal fastighetsavgift med så kommunal och statlig inkomstskatt, stor del av reduktionen som statlig fastighetsskatt respektive respektive skatt eller avgift utgör av kommunal fastighetsavgift med så det sammanlagda beloppet av stor del av reduktionen som nämnda skatter och avgift före respektive skatt eller avgift utgör av sådan reduktion. Skattereduktion det sammanlagda beloppet av enligt 67 kap. 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – nämnda skatter och avgift före 48 §§ inkomstskattelagen ska dock sådan reduktion. Skattereduktion anses ha skett bara från kommunal enligt 67 kap. 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – inkomstskatt. 48 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt. 2. Om den skattskyldige är en juridisk person som fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen ska sådan reduktion anses ha skett bara från statlig inkomstskatt.

1 Senaste lydelse 2020:1165.

Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

2.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 24 kap. 5 § och 67 kap. 21 – 26 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 11 kap. 49 §, 42 kap. 12 a §, 67 kap. 24 a, 25 a och 26 a §§, och närmast före 11 kap. 49 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

Gåvor till godkända

gåvomottagare

49 § En gåva som ger en juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som intäkt av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen.

24 kap.

5 § 2 I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om – gåva till godkänd gåvomottagare i 42 kap. 12 a §, – utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid minskning av aktiekapital, bunden överkursfond eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, – tilldelning av inlösenaktier i 42 kap. 17 a §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19 – 21 §§, – emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, – utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §, – utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2023:789.

– spel i 42 kap. 25 §, och – schablonintäkt i 42 kap. 43 §.

42 kap.

12 a § En gåva som ger en juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som utdelning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen.

67 kap.

3 21 § Med gåva avses vid Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en tillämpningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och gåva i pengar som lämnas av samma gåvotillfälle uppgår till 1. en fysisk person och som vid minst 200 kronor. ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor , eller 2. en juridisk person och som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 2 000 kronor. Vad som anges för en fysisk person i första stycket gäller även för ett dödsbo när gåvan har lämnats före dödsfallet.

4 22 § Om det sammanlagda underlaget Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger för skattereduktionen för en fysisk 2 000 kronor, görs ingen skatte- person eller ett dödsbo där gåvan reduktion. har lämnats före dödsfallet understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduktion.

5 23 § En begäran om skattereduktion En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomst- för gåva från en fysisk person eller deklarationen för det beskattnings- ett dödsbo där gåvan har lämnats år då gåvan har lämnats. före dödsfallet ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats.

3 Senaste lydelse 2019:454. 4 Senaste lydelse 2019:454. 5 Senaste lydelse 2019:454.

En begäran om skattereduktion för gåva från en juridisk person ska göras i inkomstdeklarationen som senast ska lämnas in efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats.

6 24 § Rätt till skattereduktion enligt 25 Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som och 26 §§ har efter begäran fysiska personer som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.

24 a § Rätt till skattereduktion enligt 25 a och 26 a §§ har efter begäran juridiska personer som har lämnat en gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Om ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har lämnat gåvan har i stället kommittentföretaget rätt till skattereduktion. Vad som avses med kommissionärsföretag, kommittentföretag och kommissionärsverksamhet framgår av 36 kap. Den som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. har inte rätt till skattereduktion för gåva.

6 Senaste lydelse 2019:454.

25 § 7 Underlag för skattereduktion Underlag för skattereduktion för består av fysiska personer eller för dödsbon om gåvan har lämnats före dödsfallet består av 1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och 2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige. I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.

25 a § Underlag för skattereduktion för juridiska personer består av värdet av gåva som har betalats under kalenderåret. I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.

8 26 § Skattereduktionen uppgår till Skattereduktionen för fysiska 25 procent av underlaget. Skatte- personer eller för dödsbon om reduktionen får dock uppgå till gåvan har lämnats före dödsfallet högst 3 000 kronor för ett uppgår till 25 procent av underbeskattningsår. laget. Skattereduktionen får dock uppgå till högst 3 000 kronor för ett beskattningsår.

26 a § Skattereduktionen för juridiska personer uppgår till underlaget multiplicerat med procentsatsen enligt 65 kap. 10 §. Underlaget för skattereduktion får dock uppgå till högst 800 000 kronor för ett kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Lagen tillämpas på gåvor som lämnas efter den 31 december 2025.

7 Senaste lydelse 2019:454. 8 Senaste lydelse 2021:1160.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20 – 22 §§), – begäran om skattereduktion (23 §), – vilka som kan få – vilka som kan få skattereduktion (24 §), skattereduktion (24 och 24 a § §), – underlag för skattereduktion – underlag för skattereduktion (25 §), och (25 och 25 a § §), och – skattereduktionens storlek – skattereduktionens storlek (26 (26 §). och 26 a § §).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2025:539) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 67 kap. 1 och 2 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lydelsen enligt lagen (2025:539) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2025:539 Föreslagen lydelse

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska om skattereduktion för fysiska personer. personer i 2 – 24, 25, 26 och 27 – 52 §§ och för juridiska personer i 2, 20, 21, 23, 24 a, 25 a och 26 a §§ . Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – 48 §§ enligt 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – 48 §§ ska dock räknas av endast mot ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. kommunal inkomstskatt. Skattereduktion för en juridisk person ska räknas av endast mot statlig inkomstskatt .

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 15 juni 2023 att tillsätta en särskild utredare för att utreda frågan om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Utredningen överlämnade i december 2024 delbetänkandet Skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (SOU 2024:90) till regeringen. Utredningens återstående frågor, som rör avdragsrätten för sponsring, kommer att behandlas i det slutbetänkande som ska redovisas senast i januari 2026. En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1 . Delbetänkandets lagförslag finns i bilaga 2 . Delbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/00031). I denna lagrådsremiss behandlas delbetänkandets lagförslag. Om förslagen i lagrådsremissen kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2026, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering, blir beroende av det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

4 Gällande rätt

4.1 Avdrag för utgifter

Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska utgifter i inkomstslaget näringsverksamhet för att förvärva och bibehålla inkomster dras av. Av 9 kap. 2 § IL framgår att den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter inte får dras av. Av bestämmelsens andra stycke följer att utgifter för gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av. Det finns inte någon definition av gåva i inkomstskattelagen. Både i praxis och doktrin har framhållits att den civilrättsliga definitionen av gåva bör ligga till grund för den inkomstskatterättsliga bedömningen. Definitionen kännetecknas av att tre rekvisit finns samtidigt, nämligen förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Det är också den definitionen som ligger till grund för bedömningen av fysiska personers rätt till skattereduktion för gåva. Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2000 ref. 31 I uttalat att det av den civilrättsliga definitionen för gåva följer att det inte föreligger någon gåva, och därmed inte heller förutsättning för tillämpning av avdragsförbudet, i de fall då mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna.

4.2 Skattereduktion för fysiska personers gåvor till ideell verksamhet

4.2.1 Inledning

År 2019 infördes möjligheten för fysiska personer att få skattereduktion för gåvor som lämnas till en godkänd gåvomottagare, 67 kap. 20 – 26 §§ IL. Särskilda bestämmelser om godkännande av gåvomottagare infördes då också genom lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Enligt 67 kap. 2 § andra stycket IL ska en skattereduktion räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, mot statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift. Vissa skattereduktioner räknas enbart av mot kommunal inkomstskatt, bl.a. jobbskatteavdraget. Juridiska personer betalar enligt 1 kap. 3 § andra stycket IL statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet, bolagsskatt.

4.2.2 Vilka som kan få skattereduktion

För rätt till skattereduktion krävs att den som har lämnat gåvan vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, är obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret, och har haft utgifter för gåva som avser främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst (67 kap. 24 § IL). Även begränsat skattskyldiga har rätt till skattereduktion om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Detsamma gäller för begränsat skattskyldiga som beskattas enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Dödsbon har rätt till skattereduktion för gåva som den avlidne lämnat före dödsfallet. Av 31 kap. 33 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, framgår bl.a. att den som begär skattereduktion för gåva ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.

4.2.3 Gåvomottagaren

För att en gåva ska kunna ge rätt till skattereduktion måste gåvan ges till en i förväg godkänd gåvomottagare. Skatteverket har sammanställt en lista över godkända gåvomottagare som finns publicerad på Skatteverkets webbplats. I lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva anges villkoren för en godkänd gåvomottagare och hur ansökan om att bli en godkänd gåvomottagare ska göras. I 6 § nämnda lag anges de grundläggande förutsättningarna för att svenska ideella föreningar, svenska stiftelser, svenska registrerade trossamfund och utländska motsvarigheter till dessa ska kunna godkännas som gåvomottagare.

Samtliga krav måste vara uppfyllda för att ett godkännande ska kunna meddelas. Av bestämmelsen följer bl.a. att den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs måste vara inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL för att kunna godkännas som gåvomottagare. Enligt lagtexten ska den sökande också ha som ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriva sådan verksamhet. Med att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning avses här detsamma som i 7 kap. 4 § IL. För att bli godkänd måste gåvomottagaren även ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor utsedd. Av 8 § lagen om godkännande av gåvomottagare följer att en liknande bedömning ska göras för utländska sökande. Detta innebär att prövningen av skattskyldigheten och skattskyldighetens omfattning enligt 6 § ska göras utifrån att förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL om sökande skulle beskattas i Sverige. Den utländska sökanden ska höra hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. För att den utländska sökanden ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § SFL ska ha kommit in till Skatteverket. Åtagandet medför en skyldighet för gåvomottagaren att lämna kontrolluppgift för mottagna gåvor enligt 22 kap. 22 § SFL.

4.2.4 Skattereduktionens storlek

Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget, dock högst 3 000 kronor per år. Det betyder att underlaget för skattereduktion högst kan uppgå till 12 000 kronor per år. En gåva måste uppgå till minst 200 kronor vid ett och samma gåvotillfälle. Om det sammanlagda gåvounderlaget understiger 2 000 kronor för året ges ingen skattereduktion. Gåvounderlaget består av utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret och värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige (67 kap. 25 § första stycket 1 och 2 IL). Med värdet som ska tas upp som inkomst avses t.ex. en skattepliktig förmån från arbetsgivaren eller en gåva från ett aktiebolag som en aktieägare ska utdelningsbeskattas för. Endast gåvor i pengar kan ingå i gåvounderlaget (67 kap. 21 § IL).

4.2.5 Kontrolluppgifter

Kontrolluppgift ska lämnas för gåvor som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ IL om den som har lämnat gåvan är känd (22 kap. 22 § SFL). Kontrolluppgiften ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan. Kontrolluppgiftsskyldigheten innebär att den som är godkänd som gåvomottagare ska lämna kontrolluppgift om gåvor som kan ge rätt till skattereduktion. Skyldigheten att lämna kontrolluppgift gäller alltså om gåvan vid ett och samma tillfälle uppgår till minst 200 kronor. 16 Skyldigheten att lämna kontrolluppgift omfattar också gåvor som ska tas

upp av en arbetstagare som löneförmån eller en gåva från ett aktiebolag för vilken en aktieägare ska beskattas (jfr 67 kap. 25 § IL). Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår (24 kap. 1 § SFL).

4.3 Beskattning av andelsägare vid en värdeöverföring från en juridisk person

Värdeöverföringar mellan juridiska personer kan medföra beskattningseffekter inte bara för de juridiska personerna i fråga utan även för andelsägarna. Av praxis framgår att en förmögenhetsöverföring från ett aktiebolag till ett annat aktiebolag som inte är affärsmässigt motiverad kan innebära ett sådant förfogande över det överförda värdet som ska behandlas som utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget (RÅ 2004 ref. 1 och RÅ 1996 not. 177). Detsamma gäller vid en förmögenhetsöverföring som inte var affärsmässigt motiverad från aktiebolag till en stiftelse (RÅ 2007 not. 161). Beskattning av aktieägare aktualiseras också när aktieägaren avstår från att ta ut utdelning och i stället låter bolagsstämman besluta att bolaget ska ge en gåva till allmännyttiga ändamål (se bl.a. HFD 2023 not. 10). Om ett företag överlåter en tillgång utan ersättning och överlåtelsen inte är affärsmässigt motiverad kan uttagsbeskattning aktualiseras (22 kap. 3 § IL). Enligt 42 kap. 1 § IL ska utdelningar tas upp som intäkt i inkomstslaget kapital, om det inte finns något särskilt angivet undantag. Om överlåtelsen uppfyller kriterierna för att vara en underprisöverlåtelse ska den dock inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger andel i företaget, eller är medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning (23 kap. 11 § IL). Beskattningen av juridiska personer görs alltid i inkomstslaget näringsverksamhet, även vad gäller t.ex. inkomster på grund av innehav av tillgångar (13 kap. 1 och 2 §§ IL). En utdelning kan vara skattefri, exempelvis om det är fråga om utdelning på näringsbetingade andelar (24 kap. 31 – 42 §§ IL). Om den som är utdelningsberättigad är begränsat skattskyldig ska kupongskatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som utgångspunkt betalas på utdelning från ett svenskt aktiebolag. Kupongskatt är en definitiv källskatt på 30 procent. I vissa skatteavtal framgår dock att Sverige endast får ta ut källskatt med en lägre procentsats än 30 procent.

5 Skattereduktion för juridiska personers

gåvor till allmännyttiga ändamål

5.1 Skattereduktion för gåvor från juridiska personer

5.1.1 Skatteincitament i form av skattereduktion

Regeringens förslag: Juridiska personer har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Om ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har lämnat gåvan har i stället kommittentföretaget rätt till skattereduktion. En juridisk person som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. inkomstskattelagen har inte rätt till skattereduktion för gåva. Skattereduktionen ska räknas av endast mot statlig inkomstskatt. Begäran om skattereduktion ska göras i den inkomstdeklaration som senast ska lämnas in efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats. Vid avräkning av utländsk skatt ska skattereduktion för gåva som lämnats av en juridisk person anses ha skett bara mot statlig inkomstskatt.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag omfattar inte avräkning av utländsk skatt. Remissinstanserna: Chalmers tekniska högskola AB och Näringslivets skattedelegation (till vars uttalande Föreningen Svenskt Näringsliv ansluter sig) förespråkar ett skatteincitament i form av ett avdrag i stället för en skattereduktion. Chalmers tekniska högskola AB och FAR anser att skattereduktionen borde få räknas av mot fastighetsskatt och fastighetsavgift. Flera remissinstanser, däribland Giva Sverige , Sveriges Kommuner och Regioner och Trossamfundet Svenska Kyrkan anser att gåvor till fler allmännyttiga ändamål bör omfattas av förslaget. Karolinska institutet önskar en utvidgning av vilka organisationer som kan godkännas som gåvomottagare. Skatteverket önskar ett förtydligande om vad som gäller vid avräkning. Skatteverket framför också att praxis innebär att det kan vara delägaren av eller medlemmen i den juridiska personen som ska anses ha haft utgiften för en gåva som lämnas från den juridiska personen. Skatteverket föreslår därför att rätten till en skattereduktion kopplas till värdeöverföringar snarare än att den juridiska personen har haft en utgift för gåva.

Skälen för regeringens förslag

Ett skatteincitament som bidrar till samhällsnyttan Regeringen anser att ett skatteincitament som uppmuntrar juridiska personer att ge mer till allmännyttiga ändamål kan frigöra mer resurser till samhällsnyttig verksamhet. Ett ökat givande kan ske genom att antalet

givare blir fler eller att beloppen på gåvorna ökar. Ett skatteincitament av detta slag bedöms bidra till samhällsnyttan. Med hänsyn till den grundläggande inkomstskatterättsliga principen om förbud mot avdrag för gåvor anser regeringen att ett nytt skatteincitament för juridiska personers gåvor till allmännyttiga ändamål bör utformas som en skattereduktion. Några remissinstanser, såsom Chalmers tekniska högskola AB och Näringslivets skattedelegation , förespråkar ett skatteincitament i form av ett avdrag i stället för en skattereduktion, bl.a. eftersom det bättre skulle överensstämma med ett företagsekonomiskt synsätt. Med hänsyn till att gåvor från juridiska personer kan lämnas på olika sätt (se vidare nästa avsnitt) och att ett skatteincitament i form av en skattereduktion överensstämmer med dagens regler om skattereduktion för gåvor från fysiska personer gör regeringen bedömningen att ett skatteincitament i form av en skattereduktion är mest ändamålsenligt.

Definitionen av gåva En gåva är en benefik rättshandling, vilket bl.a. innebär att gåvomottagaren inte utför någon motprestation. Som anges i avsnitt 4.1 saknas en definition av gåva i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. I praxis och doktrin har ledning hämtats från den civilrättsliga definitionen av gåva som innebär krav på förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Regeringen anser att det ska vara avgörande för rätten till skattereduktion att den juridiska personen faktiskt har lämnat en gåva. Det innebär t.ex. att förmögenhetsöverföringen – mot bakgrund av förbudet mot avdrag för gåvor i 9 kap. 2 § IL – inte är en utgift som får dras av. Det rör sig inte heller om en gåva om den juridiska personen kompenseras för värdeöverföringen genom en motprestation. Exempel på en gåva som kan ge rätt till skattereduktion är en gåva till allmännyttigt ändamål som beslutats i ett aktiebolag enligt 17 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL. Rätten till skattereduktion bör emellertid inte i lag avgränsas till att enbart avse vissa på förhand definierade värdeöverföringar som gåvor, t.ex. sådana som har beslutats enligt aktiebolagslagens regler eller enligt motsvarande bestämmelser i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Rätten till skattereduktion bör inte vara utesluten om gåvan exempelvis definieras som ett bidrag redovisningsmässigt. Som framgår av avsnitt 5.2 ska gåvomottagaren lämna kontrolluppgift för gåvor som lämnats av en juridisk person. Förekomsten av en sådan kontrolluppgift indikerar att den mottagande organisationen har uppfattat att det är fråga om en gåva. En bedömning av om förutsättningarna för skattereduktion är uppfyllda ska göras i det enskilda fallet, och bedömningen bör utgå från de civilrättsliga rekvisiten för gåva. Skatteverket föreslår att rätten till skattereduktion bör kopplas till att värdeöverföringar avseende gåva har skett från den juridiska personen. Skatteverkets förslag syftar till att klargöra reglernas tillämpning då en delägare eller medlem kan anses ha förfogat över förmögenhetsöverföringen. Regeringen noterar att rätt till skattereduktion bl.a. är avsedd att omfatta gåvor som beslutas av bolagsstämman eller styrelsen enligt t.ex. 17 kap. 5 § ABL. Begreppet värdeöverföring används i 17 kap. ABL och i 12 kap. lagen om ekonomiska föreningar för bl.a. vinstutdelningar

och nämnda gåvor. För att klargöra tillämpningsmöjligheterna för bestämmelserna föreslår regeringen att rätt till skattereduktion ska kunna föreligga för juridiska personer som ”har lämnat” en gåva. Med det avses t.ex. att den juridiska personen har haft en utgift som inte får dras av enligt 9 kap. 2 § IL för att den är en gåva, men också andra förmögenhetsöverföringar som inte nödvändigtvis ska ses som en utgift hos den juridiska personen, t.ex. värdeöverföring i form av gåva till allmännyttiga ändamål enligt 17 kap. 5 § ABL.

Skattereduktionen räknas av mot statlig inkomstskatt Av 2 kap. 3 § IL framgår att bestämmelserna om juridiska personer i inkomstskattelagen inte ska tillämpas för vissa juridiska personer, bl.a. svenska handelsbolag och dödsbon. Även om svenska handelsbolag inte omfattas av inkomstskattelagens definition av juridiska personer skulle en skattereduktion för gåvor från juridiska personer till allmännyttiga ändamål kunna utformas på ett sätt som ger också handelsbolag m.fl. rätt till skattereduktion (jämför t.ex. med rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el). Regeringen anser emellertid att det inte är lämpligt att svenska handelsbolag och andra delägarbeskattade juridiska personer som inte betalar bolagsskatt ska kunna omfattas av det nu föreslagna regelverket. Det skulle kräva komplicerade regler för fördelning av skattereduktion mellan delägarna, samt försvåra bedömningen av om en skattemässig gåva föreligger. För att reglerna inte ska missgynna svenska handelsbolag och andra delägarbeskattade juridiska personer, om de exkluderas från rätt till skattereduktion, föreslås att skattereduktionen för juridiska personers gåvor ska avräknas endast mot statlig inkomstskatt, och alltså inte mot statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Det innebär att enbart sådana juridiska personer som betalar statlig inkomstskatt kommer att kunna utnyttja skattereduktionen. Chalmers tekniska högskola AB och FAR anser att skattereduktionen även borde få räknas av mot fastighetsskatt och fastighetsavgift. Som beskrivits ovan anser regeringen att övervägande skäl talar emot en sådan lösning, och skattereduktionen bör därför enbart göras mot statlig inkomstskatt. Med anledning av att skattereduktionen endast ska räknas av mot statlig inkomstskatt bör, som Skatteverket påpekat, detta framgå i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.

Gåva till social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning Regeringen anser att det är lämpligt att reglerna avseende gåvomottagare är desamma för juridiska personer som för fysiska personer. Det innebär att en förutsättning för rätt till skattereduktion ska vara att gåvans ändamål är att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till på förhand godkända gåvomottagare. Det finns redan ett regelverk som anger hur dessa gåvomottagare ska avgränsas, vilket redogörs närmare för i avsnitt 4.2.3. Flera remissinstanser såsom Giva Sverige , Sveriges Kommuner och Regioner och Trossamfundet Svenska Kyrkan , framför synpunkter på att rätten till skattereduktion borde utvidgas till att omfatta fler allmännyttiga

ändamål än social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Därtill efterfrågar Karolinska Institutet en utvidgning av vilka organisationer som kan godkännas som gåvomottagare. Regeringen anser, trots synpunkterna, att den föreslagna skattereduktionen för juridiska personer bör utgå ifrån befintliga regler i så stor utsträckning som möjligt. Det bedöms därför inte lämpligt att tillsammans med införandet av nya regler för skattereduktion för gåvor från juridiska personer också föreslå en rätt till skattereduktion för gåvor som lämnas till andra allmännyttiga ändamål än vetenskaplig forskning och social hjälpverksamhet, eller till ej godkända mottagare med t.ex. andra organisationsformer.

Gåva i kommissionärsförhållande Ett kommissionärsförhållande innebär att ett företag (kommissionärsföretaget) bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett eller flera andra företags (kommittentföretaget) räkning. Bestämmelser om kommissionärsförhållanden finns i 36 kap. IL. Om näringsverksamhet bedrivs av ett kommissionärsföretag för ett kommittentföretags räkning får kommittentföretaget ta upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i 36 kap. IL är uppfyllda. Resultatet av kommissionärsverksamheten ska hos kommittentföretaget behandlas som om företaget självt har bedrivit näringsverksamheten. Om en gåva har lämnats till en godkänd gåvomottagare från ett kommissionärsföretag för någon annans räkning kommer det inte finnas någon skatt att reducera hos kommissionärsföretaget. Regeringen anser därför att kommittentföretaget ska ha rätt till skattereduktionen. Bedömningen om förutsättningarna för skattereduktion är uppfyllda ska göras hos kommittentföretaget som om kommittentföretaget självt hade lämnat gåvan.

Gåva från juridiska personer som omfattas av 7 kap. IL Juridiska personer bedriver i huvudsak näringsverksamhet och beskattas i detta inkomstslag för alla sina inkomster. I 7 kap. IL finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Flera av de juridiska personer som omfattas av 7 kap. IL, t.ex. stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund, kan bedriva både skattepliktig och inte skattepliktig verksamhet. För dessa organisationer kan det uppkomma svåra bedömningsfrågor när det ska avgöras om en gåva hänför sig till den skattepliktiga verksamheten eller till verksamheten som är undantagen från skatteplikt. Det kan eventuellt även bli fråga om att gåvan måste delas upp mellan verksamheterna. Regeringen anser att juridiska personer som enligt bestämmelserna i 7 kap. IL är helt eller delvis undantagna från skattskyldighet inte bör ha rätt till skattereduktion för gåvor. Eftersom sådana juridiska personer redan är skattegynnade till olika grad saknas starka skäl till ytterligare skattelättnader för gåvor som lämnas av dessa subjekt.

Gåva från dödsbo Dödsbon är juridiska personer. Ett oskiftat dödsbo är ett självständigt skattesubjekt från och med året efter dödsfallet. Förslaget om skattereduktion avser juridiska personer. Bestämmelserna om juridiska personer i inkomstskattelagen ska däremot inte tillämpas på dödsbon (2 kap. 3 § IL). Dödsbon har enligt nuvarande regler efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet. Rätten till skattereduktion omfattar i dagsläget inte testamentsgåvor. Eftersom dödsbon är juridiska personer är frågan om dödsbon ska få rätt till skattereduktion för gåvor som lämnas även efter dödsfallet. Ett dödsbo kan ge en gåva antingen genom beslut från dödsbodelägarna, eller genom att det finns ett testamente eller annat förordnande. Regelsystematiken som avser dödsbon syftar till att få till stånd ett skifte så att dödsboet kan upplösas. Syftet med den nuvarande skattereduktionen är att stimulera att gåvor lämnas under den fysiska personens livstid, dvs. ett skatteincitament som främjar aktivitet av den fysiska personen. Att införa ett incitament för en juridisk person, vars syfte är att upplösas, blir motsägelsefullt. Regeringen anser därmed, likt utredningen, att dödsbon inte ska ha rätt till skattereduktion för gåvor som lämnas efter dödsfallet.

Begäran om skattereduktion För att en juridisk person ska få skattereduktion för en gåva är det naturligt att den juridiska personen ska begära skattereduktionen. Till skillnad från vad som gäller för fysiska personer och dödsbon omfattas inte andra juridiska personer av Skatteverkets skyldighet att underrätta om kontrolluppgifter och andra uppgifter som utgör underlag till beslut om slutlig skatt (jfr 31 kap. 4 § skatteförfarandelagen [2011:1244], förkortad SFL). De får därför ingen underrättelse och måste alltid själva fylla i samtliga uppgifter i inkomstdeklarationen. Regeringen föreslår att begäran om skattereduktion ska göras i den inkomstdeklaration som senast ska lämnas in efter utgången av det kalenderår som gåvan har lämnats. Med senast ska lämnas in avses det senaste datum som deklarationen ska ha kommit in vid elektronisk deklarationsinlämning enligt 32 kap. 2 § SFL. Det beror på att kontrolluppgifter som ska lämnas av gåvomottagare avser kalenderår, oberoende av vilket beskattningsår som den juridiska personen har (se vidare avsnitt 5.1.2 angående beräkning av underlaget för skattereduktion och avsnitt 5.2 angående kontrolluppgifter). Begäran ska innehålla uppgift om underlaget för skattereduktionen (jfr 31 kap. 33 § SFL).

Lagförslag Förslagen medför ändringar i 67 kap. 1, 2, 23 och 24 §§ IL, 2 kap. 10 § lagen om avräkning av utländsk skatt och 2 § lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, och införande av en ny paragraf, 67 kap. 24 a §, i IL.

5.1.2 Skattereduktionens utformning

Regeringens förslag: Med gåva som kan ge en juridisk person rätt till skattereduktion avses en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 2 000 kronor. Skattereduktionen beräknas på ett underlag som består av värdet av gåva som har betalats under kalenderåret. I underlaget räknas inte omkostnader i samband med gåvan.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket noterar att det kan innebära oklarheter om vem som ska anses vara givare samt medföra tröskeleffekter t.ex. om flera gåvor under 2 000 kronor skänks under samma år. Vissa remissinstanser, däribland Näringslivets skattedelegation , anser att rätten till skattereduktion inte bör begränsas till penninggåvor.

Skälen för regeringens förslag

Gåva i pengar Regeringen anser att juridiska personers skattereduktion bör omfatta samma typ av gåvor som gäller för fysiska personer, dvs. enbart penninggåvor i svenska kronor eller i en annan valuta (prop. 2018/19:92 s. 51). Näringslivets skattedelegation anser att rätten till skattereduktion inte bör begränsas till penninggåvor. Regeringen konstaterar att genom att utesluta gåvor i form av varor och tjänster undviks problematik med att värdera underlaget för skattereduktionen. Gåvor i pengar gör det också möjligt för den mottagande organisationen att använda medlen utifrån dess egna behov. Regeringen anser därför att det är lämpligt att avgränsa skattereduktionen till penninggåvor.

Storlek på gåvan För fysiska personer ska gåvor som vid ett gåvotillfälle understiger 200 kronor inte räknas med i underlaget för skattereduktion. Juridiska personers beteende skiljer sig sannolikt från fysiska personers på så sätt att juridiska personer inte i samma utsträckning ger mindre belopp månadsvis. Regeringen anser mot denna bakgrund att gränsen för vilka gåvor som får räknas med i underlaget för juridiska personers skattereduktion ska sättas högre. Eftersom gåvor från juridiska personer sannolikt lämnas vid färre tillfällen framstår det som lämpligt att det lägsta gåvobeloppet sätts till den lägsta gräns som gäller för fysiska personers sammanlagda underlag. Endast en gåva som uppgår till minst 2 000 kronor vid ett och samma gåvotillfälle ska därför räknas in i underlaget. Det underlättar även administrationen för gåvomottagarna. Regeringen instämmer i Skatteverkets bedömning att det kan uppstå tröskeleffekter kopplat till beloppsgränsen. Regeringen anser däremot att det av praktiska skäl är motiverat att ha en tydlig beloppsgräns som inte är alltför låg.

Underlaget för skattereduktion Regeringen föreslår att underlaget för skattereduktion ska bestå av värdet av de gåvor som har betalats under kalenderåret. Detta innebär att den juridiska personens utgifter för gåva ska ingå i underlaget. I underlaget för skattereduktion ska också ingå andra förmögenhetsöverföringar som inte nödvändigtvis ses som utgifter hos den juridiska personen, t.ex. värdeöverföring i form av gåva till allmännyttiga ändamål enligt 17 kap. 5 § ABL. Underlaget för skattereduktion knyts till de gåvor som har betalats under kalenderåret, och inte under den juridiska personens beskattningsår. Detta bedöms underlätta Skatteverkets kontroller men också förenkla för gåvomottagarna, eftersom skyldigheten att lämna kontrolluppgifter avser kalenderår precis som för fysiska personer (se avsnitt 5.2). I avsnitt 5.1.1 föreslås att en begäran om skattereduktion ska göras i den inkomstdeklaration som lämnas efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats. För juridiska personer med brutet räkenskapsår kan skattereduktionen bli förskjuten om en gåva har lämnats under ett kalenderår som avslutas efter utgången av beskattningsåret. En förskjutning kan också uppstå vid förlängda och förkortade räkenskapsår. Följande exempel kan illustrera hur bestämmelsen ska tillämpas av juridiska personer med brutet räkenskapsår. Ett aktiebolag har räkenskapsår som slutar 30 april år 1. Deklaration för detta räkenskapsår ska lämnas i november eller december år 1. Om gåvor har lämnats från aktiebolaget till godkända gåvomottagare både i mars år 1 och i november år 1, kommer kontrolluppgift för de båda gåvorna att lämnas i januari år 2. Gåvan i mars år 1 har lämnats under aktiebolagets räkenskapsår som slutar 30 april år 1. Gåvan i november år 1 har däremot lämnats under räkenskapsåret som slutar 30 april år 2. Eftersom gåvorna har lämnats under kalenderåret år 1 ingår de båda två i aktiebolagets underlag för skattereduktion för kalenderåret år 1. Skattereduktionen ska begäras i den deklaration som lämnas senast i november eller december år 2. I underlaget för fysiska personers skattereduktion för gåvor räknas inte omkostnader i samband med gåvan in (67 kap. 25 § IL). Regeringen anser att motsvarande bör gälla för juridiska personers underlag för skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen för fysiska personers gåvor omfattar även värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige. Så kan t.ex. vara fallet om en arbetsgivare ger en gåva till en godkänd gåvomottagare som en skattepliktig löneförmån för en arbetstagare, då kan denna gåva ingå i arbetstagarens underlag för skattereduktion (prop. 2018/19:92 s. 35). En gåva som en anställd lönebeskattas för ska inte ingå i den juridiska personens underlag för skattereduktion (jfr vad som anges i avsnitt 5.1.1). Om en juridisk person enligt nuvarande förslag får rätt till skattereduktion för gåva ska andelsägaren inte ta upp gåvans värde till beskattning (se avsnitt 5.3). Det innebär att gåvan inte kan ingå i andelsägarens underlag för skattereduktion.

Lagförslag Förslagen medför ändringar i 67 kap. 21, 22 och 25 §§ och införande av en ny paragraf, 67 kap. 25 a §, i IL.

5.1.3 Skattereduktionens storlek

Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med bolagsskattesatsen. Underlaget för skattereduktion får dock uppgå till högst 800 000 kronor för ett kalenderår.

Utredningens förslag skiljer sig från regeringens. Utredningen föreslår att skattereduktionen ska medges med två olika procentsatser: 25 procent upp till 200 000 kronor och 5 procent mellan 200 000 kronor upp till 400 000 kronor och uppgå till högst 60 000 kronor för ett kalenderår. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Cancerfonden , Frälsningsarmén , Företagarna och Karolinska Institutet , anser att man bör överväga att höja beloppsgränser och procentsatser för att främja gåvor av större karaktär. Skatteverket anser att skattereduktionens storlek upp till underlaget 200 000 kronor bör motsvaras av inkomstskatten för företag (20,6 procent). Skälen för regeringens förslag: I tidigare avsnitt har det angetts vilka gåvor som ska ingå i underlaget samt att gåvan måste uppgå till minst 2 000 kronor vid ett och samma gåvotillfälle. Regeringen anser även att en övre beloppsgräns bör bestämmas för hur stor skattereduktion som ska kunna ges till en juridisk person under ett år. Fysiska personer kan få skattereduktion för gåvor med högst 3 000 kronor. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att gränsen för skattereduktion för gåvor från juridiska personer bör sättas högre. Regeringen föreslår att skattereduktionen ska beräknas med en och samma procentsats på hela underlaget. Som Skatteverket påpekat finns det goda skäl att beräkna skattereduktionens storlek utifrån samma procentsats som gäller för bolagsskatten i 65 kap. 10 § IL, dvs. 20,6 procent. Det blir tydligare för företagen och passar väl in i den skatterättsliga systematiken. För att öka incitamentet till större gåvor föreslår regeringen att underlaget för skattereduktion som högst får uppgå till 800 000 kronor. Skattereduktionen för en juridisk person kan därmed som mest uppgå till 164 800 kronor (20,6% x 800 000) för ett kalenderår.

Lagförslag Förslagen medför ändringar i 67 kap. 26 § och införande av en ny paragraf, 67 kap. 26 a §, i IL.

5.2 Kontrolluppgift från godkänd gåvomottagare

Regeringens bedömning: Skyldigheten för en godkänd gåvomottagare att lämna kontrolluppgift om sådana gåvor som kan ge rätt till skattereduktion, om den som har lämnat gåvan är känd, omfattar efter föreslagna ändringar av 67 kap. inkomstskattelagen även gåvor från juridiska personer.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Utredningen benämner sin bedömning förslag, dock utan att lämna något lagförslag om kontrolluppgiftsskyldigheten. Remissinstanserna: Chalmers tekniska högskola AB anser att den ökade administrationen för kontrolluppgifter inte är motiverad. Skälen för regeringens bedömning: Förekomsten av kontrolluppgifter innebär ökade kontrollmöjligheter för Skatteverket genom att gåvobeloppen tydliggörs. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen, att det är viktigt att det finns en skyldighet att som godkänd gåvomottagare lämna kontrolluppgifter även för gåvor som lämnas av juridiska personer. Enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, ska kontrolluppgift lämnas för gåvor som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, om den som har lämnat gåvan är känd. Kontrolluppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan. Kontrolluppgiftsskyldigheten innebär att den som är godkänd som gåvomottagare ska lämna kontrolluppgift om gåvor som kan ge rätt till skattereduktion. Kontrolluppgift ska lämnas för varje kalenderår och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår. Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter kommer genom de ändringar av 67 kap. IL som föreslås i avsnitt 5.1 att omfatta också sådana gåvor som lämnas av juridiska personer som kan ha rätt till skattereduktion för gåva till allmännyttiga ändamål. Eftersom skyldigheten att lämna kontrolluppgift endast omfattar gåvor som kan ge rätt till skattereduktion kommer kontrolluppgift att behöva lämnas om gåvor i pengar från juridiska personer som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 2 000 kronor. Gåvomottagarens skyldighet att lämna kontrolluppgifter avser enbart gåvor som lämnas av juridiska personer som kan ha rätt till skattereduktion för gåva. I avsnitt 5.1.1 behandlas vilka juridiska personer som har rätt till skattereduktion. Juridiska personer kan ha annat beskattningsår än kalenderår om de har ett s.k. brutet räkenskapsår. Deklarationstidpunkten påverkas av när beskattningsåret går ut. Kontrolluppgifter lämnas för kalenderår, oavsett vilket beskattningsår den juridiska personen har. Regeringen bedömer att denna ordning fortsatt ska gälla. Det bedöms underlätta den administrativa bördan för gåvomottagarna. En utländsk gåvomottagare ska samtidigt med ansökan om att bli godkänd gåvomottagare lämna in ett åtagande om att lämna kontrolluppgift för gåvor (8 och 9 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva samt 23 kap. 7 § SFL). Genom att kontrolluppgift ska lämnas även för gåvor från juridiska personer innebär det att de utländska gåvomottagarnas åtagande även omfattar kontrolluppgifter 26 för gåvor från juridiska personer.

5.3 Undantag från beskattning av andelsägare eller medlem

Regeringens förslag: En gåva som ger en juridisk person rätt till skattereduktion ska inte tas upp till beskattning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Inte heller kupongskatt ska betalas vid en sådan gåva.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: FAR anser att de föreslagna reglerna kan tolkas som att beskattning alltid ska ske av de första 2 000 kronorna. Företagarna anser att ett generellt undantag från utdelningsbeskattning vid gåvor till allmännyttiga organisationer, oavsett ändamål, hade varit önskvärt.

Skälen för regeringens förslag

Undantag från inkomstbeskattning Som anges i avsnitt 4.3 kan en förmögenhetsöverföring från en juridisk person i vissa situationer medföra beskattning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, att en gåva som lämnas från en juridisk person till en godkänd gåvomottagare i vissa situationer inte ska medföra beskattning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Undantaget från beskattning bör endast aktualiseras för gåvor som ger juridiska personer rätt till skattereduktion. Det innebär bl.a. att endast gåvor i pengar kan undantas från beskattning. Gåvor som inte ger den juridiska personen rätt till skattereduktion, t.ex. för att de understiger 2 000 kronor eller har lämnats till en organisation som inte är godkänd gåvomottagare, ska inte omfattas av undantaget. Om underlaget för skattereduktion är större än 800 000 kronor ska undantaget från beskattning av andelsägare eller medlem inte tillämpas på den del som överstiger 800 000 kronor. Om den juridiska personen som lämnat gåvan däremot har rätt till skattereduktion men inte kan utnyttja skattereduktionen, exempelvis för att det inte har funnits tillräckligt med inkomstskatt att reducera, ska andelsägare eller medlem inte ta upp någon intäkt. På samma sätt bör undantaget för beskattning av en delägare eller medlem inte vara avhängigt att den juridiska personen de facto begär en skattereduktion som den juridiska personen har rätt till i sin inkomstdeklaration. FAR anser att de föreslagna reglerna kan tolkas som att beskattning alltid ska ske av de första 2 000 kronorna. Regeringen konstaterar att undantagen är knutna till företagets rätt till skattereduktion. Gåvor som understiger 2 000 kronor ger inte rätt till skattereduktion men gåvor över 2 000 kronor ska kunna ge rätt till skattereduktion om övriga förutsättningar är uppfyllda. Följande exempel kan illustrera hur undantaget är tänkt att tillämpas.

Ett aktiebolag lämnar en gåva i pengar om 4 000 kronor till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälpverksamhet. Gåvan förutsätts vara den enda gåva som aktiebolaget lämnar under kalenderåret och den överstiger det lägsta gåvobeloppet på 2 000 kronor. Aktiebolaget har rätt till skattereduktion för hela gåvobeloppet om 4 000 kronor. Det innebär att aktiebolagets ägare inte ska beskattas för någon del av gåvan i inkomstslaget tjänst, kapital eller näringsverksamhet. Om aktiebolaget i stället lämnar en gåva i pengar om 1 000 000 kronor till en godkänd gåvomottagare har aktiebolaget enbart rätt till skattereduktion för ett underlag om 800 000 kronor. Det innebär att aktiebolagets ägare inte ska beskattas för gåvan upp till 800 000 kronor, som aktiebolaget har rätt till skattereduktion för, som utdelning, lön eller inkomst av näringsverksamhet. Den överskjutande delen av gåvan om 200 000 kronor (1 000 000 – 800 000) omfattas inte av det föreslagna undantaget från beskattning av den som direkt eller indirekt äger aktiebolaget, då aktiebolaget inte har rätt till skattereduktion för denna del. Om ägaren skänker bort rätten till utdelning från bolaget innan den har kunnat disponeras, omfattas situationen inte av reglerna om skattereduktion för juridiska personer. Undantaget blir därför inte aktuellt i dessa fall. Företagarna efterfrågar ett generellt undantag från utdelningsbeskattning vid gåvor till allmännyttiga organisationer. Regeringen konstaterar att en sådan utvidgning av regelverket inte är del av detta lagstiftningsarbete och därmed inte kommer att behandlas vidare här.

Undantag från kupongskatt Om den som har rätt till utdelningen på en eller flera aktier i ett svenskt aktiebolag är begränsat skattskyldig ska kupongskatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som utgångspunkt betalas för utdelning på aktier i nämnda bolag. Det innebär att kupongskatt kan aktualiseras för den som äger andelar i ett aktiebolag om aktiebolaget lämnar en gåva till en godkänd gåvomottagare, och en sådan gåva ska ses som en utdelning. Regeringen anser inte att någon kupongskatt ska tas ut i de fall aktiebolaget lämnar en gåva som ger rätt till skattereduktion för aktiebolaget. Därför föreslås att samma principer ska gälla för undantag av delägarbeskattningen som för inkomstslagen kapital och näringsverksamhet som beskrivs ovan.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 24 kap. 5 § IL och 1 § kupongskattelagen och införande av två nya paragrafer, 11 kap. 49 § och 42 kap. 12 a §, i IL.

6 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Skattereduktionen gäller för gåvor som lämnats efter den 31 december 2025.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt om denna fråga. Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att tidigast möjliga ikraftträdandedatum är den 1 januari 2026. Förslagen tillämpas på gåvor som lämnas från och med ikraftträdandet.

7 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (som numera är upphävd och ersatt av förordningen om konsekvensutredningar). Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget då en skattereduktion innebär en skatteutgift som undgår riksdagens årliga budgetprövning och som därför bör begränsas. Regeringen instämmer i att nya skatteutgifter noga bör övervägas och att förslaget leder till en ny skatteutgift som inte prövas årligen på samma sätt som stöd på budgetens utgiftssida. Däremot redovisas skatteutgifter årligen i samband med att regeringen lämnar vårbudgeten till riksdagen. Enligt de skattepolitiska riktlinjerna (2024 års ekonomiska vårproposition 2023/24:100) bör även stöd på budgetens inkomstsida, dvs. skatteutgifter, regelbundet omprövas.

7.1 Offentligfinansiella effekter

Den totala offentligfinansiella effekten av både förslaget om skattereduktion för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet och förslaget om undantag från beskattning av andelsägare eller medlem

uppgår till − 140 miljoner kronor 2026 och därefter − 140 miljoner kronor årligen. Regeringens förslag skiljer sig från utredningens förslag, vad gäller storlek på skattereduktion och gåvobelopp, men innebär samma offentligfinansiella effekt som utredningens förslag. Utredningen föreslår att gåvor upp till 200 000 kronor ges en skattereduktion med 25 procent, och för gåvobelopp över 200 000 kronor och upp till 400 000 kronor ges en skattereduktion med 5 procent. Regeringen föreslår en skattereduktion med 20,6 procent, motsvarande bolagsskattesatsen, för gåvobelopp upp till 800 000 kronor.

7.1.1 Skattereduktion för juridiska personers gåvor till

ideell verksamhet

Att införa skattereduktion för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet beräknas minska skatteintäkterna med cirka 100 miljoner kronor 2026 och därefter med 100 miljoner kronor årligen. Regeringen delar de bedömningar och antaganden som utredningen gjort vid beräkning av den offentligfinansiella effekten. Utredningen antar att juridiska personer anpassar sitt givande på så sätt att gåvans storlek minus skattereduktionen är lika stor som gåvan var innan reformen infördes, men antalet juridiska personer som ger gåvor antas vara oförändrat. Eftersom det saknas underlag om specifikt juridiska personers gåvor har utredningen utgått från uppgifter från Skatteverket, Svensk Insamlingskontroll samt från tre godkända gåvomottagare (Svenska Röda Korset, Cancerfonden och Stockholms Stadsmission). Skatteverket har en förteckning över ideella organisationer som är godkända som gåvomottagare. Denna förteckning uppdateras löpande på Skatteverkets webbplats. Svensk Insamlingskontroll har lämnat uppgifter om totala gåvointäkter till godkända gåvomottagare som har 90-konto. Tabell 7.1 visar utredningens uppskattade storlek av antal företag och företagens genomsnittliga gåvor inom vissa gåvobelopp. Tabellen visar även beräkning av skattebortfall vid de olika gåvobeloppen. I tabellen framgår att det är vanligast att företag (oavsett företagsform) lämnar gåvor under 50 000 kronor. Skattebortfallet är också högst för dessa företags gåvor. Ingen skattereduktion ges för gåvor under 2 000 kronor. Alla juridiska personer antas betala tillräckligt med statlig inkomstskatt för att kunna nyttja hela skattereduktionen.

Tabell 7.1 Skattebortfall och antal företag fördelat vid olika gåvobelopp

uttryckt i 2026 års priser och volymer

Gåvobelopp, Ny gåva, Antal företag Skattebortfall,

kronor genomsnitt, kronor miljarder kronor

1 – 1 999 800 2 100 - 2 000 – 49 999 10 900 17 500 -0,05 50 000 – 99 999 57 500 900 -0,01 100 000 – 199 999 115 900 200 -0,01 200 000 – 499 999 227 400 200 -0,01 500 000- 1 236 600 100 -0,02

Gåvobelopp, Ny gåva, Antal företag Skattebortfall,

kronor genomsnitt, kronor miljarder kronor

Totalt 21 000 -0,10

Anm.: Nya gåvor baseras på antaganden i utredningen om genomsnittlig storlek på gåvor från aktiebolag och ekonomiska föreningar till godkända gåvomottagare med 90-konto, 2023, se tabell 8.2 i SOU 2024:90. Med företag avses här aktiebolag och ekonomiska föreningar. Antal företag har beräknats genom en uppräkning av antalet gåvogivare till Cancerfonden, Svenska Röda Korset och Stockholms stadsmission. Källa: Utredningens och egna beräkningar.

7.1.2 Undantag från beskattning av andelsägare eller

medlem

Förslaget om undantag från beskattning av andelsägare eller medlem medför två effekter på de offentliga finanserna. Den första effekten kommer av att andelsägare eller medlem i en ideell förening inte längre behöver beskattas för utdelningen med anledning av att bolaget eller den ideella föreningen har lämnat en gåva för allmännyttiga ändamål. Det innebär att skatteintäkter från beskattning av utdelning minskar med 100 miljoner kronor 2026. Den andra effekten kommer av att en gåva som enligt förslaget undantas från utdelningsbeskattning inte längre ska ligga till grund för skattereduktion hos andelsägare i egenskap av fysiska personer. Det innebär att skattereduktionen för gåvor från fysiska personer bedöms minska med cirka 60 miljoner kronor vilket innebär ökade skatteintäkter med samma belopp. De totala skatteintäkterna bedöms således minska med 40 miljoner kronor 2026 och därefter med 40 miljoner kronor årligen. Det är alltså den sammantagna effekten på de offentliga finanserna av att skatteintäkter från beskattning av utdelning minskar med 100 miljoner kronor och att statens utgifter för skattereduktionen för fysiska personer minskar med 60 miljoner kronor (100 − 60 = 40). I huvudsak bedöms kostnaden falla på staten genom minskade skatteintäkter. Kommunerna bedöms påverkas marginellt, med cirka 3 miljoner kronor, till följd av att skattebasen minskar något. För att motverka att förslagen påverkar kommunernas och regionernas förutsättningar bör kommunerna och regionerna kompenseras för minskade skatteintäkter genom en justering av de generella statsbidragen. Regeringen delar utredningens bedömningar och antaganden vid beräkning av den offentligfinansiella effekten. I beräkningen av den offentligfinansiella effekten av att andelsägare eller medlem i en ideell förening inte längre behöver beskattas för utdelningen görs ett förenklat antagande om att samtliga andelar i berörda fåmansföretag är kvalificerade. För andelsägare i fåmansföretag och ekonomiska föreningar innebär förslaget därmed att gåva undantas från beskattning av andelsägare med 20 procent på den del av gåvan som ger rätt till skattereduktion och som ligger inom ett beräknat gränsbelopp. Över detta gränsbelopp beskattas utdelning som tjänst upp till ett takbelopp och över taket med 30 procent. I beräkningarna antas en genomsnittlig skattesats på 23 procent på utdelning som baseras på en beräkning i betänkandet Förenkla och förbättra (SOU 2024:36) och där det även framgår att 80 procent av utdelningarna ligger inom gränsbeloppet. Den del som

undantas beskattning i inkomstslaget tjänst bedöms vara mycket liten och antas här utgöra under 10 procent. För övriga onoterade aktiebolag innebär förslaget att gåva undantas från beskattning av andelsägare med 25 procent på den del av gåvan som medger skattereduktion. Beräkningen bygger i övrigt på samma genomsnittliga gåvobelopp som utredningen beräknade, se tabell 8.3 i SOU 2024:90. Av förenklingsskäl antas att gåvan med gällande regler skulle ha beskattats enligt reglerna för fysiska personer, dvs. i inkomstslaget kapital och tjänst och inte enligt reglerna för juridiska personer, dvs. i inkomstslaget näringsverksamhet. Det saknas uppgifter om antal andelsägare som kommer att omfattas av förslaget genom att de inte längre ska ligga till grund för skattereduktion hos andelsägare i egenskap av fysiska personer. Därför görs ett förenklat antagande som utgår från att flertalet aktiebolag och ekonomiska föreningar endast har ett fåtal andelsägare. I SOU 2024:36 framgår att runt 75 procent av fåmansföretagen har en ägare, 20 procent har två andelsägare med kvalificerade andelar och 3 procent har tre andelsägare med kvalificerade andelar. Hur det ser ut bland övriga onoterade aktiebolag är oklart. Mycket förenklat antas därför att onoterade aktiebolag har ett fåtal andelsägare, enligt samma mönster som fåmansföretag. Andelsägare som berörs av utredningens förslag kan därmed uppskattas till 24 600, i totalt 18 900 aktiebolag och ekonomiska föreningar som lämnar gåvor. För majoriteten andelsägare (60 procent) beräknas skattereduktionen minska med 3 000 kronor. Det beror dels på att de flesta aktiebolag som lämnar en gåva antas ha endast en ägare, dels på att företagens gåvobelopp i genomsnitt överstiger 12 000 kronor. Skattereduktionen beräknas minska med 3 000 kronor för 15 000 andelsägare, med 1 750 kronor för 7 000 andelsägare och med 1 200 kronor för 2 600 andelsägare. Baserat på dessa antaganden beräknas statens utgifter för skattereduktion för gåvor från fysiska personer minska med cirka 60 miljoner kronor.

7.2 Effekter för företag och gåvomottagare

Det finns närmare 770 000 aktiebolag och ekonomiska föreningar i Sverige. Hur många av dessa som kommer beröras av förslaget är oklart. I beräkningen har utredningen uppskattat antalet aktiebolag och ekonomiska föreningar som lämnar gåvor till 21 000, varav 18 900 som ger 2 000 kronor eller mer. Regeringen gör samma bedömning. Det kan finnas flera anledningar till att företag väljer att skänka pengar till ideell verksamhet. Som framgår av kartläggningen i utredningen kan givandet påverkas av exempelvis skattesystemets utformning, krissituationer i omvärlden, stora kapitaltillgångar och internationella influenser. Det är rimligt att anta att en del företag kommer ändra sitt gåvomönster till följd av skattereduktionen och det är också rimligt att anta att vissa företag som inte tidigare lämnat en gåva till godkända gåvomottagare kommer ge en gåva om skattereduktionen införs. Som förslaget är utformat finns ett incitament att ge 2 000 kronor eller mer. Eftersom förslaget innebär undantag från utdelningsbeskattning kommer det bli mer skattemässigt förmånligt att lämna en gåva genom

företaget än som privatperson. Utredningen bedömer därför att en viss omfördelning kommer att följa med förslaget, dvs. att andelsägare till ett aktiebolag kommer välja att ge en gåva genom företaget framför att ge gåvan som privatperson, i den utsträckning det finns utrymme för sådan värdeöverföring i företaget. Skattereduktionen är utformad som en andel av gåvobeloppet, vilket innebär att skattereduktionen blir lika stor för alla juridiska personer, givet samma gåvobelopp och förutsatt att det finns tillräckligt med statlig inkomstskatt som skattereduktionen kan avräknas mot. Procentuellt sett gynnas mindre företag i högre grad än större företag, eftersom skattereduktionens storlek som andel av skatteunderlaget blir större för ett mindre företag än för ett större företag. I övrigt bedömer utredningen att förslaget inte kommer ha någon direkt påverkan på konkurrensförhållandena mellan företag. En gåva är ett frivilligt åtagande som inte påverkar företagets förutsättningar i konkurrensen med andra företag, annat än möjligen genom goodwill. Det är svårt att uppskatta eventuella administrativa kostnader som kan uppkomma för företagen till följd av förslagen. Den administrativa kostnaden som kan tänkas uppstå bör vara kopplad till utformningen av skattereduktionen, dvs. till graden av komplexitet och tidsåtgång vid redovisning och begäran av skattereduktionen. Regeringen bedömer liksom utredningen att tillkommande kostnader av detta slag är relativt begränsade. Ett ökat givande kommer godkända gåvomottagare till godo. I utredningen framgår att antal godkända gåvomottagare som har 90-konto är 147. Utredningen uppskattar att 93 gåvomottagare får gåvointäkter från företag. Inga dynamiska effekter har antagits vid beräkningen av den offentligfinansiella effekten, annat än att företagen antas anpassa gåvans storlek till reduktionen, så att nettoeffekten för företagen blir noll. Ett sådant antagande beräknas öka godkända gåvomottagares gåvointäkter med cirka 100 miljoner kronor årligen. Ett ökat givande kan gynna redan godkända och etablerade gåvomottagare på bekostnad av gåvomottagare som antingen saknar resurser att hantera den administration som krävs för att bli godkänd som gåvomottagare eller som verkar inom andra ändamålsområden än social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Godkända gåvomottagare ska lämna kontrolluppgift för gåvor som lämnas av juridiska personer. Framför allt kan det bli en kostsam uppgift för mindre gåvomottagare. Det finns risk för att snedvridande effekter uppstår till förmån för ändamålen social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning framför andra ändamålsområden. Ideella organisationer som exempelvis verkar inom idrott och kultur och som vanligen stöttas av lokalt förankrade företag kan komma att missgynnas om företag i stället väljer att skänka gåvor till godkända gåvomottagare som inte har samma lokala förankring. En regional förskjutning av gåvomedel kan uppstå genom att hjälporganisationer i storstadsregioner och större orter gynnas på bekostnad av lokalt förankrade föreningar inom icke godkända ändamål. Utredningen bedömer vidare att denna konsekvens ytterligare kan förstärkas av att ett undantag från utdelningsbeskattning införs. Det blir då extra skattemässigt gynnsamt att lämna gåvor till godkända ändamål och

godkända gåvomottagare. Konjunkturinstitutet delar utredningens slutsats om undanträngning och snedfördelning. Utredningens kartläggning visar att antalet godkända gåvomottagare har ökat kraftigt sedan skattereduktionen för gåvor från fysiska personer infördes 2012. Många mindre organisationer arbetar aktivt med företag och får relativt stora intäkter från företagsgåvor. Det är därför möjligt att en skattereduktion som riktas till juridiska personers gåvor kommer motivera fler ideella organisationer att ansöka om att bli godkända gåvomottagare. Konjunkturinstitutet anser att utredningen inte tillräckligt underbyggt visar att givandet av gåvor till ideella organisationer skulle öka vid ett införande av en skattereduktion för juridiska personer. Regeringen delar delvis Konjunkturinstitutets synpunkter men kan konstatera att utredningens bedömningar baseras på fler analyser än den metod som Konjunkturinstitutet hänvisar till i sitt remissvar. Utredningen bedömer att det även är möjligt att lärosätesanknutna stiftelser bildas liksom att lärosäten sätter upp ideella föreningar som uppfyller kraven för att bli godkända gåvomottagare. Det kan medföra viss ökad administrativ kostnad för ideella organisationer som ska hantera mottagna gåvor och lämna kontrolluppgifter. Konjunkturinstitutet påpekar att om en större andel av organisationernas intäkter kommer från gåvor från företag skulle det innebära en större konjunkturkänslighet. Myndigheten saknar därför en diskussion om hur donationer ska säkras under ekonomiskt sämre tider. Regeringen instämmer i Konjunkturinstitutets synpunkt men kan samtidigt konstatera att företagens gåvor utgör en mycket liten andel av organisationernas finansiering vilket innebär att en sådan effekt inte bör vara betydande. Regeringen gör samma bedömningar som utredningen vad gäller effekter för företag och gåvomottagare, trots viss justering i regeringens förslag i relation till utredningens.

7.3 Övriga effekter

Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka sysselsättningen, inflationen, den ekonomiska jämställdheten eller inkomstfördelningen.

7.4 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget innebär att Skatteverket behöver anpassa formulär, informationsmaterial och it-system. Dessa kostnader beräknas till cirka 650 000 kronor och ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad lagstiftning. Förslaget kan leda till att fler gåvomottagare kommer ansöka om godkännande och innebära att kostnaderna för den löpande hanteringen av skattereduktionen ökar något. Eventuella tillkommande kostnader kan hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

Skattereduktion för gåvor kan innebära något fler ärenden för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuellt tillkommande kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

8 Författningskommentar

8.1 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

1 § Kupongskatt ska betalas enligt denna lag till staten för utdelning av annat slag än som avses i 42 kap. 12 a och 16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) på aktie i svenskt aktiebolag. Vad som i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även aktie i europabolag med säte i Sverige samt andel i svensk värdepappersfond och svensk specialfond. I ärenden och mål om kupongskatt gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, 2. bevissäkring och betalningssäkring i 45 kap., 46 kap., 68 kap. 1 och 3 §§, 69 kap. och 71 kap. 1 §, samt 3. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap. och 68 kap. 1 och 3 §§.

I paragrafen anges lagens innehåll och att kupongskatt ska betalas i vissa fall. Ändringarna i första stycket är en följd av att ett undantag från beskattning av utdelning införs i 42 kap. 12 a § inkomstskattelagen (1999:122), förkortad IL. Ändringarna innebär ett undantag från när kupongskatt ska betalas och gäller i de fall den juridiska person som betalar utdelningen har rätt till skattereduktion enligt 67 kap. IL. För närmare information se kommentaren till 42 kap. 12 a § IL. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

8.2 Förslag till lag om ändring i lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

2 kap.

10 § Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna. Vid tillämpning av första stycket gäller följande: 1. Om den skattskyldige är en fysisk person som fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – 48 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt. 2. Om den skattskyldige är en juridisk person som fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen ska sådan reduktion anses ha skett bara från statlig inkomstskatt. Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.

I paragrafen anges hur beräkningen av statlig inkomstskatt som hänför sig till utländska inkomster ska göras. Andra stycket delas upp i en numrerad lista. Innehållet i första punkten handlar om skattereduktion för fysiska personer och är oförändrat i förhållande till nuvarande lydelse. Innehållet i andra punkten är nytt. Eftersom skattereduktion för juridiska personers gåvor enbart får räknas av mot statlig inkomstskatt ska inte sådan skattereduktion anses ha skett mot statlig fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift vid tillämpning av denna bestämmelse. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

8.3 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

11 kap.

Gåvor till godkända gåvomottagare

49 § En gåva som ger en juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som intäkt av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från beskattning i inkomstslaget tjänst. Av paragrafen framgår att gåva som ger juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. inte ska tas upp som intäkt av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Under vissa förutsättningar kan en förmögenhetsöverföring från en juridisk person leda till beskattning i inkomstslaget tjänst för en andelsägare eller en medlem. Andelsägaren eller medlemmen anses i dessa fall ha förfogat över det överförda värdet. Bestämmelsen syftar till att förmögenhetsöverföringar

som ger juridiska personer rätt till skattereduktion enligt 67 kap. inte ska medföra beskattning i tjänst för någon som direkt eller indirekt äger en andel eller är medlem i den juridiska personen. Om det sammanlagda gåvobeloppet ett kalenderår överstiger den högsta gränsen för underlag för skattereduktion är bestämmelsen inte tillämplig på belopp över 800 000 kronor. Detta eftersom gåvor som överstiger detta belopp inte ger den juridiska personen rätt till skattereduktion, vilket följer av 67 kap. 26 a §. Detsamma gäller gåvor som vid ett och samma gåvotillfälle understiger 2 000 kronor, enligt 67 kap. 21 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

24 kap.

5 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om – gåva till godkänd gåvomottagare i 42 kap. 12 a §, – utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid minskning av aktiekapital, bunden överkursfond eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, – tilldelning av inlösenaktier i 42 kap. 17 a §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19 – 21 §§, – emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, – utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §, – utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, – spel i 42 kap. 25 §, och – schablonintäkt i 42 kap. 43 §.

I paragrafen anges vilka bestämmelser i inkomstslaget kapital som ska tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Ändringarna innebär att en ny paragraf, 42 kap. 12 a §, om undantag från beskattning av utdelning läggs till som en första strecksats i bestämmelsens uppräkning. Undantaget gäller gåvor som ger juridiska personer rätt till skattereduktion enligt 67 kap. (jfr kommentaren till 42 kap. 12 a §). Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

42 kap.

12 a § En gåva som ger en juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som utdelning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen.

Paragrafen, som är ny, innehåller undantag från beskattning av utdelning. Av paragrafen framgår att gåva som ger juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. inte ska tas upp som utdelning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Under vissa 37

förutsättningar kan en förmögenhetsöverföring från en juridisk person medföra beskattning i inkomstslaget kapital för en andelsägare eller medlem. Andelsägaren eller medlemmen anses i dessa fall ha förfogat över det överförda värdet. Bestämmelsen syftar till att förmögenhetsöverföringar som ger juridiska personer rätt till skattereduktion enligt 67 kap. inte ska tas upp som utdelning för någon som direkt eller indirekt äger en andel eller är medlem i den juridiska personen. Om det sammanlagda gåvobeloppet ett kalenderår överstiger den högsta gränsen för underlag för skattereduktion är bestämmelsen inte tillämplig på belopp över 800 000 kronor. Detta eftersom gåvor som överstiger detta belopp inte ger den juridiska personen rätt till skattereduktion, vilket följer av 67 kap. 26 a §. Detsamma gäller gåvor som vid ett och samma gåvotillfälle understiger 2 000 kronor, enligt 67 kap. 21 §. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

67 kap.

21 § Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva i pengar som lämnas av 1. en fysisk person och som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor, eller 2. en juridisk person och som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 2 000 kronor. Vad som anges för en fysisk person i första stycket gäller även för ett dödsbo när gåvan har lämnats före dödsfallet.

Paragrafen anger vad som avses med en gåva som kan ge rätt till skattereduktion. Första stycket delas upp i en numrerad lista. Innehållet i första punkten handlar om beloppsgräns för gåvor från fysiska personer och är oförändrat i förhållande till nuvarande lydelse. Innehållet i andra punkten är nytt och anger att med gåva som kan ge rätt till skattereduktion för juridiska personer avses gåva i pengar som uppgår till minst 2 000 kronor vid gåvotillfället. Det innebär t.ex. att om en juridisk person lämnar två gåvor om 1 500 kronor vardera under ett kalenderår räknas ingen av gåvorna in i underlaget. Vilka juridiska personer som har rätt till skattereduktionen framgår av 24 a §. Med att en juridisk person har lämnat en gåva avses exempelvis gåva till allmännyttigt ändamål enligt 17 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551). En grundläggande förutsättning för att en gåva ska kunna ge rätt till skattereduktion är att det inte handlar om en avdragsgill utgift, jfr 9 kap. 2 §. En förmögenhetsöverföring som inte är affärsmässigt motiverad kan medföra beskattning av andelsägare eller, i fråga om ideella föreningar, medlemmar. Undantag från beskattning av en andelsägare eller medlem till följd av en förmögenhetsöverföring som ger den juridiska personen rätt till skattereduktion regleras i 11 kap. 49 §, 24 kap. 5 § och 42 kap. 12 a §. Av andra stycket , som är nytt, framgår att den definition av gåva som gäller för fysiska personer även gäller för dödsbon när gåvan har lämnats före dödsfallet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

22 § Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen för en fysisk person eller ett dödsbo där gåvan har lämnats före dödsfallet understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduktion.

I paragrafen anges att det sammanlagda underlaget för skattereduktion minst måste uppgå till 2 000 kronor för att rätt till skattereduktion ska finnas. Ändringarna är en följd av att rätten till skattereduktion för gåva även ska omfatta juridiska personer och innebär ett förtydligande att de villkor som framgår i paragrafen gäller för fysiska personer och dödsbon där gåva har lämnats före dödsfallet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

23 § En begäran om skattereduktion för gåva från en fysisk person eller ett dödsbo där gåvan har lämnats före dödsfallet ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats. En begäran om skattereduktion för gåva från en juridisk person ska göras i inkomstdeklarationen som senast ska lämnas in efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när en begäran om skattereduktion för gåva ska göras. Ändringarna i första stycket är en följd av att rätten till skattereduktion för gåva även ska omfatta juridiska personer och innebär ett förtydligande att de villkor som framgår i första stycket gäller för fysiska personer och dödsbon där gåva har lämnats före dödsfallet. Av andra stycket , som är nytt, framgår när en juridisk person ska begära skattereduktion för gåva. En sådan begäran ska göras i inkomstdeklarationen som senast ska lämnas in efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats. I 32 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) anges att sista tidpunkten för inlämning av inkomstdeklarationen beror på när räkenskapsåret avslutas, samt att den som lämnar inkomstdeklarationen elektroniskt får lämna deklaration en månad senare. Det är denna senare tidpunkt, för elektronisk inlämning, som avses med begreppet senast ska lämnas in i andra stycket. Juridiska personer kan ha annat beskattningsår än kalenderår. Skattereduktion begärs dock alltid för gåvor som har lämnats under ett kalenderår, även om den juridiska personen har brutet räkenskapsår. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

24 § Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran fysiska personer som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.

I paragrafen anges vilka fysiska personer som kan få skattereduktion. Ändringarna i första stycket är en följd av att rätten till skattereduktion för gåva även ska omfatta juridiska personer. Ändringarna innebär ett förtydligande att de villkor som framgår i paragrafen gäller för fysiska personer. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

24 a § Rätt till skattereduktion enligt 25 a och 26 a §§ har efter begäran juridiska personer som har lämnat en gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Om ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har lämnat gåvan har i stället kommittentföretaget rätt till skattereduktion. Vad som avses med kommissionärsföretag, kommittentföretag och kommissionärsverksamhet framgår av 36 kap. Den som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. har inte rätt till skattereduktion för gåva.

Paragrafen, som är ny, anger vilka juridiska personer som har rätt till skattereduktion. I första stycket anges att juridiska personer som har lämnat en gåva för att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare efter begäran har rätt till skattereduktion enligt 25 a och 26 a §§, om inte sådan rätt uttryckligen undantas i andra eller tredje stycket. Av 2 kap. 3 § framgår att bestämmelser om juridiska personer i inkomstskattelagen inte ska tillämpas för vissa juridiska personer, bl.a. svenska handelsbolag och dödsbon. Det innebär att de i den bestämmelsen uppräknade personerna inte har rätt till den nya skattereduktionen. I andra stycket anges att när det är fråga om kommissionärsverksamhet är det i stället kommittentföretaget som har rätt till skattereduktion. Rätten till skattereduktion ska därför bedömas hos kommittentföretaget som om förmögenhetsöverföringen hade gjorts direkt från kommittentföretaget, jfr 36 kap. 1 §. Vad som avses med kommissionärsföretag, kommittentföretag och kommissionärsverksamhet framgår av 36 kap. Enligt tredje stycket har de juridiska personer som är undantagna från skattskyldighet enligt bestämmelserna i 7 kap. inte rätt till skattereduktion. Undantaget omfattar alla juridiska personer som är undantagna från skattskyldighet enligt någon av bestämmelserna i 7 kap, bl.a. staten, kommuner, vissa stiftelser, vissa ideella föreningar och vissa registrerade trossamfund. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

25 § Underlag för skattereduktion för fysiska personer eller för dödsbon om gåvan har lämnats före dödsfallet består av 1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och 2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige. I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.

I paragrafen anges hur underlaget för skattereduktion ska beräknas.

Av första stycket framgår att underlaget för skattereduktionen för fysiska personer och dödsbon består av utgifter för gåva som har betalats under ett beskattningsår, och värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige. Ändringarna i bestämmelsen är en följd av att rätten till skattereduktion för gåva även ska omfatta juridiska personer och innebär ett förtydligande att de villkor som framgår i paragrafen gäller för fysiska personer och för dödsbon om gåvan har lämnats före dödsfallet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

25 a § Underlag för skattereduktion för juridiska personer består av värdet av gåva som har betalats under kalenderåret. I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.

Paragrafen, som är ny, anger hur underlaget för skattereduktion ska beräknas för juridiska personer. Av första stycket framgår att underlaget består av värdet av gåva som har betalats under ett kalenderår. Det innebär att underlaget omfattar den juridiska personens utgifter för gåva, men också andra förmögenhetsöverföringar som inte behandlas som en utgift hos den juridiska personen, t.ex. värdeöverföring i form av gåva till allmännyttiga ändamål enligt 17 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551). Att det bara är gåva i pengar som ska räknas med i underlaget för skattereduktion framgår av 22 §. En gåva som en anställd lönebeskattas för ska inte ingå i den juridiska personens underlag för skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen avser kalenderår. Skattereduktionen för den juridiska personen begärs i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats, jfr 23 §. För juridiska personer med brutet räkenskapsår kan skattereduktionen bli förskjuten om en gåva har lämnats under ett kalenderår som avslutas efter utgången av beskattningsåret. En förskjutning kan också uppstå vid förlängda och förkortade räkenskapsår. I 26 a § framgår att en juridisk person kan få skattereduktion för gåvor upp till totalt 800 000 kronor under ett kalenderår, om övriga förutsättningar är uppfyllda. I andra stycket anges att det i underlaget inte räknas in omkostnader i samband med gåvan. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.2.

26 § Skattereduktionen för fysiska personer eller för dödsbon om gåvan har lämnats före dödsfallet uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduktionen får dock uppgå till högst 3 000 kronor för ett beskattningsår.

Paragrafen reglerar skattereduktionens storlek. Ändringarna är en följd av att rätten till skattereduktion även ska omfatta juridiska personer. Av ändringarna framgår att bestämmelsen avser skattereduktionens storlek för fysiska personer och för dödsbon om gåva har lämnats före dödsfallet. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.3.

26 a § Skattereduktionen för juridiska personer uppgår till underlaget multiplicerat med procentsatsen enligt 65 kap. 10 §. Underlaget för skattereduktion får dock uppgå till högst 800 000 kronor för ett kalenderår.

Paragrafen, som är ny, behandlar skattereduktionens storlek för juridiska personer. Av paragrafen framgår att juridiska personers skattereduktion beräknas till underlaget multiplicerat med den procentsats som anges i 65 kap. 10 §, dvs. bolagsskattesatsen. Hur underlaget beräknas framgår av 25 a §. Underlaget för skattereduktion får dock som högst uppgå till 800 000 kronor för ett kalenderår. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.3.

8.4 Förslag till lag om ändring i ändring i lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om – vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20 – 22 §§), – begäran om skattereduktion (23 §), – vilka som kan få skattereduktion (24 och 24 a § §), – underlag för skattereduktion (25 och 25 a § §), och – skattereduktionens storlek (26 och 26 a § §).

Paragrafen innehåller hänvisningar till inkomstskattelagens (1999:1229) bestämmelser om skattereduktion för gåva. Ändringarna i paragrafen är en följd av de nya bestämmelserna, 24 a, 25 a och 26 a §§, om juridiska personers rätt till skattereduktion för gåva i inkomstskattelagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

8.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2025:539) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

67 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2 – 24, 25, 26 och 27 – 52 §§ och för juridiska personer i 2, 20, 21, 23, 24 a, 25 a och 26 a §§.

I paragrafen anges kapitlets innehåll. Ändringarna är en följd av de nya bestämmelserna om juridiska personers rätt till skattereduktion för gåva. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen

(2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – 48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Skattereduktion för en juridisk person ska räknas av endast mot statlig inkomstskatt .

Paragrafen innehåller en uppräkning av i vilken ordning skattereduktioner ska räknas av, och mot vilka skatter avräkning ska göras. Ändringarna i andra stycket innebär att skattereduktion för en juridisk person ska räknas av endast mot den juridiska personens statliga inkomstskatt. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.1.

Bilaga 1 Sammanfattning av delbetänkandet Skatteincitament för juridiska personers gåvor

till ideell verksamhet (SOU 2024:90)

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag har haft två delar: att kartlägga juridiska personers gåvor till ideell verksamhet och utforma ett förslag till skatteincitament för juridiska personers gåvor i syfte att öka juridiska personers givande. Utgångspunkten är att ett ökat skatteincitament för gåvor till ideell verksamhet kan få positiva effekter för samhällsnyttan, genom att mer resurser tillförs den ideella verksamheten, vetenskaplig forskning främjas och det gemensamma engagemanget och ansvaret för samhällsutvecklingen stärks.

Kartläggning av juridiska personers gåvor till ideell

verksamhet

Den första delen i uppdraget har varit att kartlägga hur juridiska personer ger gåvor till ideell verksamhet och den samhällsnytta det medför. Kartläggningen ska ligga till grund för hur ett skatteincitament för juridiska personers gåvor ska utformas. I direktiven framgår vidare att ett skatteincitament i den mån det är lämpligt ska bygga på det befintliga systemet med godkända gåvomottagare som gäller för fysiska personer, vilket i korthet innebär följande. Skatteincitamentet är utformat som en skattereduktion. Endast gåvor i pengar till gåvomottagare som är godkända av Skatteverket kan bli föremål för skattereduktion. En förutsättning är att dessa godkända gåvomottagare verkar eller stöttar inom de allmännyttiga ändamålen social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Gåvor till andra allmännyttiga ändamål som t.ex. idrott och kultur kan inte bli föremål för skattereduktion. Gåvomottagare är ideella organisationer, dvs. stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Underlaget för att kartlägga gåvor till ideell verksamhet är relativt begränsad. Det underlag som har använts i kartläggningen kommer från olika källor, som inte är helt jämförbara. Kartläggningen har ytterligare komplicerats av att den statistik som har funnits tillgänglig inte kan avgränsas till den specifika grupp som skatteincitamentet avser att träffa, dvs. juridiska personer som skänker gåvor till gåvomottagare, vilka stöttar eller verkar inom de allmännyttiga ändamålen social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. När det i kartläggningen refereras till företag omfattas vanligtvis både juridiska personer och enskilda näringsidkare som skattemässigt jämställs med fysiska personer. Det går därför inte att belysa hur specifikt juridiska personer lämnar gåvor till ideell verksamhet. För att få en uppfattning om hur företag generellt lämnar gåvor till godkända gåvomottagare har utredningen utgått från godkända gåvomottagare som har s.k. 90-konto enligt Svensk Insamlingskontrolls registersystem. De flesta godkända gåvomottagare har 90-konto.

Kartläggningen visar att en stor del av ideella organisationers intäkter Bilaga 1 kommer från gåvor och bidrag. Enligt uppgifter från inkomstdeklarationer avseende beskattningsåret 2021 fick t.ex. ideella föreningar intäkter från gåvor och bidrag för drygt 35 miljarder kronor. Det motsvarade närmare 60 procent av dessa organisationers totala intäkter under samma år. I stor utsträckning handlar det om offentliga bidrag till ideella organisationer som inte är godkända gåvomottagare. Ideella organisationer som bedriver allmännyttig verksamhet får inkomster från privata gåvor och bidrag, där inte minst gåvor från privatpersoner utgör en viktig inkomstkälla. Gåvointäkter från företag utgör däremot en relativt liten del av de totala inkomsterna. Enligt uppgifter från Svensk Insamlingskontroll fick organisationer med 90konto knappt två miljarder kronor i gåvointäkter från företag under 2023. Det kan jämföras med cirka tio miljarder kronor som lämnades av privatpersoner och drygt tre miljarder kronor av andra ideella organisationer. Av totala företagsgåvor till organisationer med 90-konto gick närmare en miljard kronor till godkända gåvomottagare. Baserat på olika källmaterial och kontakter med aktörer, däribland flera godkända gåvomottagare, framkommer följande bild av företagsgåvor. Det går inte att fastställa hur många av Sveriges cirka 1,8 miljoner företag som lämnar gåvor till ideell verksamhet. Men flertalet företag bedöms inte ge gåvor till ideell verksamhet. Det saknas uppgifter om antalet juridiska personer som lämnar gåvor, på gåvornas storlek och om de har ett annat gåvomönster än t.ex. enskilda näringsidkare. Den generella bild som framträder är att företag (oavsett företagsform) vanligtvis ger en relativt liten gåva och att mindre företag sannolikt ger mindre belopp än stora företag. En övervägande majoritet av de företag som lämnar gåvor bedöms ge under 100 000 kronor, varav flertalet ger mellan 2 000 och 50 000 kronor. Bara ett fåtal företag bedöms skänka över 100 000 kronor. Det sammanlagda värdet av ett fåtal företags stora gåvobelopp bedöms dock utgöra en relativt stor andel av gåvomottagarnas totala gåvointäkter från företag. Även om mycket tyder på att företagens gåvor till allmännyttig verksamhet är relativt blygsamma, finns ett växande samhällsengagemang bland företag som yttrar sig på många olika sätt. Det kan handla om allt från samverkansprojekt med organisationer, pro-bono tjänster till frigörelse av kapital i form av t.ex. riskkapital och lånegarantier, pengar som kanaliseras via företagsetablerade stiftelser och sociala företag som drivs i aktiebolagsform. Denna utveckling kan ha flera förklaringar, exempelvis att politiken men även anställda och konsumenter ställer högre krav på att företag tar ett större samhällsansvar. En annan förklaring kan vara att företag vill ha större frihet att påverka samhällsutvecklingen. Det är enligt utredningen svårt att bedöma vilka effekter ett skatteincitament kan få på givandet. Juridiska personers beslut att ge gåvor till ideell verksamhet kan bero på många olika faktorer, där skattesystemet är en faktor. Skatteincitamentets storlek har sannolikt också betydelse för effekten, liksom utvecklingen i samhället och omvärlden i stort. Samhällsnyttan av att införa ett skatteincitament till juridiska personer kan bl.a. beskrivas med att nya resurser kan tillföras allmännyttig verksamhet och att gåvomottagare får en bredare finansieringsbas, vilket ökar deras oberoende gentemot det offentliga. Det kan medföra ett ökat samhälls- 45

Bilaga 1 engagemang bland juridiska personer som utöver kapital kan tillföra den ideella sektorn ny kunskap, entreprenörskap och kontakter. I utformningen av ett skatteincitament har utredningen, utöver kostnadsaspekten, beaktat andra faktorer, bl.a. ökad risk för fusk och missbruk, snedvridande effekter till följd av att endast gåvor till vissa allmännyttiga ändamål medger en skattelättnad och skatteincitament i andra länder.

Utredningens förslag

Den andra delen i uppdraget har varit att utforma ett förslag till skatteincitament för juridiska personers gåvor. Utredningens förslag är uppdelat i två delar. Utredningens första förslag innebär att ett skatteincitament för juridiska personer utformas som en skattereduktion motsvarande det förfarande som gäller för fysiska personer. Uppdraget omfattar inte att lämna förslag om utvidgning av nuvarande regler avseende vilka organisationer som kan godkännas som gåvomottagare eller om ändringar på mervärdesskatteområdet. Vägledande för utredningen har varit att utforma ett förslag som är enkelt och tydligt. Utredningen har gjort avvägningar vad gäller vilka juridiska personer som ska omfattas av förslaget samt om sådana avgränsningar har varit lämpliga bl.a. med hänsyn till reglerna om statligt stöd. Det har varit viktigt att bestämma rimliga beloppsgränser som antas kunna stimulera juridiska personer att skänka mer pengar till allmännyttiga ändamål, men som samtidigt inte medför alltför stora skattebortfall och risker för ökat fusk och manipulation av skattesystemet. Fysiska personer kan i dag få skattereduktion med som lägst 500 kronor, vilket innebär att gåvorna sammanlagt måste uppgå till minst 2 000 kronor under året, och maximalt 3 000 kronor för gåvor som lämnas upp till 12 000 kronor. Kartläggningen visar att en mycket stor andel av de juridiska personer som lämnar gåvor bedöms ge upp till 50 000 kronor under ett år. En övre beloppsgräns om 50 000 kronor skulle därför räcka för att innefatta dessa gåvor. Eftersom syftet är att uppmuntra till gåvogivande, både bland majoriteten juridiska personer som i dag ger mindre gåvobelopp och bland det färre antal juridiska personer som ger stora gåvobelopp, finns skäl att beloppsgränsen sätts högre för juridiska personer än för fysiska personer. Därför föreslår utredningen två nivåer med beloppsgränser där två olika reduktionssatser tillämpas inom de olika intervallerna. • En första gräns sätts till 200 000 kronor och innebär att en skattereduktion medges med motsvarande 25 procent av underlaget mellan 2 000 kronor och upp till 200 000 kronor. Det betyder att skattereduktionen för gåvor upp till detta belopp som mest kan uppgå till 50 000 kronor. • För gåvobelopp över 200 000 kronor upp till 400 000 kronor föreslås en skattereduktion med 5 procent. Det innebär att en juridisk person som ger en gåva upp till 400 000 kronor kommer få en skattereduktion som maximalt kan uppgå till 60 000 kronor.

Nivån på den första beloppsgränsen bedöms vara rimlig eftersom de flesta Bilaga 1 företag lämnar gåvor som understiger 200 000 kronor. Skattereduktionen kan dels stimulera fler juridiska personer att ge en gåva, dels stimulera redan befintliga gåvogivare att ge mer. Den högre skattereduktionen för gåvor mellan 200 000 och upp till 400 000 kronor ska främja juridiska personer som vill lämna en större gåva. Vidare föreslås att en lägsta nivå sätts för skattereduktion för juridiska personers gåvor för att bl.a. minska den administrativa bördan för godkända gåvomottagare som ska lämna kontrolluppgift för gåvorna. En gåva ska uppgå till minst 2 000 kronor för att ingå i juridiska personers underlag för skattereduktion. På samma sätt som gäller fysiska personer föreslås skattereduktionen endast omfatta penninggåvor. Skattereduktionen ska avräknas enbart mot statlig inkomstskatt. Utredningens andra förslag avser ett undantag från beskattning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller, i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Under utredningens arbete har det framkommit att beskattning av andelsägare eller medlem i många fall kan innebära ett hinder för juridiska personer som vill lämna gåvor till ideell verksamhet. Enligt utredningen utgör ett förslag som även får effekter på beskattningen av andelsägare eller medlem sannolikt ett verkningsfullt skatteincitament för att främja gåvor. I uppdraget att ta fram ett skatteincitament för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet har utredningen därför valt att se över utformningen av ett undantag från beskattning av andelsägare eller medlem och även lämna ett förslag i den delen. Förslaget innebär att en gåva som ger en juridisk person rätt till skattereduktion inte ska tas upp till beskattning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen. Det betyder att gåvan ska uppgå till minst 2 000 kronor och gåvobeloppet som ska undantas från beskattning av andelsägare eller medlem kan uppgå till högst 400 000 kronor. Om den som har rätt till utdelningen är begränsat skattskyldig ska kupongskatt som utgångspunkt betalas för utdelning på aktie i svenska aktiebolag. Samma förfarande ska gälla i dessa fall, dvs. kupongskatt ska inte betalas på utdelningen. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Skattereduktionen gäller för gåvor som lämnats efter den 31 december 2025.

Konsekvensanalys

En utmaning vid konsekvensanalys av att införa skattereduktion för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet är svårigheterna att uppskatta underlaget för att beräkna skattereduktionen p.g.a. att det saknas uppgifter om dessa gåvor. Det är också svårt att bedöma långtgående effekter i form av exempelvis volymförändringar. Det beror till stor del på att det är svårt att förutse beteendeförändringar hos juridiska personer till följd av förslaget. Beräkningarna och bedömningarna bör därför tolkas med försiktighet. Utredningen bedömer att den offentligfinansiella kostnaden av att införa skattereduktion för gåvor uppgår till cirka 100 miljoner kronor under

Bilaga 1 införandeåret 2026, givet att juridiska personer inte antas ändra sitt beteende till följd av att skattereduktionen införs. Däremot antas de anpassa sitt givande på så sätt att gåvans storlek minus skattereduktionen är lika stor som gåvan var innan reformen infördes, men antalet juridiska personer som ger gåvor antas vara oförändrat. Antal juridiska personer som beräknas få skattereduktion uppskattas till runt 20 000. Flertalet bedöms lämna gåvor i storleksklassen 2 000 – 50 000 kronor per år och får i genomsnitt cirka 3 500 kronor i skattereduktion. Ett mindre antal juridiska personer bedöms ge mer än 400 000 kronor och därmed få maximalt 60 000 kronor i skattereduktion. I beräkningen av den offentligfinansiella brutto- och nettoeffekten bedöms inga indirekta effekter uppstå. Den varaktiga nettoeffekten bedöms bli lika stor som den årliga nettobudgeteffekten utifrån antagande om att en ny långsiktig jämvikt nås på denna nivå. Kommuner och regioner påverkas inte av förslaget. I kartläggningen framgår att cirka 30 procent av tillfrågade företag kan tänka sig att ge mer pengar till ideell verksamhet om ett skatteincitament införs (avsnitt 4.5.3). Ett räkneexempel visar att om 30 procent av de företag som i dag uppskattas ge gåvor i intervallet 2 000 – 50 000 kronor dubblerar sitt givande beräknas skattebortfallet i stället uppgå till 120 miljoner kronor. Utredningens andra förslag om ett undantag från beskattning av andelsägare eller medlem beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad på cirka 40 miljoner kronor. I huvudsak bedöms kostnaden falla på staten genom minskade skatteintäkter. Kommunerna bedöms påverkas marginellt, till följd av att skattebasen minskar något. Sammantaget beräknas den offentligfinansiella kostnaden av båda förslagen uppgå till cirka 140 miljoner kronor. Om regeringen anser att kostnaden bör finansieras kan det göras genom en höjning av riskskatten för kreditinstitut. Baserat på utredningens antaganden kommer förslaget till skattereduktion för juridiska personers gåvor medföra att godkända gåvomottagare får ökade resurser med runt 100 miljoner kronor. I det fall stiftelser och andra organisationer skänker gåvor som kan ge skattereduktion blir skattebortfallet högre. Ett ökat givande gynnar främst redan godkända och etablerade gåvomottagare, på bekostnad av gåvomottagare som antingen saknar resurser att hantera den administration som krävs för att bli godkänd som gåvomottagare eller som verkar inom andra ändamålsområden än social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Under utredningens arbete har det blivit tydligt att en begränsning av ändamål till social hjälpverksamhet och främjande av vetenskaplig forskning även kan få konsekvenser i form av gränsdragningsproblem för Skatteverket och gåvomottagare. Utredningen ser därför att det finns ett behov av en översyn av vilka ändamål som bör omfattas av ett skatteincitament för gåvor.

Bilaga 2 Delbetänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

1 Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § 2 Kupongskatt ska betalas enligt Kupongskatt ska betalas enligt denna lag till staten för utdelning av denna lag till staten för utdelning av annat slag än som avses i 42 kap. annat slag än som avses i 42 kap. 16 § inkomstskattelagen 12 a och 16 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) på aktie i svenskt (1999:1229) på aktie i svenskt aktiebolag. aktiebolag. Vad som i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även aktie i europabolag med säte i Sverige samt andel i svensk värdepappersfond och svensk specialfond. I ärenden och mål om kupongskatt gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om 1. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, 2. bevissäkring och betalningssäkring i 45 kap., 46 kap., 68 kap. 1 och 3 §§, 69 kap. och 71 kap. 1 §, samt 3. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i 47 kap. och 68 kap. 1 och 3 §§.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Lagen tillämpas på utdelning som lämnas efter den 31 december 2025.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 2 Senaste lydelse 2013:574.

Bilaga 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 24 kap. 5 §, 67 kap. 1, 2 samt 21 – 26 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 11 kap. 49 §, 42 kap. 12 a §, 67 kap. 24 a §, 25 a § samt 26 a § och närmast före 11 kap. 49 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

Gåva till godkänd gåvomottagare

49 § Gåva som ger juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som intäkt av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen.

24 kap.

5 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om – gåva till godkänd gåvomottagare i 42 kap. 12 a §, – utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §, – utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §, – utbetalningar vid minskning av aktiekapital, bunden överkursfond eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §, – utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §, – utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19 – 21 §§, – emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §, – utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §, – utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §, – skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, – spel i 42 kap. 25 §, och – schablonintäkt i 42 kap. 43 §.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2020:990.

42 kap. Bilaga 2 12 a § Gåva som ger juridisk person rätt till skattereduktion enligt 67 kap. ska inte tas upp som utdelning av någon som direkt eller indirekt äger en andel i den juridiska personen, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen.

67 kap.

1 § 3 I detta kapitel finns bestämmelser I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska om skattereduktion för fysiska personer i 2 – 52 §§ och för juridiska personer i 2 – 52 §§ och för juridiska personer i 2 och 27 – 33 §§. personer i 2 , 20, 21, 23, 24 a, 25 a, 26 a och 27 – 33 §§. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.

2 § 4 Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensions-avgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva, mikroproduktion av förnybar el och avgift till arbetslöshetskassa i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomst- mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., skatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastig- (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt hetsavgift. Skattereduktion enligt 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – 48 §§ ska 5 – 9 d, 34, 35 och 46 – 48 §§ ska dock räknas av endast mot dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. kommunal inkomstskatt. Skattereduktion för en juridisk person enligt 20, 21, 23, 24 a, 25 a och 26 a §§ ska räknas av endast mot statlig inkomstskatt.

3 Senaste lydelse 2022:445. 4 Senaste lydelse 2022:445.

Bilaga 2 21 § 5 Med gåva avses vid tillämp- Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva i ningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma pengar från en fysisk person som gåvotillfälle uppgår till minst vid ett och samma gåvotillfälle 200 kronor. uppgår till minst 200 kronor. Detsamma gäller för ett dödsbo där gåvan har lämnats före dödsfallet. För en juridisk person avses en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 2 000 kronor .

22 § 6 Om det sammanlagda underlaget Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger för skattereduktionen för en fysisk 2 000 kronor, görs ingen skatte- person eller ett dödsbo där gåvan reduktion. har lämnats före dödsfallet understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduktion.

7 23 § En begäran om skattereduktion En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomst- för gåva för en fysisk person eller deklarationen för det beskattnings- ett dödsbo där gåvan har lämnats år då gåvan har lämnats. före dödsfallet ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats. En begäran om skattereduktion för gåva för en juridisk person ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår då gåvan har lämnats.

8 24 § Rätt till skattereduktion enligt 25 Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som och 26 §§ har efter begäran fysiska personer som 1. vid beskattningsårets utgång 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattnings- under någon del av beskattningsåret, och året, och 3. har haft utgifter för gåva 3. har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälp- avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig verksamhet eller vetenskaplig

5 Senaste lydelse 2019:454. 6 Senaste lydelse 2019:454. 7 Senaste lydelse 2019:454. 8 Senaste lydelse 2019:454.

forskning till en godkänd gåvomot- forskning till en godkänd gåvomot- Bilaga 2 tagare eller ska ta upp värdet av tagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst. sådan gåva som inkomst. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.

24 a § Rätt till skattereduktion enligt 25 a och 26 a §§ har efter begäran juridiska personer som har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Om ett kommissionärsföretag i kommissionärsverksamhet har haft sådana utgifter har i stället kommittentföretaget rätt till skattereduktion. Den som omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i kap. har inte rätt till skattereduktion för gåva.

9 25 § Underlag för skattereduktion Underlag för skattereduktion för består av fysiska personer eller dödsbon där gåvan har lämnats före dödsfallet består av 1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och 2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige. I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.

25 a § Underlag för skattereduktion för juridiska personer består av utgifter för gåva som har betalats under kalenderåret. I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan.

9 Senaste lydelse 2019:454.

Bilaga 2 26 § 10 Skattereduktionen uppgår till Skattereduktionen för fysiska 25 procent av underlaget. Skatte- personer eller dödsbon där gåvan reduktionen får dock uppgå till har lämnats före dödsfallet uppgår högst 3 000 kronor för ett beskatt- till 25 procent av underlaget. ningsår. Skattereduktionen får dock uppgå till högst 3 000 kronor för ett beskattningsår.

26 a § Skattereduktionen för juridiska personer uppgår till 25 procent av underlaget. För underlag som överstiger 200 000 kronor upp till 400 000 kronor uppgår skattereduktionen till 5 procent av underlaget. Skattereduktionen får uppgå till högst 60 000 kronor för ett kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Lagen tillämpas på gåvor som lämnas efter den 31 december 2026.

10 Senaste lydelse 2021:1160.

Förslag till lag om ändring i lagen (2019:453) om Bilaga 2 godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § I 67 kap. inkomstskattelagen I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser (1999:1229) finns bestämmelser om om – vissa definitioner och villkor – vissa definitioner och villkor för skattereduktion (20 – 22 §§), för skattereduktion (20 – 22 §§), – begäran om skattereduktion – begäran om skattereduktion (23 §), (23 §), – vilka som kan få skatte- – vilka som kan få skattereduktion (24 §), reduktion (24 och 24 a § §), – underlag för skattereduktion – underlag för skattereduktion (25 §), och (25 och 25 a § §), och – skattereduktionens storlek – skattereduktionens storlek (26 (26 §). och 26 a § §).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss av betänkandet Skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har yttranden kommit in från Bokföringsnämnden, Cancerfonden, Chalmers tekniska högskola AB, Domstolsverket, Ekonomistyrningsverket, FAR, Forum, Frälsningsarmén, Företagarna, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Giva Sverige, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Stockholm, Karolinska institutet, Konjunkturinstitutet, Linnéuniversitetet, Näringslivets skattedelegation, Regelrådet, Skatteverket, Stockholms universitet, Föreningen Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner och Trossamfundet Svenska Kyrkan. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Equmeniakyrkan, ForumCiv, Fremia, Funktionsrätt Sverige, Hjärt-Lungfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Landsorganisationen i Sverige (LO), Reumatikerförbundets kansli, Kungliga tekniska Högskolan, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen, Röda Korset, SOS-Barnbyar, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stockholms Stadsmission, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Därutöver har yttranden inkommit från Djurens Rätt, Djurskyddet Sverige, Svensk Insamlingskontroll, Srf konsulternas förbund, Stiftelsen Friends, Stiftelsen Läxhjälpen, Sverok, Svensk scenkonst, Världsnaturfonden WWF och Insamlingsstiftelsen War Child.