Stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Lagrådsremiss

Stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 12 januari 2021

Per Bolund

Johanna Mihaic (Finansdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås att stöd vid korttidsarbete kan lämnas efter godkännande av Tillväxtverket för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021. Det föreslås även att stödet under denna period ska vara förstärkt genom att staten tar en större andel av kostnaderna och att en ny nivå för arbetstidsminskning på 80 procent införs under perioden 1 januari – 31 mars 2021. Lagrådsremissen innehåller också förslag på ytterligare åtgärder för att förstärka kontrollen av stödet. Det föreslås vidare att det särskilt regleras att arbetsgivare som lämnar vinstutdelning eller gör andra värdeöverföringar inte har rätt till stöd vid korttidsarbete. Förslagen medför att det införs en ny tillfällig lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall som ska träda i kraft den 15 februari 2021 och upphöra att gälla vid utgången av juni 2021. Förslagen medför även ändringar i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete som ska träda i kraft den 15 februari 2021.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall, 2. lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för stöd som 1. lämnas efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § samma lag, och 2. avser stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021.

Förutsättningar för godkännande och preliminärt stöd

2 § Ett godkännande får, trots det som anges i 5 a § andra stycket 3 lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, lämnas även om de ekonomiska svårigheterna rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.

3 § Trots det som anges om tidsperioder i 6 a, 7 a och 8 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får en arbetsgivare beviljas preliminärt stöd enligt 18 § samma lag för stödmånader som anges i 1 § denna lag.

Jämförelsemånad

4 § Vid tillämpning av 4 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020.

Stöd för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj

5 § Preliminärt stöd får, trots det som anges i 11 § 3 lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.

Nivåer för arbetstids- och löneminskning

6 § För stödmånader som infaller under perioden 1 januari – 31 mars 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Vid tillämpning av 13 § samma lag, ska löne-

minskningen uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent. För stödmånader som infaller under perioden 1 april – 30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.

Beräkning av preliminärt stöd

7 § För stödmånader som infaller under perioden 1 januari – 31 mars 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget i 17 § första stycket samma lag. För stödmånader som infaller under perioden 1 april – 30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget i 17 § första stycket samma lag.

Stöd under uppsägningstid

8 § Stöd får, trots det som anges i 14 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, lämnas för korttidsarbete som är hänförligt till en arbetstagares uppsägningstid. I sådana fall ska det, vid tillämpning av 13 § samma lag, bortses från sådan ersättning som lämnas till arbetstagaren för att arbetsgivaren ska uppfylla 12 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Yttrande från revisor

9 § Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ska det tillsammans med ansökan om godkännande lämnas ett skriftligt undertecknat yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Revisorn ska yttra sig över arbetsgivarens ekonomiska svårigheter, orsaken till dessa svårigheter och hur länge svårigheterna förväntas bestå. Revisorn ska även yttra sig över om det har förekommit sådana värdeöverföringar som avses i 5 c § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser samt räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser.

Stöd för administrativa kostnader

10 § Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ges stöd även för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Sådant stöd ges med högst 10 000 kronor per arbetsgivare.

Ansökan om preliminärt stöd

11 § En ansökan om preliminärt stöd ska, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ha kommit

in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden.

Avstämning av preliminärt stöd

12 § Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 ska arbetsgivaren, i stället för vad som anges om arbetsgivarens skyldighet att göra en avstämning i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, göra en avstämning vid utgången av juni 2021.

1. Denna lag träder i kraft den 15 februari 2021. 2. Lagen upphör att gälla vid utgången av juni 2021. 3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete dels att 3, 10 och 27 §§ och rubriken närmast före 10 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 5 c §, och närmast före 5 c § en ny rubrik av följande lydelse, dels att det närmast före 5 a § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Förutsättningar för godkännande”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 3 § Lagen gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet. Lagen gäller dock inte 1. staten, regioner, kommuner, 1. staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samver- kommunalförbund och samverkansorgan, kansorgan, och 2. juridiska personer över vilka 2. juridiska personer över vilka staten, regioner, kommuner, kom- staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkans- munalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, organ, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverk- inte verksamheten avser affärsverksamhet, och samhet. 3. arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten.

Vinstutdelning och andra värdeöverföringar

5 c § Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter prövning enligt 5 a § om arbetsgivaren under stödmånaderna, de två kalendermånader som följer närmast före den första stödmånaden eller de sex kalender-

1 Senaste lydelse 2019:963.

månader som följer närmast efter den sista stödmånaden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period. Om arbetsgivaren ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), gäller vad som anges om värdeöverföringar i första stycket även det eller de moderföretag till arbetsgivaren som ingår i koncernen.

Näringsförbud eller skatte- och Krav hänförliga till arbetsgivare

avgiftsskulder

10 § Preliminärt stöd får inte lämnas Preliminärt stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har närings- till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgifts- förbud, skulder avseende återkrav skulder som har överlämnats till av stöd enligt denna lag eller Kronofogdemyndigheten för skatte- och avgiftsskulder som har indrivning, när ansökan om sådant överlämnats till Kronofogdestöd prövas. Är arbetsgivaren en myndigheten för indrivning, när juridisk person, får den eller de ansökan om sådant stöd prövas. Är fysiska personer som har ett arbetsgivaren en juridisk person, betydande inflytande i verksam- får den eller de fysiska personer heten inte ha näringsförbud. som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud. För en arbetsgivare som har fått ett godkännande enligt 5 a § får preliminärt stöd inte heller lämnas om arbetsgivaren, när ansökan om sådant stöd prövas, är 1. skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), eller 2. på obestånd.

27 § En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd har rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om preliminärt stöd för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden. Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den större arbetstidsminskningen. Ytterligare stöd får inte lämnas Ytterligare stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har närings- till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgifts- förbud, skulder avseende återkrav skulder som har överlämnats till av stöd enligt denna lag eller Kronofogdemyndigheten för skatte- och avgiftsskulder som har indrivning, när ansökan om sådant överlämnats till Kronofogdestöd prövas. Är arbetsgivaren en myndigheten för indrivning, när juridisk person, får den eller de ansökan om sådant stöd prövas. Är fysiska personer som har ett arbetsgivaren en juridisk person, betydande inflytande i verksam- får den eller de fysiska personer heten inte ha näringsförbud. som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud. För en arbetsgivare som har fått ett godkännande enligt 5 a § får ytterligare stöd inte heller lämnas om arbetsgivaren, när ansökan om sådant stöd prövas, är 1. skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), eller 2. på obestånd.

1. Denna lag träder i kraft den 15 februari 2021. 2. Bestämmelsen i 5 c § och bestämmelserna i 10 och 27 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för ansökningar som lämnas efter ikraftträdandet.

3 Ärendet och dess beredning

I Finansdepartementet har promemorian Stöd vid korttidsarbete i vissa fall tagits fram. Förslagen i promemorian innebär att stöd vid korttidsarbete kan lämnas den 1 december 2020 – 30 juni 2021 trots bestämmelserna om stödperiodens längd och karenstid i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Det föreslås även att stödet under denna period ska vara förstärkt genom att staten tar en större andel av kostnaderna. Promemorian innehåller också förslag på ytterligare åtgärder för att förstärka kontrollen av stödet samt att Tillväxtverkets beslut ska gälla omedelbart. Det föreslås vidare att det särskilt regleras att arbetsgivare som lämnar vinstutdelning eller gör andra värdeöverföringar inte har rätt till stöd vid korttidsarbete. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 . Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/04742). I denna lagrådsremiss behandlas promemorians förslag.

4 Bakgrund och gällande rätt

4.1 Regleringen av stöd vid korttidsarbete

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen. Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete samt förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stödet aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Stödet administreras, efter aktivering, av Skatteverket. Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det nya systemet gäller för tid fr.o.m. den 16 mars 2020. Stödet administreras av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om 1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll,

3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och 4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Efter aktivering eller godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. Stöd kan lämnas till såväl arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal som arbetsgivare som inte har kollektivavtal. För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid. Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. Arbetstagarens löneminskning ska uppgå till 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20 procent, till 16 procent om arbetstidsminskningen är 40 procent och till 20 procent om arbetstidsminskningen är 60 procent. En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Avstämningen innebär en jämförelse och bedömning av om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats överensstämmer med de angivna nivåerna i lagen och de avtal som slutits. Arbetsgivaren är i vissa fall skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd. Detta gäller bl.a. om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen inte motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning eller inte har stöd i avtal. Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats ska Tillväxtverket besluta att återkräva beloppet. En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge handläggande myndighet tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. En arbetsgivare får föreläggas att fullgöra dessa skyldigheter och föreläggandet får förenas med vite, såvida det inte finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. Skatteverket respektive Tillväxtverket får även i egenskap av handläggande myndighet genomföra kontrollbesök för att kontrollera rätten till stöd vid korttidsarbete. För att möta arbetsgivarnas behov med anledning av pandemin har stödet vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket tillfälligt förstärkts, s.k. korttidspermittering (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Förstärkningen innebär att staten under stödmånader som infaller under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 står för tre fjärdedelar av den totala kostnaden. Löneminskningen ska då i stället för 12, 16 respektive 20 procent uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.

Under 2020 gäller vidare att stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket kan lämnas för uppsägningstid, för verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten samt till arbetstagare som är familjemedlemmar till arbetsgivaren. Dessutom infördes för stödmånader som inföll under perioden 1 maj – 31 juli 2020, för stöd vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket, en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276). Under denna period fick arbetstagarens arbetstidsminskning uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Arbetstagares löneminskning skulle vid en sådan arbetstidsminskning uppgå till 12 procent av ordinarie lön. Den 1 januari 2021 trädde nya regler i kraft som innebär att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kompetensinsatser (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Reglerna, som finns i lagen om stöd vid korttidsarbete och den nya förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete, innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser under den genom korttidsarbete arbetsbefriade tiden även ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser. Regeringen bedömde att ersättning för kompetensinsatser bör hanteras enligt samma principer som gäller för stödet vid korttidsarbete i övrigt (prop. 2020/21 utg.omr. 24 avsnitt 4.7). Med kompetensinsatser avses insatser som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. Reglerna innebär att staten ersätter 60 procent av kostnaden för kompetensinsatser som utförs under den arbetsbefriade tiden vid korttidsarbete. Av reglerna framgår vidare att när Tillväxtverket prövar frågan om stöd vid korttidsarbete har Tillväxtverket också till uppgift att pröva frågan om ersättning för kompetensinsatser vid sådant arbete. Vilken myndighet som ska pröva frågan om ersättning för kompetensinsatser i samband med korttidsarbete vid synnerligen djupa lågkonjunkturer ska beslutas av regeringen. För att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete föreslås i en promemoria att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet (Fi2020/04215).

4.2 Användandet av stöd vid korttidsarbete

Under 2020 har systemet för stöd vid korttidsarbete använts i stor utsträckning. Enligt Tillväxtverkets uppgifter (www.tillvaxtverket.se 2020-12-16) har ca 90 000 företag ansökt om stöd. Av dessa har ca 73 000 företag beviljats preliminärt stöd på sammantaget ca 32 miljarder kronor. Totalt har ca 590 000 anställda omfattats av korttidsarbete under 2020. I relation till det totala antalet sysselsatta per bransch har mest stöd så här långt betalats ut till företag verksamma i hotell- och restaurangverksamhet, tillverkningsindustrin samt personliga och kulturella tjänster.

Av de 73 000 företag som så här långt beviljats preliminärt stöd har 75 procent mars eller april 2020 som första stödmånad.

5 Stöd vid korttidsarbete i vissa fall

5.1 Fortsatt möjlighet till stöd vid korttidsarbete

Regeringens förslag: En arbetsgivare får, efter godkännande av Tillväxtverket, beviljas preliminärt stöd för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021. Ett godkännande får lämnas även om de ekonomiska svårigheterna rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Konjunkturinstitutet anser att förlängningen är befogad givet att en stegvis nedtrappning sker av den nuvarande höga subventionsgraden. Unionen , Svenskt Näringsliv och IF Metall efterfrågar en närmare motivering till varför de tillfälliga bestämmelserna placeras i en egen lag och varför inte samma lagstiftningsteknik används som tidigare. Advokatsamfundet anser att lösningen med en tillfällig lag är att föredra framför särbestämmelser i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. FAR efterfrågar ett förtydligande av om orsaken till de ekonomiska svårigheterna måste vara pandemins effekter. Almega anser att det är viktigt att bemanningsföretag kan vara stödberättigade 2021. Konjunkturinstitutet framhåller att lagstiftningen skapar incitament som gynnar fast anställda framför tim- och visstidsanställda. Byggföretagen framhåller vikten av att även lärlingar, som ofta är tillsvidareanställda, inte utesluts från systemet. Arbetsförmedlingen , Ekonomistyrningsverket och Landsorganisationen i Sverige ( LO ) har synpunkter på konsekvensanalysen. Skälen för regeringens förslag: Pandemin har påverkat svenska företag drastiskt. Detta gäller inte minst de företag som har drabbats hårt av de restriktioner som beslutats för att minska smittspridningen. Sedan utbrottet har historiskt stora åtgärder presenterats för att begränsa smittspridningen och för att lindra effekterna för jobb och företag. En av dessa åtgärder är stödet vid korttidsarbete. Stödet har varit en viktig åtgärd för att förhindra att personal blir uppsagd och för att möjliggöra att företag snabbt kan komma igång igen när läget vänder. Stödet har också kommit att användas i stor utsträckning. Som beskrivs i avsnitt 4 kan stöd vid korttidsarbete, efter godkännande av Tillväxtverket, lämnas under högst nio kalendermånader i följd (6 a och 7 a §§ lagen om stöd vid korttidsarbete). Efter stödperiodens slut inträder en karenstid om 24 kalendermånader (8 a § samma lag). Med hänsyn till den alltjämt pågående smittspridningen är det enligt regeringens mening av stor betydelse att åtgärder vidtas även fortsättningsvis för att dämpa effekterna av pandemin för företag och samhällsekonomin. Många

företag, inte minst de som drabbats av restriktioner, upplever fortfarande en betydligt lägre efterfrågan än normalt. Vid införandet av det permanenta och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete bedömdes att stödperioden inte bör överskrida nio kalendermånader. Detta eftersom en längre stödperiod riskerar att fördröja nödvändig strukturomvandling i ekonomin. I nuvarande exceptionella läge där pandemin tydligt slår brett mot samhällsekonomin och sysselsättningen, bedöms detta argument vara av mindre vikt. I stället överväger fördelarna med en längre stödperiod, i termer av att det motverkar ökad arbetslöshet och bevarar i grunden produktiva företag och jobb. Regeringen anser därför att regelverket för stöd vid korttidsarbete bör ändras så att även de arbetsgivare som redan har fått stöd för nio månader eller för en kortare period och nu omfattas av karenstid kan godkännas för stöd för perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021. För att arbetsgivaren ska godkännas för stöd vid korttidsarbete krävs enligt 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter samt att de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och inte heller rimligen hade kunnat förutses eller undvikas. Arbetsgivaren ska vidare ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. I förarbetena anges att det kan röra sig om plötsliga fall i global efterfrågan, begränsningar i arbetsgivares tillträde till viktiga marknader eller störningar i leveranser av viktiga insatsvaror. Exempel på exceptionella störningar som kan ge rätt till stöd är oväntat införande av tullar eller andra handelshinder, plötsliga natureller väderhändelser eller en omfattande sjukdomsepidemi. En allmän lågkonjunktur räknas inte som en exceptionell störning som ger rätt till stöd. De ekonomiska svårigheterna ska inte ha varit möjliga att undvika eller lindra. Av detta följer att en allmänt förväntad nedgång i konjunkturen eller andra förutsebara marknads- eller produktionsförändringar inte bör berättiga till stöd. Bedömningen bör ske med beaktande av verksamhetens karaktär. Tullar eller andra handelshinder kan vara oförutsedda. De kan också vara konsekvenser av kända motsättningar eller utdragna processer. I ett sådant läge är det rimligt att kräva att en arbetsgivare försöker anpassa sig till den förväntade utvecklingen genom att exempelvis ställa om produktionen, minska sin exponering mot en viss marknad eller förändra sina leveranskedjor. Vad som kan krävas av arbetsgivaren i termer av omställning får avgöras i det enskilda fallet. En utgångspunkt bör vara att snabba, dramatiska och osannolika händelseförlopp innebär lägre krav på arbetsgivarnas anpassning till förändrade förutsättningar (prop. 2019/20:132 s. 86 och 87). Pandemin har pågått under en längre tid. Det kan därför inte uteslutas att kravet på att de ekonomiska svårigheterna inte ska ha kunnat förutses eller undvikas kommer att skapa svårigheter vid tillämpningen av det tillfälliga regelverket. För att underlätta tillämpningen föreslås därför att detta krav slopas för den nu aktuella perioden. Almega anser att det är viktigt att bemanningsföretag kan vara stödberättigade 2021. När det gäller bemanningsföretag och konsultföretag har riksdagen uttalat att även företag vars verksamhet syftar till att möta andra arbetsgivares tillfälliga och kortsiktiga behov av arbetskraft kan ställas inför omfattande fall i 14 efterfrågan, exempelvis vid en ekonomisk kris, som inte har kunnat

förutses eller undvikas. Efterfrågefall som är så omfattande att de klart går utöver vad som normalt kan förväntas för en arbetsgivare i en bransch av detta slag kan således betraktas som oförutsedda och oundvikliga i lagstiftningens mening (bet. 2019/20:FiU51 s. 22). Regeringen konstaterar att det tillfälliga slopandet av kravet på att de ekonomiska svårigheterna inte ska ha kunnat förutses eller undvikas även underlättar bedömningen avseende bemanningsföretag och konsultföretag. FAR efterfrågar ett förtydligande av om orsaken till de ekonomiska svårigheterna måste vara pandemins effekter. Några förändringar avseende kraven på att de ekonomiska svårigheterna ska vara allvarliga och tillfälliga och ha orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll samt att arbetsgivaren ska ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft föreslås inte. Orsaken till de ekonomiska svårigheterna kan således vara pandemins effekter eller något annat förhållande utom arbetsgivarens kontroll. För den närmare innebörden av dessa kriterier, se Extra ändringsbudget för 2020 - Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132) s. 52 – 56. Arbetsgivaren ska vidare ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Konjunkturinstitutet framhåller att lagstiftningen i denna del skapar incitament som gynnar fast anställda framför tim- och visstidsanställda. Byggföretagen framhåller vikten av att lärlingar, som ofta är tillsvidareanställda, inte utesluts från systemet. Vilka åtgärder som kan anses vara tillgängliga ska bedömas i varje enskilt fall utifrån förhållandena hos respektive arbetsgivare. Avgörande är personens roll och funktion i arbetsgivarens verksamhet. Även tillfälligt anställd personal kan vara verksamhetskritisk (prop. 2019/20:132 s. 56 och bet. 2019/20:FiU51 s. 23). Anställningsformen är således inte avgörande. Det finns inte heller någon regel som anger att lärlingar generellt är uteslutna från systemet med stöd vid korttidsarbete. I promemorian föreslås att de tillfälliga bestämmelserna placeras i en egen lag. Unionen , Svenskt Näringsliv och IF Metall efterfrågar en närmare motivering till detta och varför inte samma lagstiftningsteknik används som tidigare. De förstärkningar av stödet som gällde under 2020 var placerade i övergångsbestämmelser och löpte ut vid årsskiftet. Det nu aktuella förslaget medför att en rad andra bestämmelser i lagen om stöd vid korttidsarbete kommer att behöva anpassas för att systemet ska fungera. Det föreslås därför i denna lagrådsremiss även andra tillfälliga justeringar av lagen om stöd vid korttidsarbete. Eftersom det är fråga om relativt många tillfälliga ändringar anser regeringen, i likhet med Advokatsamfundet , att en egen lag är att föredra. Den tillfälliga lagen innebär att vid tillämpning av lagen om stöd vid korttidsarbete kommer, för stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket under den nu aktuella perioden, vissa bestämmelser inte att tillämpas eller att ha ett annat innehåll. Vid tillämpning av lagen om stöd vid korttidsarbete finns det alltså avvikande bestämmelser i den tillfälliga lagen som ska gälla i stället. Arbetsförmedlingen , Ekonomistyrningsverket och LO har synpunkter på konsekvensanalysen. Synpunkterna behandlas i avsnitt 10.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 1, 2 och 3 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.2 Staten tar en större andel av kostnaden för korttidsarbete

Regeringens förslag: För stödmånader som infaller under perioden 1 januari – 31 mars 2021 får en arbetstagares arbetstidsminskning uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Löneminskningen ska uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent. Preliminärt stöd ska för stödmånader som infaller under samma period lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget. För stödmånader som infaller under perioden 1 april – 30 juni 2021 ska löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. Preliminärt stöd ska för stödmånader som infaller under samma period lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian lämnades inget förslag om en ny nivå för arbetstidsminskning. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Unionen, Tillväxtverket, Teknikföretagen, IF Metall, Svenskt Näringsliv och Almega. Transportföretagen anser att stödnivån inte bör trappas ned stegvis under våren, utan att staten bör stå för tre fjärdedelar av kostnaden under hela perioden. Landsorganisationen i Sverige ( LO ) anser att detta i vart fall bör gälla för arbetsgivare i särskilt drabbade branscher. Hotell- och restaurangfacket, Svensk Handel, Visita och Handelsanställdas förbund anser att det bör vara möjligt att minska arbetstiden ytterligare. Konjunkturinstitutet förordar en lägre ersättningsnivå för permitterade anställda. Den ekonomiska risken vid utebliven permittering tas till stor del av arbetstagaren. Om arbetsgivarens ersättning till arbetstagarna minskar skulle det sannolikt öka viljan att permittera fler anställda som relativt sett är enklare att ersätta. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ( IFAU ) anser att den föreslagna fördelningen av kostnaderna under perioden april – juni lägger en alltför stor börda på arbetstagarna i förhållande till arbetsgivarna. Hotell- och restaurangfacket och Handelsanställdas förbund anser att löneavdraget bör sänkas. Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen. Det statliga stödet lämnas med en tredjedel av detta underlag. Underlaget för stöd beräknas genom att arbetstagarens ordinarie lön multipliceras med den avtalade arbetstidsminskningen enligt någon av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning som följer av lagen om stöd vid korttidsarbete samt med en individuell närvarokvot. Preliminärt

stöd bestäms därefter genom att underlaget multipliceras med 43 procent (17 § lagen om stöd vid korttidsarbete). Övriga kostnader fördelas mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt de nivåer som framgår av 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete. För att möta arbetsgivarnas behov med anledning av pandemin har stödet vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket varit förstärkt under 2020 (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Förstärkningen innebär att staten under stödmånader som infaller under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 står för tre fjärdedelar av den totala kostnaden i stället för en tredjedel. Det finns med hänsyn till effekterna av den pågående smittspridningen skäl att även under det första halvåret 2021 låta staten ta en större andel av kostnaden av stödet vid korttidsarbete för att ge arbetsgivarna bättre förutsättningar att klara de tillfälliga ekonomiska svårigheter som uppstår i pandemins spår. Därigenom kan stödet även fortsättningsvis förhindra att personal blir uppsagd och möjliggöra att företag snabbt kan komma igång igen när läget vänder. Staten bör under perioden den 1 januari – 31 mars 2021 ta en lika stor andel av kostnaden som under 2020. I motsats till Transportföretagen och LO anser regeringen att statens andel av kostnaden därefter bör minska stegvis från tre fjärdedelar till hälften under perioden 1 april – 30 juni 2021. Hotell- och restaurangfacket , Svensk Handel , Visita och Handelsanställdas förbund anser att det bör vara möjligt att minska arbetstiden ytterligare. Den 10 januari 2021 träder en tillfällig pandemilag för att förhindra spridningen av covid-19 i kraft. Lagen ger regeringen nya befogenheter att vidta åtgärder för att motverka trängsel eller på andra sätt förhindra smittspridning. Samma dag träder en förordning om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 i kraft. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om begränsning av antal besökare och andra nödvändiga åtgärder för att förhindra att trängsel uppstår. Regeringen anser att det mot denna bakgrund finns skäl att tillfälligt införa en ny nivå för arbetstidsminskning på 80 procent. En sådan nivå gällde tillfälligt under perioden maj – juli 2020 (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276). Den tillfälliga nivån på 80 procent bör gälla under perioden januari – mars 2021. Regeringen anser vidare att utgångspunkten bör vara att förhållandet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens andel av kostnaden ska vara densamma som enligt gällande regler. Konjunkturinstitutet förespråkar att arbetstagaren ska bära en större andel av kostnaden för den nedsatta arbetstiden relativt arbetsgivaren. Detta för att öka incitamenten för arbetsgivare att välja korttidsarbete framför uppsägningar. IFAU anser i stället att arbetstagarens del av kostnaden bör sänkas när subventionsgraden sänks till 50 procent. Detta för att ge arbetsgivaren starkare incitament att återgå till normal arbetstid utan stöd vid korttidsarbete. Regeringen bedömer att den föreslagna fördelningen av kostnader är väl avvägd. Detta innebär att arbetstagare kommer att drabbas av mindre omfattande löneminskningar än vad som annars varit fallet. Fördelningen harmoniserar även med den fördelning som har gällt under 2020, vilket bedöms underlätta för både Tillväxtverket och parterna på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att preliminärt stöd under perioden 1 januari – 31 mars 2021 ska bestämmas genom att underlaget 17

multipliceras med 98,6 procent. Löneminskningen ska under samma period uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent. Under perioden 1 april – 30 juni 2021 föreslås preliminärt stöd bestämmas genom att underlaget multipliceras med 65,7 procent. Löneminskningen ska under samma period uppgå till 8, 12 respektive 15 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. En förstärkt stödnivå kan medföra ökade risker för missbruk och överutnyttjande av stödet. Det är angeläget att stödet endast går till de arbetsgivare som uppfyller förutsättningarna för stöd och att alla ansökningar om stöd kontrolleras noggrant. Regeringen beslutade den 12 november 2020 om ändringar av förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete som bl.a. syftar till att förstärka kontrollen vid hanteringen av ansökningar om godkännande och preliminärt stöd. Ändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2021 innebär bl.a. att arbetsgivaren tillsammans med ansökan ska lämna ekonomiska underlag och avtal om korttidsarbete. I denna promemoria föreslås ytterligare skärpningar av kraven för att förhindra missbruk och överutnyttjande av stödet (se bl.a. avsnitt 5.6 och 8).

Lagförslag Förslaget medför införandet av 6 och 7 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.3 Jämförelsemånad

Regeringens förslag: För stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 ska jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tillväxtverket . Ekobrottsmyndigheten anser att det är angeläget att förslaget genomförs ur ett brottsförebyggande perspektiv. Svenskt Näringsliv , Unionen , Handelsanställdas förbund, IF Metall, Teknikföretagen , Industriarbetsgivarna och Innovations- och kemiindustrierna i Sverige ( IKEM ) tillstyrker förslaget att tillfälligt ändra definitionen av jämförelsemånad för de arbetsgivare som tidigare har fått stöd. De påtalar dock i likhet med Handelsanställdas förbund, Sveriges akademikers centralorganisation ( Saco ) och Transportföretagen att en negativ konsekvens av förslaget är att kollektivavtalade löneökningar inte kommer att beaktas, vilket skapar ökade kostnader för företagen. Svensk Handel och Visita ser med hänsyn till den stora personalrörligheten som råder inom deras branscher problem med att använda samma jämförelsemånad som legat till grund för tidigare stöd. De föreslår att det i stället för samma arbetstagare bör krävas att det ska vara samma antal

arbetstagare alternativt samma sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden respektive under stödperioden. Unionen och IF Metall anser att det inte har redovisats skäl att frångå det ordinarie regelverket i övrigt. Almega, Industriarbetsgivarna, IKEM, Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv anser att bestämmelserna för de arbetsgivare som inte har ansökt om stöd tidigare bör utformas på ett sådant sätt att stöd kan lämnas för personer som anställts och löneökningar som skett mer än tre månader före det att arbetsgivaren godkänts för stöd. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ( IFAU ) anser att september månad bör kompletteras med ytterligare en jämförelsemånad under inledningen av pandemin, förslagsvis mars 2020. Detta för att inte missgynna företag som har försökt klara av pandemin utan stöd. För dessa företag kommer september 2020 inte att avspegla verksamhetens normalsituation före pandemin. Företagarna och Småföretagarnas riksförbund anser att jämförelsemånaden bör vara flexibel. Enligt Srf konsulterna missgynnar systemet med en enskild jämförelsemånad fåmansföretagare som ofta inte tar ut regelmässig lön alternativt tar ut en kombination av lön och utdelning. Skälen för regeringens förslag: Syftet med stöd vid korttidsarbete är att bevara arbetstillfällen genom att redan anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön. Stöd bör därför inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod (prop. 2013/14:1 avsnitt 6.17.5.1.2). För att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod eller att stödet missbrukas genom att arbetstagaren ges en högre sysselsättningsgrad eller löneökning innan stödmånaden finns i lagen om stöd vid korttidsarbete bestämmelser om jämförelsemånad. Jämförelsemånaden är, när stöd lämnas efter godkännande av Tillväxtverket, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet om godkännande fattades (4 § 6). Preliminärt stöd får endast lämnas för arbetstagare som även var anställda hos arbetsgivaren under hela eller någon del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad än under stödmånaden (11 § 1). I bestämmelserna om ordinarie lön anges vidare att löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden inte ingår i den ordinarie lönen (4 § 2). Förslaget innebär en möjlighet att få stöd vid korttidsarbete utöver den maximala stödperioden om nio kalendermånader. För att preliminärt stöd ska kunna betalas ut under perioden den 1 december 2020 – 30 juni 2021 krävs ett nytt beslut om godkännande av Tillväxtverket. För en arbetsgivare som har fått stöd under hösten 2020 innebär den nuvarande regleringen om jämförelsemånad att jämförelsemånaden kan infalla under en stödperiod. Även det förhållandet att reglerna kommer att tillämpas för tid före ikraftträdandet (se avsnitt 9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser) medför att jämförelsemånaden kan infalla under en stödperiod. Regeringen anser i likhet med majoriteten av remissinstanserna att det är angeläget att upprätthålla det ursprungliga syftet med regleringen, dvs. att säkerställa att stöd inte lämnas för arbetstagare som anställs under en stödperiod. Bestämmelserna om jämförelsemånad behöver därför justeras för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021. Att införa flexiblare regler för jämförelsemånad som bl.a. Almega , Företagarna, Srf konsulterna och Småföretagarnas riksförbund föreslår är inte förenligt med det 19

ursprungliga syftet och är inte heller lämpligt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Detta är något som även Ekobrottsmyndigheten framhåller. Flertalet av de arbetsgivare som kommer att ansöka om stöd för den nu aktuella perioden bedöms ha ansökt om stöd tidigare. Dessa arbetsgivare har sedan tidigare en jämförelsemånad som infaller före stödperioden. För att dels förhindra att jämförelsemånaden infaller under en stödmånad, dels underlätta tillämpningen föreslås i promemorian att jämförelsemånaden ska vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020. Svensk Handel och Visita ser med hänsyn till den stora personalrörligheten som råder inom deras branscher problem med att använda samma jämförelsemånad som legat till grund för tidigare stöd. De föreslår att det i stället för samma arbetstagare bör krävas att det ska vara samma antal arbetstagare alternativt samma sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden respektive under stödperioden. Det är riktigt att den arbetsgivare som har en personalstyrka som delvis bytts ut under tidigare stödperioder med förslaget får mer begränsade möjligheter att nyttja stödet än den arbetsgivare som har en mer beständig personalstyrka. Detta förhållande måste dock enligt regeringen vägas mot det ursprungliga syftet att undvika att jämförelsemånaden infaller under en stödmånad och behovet av regler som är enkla att tillämpa och som inte mer än nödvändigt utökar kontrollerna och därmed också handläggningen. Sammanfattningsvis anser regeringen att övervägande skäl talar för att för den arbetsgivare som har fått stöd någon gång under 2020 ska jämförelsemånaden för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 vara den jämförelsemånad som tidigare legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete. Förslaget innebär, som bl.a. Svenskt Näringsliv Unionen , Handelsanställdas förbund och IF Metall framhåller, att efterkommande löneökningar, även sådana som följer av kollektivavtalsförhandlingar, inte kommer att ingå i beräkningarna av stödet. Att löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden inte ingår i den ordinarie lönen följer av de ordinarie reglerna, jfr 4 § 2 lagen om stöd vid korttidsarbete. Det förhållandet att lönehöjningarna grundar sig i kollektivavtal utgör därför enligt regeringen inte i sig skäl för att göra avsteg från att det är den ordinarie lönen under jämförelsemånaden som ska läggas till grund för beräkningen av stödet. Det bör även beaktas att stödet är förstärkt under den aktuella perioden och att staten tar en större andel av kostnaderna. När det därefter gäller jämförelsemånaden för de arbetsgivare som inte har ansökt om stöd tidigare föreslås i promemorian att jämförelsemånaden ska vara september 2020. Unionen och IF Metall anser att det inte har redovisats skäl att frångå det ordinarie regelverket i denna del och bl.a. Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv anser att bestämmelserna för de arbetsgivare som inte har ansökt om stöd tidigare bör utformas på ett sådant sätt att stöd kan lämnas för personer som anställts och löneökningar som skett mer än tre månader före det att arbetsgivaren godkänts för stöd. Enligt regeringen måste dock vad som framförts vägas mot fördelarna med att bestämma även denna jämförelsemånad i förväg. De tillfälliga reglerna som möjliggör fortsatt stöd föreslås träda i kraft den 15 februari 2021 och tillämpas från och med 20 den 1 december 2020. Det går i dag inte att veta när Tillväxtverket kommer

att fatta beslut om godkännande med anledning av de nya ansökningarna. De arbetsgivare som träffar avtal om korttidsarbete från och med december 2020 skulle vid tillämpning av de ordinarie reglerna således inte veta vilken månad som är jämförelsemånad. Behovet av förutsägbara regler utgör enligt regeringen bärande skäl för att bestämma en jämförelsemånad. Denna månad bör infalla före stödperioden inleds. September 2020 är en månad som ligger nära en tillämpning av de ordinarie reglerna för arbetsgivare som ansöker om stöd från och med december 2020 respektive januari 2021. Sammantaget gör regeringen bedömningen att fördelarna med en förutsebar tillämpning överväger de nackdelar som kan följa av en sådan ordning. Regeringen föreslår därför att för de arbetsgivaren som inte har fått stöd tidigare ska jämförelsemånaden vara september 2020. IFAU anser att september månad bör kompletteras med ytterligare en jämförelsemånad under inledningen av pandemin, förslagsvis mars 2020. Detta för att inte missgynna företag som har försökt klara av pandemin utan stöd. Regeringen ser i nuläget inget sådant behov.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 4 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.4 Stöd för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj

Regeringens förslag: För stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 ska stöd även lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna : Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Åklagarmyndigheten framhåller att det finns en risk med att låta stödet omfatta arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Att utreda brott där stödet gått till arbetsgivarens familj möter svårigheter. Det föreligger t.ex. ett beslagsförbud för skriftliga handlingar mellan närstående. Skälen för regeringens förslag: I lagen om stöd vid korttidsarbete regleras att preliminärt stöd får lämnas endast för arbetstagare som inte tillhör arbetsgivarens familj (11 § 3). Undantaget har utformats i enlighet med 1 § andra stycket 2 lagen (1982:80) om anställningsskydd och har ansetts omfatta även arbetsgivare vars verksamhet bedrivs i bolagsform (se Ds 2012:59 s. 284). Bestämmelsen har motiverats med att lagen inte ska kunna missbrukas (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.17.5.1.2). I mindre företag kan en stor andel av de anställda – ibland samtliga – utgöras av anhöriga som omfattas av undantaget för familjemedlemmar. Mot bakgrund av de effekter som pandemin har på samhällsekonomin och företagen har den aktuella avgränsningen ansetts riskera att drabba dessa företag onödigt hårt jämfört med andra företag vars arbetstagare inte består av familjemedlemmar. För att möta arbetsgivarnas behov med anledning

av pandemin har bestämmelsen därför undantagits från tillämpning för stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 (bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). När det nu föreslås en möjlighet att ansöka om ett förstärkt stöd till och med 30 juni 2021 med anledning av pandemin bedöms behovet av att låta stödet även omfatta arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj kvarstå oförändrat. Åklagarmyndigheten framhåller att en utredning av brott där stödet gått till arbetsgivarens familj kan möta svårigheter. Regeringen är medveten om dessa svårigheter. Lagen om stöd vid korttidsarbete har också ursprungligen utformats så att stöd inte kan lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Regeringen anser dock med hänsyn till rådande omständigheter att det är rimligt att under ytterligare en period lämna stöd även för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. När det gäller risken för missbruk så motverkas denna av kravet på att en arbetstagare måste ha haft en anställning av viss omfattning hos arbetsgivaren under den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020 (se avsnitt 5.3). För stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 bör därför stöd även lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.5 Stöd under uppsägningstid

Regeringens förslag: För stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 ska stöd även lämnas för uppsägningstid. För stöd som lämnas under uppsägningstid ska det bortses från sådan ersättning som lämnas till arbetstagaren för att arbetsgivaren ska uppfylla bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Tillväxtverket , Svensk Handel , Hotell- och restaurangfacket , Visita , Teknikföretagen , Svenskt Näringsliv och Almega . Unionen , Svenska Transportarbetarförbundet , IF Metall och Landsorganisationen i Sverige ( LO ) avstyrker förslaget. De anser att förslaget går emot det grundläggande syftet med stödet som är att undvika uppsägningar och värna sysselsättningen. Om statligt stöd kan lämnas även under uppsägningstid minskar arbetsgivarens incitament att behålla sin personal. Skälen till regeringens förslag: En utgångspunkt för stödet vid korttidsarbete är att korttidsarbete inte ska vidtas när uppsägning framstår

som den naturliga och riktiga åtgärden (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.17.5.1.4). Enligt lagen om stöd vid korttidsarbete får stöd därför inte lämnas vid korttidsarbete som är hänförligt till en arbetstagares uppsägningstid (14 §). Pandemin har påverkat svenska företag drastiskt. Det har inträffat extrema fall i efterfrågan där efterfrågan av varor och tjänster som tillhandahålls av enskilda företag eller branscher i princip helt har försvunnit. För att möta sådana exceptionella fall har det bedömts finnas ett behov av att som en tillfällig krisåtgärd dämpa kostnaderna för arbetsgivare som tillämpar korttidsarbete även i händelse av uppsägningar under tid som korttidsarbete pågår. Bestämmelsen om att stöd inte får lämnas under uppsägningstid har därför undantagits från tillämpning för stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 (prop. 2020/21:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Det är som Unionen , Svenska Transportarbetarförbundet , IF Metall och LO framhåller angeläget att undvika uppsägningar och värna sysselsättningen. Lagen om stöd vid korttidsarbete har också ursprungligen utformats så att stöd inte kan lämnas för uppsägningstid. Med hänsyn till effekterna av pandemin finns det dock enligt regeringens mening skäl att för stödmånader som infaller fram till och med den 30 juni 2021 fortsatt ha en reglering som möjliggör stöd vid korttidsarbete under arbetstagares uppsägningstid. För stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 bör därför stöd även lämnas för uppsägningstid. Stödet vid korttidsarbete förutsätter en löneminskning i samband med korttidsarbetet. Enligt 12 § lagen (1982:80) om anställningsskydd har dock en arbetstagare som har blivit uppsagd rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön. För att kravet på löneminskning ska kunna uppfyllas även under uppsägningstid bör man därför vid bedömningen av löneminskningen bortse från ersättning som arbetsgivaren lämnar till arbetstagaren för att uppfylla sin skyldighet enligt 12 § lagen om anställningsskydd.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 8 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.6 Yttrande från revisor

Regeringens förslag: Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ska det tillsammans med ansökan om godkännande lämnas ett skriftligt undertecknat yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Revisorn ska yttra sig över arbetsgivarens ekonomiska svårigheter, orsaken till dessa svårigheter och hur länge svårigheterna förväntas bestå. Revisorn ska även yttra sig över om det har förekommit vinstutdelning eller andra värdeöverföringar. Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser samt räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs att revisorn skulle yttra sig över om de villkor som anges i 5 a § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Skatteverket , Ekobrottsmyndigheten , Landsorganisationen i Sverige ( LO ), Transportarbetarförbundet och Brottsförebyggande rådet ( Brå ). Transportarbetarförbundet anser att förslaget är nödvändigt för att Tillväxtverkets kontroll ska vara tillförlitlig och effektiv. LO anser att förslaget är viktigt dels för att säkerställa systemets legitimitet, dels för att underlätta och förkorta Tillväxtverkets prövning. Även Brå bedömer att förslaget kan underlätta Tillväxtverkets prövning och framhåller att åtgärden syftar till att förebygga felaktiga utbetalningar. Ekobrottsmyndigheten anser att det ur ett brottsförebyggande perspektiv är angeläget att åtgärden genomförs. Svenskt Näringsliv , Almega , Transportföretagen, Unionen , Industriarbetsgivarna, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige ( IKEM ), IF Metall och Teknikföretagen avstyrker förslaget. Även Företagarna , Svensk Handel och Visita ifrågasätter förslaget. Bland andra Svenskt Näringsliv, Företagarna och Svensk Handel framhåller att förslaget ökar regelbördan och befarar att kravet kommer att leda till ytterligare svårigheter för arbetsgivare att få stöd utbetalt i tid. Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna, IKEM, Svensk Handel och Almega anser att den kontroll som sker genom att det krävs kollektivavtal talar för att kravet inte bör införas i detta läge. Den kontroll som eftersträvas kan enligt Svenskt Näringsliv och Transportföretagen likväl göras i efterhand. Enligt bl.a. Unionen, Industriarbetsgivarna och IF Metall kan det uppfattas som att kravet på revisorsintyg i viss utsträckning ska ersätta eller effektivisera Tillväxtverkets handläggning av ett visst ärende om stöd vid korttidsarbete. Den prövning som ska göras av om en arbetsgivare uppfyller kraven för stöd vid korttidsarbete måste enligt dem alltid göras av den ansvariga myndigheten. Bedömningen, som är mångfacetterad och ska ske utifrån förhållandena i den aktuella branschen samt kräver bedömningar i det enskilda fallet, omfattar därutöver vissa aspekter som normalt inte kan antas ligga inom en revisors allmänna kompetensområden. Svenskt Näringsliv, Visita och Transportföretagen anser att beloppsgränsen, om kravet införs, bör höjas. Advokatsamfundet anser att det bör övervägas om beloppsgränsen bör sänkas. Srf Konsulterna anser att även auktoriserade redovisningskonsulter bör kunna utfärda intyg. En sådan möjlighet skulle kunna kombineras med ett krav på att intygsgivaren inte får vara styrelseledamot, aktieägare eller liknande hos den arbetsgivare som intyget avser och inte heller vara närstående med någon som har en sådan roll. FAR framhåller att kriterierna för granskning måste preciseras närmare och att det krävs en överenskommelse med Tillväxtverket om hur villkoren i 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete ska förstås. Även Tillväxtverket efterfrågar ett förtydligande. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det kan vara lämpligt att i lag definiera vad som avses med begreppet lönesumma.

Skälen för regeringens förslag: Stödet vid korttidsarbete har under 2020 uppgått till stora summor och i denna lagrådsremiss föreslås en möjlighet att kunna få stöd under ytterligare sju månader samt att stödet fortsatt ska vara förstärkt. Den förstärkta nivån ökar riskerna för missbruk. Regeringen anser därför att det är angeläget att kombinera förslaget med åtgärder som minskar risken för missbruk så att stöd bara betalas ut till de arbetsgivare som är berättigade till stöd. Regeringen delar inte Svenskt Näringsliv s och Transportföretagens bedömning att kontrollen likväl kan göras i efterhand. Det är centralt att felaktiga utbetalningar motverkas. Det är något som även Brå framhåller. Förekomsten av kollektivavtal kan inte anses vara en tillräcklig kontrollåtgärd. I en rapport som lämnades den 17 december 2020 påtalas bl.a. brister i kontrollen av både ansökningar om godkännande och ansökningar om preliminärt stöd (Ds 2020:28). Regeringen beslutade den 12 november 2020 om ändringar av förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete som bl.a. syftar till att förstärka kontrollen vid hanteringen av ansökningar om godkännande och preliminärt stöd. Ändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2021 innebär bl.a. att arbetsgivaren tillsammans med ansökan ska lämna ekonomiska underlag och avtal om korttidsarbete. Syftet är att Tillväxtverket ska kunna verifiera de uppgifter som sökanden lämnat. De nu aktuella förslagen förväntas medföra ett stort antal ansökningar. Ökade volymer ökar risken för felaktiga utbetalningar. Det finns därför behov av ytterligare kontrollåtgärder. Det är också viktigt att så långt det är möjligt underlätta Tillväxtverkets prövning för att främja en skyndsam handläggning. Som Svenskt Näringsliv, Företagarna och Svensk Handel framhåller ökar förslaget företagens administrativa börda. Förslaget bedöms dock även, som LO och Brå framhåller, underlätta Tillväxtverkets handläggning, vilket kan göra att stöd snabbare kommer ut till företagen. Det finns därför enligt regeringens mening skäl att tillfälligt införa krav på revisorsintyg. För att begränsa den administrativa bördan för de minsta företagen föreslås i promemorian att kravet på revisorsintyg bara bör ställas om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor. Svenskt Näringsliv, Visita och Transportföretagen anser att beloppsgränsen bör höjas. Advokatsamfundet anser att det bör övervägas om beloppsgränsen bör sänkas. Baserat på uppgifter från databasen FRIDA för år 2018 (senast tillgängliga årgången) har ca 88 procent av alla företag i Sverige med minst en anställd en lönesumma som understiger 400 000 kronor under en typisk månad. Ett företag med en lönesumma på 400 000 kronor per månad kan erhålla upp till 236 600 kronor i statligt stöd per månad. Vid högre lönesummor ökar det maximala stödet per månad proportionellt mot lönesumman. En beloppsgräns på 400 000 kronor framstår mot denna bakgrund som väl avvägd. Lönesumman är summan av de ersättningar till samtliga arbetstagare som arbetsgivaren redovisar i arbetsgivardeklarationen. Regeringen ser inget behov att definiera begreppet lönesumma i lagstiftningen som Förvaltningsrätten i Stockholm föreslår. I avsnitt 5.7 föreslås vidare att arbetsgivare som berörs av detta krav ska ges stöd för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. När det gäller frågan vad intyget ska avse delar regeringen Unionens m.fl . uppfattning att den materiella bedömningen av om en arbetsgivare 25

uppfyller kraven för stöd vid korttidsarbete alltid måste göras av den ansvariga myndigheten. Den prövningen är som framhålls mångfacetterad och omfattar ett flertal aspekter. Revisorsintyget kan inte ersätta myndighetens prövning av om arbetsgivaren uppfyller villkoren för att godkännas för stöd. Revisorsintyget är avsett att komplettera myndighetens övriga underlag och vara en av flera omständigheter som läggs till grund för den prövning som Tillväxtverket har att göra i varje enskilt fall. Det finns skäl att förtydliga detta, vilket även efterfrågas av FAR och Tillväxtverket . Det revisorn ska yttra sig över är arbetsgivarens ekonomiska svårigheter, vad som har orsakat dessa svårigheter och hur länge de förväntas bestå (se även avsnitt 5.1 avseende tillämpningen av 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete under den nu aktuella perioden). Yttrandet bör även innefatta ett uttalande om det har skett sådana värdeöverföringar som enligt förslaget kan diskvalificera från rätten till stöd (se avsnitt 7). Lagtexten bör utformas i enlighet med detta. Det är Tillväxtverket som ska avgöra om arbetsgivarens ekonomiska svårigheter är tillfälliga och allvarliga i den mening som avses i lagen om stöd vid korttidsarbete. Revisorn ska granska uppgifterna i ansökan samt räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser. Det innebär att revisorns granskning bör följa standarden SNT 4400 (Uppdrag att utföra granskning enligt en särskild överenskommelse rörande finansiell information). Regeringen anser till skillnad från Srf Konsulterna att det saknas skäl att utöka kretsen av intygsgivare till auktoriserade redovisningskonsulter. En sådan ordning skulle innebära att handläggningen riskerar att tyngas med utökade kontrollåtgärder för myndigheten för att utreda jävsfrågor mellan arbetsgivare och anlitade redovisningskonsulter.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 9 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.7 Stöd för administrativa kostnader

Regeringens förslag: Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ges stöd även för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Sådant stöd ges med högst 10 000 kronor per arbetsgivare.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Visita anser att stöd ska lämnas för hela kostnaden för revisorsintyget. Svenskt Näringsliv och Almega anser att det borde finnas en möjlighet att erhålla ett högre stöd mot redovisning av de administrativa kostnaderna. Srf Konsulterna anser att även företag som inte behöver lämna revisorsintyg bör kunna få stöd för sina kostnader. Tillväxtverket framhåller att det är angeläget med en så enkel hantering som möjligt.

Skälen för regeringens förslag : I avsnitt 5.6 föreslås att det tillsammans med ansökan om godkännande ska lämnas ett skriftligt undertecknat yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor. Det finns därför skäl att även ge de arbetsgivare som berörs av detta krav stöd för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Regeringen anser att sådant stöd bör lämnas med högst 10 000 kronor per arbetsgivare. De kostnader som avses är i första hand företagets kostnader för ett sådant revisorsyttrande som föreslås. Även kostnader för andra tjänster bör kunna ersättas, t.ex. kostnader för en redovisningskonsult som tagit fram underlag för ansökan. Att som bl.a. Svenskt Näringsliv och Almega föreslår höja beloppsgränsen mot redovisning av de administrativa kostnaderna eller utöka förslaget till alla företag som Srf Konsulterna föreslår skulle öka den administrativa bördan för Tillväxtverket på ett sätt som inte kan motiveras. Regeringen anser att ersättningen bör vara kopplad till sådana kostnader som uppkommer som en följd av det särskilda krav på underlag som föreslås.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 10 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.8 Ansökan om preliminärt stöd

Regeringens förslag: En ansökan om preliminärt stöd som avser stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs att ansökan skulle ha kommit in till Tillväxtverket inom tre kalendermånader från utgången av stödmånaden. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Tillväxtverket anger att myndigheten kommer att kunna ta emot ansökningar inom ramen för ett nytt digitaliserat stödsystem först fem till åtta veckor efter att lagen har trätt i kraft eftersom ett nytt systemstöd behöver tas fram. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om preliminärt stöd vid korttidsarbete bygger på ett förfarande som består av två led – ansökningar om preliminärt stöd och avstämning. En ansökan om stöd bör göras för varje stödmånad (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.17.6.2 och 6.17.6.3). Enligt 18 § lagen om stöd vid korttidsarbete ska en ansökan om preliminärt stöd ha kommit in inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. Vid bestämmandet av tidsfristen har beaktats att arbetsgivaren inte ska få svårigheter att hinna räkna ut det preliminära stöd som begärs. Den tillfälliga lagstiftningen kommer delvis att gälla retroaktivt (se avsnitt 9). Tidsfristen för när en ansökan ska ha kommit in behöver därför justeras. Enligt Tillväxtverket kommer myndigheten att kunna ta emot ansökningar

inom ramen för ett nytt digitaliserat stödsystem först fem till åtta veckor efter att lagen har trätt i kraft eftersom ett nytt systemstöd behöver tas fram. Behandlingen av ansökningar i ett digitaliserat system bedöms underlätta hanteringen av ansökningar jämfört med en manuell hantering. Bestämmelserna om ansökningstid bör därför inte förhindra att arbetsgivare avvaktar med att ge in en ansökan tills det nya systemstödet är på plats. Regeringen föreslår därför att tidsfristen förlängs från två till fyra månader.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 11 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

5.9 Avstämning av preliminärt stöd

Regeringens förslag: Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020, ska arbetsgivaren göra en avstämning vid utgången av juni 2021.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian angavs att avstämning ska göras vid utgången av stödperioden. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Unionen, Visita, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige ( IKEM ) , IF Metall och Svenskt Näringsliv anser att det finns anledning att överväga om regeln om avstämning efter tre månader bör tas bort eller förändras även i det permanenta och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete. Advokatsamfundet framhåller att avstämning först vid stödperiodens utgång försämrar kontrollmöjligheterna och ökar risken för missbruk. Visita och Tillväxtverket efterfrågar ett klargörande av definitionen av stödperiod vid tillämpning av den tillfälliga lagen. Enligt Tillväxverket bör stödperioden enligt den tillfälliga lagen alltid sträcka sig till den 30 juni 2021. Det medför att det inte blir individuella tider för avstämningar utan att alla avstämningar görs efter den 30 juni 2021. Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 5.8 bygger systemet med preliminärt stöd vid korttidsarbete på ett förfarande som består av två led – ansökningar om preliminärt stöd och avstämning. Enligt 19 § tredje stycket lagen om stöd vid korttidsarbete ska avstämning göras vid utgången av den tredje kalendermånaden från den tidpunkt då en stödperiod inleddes och därefter senast var tredje månad. Detta är avstämningstidpunkterna (4 § 7 samma lag). En anmälan om avstämning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten (29 § samma lag). Den tillfälliga lagstiftningen kommer delvis att gälla retroaktivt (se avsnitt 9). Det innebär att för stödperioder som inleds i december 2020 kommer den första avstämningstidpunkten att sammanfalla med tidpunkten för ansökan. En sådan ordning bedöms inte fylla någon funktion. För de fall stödperioden inleds efter november 2020 föreslås därför i promemorian att avstämning bör göras först vid stödperiodens utgång.

Enligt 4 § 4 lagen om stöd vid korttidsarbete är en stödperiod den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5 – 8 a §§ samma lag. Visita och Tillväxtverket efterfrågar ett förtydligande av vad som avses med stödperiod vid tillämpning av den tillfälliga lagen. Någon ändring av denna definition är inte avsedd. Stödperioden kommer således att vara den 1 december 2020 – 30 juni 2021. Det finns skäl att förtydliga detta i lagtexten genom att en hänvisning görs till utgången av juni 2021 i stället för utgången av stödperioden. Eftersom den aktuella stödperioden uppgår till sju månader kan detta i vissa fall medföra en något längre period mellan ansökan om stöd och anmälan om avstämning. Detta bör dock inte påverka kontrollen av arbetsgivaren som görs i samband med ansökan om godkännande och preliminärt stöd, se även avsnitt 5.6 och 8 avseende kraven för godkännande och preliminärt stöd. En något längre period mellan ansökan och anmälan om avstämning kan mot denna bakgrund godtas i nu aktuellt fall. Att som bland andra Unionen och Svenskt Näringsliv föreslår ta bort den första avstämningstidpunkten permanent bedöms dock försämra kontrollmöjligheterna. Detta är en bedömning som delas av Advokatsamfundet . En anmälan om avstämning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från stödperiodens utgång, dvs. från utgången av juni 2021. Det innebär att en anmälan om avstämning har kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från den 30 juni 2021.

Lagförslag Förslaget medför införandet av 12 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall.

6 Arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel

Regeringens förslag: Stödåtgärden omfattar även arbetsgivare vars verksamhet i huvudsak är finansierad av allmänna medel och där det allmänna enligt en offentligrättslig reglering har till uppgift att tillhandahålla verksamheten.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för stöd vid korttidsarbete är att stödåtgärden ska omfatta alla juridiska personer och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Vid införandet av stödet ansågs det emellertid inte rimligt att offentligt finansierad verksamhet skulle omfattas av en statlig subvention i form av stöd vid korttidsarbete. Dessutom gjordes bedömningen att detta slag av verksamhet som regel inte kan anses bli påverkad av konjunkturen på ett sådant sätt att syftet med åtgärden kan antas bli uppnått (prop. 2013/14:1

Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.17.4.3). Från tillämpningsområdet för lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete undantogs därför staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan (3 § andra stycket 1), juridiska personer över vilka staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet (3 § andra stycket 2), samt arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det allmänna enligt en offentligrättslig reglering har till uppgift att tillhandahålla verksamheten (3 § andra stycket 3). Undantaget i 3 § andra stycket 3 lagen om stöd vid korttidsarbete tar inte sikte på arbetsgivarna som sådana utan på den verksamhet som de bedriver. Om en arbetsgivare bedriver flera verksamheter kan det således t.ex. inträffa att en viss verksamhet omfattas av undantaget medan stöd kan lämnas för en annan verksamhet som bedrivs av samma arbetsgivare. Av förarbetena framgår det att undantaget i 3 § andra stycket 3 inte är avsett att träffa verksamhet inom ramen för vanliga affärsmässiga transaktioner mellan privata leverantörer och det allmänna även om den ersättning som utges av det allmänna i sådana avtalsförhållanden utgör en leverantörs hela omsättning (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.17.4.3). Samtidigt framgår det av lagtexten att undantaget träffar verksamhet där det allmänna enligt en offentligrättslig reglering har till uppgift att tillhandahålla verksamheten, detta trots att i vart fall delar av sådan verksamhet som på detta sätt ska tillhandahållas av det allmänna i och för sig kan utföras av privata leverantörer på helt affärsmässiga villkor. Riksdagen konstaterade vid införandet av det nya och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete att spridningen av det nya coronaviruset riskerar att drabba samhällsekonomin och företag på sätt som inte kunde förutses vid införandet av regelverket om statligt stöd vid korttidsarbete. Det kan leda till att verksamheter och branscher påverkas på ett sätt som tidigare inte har kunnat förutses. I det sammanhanget skulle det kunna uppstå en osäkerhet kring vilka verksamheter som omfattas av undantaget i 3 § andra stycket 3 lagen om stöd vid korttidsarbete. Exempelvis skulle kollektivtrafik som bedrivs i privat regi, men finansieras av det allmänna inte ha rätt till stöd vid korttidsarbete. Riksdagen konstaterade att det är av stor vikt att reglerna om korttidsarbete är förutsägbara och enkla att tillämpa. Det är också viktigt att upplevda otydligheter i regelverket inte i onödan hindrar att stöd lämnas eller medför att handläggningstider för ansökningar om godkännande blir längre än nödvändigt. Mot denna bakgrund fanns det enligt riksdagen skäl att för stödmånader som infaller under perioden fr.o.m. den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 tillfälligt slopa det undantag som avses i 3 § andra stycket 3 (bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Det är enligt regeringens mening även fortsättningsvis angeläget att reglerna om korttidsarbete är förutsägbara och enkla att tillämpa. Verksamhet där det allmänna enligt en offentligrättslig reglering har till uppgift att tillhandahålla verksamheten, men som utförs av privata leverantörer på helt affärsmässiga villkor bör inte undantas från lagens 30 tillämpningsområde. Undantaget i 3 § andra stycket 3 lagen om stöd vid

korttidsarbete framstår mot denna bakgrund inte som ändamålsenligt och bör slopas. I övrigt bör inga förändringar avseende vilka företag och verksamheter som omfattas göras.

Lagförslag Förslaget medför att bestämmelsen i 3 § andra stycket 3 lagen om stöd vid korttidsarbete tas bort.

7 Ingen rätt till stöd vid vinstutdelning och

andra värdeöverföringar

Regeringens förslag: Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete, om arbetsgivaren under stödmånaderna, de två kalendermånader som följer närmast före den första stödmånaden eller de sex kalendermånader som följer närmast efter den sista stödmånaden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period. Om arbetsgivaren ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen, gäller vad som anges om värdeöverföringar i första stycket även det eller de moderföretag till företaget som ingår i koncernen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Ekobrottsmyndigheten , Ekonomistyrningsverket , Transportarbetarförbundet , Landsorganisationen i Sverige ( LO ), IF Metall och Svensk Handel . Tillväxtverket, FAR, Srf konsulterna, Företagarna och Advokatsamfundet välkomnar ett förtydligande av lagstiftningen. Teknikföretagen , Industriarbetsgivarna, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige ( IKEM ) , Transportföretagen, Unionen, Svenskt Näringsliv och Almega avstyrker förslaget och hänvisar bl.a. till vikten av att reglerna är konkurrenskraftiga. Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IKEM förordar i stället en regel som anger att värdeöverföringar inte påverkar rätten till stöd vid korttidsarbete. De och Svenskt Näringsliv välkomnar förtydligandet avseende möjligheten att lämna koncernbidrag. Unionen och Teknikföretagen anser att frågan om vinstutdelningar och andra värdeöverföringar bör genomgå vederbörlig utredning och analys innan eventuell permanent lagstiftning införs. Svenskt Näringsliv framhåller att företag, särskilt de fåmansföretag som regelmässigt tar ut ersättning i både lön och utdelning, kommer att överväga att avstå från stödet och i stället säga upp personal för att säkerställa att vinstutdelningar kan genomföras. För det fall förslaget skulle genomföras anser Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM, Svenskt Näringsliv och

Almega att förslaget bör begränsas till värdeöverföringar som lämnas under stödperioden. Företagarna anser att förslaget bör begränsas till tre månader efter stödperioden i stället för föreslagna sex månader. Ekonomistyrningsverket ifrågasätter om en karenstid om sex månader är för kort. Svenskt Näringsliv anser att ett företag bör ges möjlighet att visa att den värdeöverföring som skett innebär en ”netto noll” effekt i företaget, dvs. att inga medel har lämnat företaget. Tillväxtverket anser att det bör förtydligas att ett senare beslut om att återta en vinstutdelning inte påverkar bedömningen av att företaget, på grund av det tidigare fattade beslutet om vinstutdelning, inte har rätt till stöd. Srf konsulterna anser dels att begränsningen endast bör gälla beslut om utdelning och inte verkställande av tidigare beslutad utdelning, dels att fåmansföretagen ska undantas från tillämpningen alternativt omfattas av ett särskilt avräkningsförfarande. Advokatsamfundet anser att en ventil bör övervägas för de fall ett avslag på ansökan om stöd eller ett återkrav inte står i proportion till den aktuella värdeöverföringen. Almega framhåller att ett beslut om utdelning hos ett utländskt moderbolag i många fall får anses ligga utanför arbetsgivarens kontroll. Tillväxtverket anser att bestämmelsen bör kompletteras med en bestämmelse om anmälningsplikt för arbetsgivaren. Förvaltningsrätten i Stockholm efterfrågar ett resonemang kring Tillväxtverkets möjligheter att följa upp beslut om utdelningar som genomförs efter en slutlig avstämning. Skälen för regeringens förslag: Stöd vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket får bara lämnas under förutsättning att arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. Dessa svårigheter ska ha orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas. Allvarlighetskravet innebär att det ska vara fråga om en situation där arbetsgivaren i frånvaro av stöd skulle behöva genomföra omfattande uppsägningar (prop. 2019/20:132 s. 55, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Att de ekonomiska svårigheterna inte rimligen kunnat undvikas innebär att det inte ska ha varit möjligt att lindra dessa svårigheter (samma prop. s. 53). Riksdagen har när det gäller kravet på allvarliga ekonomiska svårigheter uttalat att arbetsgivaren förutsätts agera i enlighet med lagens syfte och att det under sådana förhållanden inte kan anses försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna vid korttidsarbete samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar (bet. 2019/20:FiU51 s. 22). Frågan om det går att kombinera utdelning med krisstöd har diskuterats sedan reglerna trädde i kraft. I syfte att förtydliga regelverket föreslog regeringen i en lagrådsremiss den 7 maj 2020 att riksdagens uttalande skulle komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet ansåg dock att förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning och framhöll bl.a. att den redan gällande regleringen ger möjlighet att beakta t.ex. förekomsten av vinstutdelningar. Lagrådet ansåg vidare att det lagförslag som då presenterades inte innebar något egentligt klarläggande i frågan. Regeringen delade Lagrådets bedömning att redan gällande reglering ger möjlighet att beakta olika former av värdeöverföringar och att förekomsten 32 av t.ex. vinstutdelningar kan motivera att stöd vägras enligt 5 a § andra

stycket 1 – 3 lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Om ett företag trots en kris gör en utbetalning till sina delägare är detta en tydlig indikation på att företaget självt inte har ansett sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter och stöd kan vägras enligt 5 a § andra stycket 1. Har företaget orsakat eller bidragit till de ekonomiska svårigheterna genom att förbruka tillgängligt kapital genom utdelning motiverar det att stöd vägras enligt 5 a § andra stycket 2. Och om ett företag har använt sin ekonomiska buffert för utdelning i stället för att trygga den egna verksamheten i samband med den ekonomiska krisen kan det utgöra hinder för stöd enligt 5 a § andra stycket 3. Regeringen lämnade därför inte något förslag till förtydligande under våren 2020 (prop. 2019/20:166 s. 54 – 56). Regeringen uttalade dock att den avsåg att fortsatt följa frågan för att kunna uppmärksamma eventuella behov på ytterligare förtydligande (samma prop. s. 56). Diskussionen om möjligheten att kombinera utdelning med krisstöd har därefter fortsatt och de frågor som framför allt har diskuterats är när i tiden vinstutdelning ska ha lämnats för att påverka bedömningen av om arbetsgivaren uppfyller kravet på allvarliga ekonomiska svårigheter och därmed har rätt till krisstöd samt vilka andra liknande utbetalningar som omfattas. Som flera av remissinstanserna framhåller är det angeläget att förutsättningarna för stöd är tydliga och att arbetsgivarna redan vid ansökan om stöd vet vilka eventuella begränsningar som finns när det gäller exempelvis vinstutdelning. Tillväxtverket har vidare en stor mängd ansökningar att hantera och ett tydligt regelverk som underlättar tillämpningen är av stor vikt. Inte minst med beaktande av att förslagen i denna lagrådsremiss bedöms medföra ett stort antal nya ansökningar om godkännande. Det finns därför ett stort behov av att i möjligaste mån undvika gränsdragningsproblem vid tillämpningen. För att öka förutsebarheten och underlätta tillämpningen anser därför regeringen, i motsats till bl.a. Unionen , Almega, Transportföretagen och Svenskt Näringsliv, att det för stöd som lämnas efter prövning av Tillväxtverket bör införas en regel som anger när värdeöverföringar i form av bl.a. vinstutdelning inte får lämnas och vilka värdeöverföringar som omfattas. Att som Teknikföretagen , Industriarbetsgivarna och IKEM föreslår reglera att värdeöverföringar inte ska påverka bedömningen av rätten till stöd vid korttidsarbete är enligt regeringens mening inte förenligt med de grundläggande förutsättningarna för systemet med stöd vid korttidsarbete. När det gäller bestämmelsens utformning bör bestämmelserna om omställningsstöd användas som förebild (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351). En sådan utformning innebär att företag som lämnat vinstutdelning eller verkställer vissa andra typer av särskilt reglerade värdeöverföringar till aktieägare eller medlemmar under en viss tidsperiod inte kan godkännas för stöd vid korttidsarbete. Att bestämmelserna om utdelning och krisstöd enligt de två regelverken överensstämmer med varandra så långt det är möjligt bedöms underlätta för företagen och bidra till förutsebarheten. När det inledningsvis gäller frågan om vilka värdeöverföringar som ska omfattas bör bestämmelsen omfatta vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för 33

återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. De transaktioner som avses är de typer av värdeöverföringar som regleras i 18 – 20 kap. aktiebolagslagen (2005:551) och 13 – 15 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Det finns dock inget hinder mot att göra sådana formlösa värdeöverföringar som avses i 17 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen. Företag kan alltså exempelvis lämna koncernbidrag samtidigt som de tar emot stöd. Det förhållandet att koncernföretag ges en möjlighet att utjämna resultaten inom koncernen motiverar enligt regeringen att förbudet även omfattar värdeöverföringar som görs från ett annat koncernföretag än från det företag som tar emot stöd. En annan ordning skulle missgynna företag som inte ingår i någon koncern. De svårigheter som Almega anser kan finnas för en arbetsgivare att ha kännedom om en utländsk koncerns dispositioner medför ingen annan bedömning. För att förhindra kringgåenden av regeln föreslår därför regeringen att, om arbetsgivaren ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), vad som anges om värdeöverföringar ovan även ska gälla det eller de moderföretag som ingår i koncernen. Vad sedan gäller tidsperioden bör de aktuella värdeöverföringarna till att börja med inte få verkställas under den period arbetsgivaren får stöd. Stödperioden enligt de ordinarie reglerna är som längst nio månader. Teknikföretagen , Industriarbetsgivarna, IKEM, Svenskt Näringsliv och Almega anser att förslaget, om det genomförs, bör begränsas till värdeöverföringar som lämnas under stödperioden. Enligt regeringen riskerar förbudet dock att i praktiken bli verkningslöst om tidsperioden begränsas till endast den aktuella stödperioden. Inte heller en tidsperiod som omfattar tre månader efter stödperioden, som Företagarna föreslår, bedöms vara tillräcklig. Det bedöms samtidigt inte finnas skäl för en tidsperiod som är längre än sex månader efter stödperioden som Ekonomistyrningsverket efterfrågar. I promemorian föreslås att förbudet mot utdelning och andra värdeöverföringar bör avse stödperioden och de närmast följande sex månaderna. Denna period framstår enligt regeringen som väl avvägd. För att begränsa möjligheterna att kringgå reglerna bör utdelningsförbudet även omfatta de två månaderna närmast före stödperioden. Ett sådant beslut om värdeöverföring bör inte heller få fattas av stämman, styrelse eller motsvarande organ under samma period. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att undanta fåmansföretag från tillämpningsområdet eller införa ett särskilt avräkningsförfarande för dessa företag som Srf Konsulterna föreslår eller att införa en ventil som Advokatsamfundet föreslår. Svenskt Näringsliv och Tillväxtverket efterfrågar förtydliganden avseende hur andra dispositioner påverkar utdelningsförbudet. Detta är enligt regeringens mening i första hand en fråga för rättstillämpningen. Följande exempel kan illustrera tillämpningen. Anta att en arbetsgivare godkänns för stöd vid korttidsarbete från och med den 1 januari 2021. Om arbetsgivaren därefter ansöker om och beviljas preliminärt stöd för sex månader, dvs. till och med juni 2021, kan utdelning lämnas tidigast från och med januari 2022. Om arbetsgivaren i stället väljer att ansöka om preliminärt stöd för fyra månader, kan utdelning lämnas tidigast från och med november 2021.

Förvaltningsrätten i Stockholm efterfrågar ett resonemang kring Tillväxtverkets möjligheter att följa upp beslut om utdelningar som genomförs efter en slutlig avstämning. Regeringen konstaterar att en arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge Tillväxtverket tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen (35 § lagen om stöd vid korttidsarbete). Denna granskningsverksamhet får i huvudsak inriktas på olika slag av stickprovskontroller. Tillväxtverket anser att det bör införas en anmälningsplikt. Regeringen konstaterar att det saknas beredningsunderlag för ett sådant förslag. Bland andra Unionen och Teknikföretagen har lyft fram vikten av att grundläggande frågor utreds och analyseras. I samband med att ett permanent och öppet system för stöd vid korttidsarbete infördes uttalade regeringen att systemet bör utvärderas när det har varit i kraft en viss tid (prop. 2019/20:132 s. 50). I prop. 2019/20:166 angav regeringen vidare att den avser att noga följa utvecklingen och vid behov återkomma med förslag på lämpliga anpassningar av regelverket (s. 60). Som angetts ovan bör en sådan utvärdering enligt regeringens uppfattning även omfatta de nu föreslagna reglerna.

Lagförslag Förslaget medför införandet av en ny paragraf, 5 c §, i lagen om stöd vid korttidsarbete.

8 Krav hänförliga till arbetsgivare

Regeringens förslag: Preliminärt stöd och ytterligare stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har skulder avseende återkrav av stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när ansökan om sådant stöd prövas. För en arbetsgivare som har godkänts för stöd av Tillväxtverket får preliminärt stöd och ytterligare stöd inte heller lämnas om arbetsgivaren, när ansökan om sådant stöd prövas, är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning eller på obestånd. Regeringens bedömning: Det lämnas inte något förslag om att Tillväxtverkets beslut ska gälla omedelbart.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs även att Tillväxtverkets beslut ska gälla omedelbart. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget, däribland Skatteverket , Svenskt Näringsliv , Landsorganisationen i Sverige ( LO ) och Åklagarmyndigheten . Teknikföretagen , Industriarbetsgivarna och Innovations- och kemiindustrierna i Sverige ( IKEM ) anser att det förefaller rimligt att preliminärt stöd inte ska lämnas till arbetsgivare som har skulder avseende återkrav av stöd, men avstyrker förslaget om omedelbar verkställighet av 35

Tillväxtverkets beslut. Att ett tidigare beslut om återkrav av stöd vid korttidsarbete hindrar ytterligare stöd är enligt Åklagarmyndigheten en adekvat ordning. För att se till att en arbetsgivare fullgör vad som ankommer på denne bör enligt Åklagarmyndigheten de situationer som innebär att preliminärt stöd inte får lämnas även omfatta den situationen att en arbetsgivare underlåtit att göra en anmälan om avstämning avseende tidigare lämnat stöd. Tillväxtverket välkomnar förslaget om omedelbar verkställighet, men anger att hanteringen kräver funktioner och kompetens som Tillväxtverket för närvarande saknar och som skulle ta alltför lång tid att bygga upp internt. Tillväxtverket anser därför att det är av yttersta vikt att verket får lagstöd för att kunna använda andra myndigheter i hanteringen av avbetalningar och anstånd. Svenskt Näringsliv anser att förslaget om omedelbar verkställighet kan accepteras förutsatt att rättssäkerheten för den enskilde beaktas. Svenska Taxiförbundet och Visita anser att förslaget att preliminärt stöd inte ska lämnas till arbetsgivare som är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning eller på obestånd inte ska genomföras. Företagens ekonomiska svårigheter bör alltid betraktas som tillfälliga eftersom de är en följd av pandemins effekter. Visita föreslår att även motsvarande krav i 5 b § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete tillfälligt upphävs. Enligt Srf Konsulterna går det inte generellt att påstå att ett företag som är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning har ekonomiska svårigheter som inte bara är tillfälliga. Unionen och IF Metall anser att de bör utredas närmare om företag som blir föremål för företagsrekonstruktion efter godkännande för stöd vid korttidsarbete fortsatt bör få sådant stöd. Tillväxtverket efterfrågar en möjlighet att stoppa en utbetalning om kontroller inför en månatlig utbetalning skulle visa på till exempel näringsförbud eller obestånd hos den sökande, dvs. att prövningen inte kopplas till tidpunkten för när ansökan om preliminärt stöd prövas. Skälet är att Tillväxtverket i nuläget saknar förutsättningar att införa månadsvisa beslut om preliminärt stöd. Förvaltningsrätten i Stockholm vill uppmärksamma att det finns en diskrepans mellan den av lagstiftaren avsedda tvåstegsprocessen med godkännande om stöd och ansökan om preliminärt stöd och hur de beslut som överklagas till domstolen ser ut, vilket har lett till tillämpningssvårigheter. Tillväxtverket efterfrågar vidare en möjlighet att besluta om återkrav oavsett orsak till felaktigheten. Detta för att undvika långa handläggningstider som en granskning av samtliga underlag vid ansökan kan medföra. Åklagarmyndigheten framhåller att brottslighet avseende fusk med stöd vid korttidsarbete är svårutredd och efterfrågar lagändringar för att kunna lagföra brott mot stödet vid korttidsarbete. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 10 och 27 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete får preliminärt stöd och ytterligare stöd efter avstämning inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när ansökan om sådant stöd prövas. Syftet med dessa regler är att förhindra att stöd lämnas till arbetsgivare som på olika sätt visat att de inte är beredda att göra rätt för sig. Ekonomiskt misskötsamma arbetsgivare kan på ett otillbörligt sätt skaffa sig konkurrensfördelar och göra det svårt för seriösa arbetsgivare

att hävda sig, vilket leder till en för arbetsmarknaden osund utveckling (prop. 2013/14:1 avsnitt 6.17.5.1.1). Regeringen anser, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, att motsvarande bör gälla för en arbetsgivare som har skulder avseende återkrav av stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Att fortsätta betala ut stöd vid korttidsarbete till en arbetsgivare som har visat att denne inte är beredd att göra rätt för sig avseende tidigare utbetalt stöd är enligt regeringens mening inte en god ordning. En förutsättning för preliminärt stöd och ytterligare stöd föreslås därför vara att arbetsgivaren inte har skulder avseende återkrav av stöd enligt lagen om stöd vid korttidsarbete som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Åklagarmyndigheten föreslår att även det förhållandet att arbetsgivaren inte lämnat en anmälan om avstämning enligt 29 § lagen om stöd vid korttidsarbete bör utgöra hinder för fortsatt stöd. Regeringen konstaterar att arbetsgivare som inte ger in en anmälan om avstämning i rätt tid är skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd enligt 30 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Att neka stöd redan på den grunden att anmälan om avstämning inte har lämnats kräver ytterligare överväganden och det saknas beredningsunderlag i detta lagstiftningsärende för att ta ställning till ett sådant förslag. Teknikföretagen , Industriarbetsgivarna och IKEM anser att förslaget om omedelbar verkställighet av Tillväxtverkets beslut inte bör genomföras. Tillväxtverket välkomnar förslaget om omedelbar verkställighet, men anger att hanteringen kräver funktioner och kompetens som Tillväxtverket för närvarande saknar och som skulle ta alltför lång tid att bygga upp internt. Tillväxtverket anser därför att det är av yttersta vikt att verket får lagstöd för att kunna använda andra myndigheter i hanteringen av avbetalningar och anstånd. Det förhållande att Tillväxtverkets beslut skulle gälla omedelbart skulle enligt regeringens bedömning öka kontrolleffektiviteten, vilket är angeläget. Samtidigt är det viktigt att rättssäkerheten, som även Svenskt Näringsliv framhåller, beaktas. Bestämmelser om omedelbar verkställighet bör därför kombineras med bestämmelser om avbetalning och anstånd. Möjligheten att dela upp denna hantering mellan olika myndigheter, som Tillväxtverket föreslår, behöver analyseras vidare. Något förslag om omedelbar verkställighet lämnas därför inte i denna lagrådsremiss, utan förslaget bereds vidare i Regeringskansliet. Regeringen har för avsikt att inom kort återkomma i denna fråga. Tillväxtverket efterfrågar en möjlighet att stoppa en utbetalning om kontroller inför en månatlig utbetalning skulle visa på till exempel näringsförbud eller obestånd hos den sökande, dvs. att prövningen inte kopplas till tidpunkten för när ansökan om preliminärt stöd prövas. Skälet är att Tillväxtverket i nuläget saknar förutsättningar att införa månadsvisa beslut om preliminärt stöd. Hanteringen av ansökningar om godkännande av stöd och preliminärt stöd uppmärksammas i en rapport som regeringens utredare lämnade den 17 december 2020 (Ds 2020:28). Utredaren, som haft i uppdrag att analysera risken för att vissa av de stödåtgärder som beslutas med anledning av pandemin missbrukas i brottslig verksamhet av något slag och föreslå åtgärder för att förhindra att det sker, framhåller dels att utbetalningar av preliminärt stöd i förskott för längre perioder riskerar att leda till ökad brottslighet med skattemedel, dels att hanteringen av 37

ansökningar om godkännande av stöd och preliminärt stöd inte överensstämmer med de resonemang om prövning i olika steg som förs i förarbetena till lagen om stöd vid korttidsarbete. Förvaltningsrätten i Stockholm har vidare uppmärksammat att diskrepansen mellan den av lagstiftaren avsedda processen och hur det beslut som har överklagats till domstolen ser ut har lett till tillämpningssvårigheter. När det gäller utbetalning av stöd beslutade regeringen den 12 november 2020 om ändringar av förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete som bl.a. förtydligar att stöd vid korttidsarbete ska betalas ut månadsvis. När det gäller frågan om månadsvisa beslut om preliminärt stöd har regeringen förståelse för att den ärendevolym som Tillväxverket för närvarande har att hantera försvårar möjligheten att övergå till månadsvisa beslut utan att påverka handläggningstiderna negativt. På sikt bör dock prövningen av preliminärt stöd övergå till en månadsvis hantering. En hantering som innebär att preliminärt stöd avser flera månader medför större risk för att förhållandena ändras mellan prövningen av ansökan om preliminärt stöd och utbetalningen av stöd. Att införa en reglering som innebär att stöd inte ska betalas ut på grund av att förhållandena har ändrats efter tidpunkten för beslutet om preliminärt stöd kräver dock ytterligare överväganden. Inte minst mot bakgrund av att ett beslut om preliminärt stöd är ett gynnande beslut. Det saknas beredningsunderlag i detta lagstiftningsärende för att ta ställning till ett sådant förslag. Enligt 5 b § lagen om stöd vid korttidsarbete får godkännande för stöd inte lämnas om arbetsgivaren vid tidpunkten för ansökan är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion eller på obestånd. Kontrollbalansräkning ska enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) upprättas när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet eller när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Med obestånd avses enligt 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) att ett företag saknar förmåga att betala sina skulder och att denna förmåga inte endast är tillfällig. Ett sådant företag ska enligt huvudregeln försättas i konkurs. En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan under vissa förhållanden beviljas rekonstruktion som ett alternativ till konkurs. Syftet med reglerna är att stöd inte ska kunna beviljas arbetsgivare vars ekonomiska svårigheter är annat än tillfälliga. I de situationer som nämnts ovan finns så mycket som talar för att arbetsgivarens ekonomiska problem inte är tillfälliga att stöd inte bör kunna lämnas. Mot denna bakgrund bedömde regeringen, i likhet med Utredningen om ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (Fi2018:01), att arbetsgivare som befinner sig i någon av de utpekade situationerna inte ska kunna godkännas för stöd (prop. 2019/20:132 s. 57). Motsvarande bedömning har relevans även om det uppstår en skyldighet för arbetsgivaren att upprätta en kontrollbalansräkning eller om arbetsgivaren hamnar på obestånd efter det att en arbetsgivare har godkänts för stöd, men innan beslut om preliminärt stöd, eller i förekommande fall, ytterligare stöd fattats. Som bl.a. Svenska Taxiförbundet och Visita framhåller har 38 pandemin påverkat svenska företag drastiskt. Det har inträffat extrema fall

i efterfrågan där efterfrågan av varor och tjänster som tillhandahålls av enskilda företag eller branscher i princip helt har försvunnit. Detta förhållande bör dock inte medföra att företagens ekonomiska svårigheter alltid ska betraktas som tillfälliga. Bestämmelserna i 5 b § lagen om stöd vid korttidsarbete bör därför inte tillfälligt ändras som Visita föreslår. Det är inte lämpligt att lämna stöd till arbetsgivare vars ekonomiska svårigheter inte längre är att betrakta som tillfälliga. Motsvarande bestämmelser bör därför även omfatta beslut om preliminärt stöd och ytterligare stöd. När det gäller arbetsgivare som är föremål för företagsrekonstruktion krävs dock särskilda överväganden. Företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har ekonomiska problem, men som bedöms ha utsikter till en fortsatt lönsam verksamhet. De företag som bestämmelserna om företagsrekonstruktion tar sikte på är således inte de företag som är i grunden olönsamma, utan företag som bedöms ha en bärande affärsidé men som råkat i svårigheter av det slaget att de bör kunna övervinnas (prop. 1995/96:5 s. 53 – 55). Enbart det förhållandet att en arbetsgivare efter att denne har godkänts för stöd vid korttidsarbete, dvs. under en pågående stödperiod, ansöker om och blir föremål för företagsrekonstruktion bör således inte medföra att preliminärt stöd och ytterligare stöd inte ska lämnas. Uteblivet stöd skulle riskera att förvärra företagets svårigheter. En sådan ordning skulle också motverka att företag som kan övervinna sina ekonomiska svårigheter ansöker om företagsrekonstruktion. I samband med att ett permanent och öppet system för stöd vid korttidsarbete infördes uttalade regeringen att systemet bör utvärderas när det har varit i kraft en viss tid (prop. 2019/20:132 s. 50). I prop. 2019/20:166 angav regeringen vidare att den avser att noga följa utvecklingen och vid behov återkomma med förslag på lämpliga anpassningar av regelverket (s. 60). En sådan utvärdering bör enligt regeringens uppfattning även omfatta de nu föreslagna reglerna. Utvärderingen bör, som Unionen och IF Metall föreslår, särskilt analysera om företag som blir föremål för företagsrekonstruktion efter godkännande för stöd vid korttidsarbete fortsatt bör få sådant stöd. Utvärderingen bör även, som Åklagarmyndigheten efterfrågar, särskilt beakta behovet av ytterligare reglering för att lagföra brott mot stödet vid korttidsarbete. Tillväxtverket efterfrågar vidare en möjlighet att besluta om återkrav oavsett orsak till felaktigheten. Detta för att undvika långa handläggningstider som en granskning av samtliga underlag vid ansökan kan medföra. Som anges i avsnitt 5.6 är det centralt att felaktiga utbetalningar motverkas. En möjlighet att ompröva beslut i efterhand kan inte ersätta en granskning av ansökningar om stöd. Denna granskning behöver utformas på ett sådant sätt att både kraven på effektivitet och kontroll upprätthålls. I en rapport som lämnades den 17 december 2020 påtalas bl.a. brister i kontrollen av både ansökningar om godkännande och ansökningar om preliminärt stöd (Ds 2020:28). Regeringen beslutade den 12 november 2020 om ändringar av förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete som bl.a. syftar till att förstärka kontrollen vid hanteringen av ansökningar om godkännande och preliminärt stöd. Ändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2021 innebär bl.a. att arbetsgivaren tillsammans med ansökan ska

lämna ekonomiska underlag och avtal om korttidsarbete. Syftet är att Tillväxtverket ska kunna verifiera de uppgifter som sökanden lämnat.

Lagförslag Förslaget medför ändringar i 10 och 27 §§ lagen om stöd vid korttidsarbete.

9 Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall träder i kraft den 15 februari 2021. Lagen upphör att gälla vid utgången av juni 2021. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021. Ändringarna i lagen om stöd vid korttidsarbete träder i kraft den 15 februari 2021. Den nya bestämmelsen om vinstutdelning och andra värdeöverföringar samt bestämmelserna om förutsättningarna för preliminärt och ytterligare stöd i den nya lydelsen tillämpas första gången för ansökningar som lämnas efter ikraftträdandet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens . Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Företagarna och Akademikerförbundet anser att förslaget bör träda i kraft tidigare. De framhåller av det kommer att finnas en osäkerhet om arbetsgivarna kommer att beviljas stöd eller inte. Även Svensk Handel , Almega , Handelsanställdas förbund och Srf konsulterna framhåller att det föreslagna ikraftträdandet tillsammans med förslaget om att den tillfälliga lagen ska gälla för stödmånader som infaller från och med den 1 december 2020 innebär att parterna kommer att behöva träffa avtal utan att veta hur regelverket kommer att se ut. Srf Konsulterna anser att det behöver förtydligas vad som gäller i fråga om koncernbidrag som lämnas i årsredovisningen per den 31 december 2020 om ansökan om stöd lämnas efter ikraftträdandet. FAR anser att de nya bestämmelserna om vinstutdelning och andra värdeöverföringar inte endast ska omfatta ansökningar som lämnas efter den 15 februari 2021. Den del av förslaget som avser moderbolags möjligheter att lämna utdelning bör enligt FAR dock endast tillämpas för stödperioder efter ikraftträdandet. Detta eftersom företag som har lämnat utdelning i t.ex. oktober 2020, innan de nu föreslagna reglerna var kända, annars skulle uteslutas från stödet. Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till den pågående pandemin är det av stor betydelse att åtgärder snabbt vidtas för att dämpa effekterna av viruset för företag och samhällsekonomin. Lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Den nya lagen bedöms tidigast kunna träda i kraft den 15 februari 2021. Som framgår av avsnitt 5.1 avser den tillfälliga lagen stödmånader som

infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021. Som bl.a. Almega , Svensk Handel och Handelsanställdas förbund framhåller innebär det föreslagna ikraftträdandet tillsammans med förslaget om att den tillfälliga lagen ska gälla stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 att parterna kommer att behöva träffa avtal utan att med säkerhet veta hur regelverket kommer att se ut för den aktuella perioden. Regeringen har förståelse för de svårigheter detta medför. Om förslaget skulle gälla först för stödmånader som infaller efter ikraftträdandet skulle dock flera arbetsgivare sakna möjlighet att ansöka om stöd för ett antal månader. Lagen bör upphöra att gälla vid utgången av juni 2021. Den upphävda lagen bör dock fortfarande gälla för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021. Även ändringarna i lagen om stöd vid korttidsarbete bör träda i kraft så snart som möjligt. Ändringarna bör därför träda i kraft den 15 februari 2021. Regeringen anser vidare, i motsats till FAR , att den nya bestämmelsen om vinstutdelning och andra värdeöverföringar samt bestämmelserna om förutsättningarna för preliminärt stöd och ytterligare stöd i den nya lydelsen bör tillämpas första gången för ansökningar som lämnas efter ikraftträdandet. Det förhållandet att företag som har lämnat utdelning under exempelvis oktober 2020 kan uteslutas från möjligheten till stöd föranleder inte någon annan bedömning. Stödet vid korttidsarbete riktar sig till företag som har allvarliga ekonomiska svårigheter. Som framgår av avsnitt 7 finns det redan enligt dagens regelverk möjlighet att beakta vinstutdelningar vid bedömningen av om förutsättningarna för stöd är uppfyllda. Förslaget om fortsatt möjlighet till stöd är vidare en gynnande lagstiftning och det saknas skäl att begränsa förslaget till stödmånader som infaller efter ikraftträdandet. Srf Konsulterna efterfrågar ett förtydligande av vad som gäller i fråga om koncernbidrag som lämnas i årsredovisningen per den 31 december 2020 om ansökan om stöd lämnas efter ikraftträdandet. Följande exempel kan illustrera tillämpningen. Anta att ett företag har lämnat ett koncernbidrag i årsredovisningen per den 31 december 2020 och ansöker om godkännande den 1 mars 2021. Vid prövningen av ansökan gäller den nya 5 c § lagen om stöd vid korttidsarbete. Anta i stället att ansökan om godkännande lämnas i januari 2021, dvs. före ikraftträdandet av lagen om ändring i lagen om stöd vid korttidsarbete. De föreslagna bestämmelserna i 5 c § lagen om stöd vid korttidsarbete ska då inte tillämpas. Ansökan om godkännande prövas endast enligt bestämmelserna i 5 a och 5 b §§ lagen om stöd vid korttidsarbete.

10 Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De offentligfinansiella effekterna beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraft-

trädandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av de föreslagna förändringarna. Antagandet om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. På längre sikt och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas.

Syfte och alternativa lösningar

Det aktuella förslaget om fortsatt möjlighet till stöd vid korttidsarbete t.o.m. juni 2021 syftar till att minska lönekostnaderna för företagen och att därigenom förhindra att livskraftiga företag slås ut och att sysselsättningen faller kraftigt till följd av den ekonomiska nedgången kopplad till pandemin. Det finns flera alternativa sätt att utforma stödet vid korttidsarbete under perioden 1 december 2020 – 31 juni 2021. Ett alternativ är att inte förändra subventionsgraden under 2021. Ett annat alternativ är att låta den högre subventionsnivån på 75 procent gälla under hela förlängningen t.o.m. juni i stället för t.o.m. mars. Ytterligare ett alternativ är en fortsatt möjlighet till stöd under en längre tid än t.o.m. juni 2021. Den ytterligare kostnadslättnaden för företag som ytterligare förlängningar och ett ännu mer generöst stöd innebär måste dock vägas mot kostnadsbördan för skattebetalarna och de risker för fusk och missbruk som följer av mer omfattande stödsystem. Även risken för att nödvändig strukturomvandling fördröjs till följd av företagens ytterligare möjligheter till förstärkt stöd behöver beaktas. Skulle ingen förlängning komma till stånd skulle ett stort antal företag drabbas av karens och därmed inte ha rätt till fortsatt stöd. Om subventionsgraden inte förstärks under 2021 får arbetsgivarna en mindre lönekostnadsminskning och arbetstagarna en större löneminskning. Sammantaget riskerar detta att leda till att livskraftiga företag slås ut med sysselsättningsminskning som följd. Förutom att det är viktigt att reglerna om det förstärkta stödet träder i kraft så snart som möjligt bedöms ingen ytterligare särskild hänsyn behöva tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande. Tillväxtverket är den myndighet som hanterar och informerar om förstärkningen av stödet. Utöver dessa vanliga informationsinsatser bedöms det inte finnas behov av ytterligare särskilda informationsinsatser kring det förstärkta stödet.

Offentligfinansiella effekter

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24) finns 2,00 miljarder kronor avsatt för stöd vid korttidsarbete 2021. Anslaget baseras på oförändrade regler, vilket innebär en subventionsgrad på 33 procent för arbetstidsförkortningen (en tredjedel av kostnaden för den nedsatta tiden). Det innebär också att en karensperiod på 24 månader infaller för företag som uppburit stöd under maximalt nio månader. Cirka 40 000 personer per månad bedömdes då vara korttidspermitterade under 2021 som helhet, med en genomsnittlig arbetstidsförkortning på 27 procent. Vid den nu föreslagna förstärkningen av stödet (förlängning och förhöjd subventionsgrad) bedöms det genomsnittliga antalet korttidspermitterade

per månad öka till 100 000 personer under perioden januari t.o.m. juni 2021. Vidare bedöms den genomsnittliga arbetstidsförkortningen uppgå till 60 procent under januari – mars och till 40 procent under april – juni. För perioden juli – december 2021, vilken inte omfattas av förslaget i denna promemoria, bedöms beräkningarna i budgetpropositionen för 2021 vara fortsatt giltiga. Baserat på dessa antaganden beräknas den föreslagna förstärkningen av stödet vid korttidsarbete försvaga de offentliga finanserna med 8,74 miljarder kronor 2021 (se tabell 10.1). I detta belopp ingår även den ökade kostnaden för december 2020 som följer av att förslaget börjar gälla denna månad. Denna kostnad bedöms motsvara en sjättedel av statens totala utgifter för korttidsarbete under första halvåret 2021. I beloppet ingår även statens kostnad för det stöd på upp till 10 000 kronor som kan erhållas av de företag som har skyldighet att lämna ett revisorsintyg tillsammans med ansökan. Denna post bedöms belasta de offentliga finanserna med 0,03 miljarder kronor. Det baseras på bedömningen att 3 100 företag kommer att begära ett stöd om 10 000 kronor (se avsnitt Effekter för företagen nedan). Beloppet 8,74 miljarder kronor som redovisas i tabell 10.1 utgör mellanskillnaden mellan den totala kostnaden för korttidsarbete för 2021 med det aktuella förslaget, 10,74 miljarder kronor, och det tidigare budgeterade beloppet för 2021 på 2,00 miljarder kronor. Beloppet har beräknats enligt följande. För perioden januari – mars är kostnaden 5,80 miljarder kronor, framräknad enligt 32 700 ∙ 1,3142 ∙ 0,6 ∙ 0,75 ∙ 100 000 ∙ 3, där 32 700 är genomsnittlig månadslön, 1,3142 sociala avgifter, 0,6 den genomsnittliga arbetstidsförkortningen, 0,75 statens subventionsgrad, 100 000 antalet personer per månad och 3 antalet månader. För perioden april – juni ersätts den genomsnittliga arbetstidsförkortningen med 0,4 och subventionsgraden med 0,5, vilket ger en kostnad på 2,58 miljarder kronor för dessa månader. Kostnaden för december 2020 beräknas som en sjättedel av den totala kostnaden för januari – juni (1,40 miljarder kronor). För perioden juli – december ersätts arbetstidsförkortningen med 0,27, subventionsgraden med 0,3334, antalet personer med 40 000 och antalet månader med 6. Detta ger en kostnad på 0,93 miljarder kronor. Därutöver tillkommer en kostnad på 0,03 miljarder kronor för ersättning vid revisorsintyg, vilket ger en total kostnad på 10,74 miljarder. När befintligt anslag på 2,00 miljarder dras bort återstår 8,74 miljarder kronor.

Tabell 10.1 Offentligfinansiell effekt av förstärkt stöd vid korttidsarbete

Miljarder kronor

2021 2022 2023 Varaktig

effekt

Effekt av förslag -8,74 0 0 0 Anm. Effektberäkningen baseras på antagandet att i genomsnitt 100 000 individer per månad deltar i korttidsarbete under perioden januari – juni 2021 med en genomsnittlig arbetstidsförkortning på 60 procent under januari – mars och 40 procent under april – juni och att månadslönen bland berörda anställda i genomsnitt är 32 700 kronor.

Bedömningen av antalet individer i korttidsarbete är mycket osäker. Det finns därför skäl att kontrastera ovanstående beräkning med alternativa

scenarier avseende deltagande i korttidsarbete. I tabell 10.2 redovisas beräkningar av de totala kostnaderna för stöd vid korttidsarbete under budgetåret 2021 om antal individer per månad under perioden januari – juni är i genomsnitt 50 000, 100 000 och 200 000. Övriga antaganden, inklusive antalet personer i korttidsarbete efter juni 2021, är i övrigt desamma som i beräkningen för tabell 10.1. En halvering av antalet anställda med arbetstidsförkortning under den aktuella perioden, jämfört med vad som antas i tabell 10.1, minskar de totala kostnaderna till 5,85 miljarder kronor (se tabell 10.2). Då 2,00 miljarder sedan tidigare finns anslaget i budgetpropositionen för 2021 skulle detta innebära ett tillkommande finansieringsbehov om 3,85 miljarder kronor. Motsvarande kostnad för en fördubblad volym i korttidsarbete under perioden januari – juni, dvs. till 200 000 personer per månad, är 20,51 miljarder kronor, vilket innebär ett tillkommande finansieringsbehov om 18,51 miljarder kronor.

Tabell 10.2 Kostnader för stöd vid korttidsarbete under 2021 vid olika

antal deltagare under perioden januari – juni

Miljarder kronor

Antal anställda med arbetstidsförkortning

50 000 100 000 200 000

Totala kostnader 2021 med förslag 5,85 10,74 20,51 Tillkommande finansieringsbehov 3,85 8,74 18,51

Effekter för sysselsättningen

Den föreslagna tillfälliga förstärkningen av stöd vid korttidsarbete bedöms medföra att ett antal personer undviker de perioder av arbetslöshet som riskerar att följa på uppsägningar. En omfattande forskning visar på genomsnittliga negativa framtida sysselsättningseffekter för personer som 1 drabbas av sådan arbetslöshet. Generellt kan ett öppet och permanent system för stöd vid korttidsarbete förväntas jämna ut variationer i den aggregerade arbetslösheten och 2 sysselsättningen över tid. I normalfallet påverkas inte ekonomins utveckling på lång sikt av konjunkturvariationer. Men djupa eller långvariga ekonomiska kriser kan medföra negativa effekter på lång sikt. Stöd vid korttidsarbete har utnyttjats i stor utsträckning under 2020 och bedöms ha dämpat sysselsättningsfallet. Under nuvarande lågkonjunktur bedöms det aktuella förslaget därför motverka en ytterligare nedgång i antalet sysselsatta och bromsa ytterligare ökningar i antalet arbetslösa på kort sikt och därmed minska de långsiktiga negativa effekterna på arbetsmarknaden. Möjligheten för företag att fortsatt erhålla stöd vid korttidsarbete fram t.o.m. juni 2021 samt de förhöjda subventionsnivåerna kan dock försvåra för expansiva företag att finna kvalificerad arbetskraft, då dessa kan vara ”inlåsta” i företag med stöd för korttidsarbete. Vetskapen om att det finns

C (2009), ”Konsekvenser av varsel och 1 Se forskningssammanställningen i Jans, Auppsägningar”; Arbetsförmedlingen Working Paper 2009:3 Cahuc, P (2019), ”Short Time Work Compensation Schemes and Employment”, IZA 2 - 44 World of Labor 2019:11 v2.

möjlighet till framtida korttidsarbete kan även generellt minska incitamenten för anställda i mindre expansiva företag att proaktivt söka anställning i mer expansiva företag, för att på så sätt minska risken för framtida arbetslöshet. Denna minskade rörlighet på arbetsmarknaden innebär ökade kostnader för företag att rekrytera ny personal. Enligt nationalekonomiska s.k. sök- och matchningsmodeller medför detta 3 negativa effekter på sysselsättning och arbetslöshet. Sammantaget bedöms dock de positiva sysselsättningseffekterna av förslaget överväga dessa negativa effekter.

Effekter för företagen

Det aktuella förslaget förväntas gynna företag med tillfälliga ekonomiska svårigheter relaterat till pandemin och som i övrigt uppfyller kraven för stöd vid korttidsarbete. Detta gäller företag som sedan tidigare erhållit stöd men som, med oförändrade regler, skulle förhindras att erhålla ytterligare stöd på grund av karens. Det gäller även övriga företag som genom förslaget kan erhålla stöd till de högre subventionsnivåerna 75 procent under januari – mars respektive 50 procent under april – juni. Dessa företag kommer att kunna hantera tillfälliga efterfrågesvängningar och störningar i verksamheten utan att behöva säga upp personal i sådan omfattning som annars hade varit fallet. Potentiellt kan expansiva företag, branscher och regioner missgynnas av förslaget. Även konkurrerande företag som inte söker stöd kan möjligen missgynnas. Som diskuteras ovan kan förslaget innebära inlåsningseffekter av personer med eftertraktade kompetenser. En sådan inlåsning försvårar nyrekryteringar för växande företag. Stödsystemet är öppet för ansökningar från alla typer av företag och branscher. I relation till det totala antalet sysselsatta per bransch har mest stöd så här långt betalats ut till företag verksamma i hotell- och restaurangverksamhet, tillverkningsindustrin, samt personliga och kulturella 4 tjänster. Om fördelningen av stöd fortsatt följer samma mönster, kommer företag i dessa branscher att gynnas mest av den nu föreslagna förlängningen. Den framtida fördelningen av stöd är dock mycket osäker. I dagsläget finns ingen tillgänglig statistik kring fördelningen av utbetalt stöd på företagsstorlek. Införandet av den nya subventionsgraden på 50 procent under perioden april – juni kan innebära en viss ökning av den administrativa bördan för arbetsgivare. Samtidigt uppvägs sannolikt detta helt av möjligheten till den fortsatta kostnadsminskning som följer av att möjligheten till korttidsarbete förlängs. Företag vars lönesumma under jämförelsemånaden överstiger 400 000 kronor kommer att behöva bifoga ett revisorsintyg till sin ansökan om stöd. Detta krav bedöms dock inte beröra den absoluta majoriteten av företag som ansöker om stöd. Baserat på uppgifter från databasen FRIDA för år 2018 (senast tillgängliga årgången) har ca 88 procent av alla företag i Sverige med minst en anställd en lönesumma som understiger

3 Cahuc, P, S Carcillo & A Zylberberg (2014), Labor Economics , MIT Press. 4 Uppgifter om beviljat nettobelopp på branschnivå är från www.Tillvaxtverket.se 2020-12- 16. Antalet sysselsatta per bransch härrör till år 2019 och är från nationalräkenskaperna. 45

400 000 kronor under en typisk månad. Andelen företag med högst 10 anställda är av samma storleksordning. För företag verksamma i tillverkningsindustrin, hotell- och restaurangverksamhet samt personliga och kulturella tjänster – de branscher som hittills erhållit mest stöd utifrån det totala antalet sysselsatta – är andelen med en lönesumma lägre än 400 000 kronor 75, 90 respektive 96 procent. För de företag som behöver bifoga revisorsintyg uppskattas kostnaden uppgå till mellan 10 000 och 40 000 kronor (se prop. 2019/20:181). Detta kommer dock i huvudsak vara aktuellt för företag med fler än 10 anställda som därför kan förväntas ha större möjligheter att bära kostnaden. Till detta tillkommer även möjligheten att erhålla stöd för dessa kostnader på upp till 10 000 kronor. Den ökade kostnaden ska också ställas i relation till att företag med en lönesumma på 400 000 kronor per månad kan erhålla upp till 236 600 kronor i statligt stöd per månad. Vid högre lönesummor ökar det maximala stödet per månad proportionellt mot lönesumman. Under perioden januari – mars, då subventionsgraden är 75 procent, kan företagen låta anställda gå ned i arbetstid med 20, 40, 60 eller 80 procent med en löneminskning på 4, 6, 7,5 respektive 12 procent. Vid 80 procents arbetstidsförkortning innebär systemet en kostnadsminskning för företaget med 72 procent (se tabell 10.3). För en anställd med en månadslön på 32 700 kronor innebär det att företagets lönekostnader (dvs. löner och arbetsgivaravgifter) minskar med 30 942 kronor per månad. Under perioden april – juni, då subventionsgraden är 50 procent, kan företagen låta anställda gå ned i arbetstid med 20, 40 eller 60 procent med en löneminskning på 8, 12 respektive 15 procent. Vid 60 procent arbetstidsförkortning innebär systemet en kostnadsminskning för företaget med 45 procent (se de tre sista kolumnerna i tabell 10.3). För en anställd med en månadslön på 32 700 kronor innebär förslaget att företagets lönekostnader (dvs. löner och arbetsgivaravgifter) kan minska med 19 338 kronor per månad under perioden april – juni.

Tabell 10.3 Effekter för arbetsgivaren vid olika nivåer av arbetstids-

förkortning vid 75 och 50 procent subventionsgrad

Kronor per månad och procent

Arbetstidsförkortning 20% 40% 60% 80% 20% 40% 60%

Förutsättningar

Subventionsgrad 75% 75% 75% 75% 50% 50% 50% 1 Arbetsgivarens andel 1 5% 10% 12,5% 10% 10% 20% 25% Arbetstagarens andel 20% 15% 12,5% 15% 40% 30% 25% 1 Lönesänkning 2 4% 6% 7,5% 12% 8% 12% 15%

Effekter (vid månadslön 32 700 kr)

Kostnadsminskning av 1 719 2 578 3 223 5 157 3 438 5 157 6 446 sänkt lön Statligt stöd till arbets- 6 446 12 892 19 338 25 785 4 297 8 595 12 892 givaren Arbetsgivarens netto- 34 809 27 504 20 413 12 032 35 239 29 223 23 639 kostnad Kostnadsminskning 8 165 15 471 22 562 30 942 7 735 13 752 19 338 Kostnadsminskning i 19% 36% 52,5% 72% 18% 32% 45% procent Anm. Beräkningarna redovisas i kronor per månad och baseras på en månadslön på 32 700 kronor. 1 De tre raderna ”Subventionsgrad”, ”Arbetsgivarens andel” och ”Arbetstagarens andel” summerar till 100 procent och anger hur lönekostnaden för utebliven arbetstid fördelas mellan staten, arbetsgivaren och arbetstagaren. 2 Lönesänkningen i procent motsvarar arbetstagarens kostnadsandel i raden ovan multiplicerat med den procentuella arbetstidsförkortningen.

Som Arbetsförmedlingen påpekar kan företag kombinera stöd vid korttidsarbete med Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsstöd. I vissa fall kan en sådan kombination medföra att företag erhåller negativa arbetskraftskostnader för enskilda anställda, dvs. arbetsgivaren erhåller stöd som överskrider den anställdes lönekostnader. Förekomsten av sådana fall bedöms bli av marginell omfattning. Det är en bedömning med osäkerhet eftersom historisk statistik kring detta saknas. Enskilda fall med negativa arbetskraftskostnader behöver dock också vägas mot fördelarna med ett enkelt och transparent system för korttidsarbete. Att införa begränsningar med avseende på arbetsmarknadsstöd skulle sannolikt medföra ökade administrativa kostnader för företagen och riskera medföra fördröjningar i Tillväxtverkets handläggning. En begränsning skulle sannolikt också minska de positiva effekterna av subventionerade anställningar för personer med svag ställning på arbetsmarknaden Den föreslagna tillfälliga förstärkningen av stödet bedöms inte få några nämnvärda effekter för företagens konkurrensförhållanden. De föreslagna reglerna bedöms inte öka komplexiteten på ett sätt som innebär att särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Detta eftersom de föreslagna reglerna är generella och förstärkningen är utformad utifrån befintliga regler. Företagen bedöms inte påverkas i andra hänseenden än vad som beskrivs i konsekvensanalysen.

Effekter för kommuner och regioner

Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen eller för kommunernas organisation och verksamhet. I enlighet med den samlade bedömningen i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132 s. 82 och 83) kan ett förstärkt stöd vid korttidsarbete innebära positiva effekter för lands- och glesbygdskommuner. Individer i dessa kommuner som varslas behöver troligtvis i relativt hög grad flytta till en annan del av landet för att komma närmare de lediga jobben. Det nuvarande förslaget skulle kunna innebära färre varsel, stabilare sysselsättning och mindre svängningar i lands- och glesbygds-kommunernas skatteunderlag i samband med den nuvarande ekonomiska nedgången.

Effekter för enskilda

Ett förlängt och fortsatt förstärkt system för stöd vid korttidsarbete fram till juni 2021 förväntas främst gynna två grupper av individer. Den ena gruppen utgörs av företagsägare som via möjligheter till fortsatt stöd inte behöver säga upp personal och därmed snabbare kan återgå till normal produktion efter den ekonomiska nedgången. Förslaget bedöms även gynna anställda som via förlängningen även fortsatt kan förväntas kunna komma i fråga för stöd vid korttidsarbete. För dessa individer kan stödet bidra till ökad anställningstrygghet. Arbetstagaren får gå ner i lön men detta kompenseras av en proportionerligt större arbetstidsminskning. De som kan missgynnas av förslaget är ägare av företag där verksamhetens expansion skulle kunna bromsas av minskad rörlighet på arbetsmarknaden. Även personer som söker arbete skulle kunna missgynnas om förlängningen av korttidsarbete medför färre jobbvakanser, enligt vad som diskuteras ovan. Enligt Arbetsförmedlingen innebär en förlängning av stödperioden, till att omfatta över ett års tid, att korttidsarbete får större påverkan på berörda individers framtida pension. Detta eftersom löneminskningen under korttidsarbete medför en negativ effekt på framtida pensioner. Även med det nu aktuella förslaget bedöms dock effekten på pensioner vara marginell. Arbetstagarens löneminskning är upp till 12 procent vid 75 procents subventionsgrad och upp till 15 procent vid 50 procents subventionsgrad (se tabell 10.3). I och med att inbetalda avgifter till pension är kopplat till löneinkomster under hela arbetslivet och 75 procents subventionsgrad kommer gälla från mars 2020 t.o.m. mars 2021, är det rimligt att anta att effekter på framtida pensioner är marginella. Effekten är dessutom positiv jämfört med om individen i stället blivit arbetslös och uppburit a-kassa eller annat försörjningsstöd. Korttidsarbete kommer inte, som Arbetsförmedlingen hävdar, ha en negativ inverkan på individers ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen. Detta eftersom månader då en sökande har deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har lämnats räknas som överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen, om det är till fördel för den sökande (prop. 2013/14:1).

Effekter för den ekonomiska jämställdheten

Effekterna för den ekonomiska jämställdheten av stödet vid korttidsarbete diskuteras i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132 s. 83). Där konstateras att män i högre utsträckning än kvinnor kan komma att gynnas ekonomiskt av förslaget och att den ekonomiska jämställdheten därför kan minska. Den samlade bedömningen är dock att de direkta effekterna av förslaget sannolikt inte medför några större konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten. Eftersom det nuvarande förslaget är tidsbegränsat till juni 2021, finns starka skäl att anta att eventuellt tillkommande direkta effekter på den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män endast är tillfälliga. I vilken utsträckning de mer långsiktiga effekterna av förslaget på arbetslöshet och sysselsättning påverkar kvinnor och män olika är dock svårt att bedöma. LO anser att de negativa effekterna på den ekonomiska jämställdheten förvisso väntas bli begränsade i det ursprungliga tidsbegränsade systemet, men att denna slutsats är mer osäker för det aktuella förslaget, i och med att det tillfälliga systemet och den maximala stödperioden förlängs.

Effekter för inkomstfördelningen

Effekterna för inkomstfördelningen av stödet vid korttidsarbete redogörs för i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132 s. 84). Slutsatsen är att de direkta effekterna av förslaget kan bidra till ökade ekonomiska skillnader, men att de samlade effekterna mest sannolikt är små och tillfälliga. I och med att det nuvarande förslaget är tidsbegränsat fram till juni 2021, bedöms eventuellt tillkommande direkta effekter också vara små och tillfälliga. Samtidigt bedöms förslaget kunna minska de långsiktiga, negativa effekterna på arbetsmarknaden av lågkonjunkturen genom att motverka en ytterligare nedgång i antalet sysselsatta och bromsa ytterligare ökningar i antalet arbetslösa på kort sikt. Därigenom bedöms det bidra till att motverka en mer långsiktig ökning av de ekonomiska skillnaderna som tenderar att följa med ökad arbetslöshet och lägre sysselsättningsgrad.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Tillväxtverket prövar ansökningar om godkännande för stöd vid korttidsarbete samt preliminärt stöd och sköter även i övrigt handläggningen av bl.a. anmälningar om avstämning och beslutar om slutligt stöd enligt det permanenta och öppna systemet för stöd vid korttidsarbete. I lagrådsremissen föreslås också att arbetsgivare som har en lönesumma som uppgår till minst 400 000 kronor under jämförelsemånaden ska kunna ansöka om stöd för administrativa kostnader. Detta är en ny uppgift för Tillväxtverket. Tillväxtverket ska även utöva tillsyn och kontroll. I genomsnitt bedöms ca 100 000 personer uppbära stöd för korttidsarbete under en given månad under den förlängda stödperioden på sju månader. För tiden 1 december 2020 till 30 juni 2021 skulle, utifrån detta, antalet nya ansökningar om godkännande för stöd kunna uppgå till omkring 25 000, men i nuläget saknas underlag kring hur många ansökningar som

kan bli aktuella. Tillkommande kostnader för hanteringen av förslaget uppskattas till 160 miljoner kronor för 2021. Kostnaderna föranleds bl.a. av ett behov av systemutveckling, ytterligare utbildning och viss nyrekrytering av personal). Regeringen avser återkomma med hanteringen av Tillväxtverkets merkostnader till följd av förslagen i denna lagrådsremiss. Beslut enligt lagen om stöd vid korttidsarbete kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det finns skäl att utgå från att endast ett begränsat antal av de beslut som fattas till följd av möjligheten till förlängt stöd kommer att överklagas. Bedömningen görs därför att förändringen endast i begränsad omfattning kommer att ge upphov till en ökad måltillströmning för de allmänna förvaltningsdomstolarna. De ökade kostnader som detta kommer medföra bedöms kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några effekter för miljön. Användandet av korttidsarbete kan påverka lönestatistiken och ge en snedvriden bild av denna. Detta är något som måste hanteras av berörda aktörer.

11 Författningskommentar

11.1 Förslaget till lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

1 §

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Av paragrafen framgår att lagen gäller vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för sådant stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket enligt 5 a § den lagen ( första punkten ) och avser stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021 ( andra punkten ). Enligt 5 a § första stycket lagen om stöd vid korttidsarbete ska stöd lämnas till en enskild arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket. De närmare förutsättningarna för godkännande regleras i 5 a § andra stycket och 5 b § samma lag, se vidare kommentaren till 2 §. Att lagen ska tillämpas för sådant stöd som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket innebär att lagen inte gäller för stöd som lämnas enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

2 §

I paragrafen regleras de närmare förutsättningarna för godkännande avseende stödmånader som infaller under den period som omfattas av lagen. Vid godkännande enligt denna lag ska 5 a § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete tillämpas. Enligt den paragrafen ska arbetsgivaren, för att kunna godkännas för stöd vid korttidsarbete ha fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter (första punkten), de ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll (andra punkten) och inte rimligen ha kunnat förutses eller undvikas (tredje punkten). Arbetsgivaren ska vidare ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (fjärde punkten). Enligt förevarande paragraf får ett godkännande, trots det som anges i 5 a § andra stycket 3 lagen om stöd vid korttidsarbete, lämnas även om de ekonomiska svårigheterna rimligen hade kunnat förutses eller undvikas. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

3 §

I paragrafen regleras de närmare förutsättningarna för preliminärt stöd för stödmånader som infaller under den period som omfattas av lagen. Av paragrafen framgår att en arbetsgivare trots det som anges om tidsperioder i 6 a, 7 a och 8 a §§ lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får beviljas preliminärt stöd enligt 18 § samma lag för stödmånader som anges i 1 §. I 6 a och 7 a §§ lagen om stöd vid korttidsarbete finns bestämmelser om stödperiodens längd. I 8 a § samma lag finns bestämmelser om karenstid. Bestämmelsen innebär att en arbetsgivare som har beviljats stöd vid korttidsarbete under någon del av 2020 kan beviljas stöd under ytterligare en period. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

4 §

I paragrafen finns bestämmelser om jämförelsemånad. I paragrafen anges att vid tillämpning av 4 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte fått stöd tidigare, september 2020. Enligt 4 § 6 lagen om stöd vid korttidsarbete är jämförelsemånaden, när stöd lämnas efter godkännande av Tillväxtverket, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet om godkännande fattades. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

5 §

I paragrafen finns bestämmelser om stöd till arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Paragrafen innebär att preliminärt stöd får, trots det som anges i 11 § 3 lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

6 §

I paragrafen finns bestämmelser om nivåer för arbetstids- och löneminskning. Bestämmelserna i första stycket avser stödmånader som infaller under perioden 1 januari – 31 mars 2021. Enligt första stycket får en arbetstagares arbetstidsminskning, utöver vad som följer av 12 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Vid tillämpning av bestämmelserna om arbetstids- och löneminskning i 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete ska löneminskningen uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 respektive 80 procent. Bestämmelserna i andra stycket avser stödmånader som infaller under perioden 1 april – 30 juni 2021. Enligt andra stycket ska vid tillämpning av bestämmelserna om arbetstids- och löneminskning i 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

7 §

I paragrafen finns bestämmelser om beräkning av preliminärt stöd. Bestämmelserna i första stycket avser stödmånader som infaller under perioden 1 januari – 31 mars 2021. Enligt första stycket ska vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget i 17 § första stycket samma lag. Bestämmelserna i andra stycket avser stödmånader som infaller under perioden 1 april – 30 juni 2021. Enligt andra stycket ska vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget i 17 § första stycket samma lag. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

8 §

I paragrafen finns bestämmelser om stöd under arbetstagarens uppsägningstid. Av paragrafen framgår att stöd får, trots det som anges i 14 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, lämnas för korttidsarbete som är hänförligt till en arbetstagares uppsägningstid. I sådana fall ska det, vid tillämpning av 13 § samma lag, bortses från sådan ersättning som lämnas till arbetstagaren för att arbetsgivaren ska uppfylla 12 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Enligt 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete ska arbetstagarens löneminskning uppgå till fastställda nivåer. Under uppsägningstiden har arbetstagaren dock enligt 12 § lagen om anställningsskydd rätt att behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare. Oavsett om stöd vid korttidsarbete lämnas eller inte är arbetsgivaren skyldig att under uppsägningstiden utge bibehållen lön och andra anställningsförmåner. Regleringen innebär att det förhållandet att arbetstagaren vid korttidsarbete under uppsägningstid får behålla en större andel av lönen än vad som följer av 13 § inte ska beaktas. 52 Övervägandena finns i avsnitt 5.5.

9 §

I paragrafen finns bestämmelser om yttrande från revisor. Av första stycket framgår att om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ska det tillsammans med ansökan om godkännande lämnas ett skriftligt undertecknat yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Lönesumman är summan av de ersättningar till arbetstagare som arbetsgivaren redovisar i arbetsgivardeklarationen. I andra stycket specificeras vad yttrandet ska avse. Revisorn ska yttra sig över arbetsgivarens ekonomiska svårigheter, orsaken till dessa svårigheter och hur länge svårigheterna förväntas bestå. Revisorn ska även yttra sig över om det har förekommit sådana värdeöverföringar som avses i 5 c § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (se även kommentaren till den paragrafen). Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser samt räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser. Detta är ett uttryck för att revisorns granskning ska följa standarden SNT 4400 (Uppdrag att utföra granskning enligt särskild överenskommelse rörande finansiell information). Granskningen ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Övervägandena finns i avsnitt 5.6.

10 §

I paragrafen finns bestämmelser om stöd för administrativa kostnader. Av paragrafen framgår att om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ska stöd ges även för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Vidare framgår att sådant stöd ges med högst 10 000 kronor per arbetsgivare. De kostnader som avses är i första hand företagets kostnader för ett sådant revisorsyttrande som avses i 10 §. Även kostnader för andra tjänster kan dock ersättas enligt bestämmelsen, t.ex. kostnader för en redovisningskonsult som tagit fram underlag för ansökan. Vilken månad som är jämförelsemånad regleras i 4 §. Se även kommentaren till den paragrafen. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

11 §

I paragrafen finns bestämmelser om när ansökan om preliminärt stöd senast ska lämnas. Av paragrafen framgår att en ansökan om preliminärt stöd, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra kalendermånader från utgången av stödmånaden. I 18 § första stycket lagen om stöd vid korttidsarbete anges att en ansökan ska ha kommit in inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

12 §

I paragrafen finns bestämmelser om avstämning av preliminärt stöd. Av paragrafen framgår att om stödperioden inleds efter den 30 november 2020, ska i stället för vad som anges om arbetsgivarens 53

skyldighet att göra en avstämning i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, en avstämning göras av arbetsgivaren vid utgången av juni 2021. I 19 § tredje stycket anges att avstämning ska göras vid utgången av den tredje kalendermånaden från den tidpunkt då en stödperiod inleddes och därefter senast var tredje månad. Detta är avstämningstidpunkterna enligt 4 § 7 samma lag. En anmälan om avstämning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från avstämningstidpunkten enligt 29 § samma lag. Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 infaller därmed avstämningstidpunkten vid utgången av juni 2021 och en anmälan om avstämning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom fyra veckor från denna tidpunkt. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.

11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

3 §

I paragrafen finns bestämmelser om vilka arbetsgivare som omfattas av lagen. Ändringen innebär att undantaget i andra stycket, tredje punkten tas bort. Det innebär att lagen även gäller för arbetsgivare vars verksamhet huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 6.

5 c §

I paragrafen, som är ny, regleras begränsningar i rätten till stöd vid korttidsarbete. I första stycket anges att arbetsgivaren inte har rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter prövning enligt 5 a § om arbetsgivaren under stödmånaderna, de två kalendermånader som följer närmast före den första stödmånaden eller de sex kalendermånader som följer närmast efter den sista stödmånaden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna, eller ett sådant beslut fattas av företagets stämma, styrelse eller motsvarande organ under samma period. De transaktioner som avses är de former av värdeöverföringar som regleras i 18 – 20 kap. aktiebolagslagen (2005:551) och 13 – 15 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Det finns dock inget hinder mot att göra sådana formlösa värdeöverföringar som avses i 17 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen. Företag kan alltså exempelvis lämna koncernbidrag samtidigt som de tar emot stöd. Verkställande i detta sammanhang innebär den faktiska utbetalningen av utdelningen eller liknande.

Att paragrafen ska tillämpas för sådant stöd som lämnas efter prövning enligt 5 a § innebär att den inte ska tillämpas på sådant stöd som lämnas med stöd av föreskrifter som har meddelats av regeringen enligt 5 §. I andra stycket anges att om arbetsgivaren ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), förkortad ÅRL, gäller vad som anges om värdeöverföringar i första stycket även det eller de moderföretag till arbetsgivaren som ingår i koncernen. Den avgörande tidpunkten för frågan om koncerntillhörighet föreligger eller inte är den tidpunkt då beslutet om värdeöverföring fattas respektive verkställs. Att koncernen ska vara av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL innebär att även utländska koncerner omfattas om företagen upprätthåller förbindelser med varandra motsvarande vad som anges i årsredovisningslagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.

10 §

I paragrafen anges i vilka situationer preliminärt stöd inte får lämnas. Ändringen i första stycket innebär att preliminärt stöd, utöver vad som gäller i dag, inte får lämnas till arbetsgivare som har skulder avseende återkrav av stöd vid korttidsarbete som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när ansökan om sådant stöd prövas. Bestämmelsen gäller både för stöd som lämnas efter beslut om föreskrifter enligt 5 § och stöd som lämnas efter godkännande enligt 5 a §. I ett nytt andra stycke anges att preliminärt stöd inte får lämnas om arbetsgivaren när ansökan om sådant stöd prövas är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning eller är på obestånd. Prövningen motsvarar den prövning som enligt 5 b § 1 och 3 ska göras vid ansökan om godkännande. Bestämmelsen gäller för stöd som lämnas efter godkännande enligt 5 a §. Se även kommentaren till 27 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.

27 §

I paragrafen anges de närmare förutsättningarna för rätt till ytterligare stöd. Ändringen i första stycket innebär att ytterligare stöd, utöver vad som gäller i dag, inte får lämnas till arbetsgivare som har skulder avseende återkrav av stöd vid korttidsarbete som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning när ansökan om ytterligare stöd prövas. Bestämmelserna i första stycket gäller både för stöd som lämnas efter beslut om föreskrifter enligt 5 § och stöd som lämnas efter godkännande enligt 5 a §. Andra stycket är nytt och innehåller bestämmelser om att ytterligare stöd inte får lämnas om arbetsgivaren när ansökan om sådant stöd prövas är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning eller är på obestånd. Prövningen motsvarar den prövning som enligt 5 b § 1 och 3 ska göras vid ansökan om godkännande. Bestämmelserna i andra stycket gäller för stöd som lämnas efter godkännande enligt 5 a §. Se även kommentaren till 10 §. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Bilaga 1 Promemorians lagförslag

Förslag till lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller vid tillämpning av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete för stöd som 1. lämnas efter godkännande enligt 5 a § samma lag, och 2. avser stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021.

När stöd vid korttidsarbete får lämnas

2 § Trots det som anges om tidsperioder i 6 a §, 7 a § och 8 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete får en arbetsgivare efter godkännande enligt 5 a § den lagen beviljas preliminärt stöd enligt 18 § samma lag för stödmånader som anges i 1 §.

3 § Bestämmelserna i 5 a § andra stycket 3 lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska inte tillämpas.

Jämförelsemånad

4 § Vid tillämpning av 4 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska, i stället för vad som anges i 4 § 6 samma lag, jämförelsemånaden vara den jämförelsemånad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020 eller, om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare, september 2020.

Krav hänförliga till arbetstagare

5 § Bestämmelserna i 11 § 3 lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska inte tillämpas.

Nivåer för arbetstids- och löneminskning

6 § För stödmånader som infaller under perioden 1 januari – 31 mars 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent. För stödmånader som infaller under perioden 1 april – 30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete, löneminskningen uppgå till 8, 12 respektive 15 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.

Beräkning av preliminärt stöd

7 § För stödmånader som infaller under perioden 1 januari – 31 mars 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (2013:948) om stöd

vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar Bilaga 1 98,6 procent av underlaget i 17 § första stycket samma lag. För stödmånader som infaller under perioden 1 april – 30 juni 2021 ska, vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete, preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 65,7 procent av underlaget i 17 § första stycket samma lag.

8 § Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ges stöd även för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan. Sådant stöd ges med högst 10 000 kronor per arbetsgivare.

Stöd under uppsägningstid

9 § Bestämmelserna i 14 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska inte tillämpas. För stöd som lämnas under uppsägningstid ska det, vid tillämpning av 13 § samma lag, bortses från sådan ersättning som lämnas till arbetstagaren för att arbetsgivaren ska uppfylla 12 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Ansökan om godkännande

10 § Om lönesumman för jämförelsemånaden uppgår till minst 400 000 kronor, ska det tillsammans med ansökan om godkännande lämnas ett skriftligt undertecknat yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Revisorn ska yttra sig över huruvida de villkor som anges i 5 a § andra stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är uppfyllda. Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser samt räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan och rapportera sina iakttagelser.

Ansökan om preliminärt stöd

11 § En ansökan om preliminärt stöd ska, i stället för vad som anges i 18 § första stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ha kommit in till Tillväxtverket inom tre kalendermånader från utgången av stödmånaden.

Anmälan om avstämning

12 § Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 ska, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, avstämning göras vid utgången av stödperioden.

1. Denna lag träder i kraft den 15 februari 2021. 2. Lagen upphör att gälla vid utgången av juni 2021. 3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021.

Bilaga 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete dels att 2, 3, 10, 27 och 38 §§ och rubriken närmast före 10 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas 14 nya paragrafer, 5 c, 31 a – 31 e, 37 a och 39 – 45 §§, och närmast före 5 c, 31 c, 37 a, 39, 43 och 45 §§ nya rubriker av följande lydelse, dels att det närmast före 5 a § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Förutsättningar för godkännande”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 2 § I denna lag finns bestämmelser om – vilka arbetsgivare som omfattas av lagen (3 §), – innebörden av vissa uttryck i denna lag (4 §), – när stöd vid korttidsarbete får lämnas (5 – 8 a §§), – förutsättningar för preliminärt stöd (9 – 16 §§), – beräkning av preliminärt stöd (17 §), – ansökan om preliminärt stöd (18 §), – avstämning av preliminärt stöd (19 – 27 §§), – anmälan om avstämning (28 – 30 §§), – återbetalningsskyldighet för – återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar (31 §), felaktiga utbetalningar (31 – 31 b § §), – avbetalning och anstånd (31 c – 31 e §§), – kreditering och debitering av skattekonto (32 – 34 §§), – kontroll (35 och 36 §§), – handläggande myndighet – handläggande myndighet (37 §), och (37 §), – besluts verkställbarhet (37 a §), – överklagande (38 §), – indrivning och verkställighet (39 – 42 §§), – förbud mot överlåtelse (43 och 44 §§), och – preskription (45 §).

2 3 § Lagen gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet. Lagen gäller dock inte

1 Senaste lydelse 2020:207. 58 2 Senaste lydelse 2019:963.

1. staten, regioner, kommuner, 1. staten, regioner, kommuner, Bilaga 1 kommunalförbund och samver- kommunalförbund och samverkansorgan, kansorgan, och 2. juridiska personer över vilka 2. juridiska personer över vilka staten, regioner, kommuner, kom- staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkans- munalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, organ, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverk- inte verksamheten avser affärsverksamhet , och samhet. 3. arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten.

Vinstutdelning och andra

värdeöverföringar

5 c § Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter prövning enligt 5 a § om arbetsgivaren under stödperioden, de två månader som följer närmast före stödperioden eller de sex månader som följer närmast efter stödperioden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period. Om arbetsgivaren ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), gäller vad som anges om värdeöverföringar i första stycket även det eller de moderföretag till arbetsgivaren som ingår i koncernen.

Bilaga 1 Näringsförbud eller skatte- och Krav hänförliga till arbetsgivare

avgiftsskulder

10 § Preliminärt stöd får inte lämnas Preliminärt stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har närings- till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgifts- förbud, skulder avseende återkrav skulder som har överlämnats till av stöd enligt denna lag eller Kronofogdemyndigheten för skatte- och avgiftsskulder som har indrivning, när ansökan om sådant överlämnats till Kronofogdestöd prövas. Är arbetsgivaren en myndigheten för indrivning, när juridisk person, får den eller de ansökan om sådant stöd prövas. Är fysiska personer som har ett arbetsgivaren en juridisk person, betydande inflytande i verksam- får den eller de fysiska personer heten inte ha näringsförbud. som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud. För en arbetsgivare som har fått ett godkännande enligt 5 a § får preliminärt stöd inte heller lämnas om arbetsgivaren när ansökan om sådant stöd prövas är 1. skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), eller 2. på obestånd.

27 § En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd har rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om preliminärt stöd för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden. Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den större arbetstidsminskningen. Ytterligare stöd får inte lämnas Ytterligare stöd får inte lämnas till arbetsgivare som har närings- till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgifts- förbud, skulder avseende återkrav skulder som har överlämnats till av stöd enligt denna lag eller Kronofogdemyndigheten för skatte- och avgiftsskulder som har indrivning, när ansökan om sådant överlämnats till Kronofogdestöd prövas. Är arbetsgivaren en myndigheten för indrivning, när juridisk person, får den eller de ansökan om sådant stöd prövas. Är fysiska personer som har ett arbetsgivaren en juridisk person, betydande inflytande i verksam- får den eller de fysiska personer heten inte ha näringsförbud. som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud. För en arbetsgivare som har fått 60 ett godkännande enligt 5 a § får

ytterligare stöd inte heller lämnas Bilaga 1 om arbetsgivaren när ansökan om sådant stöd prövas är 1. skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551), eller 2. på obestånd.

31 a § Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats enligt 5 a §, ska Tillväxtverket besluta att återkräva beloppet. Om en arbetsgivare inte är berättigad till ett stödbelopp och detta ska betalas tillbaka enligt första stycket, ska ränta tas ut enligt räntelagen (1975:635). Räntekravet får sättas ned om det finns särskilda skäl.

31 b § Ett beslut enligt 31 a § första stycket ska innehålla uppgift om det belopp som arbetsgivaren ska betala tillbaka och när beloppet senast ska betalas. Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Tillväxtverket beslutat om återkrav. Om det finns särskilda skäl får Tillväxtverket besluta att återbetalningen ska göras senast en annan dag. Är en arbetsgivare återbetalningsskyldig enligt 31 a § första stycket eller skyldig att betala ränta enligt 31 a § andra stycket får annat stöd som betalas ut enligt 5 a § denna lag kvittas mot skulden.

Avbetalning och anstånd

31 c § Tillväxtverket får träffa avtal med en arbetsgivare om avbetalning av ett återkrav av stöd, om

Bilaga 1 1. återkravet skulle medföra betydande skadeverkningar för arbetsgivaren, 2. det annars framstår som oskäligt att betala hela beloppet på förfallodagen, eller 3. ett sådant avtal kan antas vara till fördel för det allmänna.

31 d § Vid återkrav enligt 31 a § ska Tillväxtverket efter ansökan bevilja anstånd med hela eller delar av betalningen om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas. Ett sådant anstånd får bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har föranlett anståndet. Tillväxtverket får också bevilja anstånd med betalningen om det kan antas vara till fördel för det allmänna.

31 e § Om förhållandena har ändrats väsentligt sedan ett anstånd enligt 31 d § första stycket beviljats, om företaget har lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för anståndet eller om det finns andra särskilda skäl, får Tillväxtverket 1 återkalla anståndet, eller 2. sätta ned anståndsbeloppet.

Besluts verkställbarhet

37 a § Beslut som Tillväxtverket fattar enligt denna lag gäller omedelbart.

3 38 § Beslut enligt denna lag över- Beslut enligt denna lag överklagas till allmän förvaltnings- klagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar- vid överklagande till kammarrätten. Beslut enligt 5, 6, 7, 8 och rätten. Beslut enligt 5, 6, 7, 8, 31 c ,

62 3 Senaste lydelse 2020:378.

36 a §§ samt beslut om sådant och 36 a §§ samt beslut om sådant Bilaga 1 anstånd som avses i 63 kap. 23 § anstånd som avses i 31 d § andra skatteförfarandelagen (2011:1244) stycket och 63 kap. 23 § skattefår dock inte överklagas. förfarandelagen (2011:1244) får dock inte överklagas.

Indrivning och verkställighet

39 § Om ett återkrav av stöd vid korttidsarbete som har beslutats av Tillväxtverket inte har betalats i rätt tid, ska fordran lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar.

40 § Om det finns särskilda skäl får Tillväxtverket 1. avstå från att lämna en fordran på återkrav för indrivning, eller 2. lämna en fordran för indrivning även om förfallodagen inte har inträffat.

41 § Vid indrivning enligt 39 § får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

42 § Om en fordran på återkrav av stöd vid korttidsarbete har lämnats för indrivning enligt 39 §, ska Kronofogdemyndigheten beräkna räntan efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) för tiden efter överlämnandet och driva in den.

Förbud mot överlåtelse

43 § En arbetsgivares fordran på stöd vid korttidsarbete som har lämnats

Bilaga 1 enligt 5 a § får inte överlåtas innan beloppet kan betalas ut.

44 § En fordran som avses i 43 § får utmätas trots att den inte får överlåtas. Utmätning får dock göras först efter att Kronofogdemyndigheten har fått tillfälle att ta fordran i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Bestämmelserna i 5 kap. 1 – 3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid utmätning av en fordran på stöd vid korttidsarbete som ska betalas.

Preskription

45 § En fordran på återkrav av stöd vid korttidsarbete som har lämnats enligt 5 a § ska vid tillämpning av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen (2011:1244).

1. Denna lag träder i kraft den 15 februari 2021. 2. Bestämmelsen i 5 c § och bestämmelserna i 10 och 27 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för ansökningar som lämnas efter ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 31 a – 31 e, 37 a, 38 och 39 – 45 §§ tillämpas första gången för beslut som fattas efter ikraftträdandet

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Advokatsamfundet, Almega, Arbetsdomstolen, Arbetsförmedlingen, Brottsförebyggande rådet, Byggföretagen, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, FAR, Företagarna, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Falun, Förvaltningsrätten i Stockholm, Handelsanställdas förbund, Hotelloch restaurangfacket, IF Metall, IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Industriarbetsgivarna, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO), Polismyndigheten, Skatteverket, Srf Konsulterna, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Taxiförbundet, Teknikföretagen i Sverige, Tillväxtverket, Transportarbetareförbundet, Transportföretagen, Unionen, Visita och Åklagarmyndigheten. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Justitieombudsmannen och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Yttranden har även inkommit från Akademikerförbundet SSR, DIK, Easyfairs Nordic, Elmia, SRAT, Småföretagarnas Riksförbund, Stockholmsmässan, Svenska Mässan Gothia Towers, Västra Götalandsregionen och Västsvenska Handelskammaren.