MSBFS 2004:7

Utgivare: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Allmänna kommentarer

Minsta antändningsenergi och tändkällor Vanliga risker och skydd mot risker För att en explosiv atmosfär skall antändas krävs en tändkäl- Det behövs inte stora mängder brandfarliga gaser eller vätsla. Den mängd energi som krävs för att antända en explosiv kor för att skapa farliga situationer med explosiv atmosfär. gasblandning är ofta mindre än 1 millijoule (mJ), alltså en Exempelvis innebär ett tömt plåtfat med några kvarvarande mycket liten energimängd. centiliter brandfarlig vätska livsfara om man delar fatet med En vanlig tändkälla är ljusbågen från vanliga lampströmbry- kapskiva eller skärbrännare. Vätskemängden räcker för att tare. Energin i en sådan ljusbåge ligger ofta på ﬂ era joule (J). bilda en explosiv gasblandning i fatet. Efter antändning fri- En mobiltelefon som faller till marken ger en elektrisk gnista görs tillräckligt med energi för att slunga iväg en gavel. Det ifrån sig om batteriet lossnar. Denna gnista kan också utgöra ﬁ nns många exempel på sådana olyckor som t.o.m. förorsaen tändkälla. Alla utrustningar, elektriska eller mekaniska, kat dödsfall. bör betraktas som potentiella tändkällor om inte annat har Etanol och metanol är vanligt förekommande och ofta invisats. blandade i olyckor. Vätskornas ångtryck gör att det bildas en Statisk elektricitet alstras genom exempelvis rörelse och frik- nära ideal explosiv gasblandning över vätskeytan vid rumstion av människor, vätskor och maskiner. Gnistor som kan temperatur. förnimmas av en människa innehåller vanligen tillräckligt mycket energi för att antända en explosiv gasblandning.

Vätgas Vid hantering av brandfarlig vätska i system som inte är potentialutjämnade kan stora laddningar bildas som vid urladd- En vanlig gas som är extremt lättantändlig är vätgas. Hantening antänder en explosiv gasblandning. rar man vätgas eller om vätgas frigörs någonstans i processen bör man vara extra uppmärksam då man bedömer riskerna. Där det ﬁ nns risk för explosiv atmosfär är det extra viktigt att Vätgasen har stor förmåga att läcka ut genom slangar, kopp- man har samma potential i hela systemet/processen. För att lingar, ﬂ änsar och liknande. säkerställa en avledning av statisk elektricitet är det lämpligt att förbinda ingående delar med en ledare. Inertering Föremål som är emaljerade eller klädda med ett isolerande Inertering är ofta ett effektivt skydd mot explosionsrisker i plast- eller färgskikt kräver speciell riskgranskning då de är slutna system. Tänk dock på kvävningsrisken vid läckage. De svåra att potentialförbinda. ﬂ esta gaser som används vid inertering är luktlösa och har orsakat ﬂ era dödsfall. Om koldioxid används ﬁ nns risk för att Kläder i bomull är att föredra framför syntetmaterial på en farlig uppladdning sker då gasen strömmar ut och bildar grund av mindre risk för statisk uppladdning. snöpartiklar. Det är viktigt att undvika fritt fallande stråle vid fyllning av brandfarlig vätska för att förhindra statisk uppladdning. En Uppladdning och potentialutjämning stråle toluen eller bensin som faller fritt tre decimeter kan Om brister ﬁ nns i potentialutjämningen, som naturligt utgörs räcka för en farlig uppladdning av den upptappade vätskan. av luftens ledningsförmåga, kan stora laddningar och farliga gnistor uppstå, exempelvis då en person tar i ett föremål. Risken för tändande gnistor ökar på vintern eftersom luftfuktigheten då vanligen är lägre än på sommaren.

Kommentarer till enskilda paragrafer i föreskrifterna

Paragraferna står nedan i kursiverad stil följda av kommen- va varor gäller inte lagen sådan transport som avses i lagen tarer. Avsikten med kommentarerna är att presentera några (1982:821) om transport av farligt gods. möjliga sätt att uppfylla kraven i föreskrifterna. Deﬁ nitioner Tillämpningsområde 2 § De begrepp som används i lagen (1988:868) eller för- 1 § Denna författning gäller för sådan hantering av ordningen (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor brandfarliga gaser och vätskor där explosiv atmosfär kan har samma betydelse i denna författning. uppstå och där beaktansvärd risk för brand eller explosion I denna författning används följande begrepp med nedan ankan föreligga. Bestämmelserna i 6, 7, 9 och 10 §§ gäller dock given betydelse. endast för yrkesmässig hantering. Explosionsfarlig miljö Explosiv atmosfär samt intill- Kommentar till 1 § liggande områden i vilka människor, miljö eller egendom kan Föreskrifterna omfattar hantering av ämnen som omfattas av utsättas för fara orsakad av den lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor och som explosiva atmosfären. kan ge upphov till explosiv atmosfär i form av gas, ånga eller dimma. Föreskrifterna gäller dock endast i den mån det före- Explosionsgrupp En grupp av ämnen där ämnena, ligger en beaktansvärd risk för att det bildas explosiv atmos- med tillämpning av standard, fär. Beaktansvärd risk innebär i normalfallet att ett sfäriskt sammanförts bland annat efter riskområde om 0,3 meter i diameter eller mer uppstår. I kom- hur stor energi som krävs för att mentaren till 4 § ges exempel på områden som behöver klas- antända dem. sas respektive inte klassas. Explosiv atmosfär Explosiv blandning i luft, beståen- Författningen omfattar även hantering vid förhöjt tryck och de av gas, ånga eller dimma, som vid förhöjd temperatur. Bedömning av risker utförs utifrån de kan uppstå när brandfarlig gas faktiska förhållandena. eller vätska hanteras. Den som inte bedriver yrkesmässig verksamhet behöver inte Riskområde Område i vilket det ﬁ nns explotillämpa 6, 7, 9 och 10 §§. Om det är fråga om omfattande siv atmosfär eller sådan kan hantering, t.ex. hantering vid en ﬂ ygklubb, bör det uppmärk- förväntas förekomma i en sådan sammas att de allmänna aktsamhetskraven i lagen (1988:868) omfattning att särskilda skyddsom brandfarliga och explosiva varor ändå gör det lämpligt att åtgärder erfordras i fråga om tillämpa samtliga §§ i föreskriften. konstruktion, installation och användning av utrustning. Som framgår direkt av lagen om brandfarliga och explosi-

Temperaturklass En grupp av ämnen där ämnena, så minskas med hjälp av ventilation. Vid inertering anses med tillämpning av standard, vanligen en syrehalt av högst 5 % vara säkert. sammanförts med utgångspunkt - Exempel på möjliga tändkällor som kan medföra antändi deras antändbarhet mot heta ning av explosiv atmosfär och alltså inte får förekomma ytor. är gnistor från svetsning, skärning, slipning, statisk elek- Verksamhetsutövare Den som bedriver hantering som tricitet, elektrisk utrustning, mekanisk utrustning, vagaavses i 1 §. bonderande eller inducerade strömmar, heta ytor, öppna lågor, mobiltelefoner och åska. Kommentar till 2 § - I första hand inriktas arbetet på att undvika antändning. Indelningen i explosionsgrupper görs från respektive ämnens Om antändning ändå sker är det väsentligt att skadorna antändnings- och förbränningsegenskaper. Explosionsgrupp minimeras. Detta görs genom lämpliga avstånd mellan I används endast i kolgruvor där metan och koldamm före- olika verksamheter och byggnadstekniska åtgärder såsom kommer och är vanligen inte tillämplig i vårt land. Explo- explosionsavlastningar med starka och svaga byggnadssionsgrupp II används för brandfarliga gaser och vätskor i partier som skyddar mot skador och riktar explosioner. övriga fall. Dessa indelas i undergrupperna IIA, IIB och IIC Åtgärder av den här typen är ofta att betrakta som nödåtmed avseende på gasens eller ångans förmåga att orsaka tän- gärder att ta till ifall andra åtgärder inte bedöms vara tilldande genomslag genom en spalt eller den minsta energi som räckliga. fordras för att tända gasen eller ångan i en luftblandning. Det är viktigt att bedöma system och utrustningar som har betydelse för explosionssäkerheten som till exempel ventilation, reservkraft och potentialutjämning. Indelningen i temperaturklasser görs med utgångspunkt från den lägsta temperatur vid vilken en brandfarlig gas eller väts- Utredning och bedömning ka tänder (ämnets tändtemperatur eller tändpunkt). av riskerna för explosiv atmosfär 4 § En verksamhetsutövare skall bedöma var riskområden Temperatur- Tändtemperatur för explosiv atmosfär kan uppstå. Sådana områden skall in- Klass för gas (ånga) ºC delas i zoner enligt följande.

T 1 (450) - zon 0 Område där explosiv atmosfär förekommer ständigt, långvarigt eller ofta. T 2 (300) - 450 zon 1 Område där explosiv atmosfär förväntas förekomma T 3 (200) - 300 ibland vid normal hantering. T 4 (135) - 200 zon 2 Område där explosiv atmosfär inte förväntas T 5 (100) - 135 förekomma vid normal hantering men om den ändå gör det, endast har kort varaktighet. T 6 (85) - 100 Varje zons utsträckning horisontellt och vertikalt skall bedömas. Det skall också fastställas vilken explosionsgrupp och vilken temperaturklass som gäller för riskområdet. Förebyggande åtgärder mot explosiv atmosfär 3 § En verksamhetsutövare skall i syfte att förebygga ex- Kommentar till 4 § plosioner vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgär- Klassning utförs vanligen enligt EN 60079-10. I Svenska der i angiven ordning för att Elektriska Kommissionen (SEK) Handbok 426, ” Klassning - förhindra att explosiv atmosfär bildas, eller, av explosionsfarliga områden, riskområden med explosiv om verksamhetens art inte medger detta, gasblandning” ﬁ nns en svensk översättning av standarden EN 60079-10. I handboken ges många exempel på klassning. - undvika att explosiv atmosfär antänds, och Vid klassning är det viktigt att inte bara intervallet mellan - begränsa skadorna om en explosiv atmosfär explosionsgränserna betraktas som farliga. Att klassa blandantänds. ningar över 25 % av undre explosionsgränsen ger vanligen Vid behov skall även åtgärder vidtas för att förebygga sprid- en godtagbar skyddsnivå. ning av explosioner i byggnader, processenheter och led- Om förhållandena vid hanteringen ändras är det lämpligt att ningar. klassningsplanen också ändras så att den återspeglar de nya Kommentar till 3 § förhållandena.

Följande exempel kan tjäna som vägledning för bedömning- Vid hantering av gas eller vätska behövs klassningsplan vanen av vilka förebyggande åtgärder som kan behöva vidtas. ligen inte för

- Att minimera utbredningen av zonerna är ett viktigt och - bostäder, effektivt sätt att undvika antändning. Bäst är att om möj- - rum, utrymme eller område med enbart aerosolbehållare, ligt arbeta med helt slutna system. Utbredningen kan ock-

engångsbehållare för gas, eller täta förpackningar med - olycksförebyggande åtgärder, såväl tekniska som admivätska och nistrativa, - rum, utrymme eller område med enstaka lös gasbehållare, - anläggningens uppbyggnad, funktion och drift, samt t.ex. ﬂ aska på svetskärra, - vilka åtgärder som behöver vidtas vid störningar, haverier - Icke anslutna lösa gasbehållare med tätproppar som står i och olyckor. ventilerat utrymme. Dessa kunskaper motsvarar kompetensnivån för en förestån- Vid hantering av vätskor behövs vanligen inte klassnings- dare för brandfarliga varor. plan för vätskor klass 2b och klass 3 förutom vid dimbildning Manuella operationer och reparationer är situationer som ofta såsom vid exempelvis sprutlackering och sprutrengöring. kräver särskild eftertanke för att minimera riskerna. Exempel Vid uppvärmning av klass 2b och klass 3 vätskor skall dock på väsentliga frågor att belysa är: klassningsplan upprättas då vätskan värms upp till mer än 5 grader under ämnets ﬂ ampunkt. - Hur satsas brandfarlig gas eller vätska till ett beredningskärl på ett säkert sätt? Om ﬂ era ämnen med olika temperaturklasser förekommer blir ämnet med den lägsta tändtemperaturen avgörande vid - Är arbetssätt och utrustning lämpliga med avseende på val av utrustning. Utrustningens temperatur får inte över- riskerna med statisk uppladdning? stiga den lägre temperaturgränsen i temperaturklassen. Ofta - Hur rengörs och avställs utrustning innan reparation? har ämnen med hög ﬂ ampunkt en relativt låg tändtemperatur. Exempelvis antänds diesel vid en mycket lägre temperatur än För att få en god överblick vid bedömningen är det väsentligt bensin mot en het yta. att respektive riskkälla bedöms tillsammans med tillhörande tekniska och organisatoriska åtgärder. Om ﬂ era ämnen från olika explosionsgrupper förekommer blir ämnet med de farligaste egenskaperna avgörande vid val Det är inte bara de klassade områdena som behöver riskbeav utrustning. Förekommer till exempel både propan som är dömas utan även närliggande utrymmen och lokaler kan ha huvudbeståndsdelen i gasol tillsammans med vätgas inom betydelse för säkerheten. Exempelvis får man inte vid arbete samma klassade område blir vätgas styrande. med sliprondell sprida glödande partiklar in i klassade områden. 5 § En verksamhetsutövare skall bedöma risken för antändning av explosiv atmosfär. Bedömningen skall omfatta Det är inte ovanligt att incidenter och olyckor inträffar i samall normalt förekommande verksamhet, vari ingår underhåll, band med underhåll, felaktiga handgrepp, sanering, städning städning och rengöring samt förväntade avvikelser och fel. och omhändertagande av spill eller i reningsutrustningar. Om skyddet mot antändning av explosiv gasblandning är Följande exempel belyser olika typer av åtgärder för att föreotillräckligt får hanteringen inte påbörjas. bygga sådana olyckor: - Rutiner och instruktioner är viktiga inte bara vid normal Kommentar till 5§ drift utan även vid underhåll. Det bör bland annat framgå Omfattningen av den utredning som behövs för bedömningen vem som skall göra vad. Hur arbetet skall göras och när varierar från fall till fall, främst beroende på verksamhetens det skall göras. storlek och komplexitet. Om det ﬁ nns föreskrifter, allmänna - Packningar i pumpar kan börja läcka varför förebyggande råd eller andra myndighetsbeslut som t.ex. av Räddningsverunderhåll är viktigt. Läckage från en pump får inte rinna ket accepterade branschanvisningar för utformningen anses in under en cistern eftersom en risk då uppkommer som vanligen kravet på utredning vara uppfyllt om man följer är betydligt allvarligare än den ursprungliga. dessa. Den som projekterar, bygger och driver gasanläggningar enligt Svenska Gasföreningens Anvisningar för min- - För att undvika att ventiler öppnas av misstag bör dessa dre respektive större gasolanläggningar, tankstationer för vara märkta. I vissa fall kan det till och med vara lämpligt metangasdrivna fordon eller Energigasnormerna anses ha att låsa ventiler. uppfyllt kravet på riskutredning. Svenska Petroleum Institu- - Utspilld vätska behöver kunna tas omhand på ett säkert tet SPI har också givit ut branschanvisningar. Bland annat för sätt t.ex med rätt absorptionsmedel. tankbilstransporter, lastning och lossning av tankfartyg och SPIs lastningsstandard. Observera att klassningsplan dock - Risker med brandfarliga ångor från omhändertaget spill alltid skall göras för varje anläggning med riskområden. behöver kunna motverkas t.ex med punktventilation eller uppläggning på säker plats. Det är viktigt att verksamhetsutövaren har tillgång till sådan kompetens vid hanteringen så att denne kan bedöma om ex- - I samband med exempelvis miljöförbättrande åtgärder plosionsriskerna är av den arten att det krävs ytterligare sak- uppkommer ibland ökade risker för brand och explosion kunskap eller experthjälp. Arbetet med att ta fram bedöm- till exempel vid katalytisk rening och kolﬁ lterrening av ningar utförs lämpligen i grupp så att den samlade kompeten- utsläpp. Detta skall beaktas innan sådan utrustning instalsen blir så stor som möjligt. leras. Det är viktigt att de som bedömer riskerna känner till 6 § Bedömningen enligt 4 och 5 §§ skall dokumenteras. Dokumentationen skall samtidigt belysa och beskriva - gällande lagstiftning, 1. egenskaperna hos den brandfarliga gas eller - de hanterade varornas egenskaper och risker, vätska som hanteras,

2. möjliga tändkällor, Kommentar till 7§ 3. utrymmen, processer, utrustningar, installationer, Det är viktigt att dokumentationen ändras då verksamheten skyddssystem och annat som har betydelse för ändras, både för tillkommande risker och för risker som inte explosionsrisken och deras lämplighet för använd- längre är aktuella. ning i explosiv atmosfär samt att de, om säkerheten Det är också viktigt att det ﬁ nns rutiner som säkerställer att kräver detta, har utformats så att ett strömavbrott alla förändringar riskbedöms innan de genomförs. Ändringar inte ökar risken för brand eller explosion och att i utrustningen kan ha betydelse för säkerheten och sådana processer och utrustningar kan stängas av ändringar kan behöva bedömas. Vid utbyte av en komponent manuellt, till en likadan behöver vanligen ingen djupare bedömning 4. områden som har eller kan få förbindelse med ett göras. Ändringar i recept, satsningar, rördragningar och styrriskområde, system är andra viktiga förändringar som många gånger orsakat olyckor då de inte har riskbedömts. Olika typer av inträf- 5. instruktioner för arbete i explosionsfarlig miljö, fade händelser i verksamheten är en viktig informationskälla 6. instruktioner för omhändertagande av spill, som kan påvisa brister i tidigare bedömningar, utrustningar läckage och utsläpp, eller rutiner.

7. konsekvenser i fall den explosiva atmosfären skulle Utrustning och skyddssystem antändas, 8 § Genom Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 8. samordningsansvaret enligt 9 §. 1995:6) om elektriska utrusningar för explosionsfarlig miljö och Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1995:5) med Kommentar till 6§ föreskrifter om utrustningar för explosionsfarlig miljö har Dokumentet kan upprättas separat eller vara en del av annan utrustning och skyddssystem indelats i utrustningsgrupper dokumentation avseende verksamhetsutövarens hantering av och utrustningskategorier. I riskområde med explosiv atmosbrandfarliga gaser och vätskor. Det väsentliga är att doku- fär får endast ﬁ nnas utrustning och skyddssystem som tillhör mentationen är lättåtkomlig och kan förstås av alla personer utrustningsgrupp II enligt dessa föreskrifter. I respektive zon som behöver använda den samt att den hålls uppdaterad. får utrustningskategori 1, 2 och 3 ﬁ nnas enligt följande: 1. I SEK Handbok 426 Klassning av explosionsfarliga om- - i zon 0 endast utrustningskategori 1, råden, riskområden med explosiv gasblandning anges - i zon 1 utrustningskategori 1 eller 2, vissa fysikaliska data för ett antal ämnen. - i zon 2 utrustningskategori 1, 2 eller 3. 2. Se kommentaren till 3§ samt standarden SS-EN 1127-1, Explosiv atmosfär - Förhindrande av och skydd mot ex- Kommentar till 8§ plosion - Del 1: Grundläggande begrepp och metodik. För elutrustning som skall användas i klassat område ﬁ nns 3. I klassade områden får endast utrustning som inte utgör regler om indelning i utrustningskategorier i ELSÄK-FS en tändkälla användas såsom exempelvis explosionssäker 1995:6. För mekanisk utrustning ﬁ nns motsvarande regler i elektrisk utrustning. Se även kommentaren till 5§. AFS 1995:5. Begreppet ”explosionsfarlig miljö” i dessa två föreskrifter motsvarar i denna föreskrift, begreppet ”riskom- 4. Detta skall beaktas i klassningsplanen. I SEK Handbok råden”. 426 ges råd om utförande av klassningsplanen. Utrustning som tagits i bruk före den 1 juli 2003 får även 5. Instruktionerna skall innefatta såväl normal drift som förfortsättningsvis användas. Detta förutsatt att utrustningen väntade avvikelser. bedöms vara säker att använda. Bedömningen kan baseras på 6. Instruktionerna kan röra användning av absorptionsme- beﬁ ntliga certiﬁ kat för utrustningen, på jämförelse med standel liksom att ventiler mot exempelvis reningsverk skall dard, på kontroll av att utrustningen är riktigt installerad och stängas. att underhåll utförs på ett föreskrivet sätt. 7. Placeringen och utformningen av de klassade områdena Explosionsskyddad utrustning indelas i utrustningsgrupper är av stor betydelse för riskbilden. Det är olämpligt att och utrustningskategorier för säker användning tillsammans placera lunchrum och liknande intill klassade utrymmen. med ämnen med olika temperaturklasser och explosionsgrup- Placeringen av processutrustning inne i klassade områ- per. I vårt land är enbart utrustning tillhörande utrustningsden påverkar ett eventuellt explosionsförlopp. Ur denna grupp II aktuell eftersom vi saknar kolgruvor. Utrustning för synvinkel är det fördelaktigt att klassade områden hålls så kolgruvor tillhör utrustningsgrupp I. rena som möjligt från ovidkommande utrustning och att Utrustning kan tillverkas för säker användning tillsammans avluftningsrör och liknande hålls så raka och korta som med ämnen som tillhör någon av temperaturklasserna T1 till möjligt. Se även kommentaren till 3§ T6 där temperaturklassen anger den högsta temperatur som 7 § En ny bedömning av explosionsriskerna skall göras utrustningen får uppnå på ytan. T6 innebär att utrustningen inför en väsentlig ändring eller utvidgning av verksamheten. klarar de strängaste kraven avseende låg yttemperatur. Om explosionsriskerna förändras skall dokumentationen re- Utrustning som är utförd för explosionsgrupp IIA får endast videras. användas för ämnen som tillhör denna grupp. Utrustning för ämnen som tillhör explosionsgrupp IIB kan även användas för ämnen som tillhör explosionsgrupp IIA. Utrustning för

ämnen som tillhör explosionsgrupp IIC kan även användas klassade områden. Ibland kan det dock vara orimligt att skylför ämnen som tillhör explosionsgrupp IIA och IIB. ta varje enskilt område med en separat skylt. Hur skyltning skall ske avgörs i det enskilda fallet. Det är verksamhetsutö- Vissa skyddsformer för explosionsskyddad utrustning bygger varen som ansvarar för att skyltarna placeras på de lämplipå att den energi som kan uppstå vid t.ex. en kortslutning är gaste platserna. Ifall branschanvisningar ﬁ nns kan dessa anlägre än den lägsta tändenergin för ämnet. Dessa system kalvändas då placeringen av skyltarna avgörs. Det är lämpligt las för egensäkra kretsar. att arbetsuppgiften utförs av föreståndaren ifall sådan ﬁ nns. Ibland bygger skyddet på att en gas som kommit in i ett hölje Vid osäkerhet om hur skyltarna skall placeras kan Räddoch antänds inte får ge lågor eller heta gaser som antänder ningstjänsten, som i de allra ﬂ esta fall är tillsynsmyndighet, explosiv gasblandning utanför höljet. För att detta skall vara rådfrågas. möjligt kyls gasen på sin väg ut genom smala spalter. Ämnen Följande exempel avser att tjäna som vägledning: som tillhör grupp IIC kräver de smalaste och längsta spalterna. - Skylten placeras lämpligen vid ingångsdörren till ett maskinrum med många klassade områden, trots att en min- Explosionsskyddad utrustning är vanligen endast godkänd dre del av rummet är oklassat. I detta fall bör en klassför användning vid atmosfäriska förhållanden. Placering av ningsplan ﬁ nnas lätt åtkomlig för den som behöver gå in i utrustning i områden med andra förhållanden bör ske i samutrymmet. råd med tillverkaren. - Ventilationskanaler som mynnar från klassade områden SEK Handbok 427 Elinstallationer i explosionsfarliga områskyltas där ingrepp av servicepersonal kan förväntas, till den innehåller information om bland annat olika skyddsforexempel rensluckor. mer för elektriska utrustningar och hur dessa skall installeras. EX-skylten är en upplysning till alla som kommer i närhe- Utrustningar som inte omfattas av ELSÄK-FS 1995:6 och ten av klassade områden, såväl allmänheten, anställda som AFS 1995:5, tex enkla apparater såsom passiva termoelement entreprenörer. I vissa fall räcker det med att den som gör ett och handverktyg såsom skruvmejsel och hammare, skall aningrepp i utrustningen kan se skylten. vändas på ett säkert sätt och uppfylla de skyddsnivåer som framgår av standarder tex SS-EN 1127-1, Explosiv atmosfär I vissa fall kan det vara lämpligt att placera skylten intill den - Förhindrande av och skydd mot explosion - Del 1: Grund- skylt som förbjuder införsel av tändkällor, dvs förbudsanläggande begrepp och metodik. slaget som anger förbud mot förande av eld. Detta kan vara lämpligt på anläggningar som har riskområden eller förbud Samordningsansvar mot införsel av tändkällor på en stor del av anläggningens 9 § På en plats eller ett driftställe där ﬂ era verksamhets- area. Exempel på detta kan vara rafﬁ naderier.

utövare hanterar brandfarliga gaser eller vätskor skall en av Vid underhållsarbete gäller dessa föreskrifter och inga nya dem ha ansvar för att skyddsarbetet för hanteringen på platskyltar behöver sättas upp. Notera att reglerna för hetarbete sen samordnas. gäller.

Kommentar till 9 § Vid oförutsedda reparationsarbeten gäller inte dessa föreskrifter. Reglerna för hetarbete gäller dock. En samordningsansvarig är tänkt att ha överblick över skyddsarbetet. En viktig uppgift för den samordningsansva- Undantag i enskilda fall rige är att bland annat övervaka att förändringar hos en verk- 11 § Statens räddningsverk får i enskilda fall och om särsamhetsutövare inte negativt påverkar säkerheten hos en anskilda skäl föreligger medge undantag från tillämpningen av nan verksamhetsutövare inom samma område. Detta kan vara denna författning. lämpliga arbetsuppgifter för en föreståndare för brandfarlig vara. Omfattningen av samordningen och ansvarig person för Kommentar till 11 § denna samordning skall enligt 6 § punkt 8 framgå av dokumentationen. Möjligheten att medge undantag gäller i de fall detta är förenligt med europaparlamentets och rådets direktiv 1999/92/ Skyltar EG av den 16 december 1999 om minimikrav för förbättring 10 § Ett riskområde skall ha skyltar som upplyser om att av säkerhet och hälsa för arbetstagare som kan utsättas för explosiv atmosfär kan uppstå. Sådana skyltar skall vara ut- fara orsakad av explosiv atmosfär. Undantag kan även medformade enligt bilagan till denna författning. ges vid icke yrkesmässig hantering, då direktivet inte heller gäller.

Kommentar till 10 § Övergångsbestämmelser Triangelns sida i EX-skylten bör endast undantagsvis understiga 210 mm. I övrigt kan allmänna rådsdelen i SÄIFS 1996: Verksamheter som påbörjats före ikraftträdandet och som 3 tjäna som vägledning vid utformningen av skyltar. Lämp- därefter inte förändrats, utvidgats eller byggts om, skall seligen väljs gul färg med NCS-beteckning 1070-Y10R enligt nast den 30 juni 2006 uppfylla kraven i bestämmelserna 6, 7, standarden SS-031411. 9 och 10 §§.

Skyltarna kan kompletteras med text, pilar eller markering på Kravet på att upprätta klassningsplan kvarstår dock som en golvet om detta behövs för tydligheten. följd av 4§.

Avsikten med skyltarna är att markera riskområden, alltså

Information från Räddningsverket

Nedan ges exempel på direktiv, lagar, förordningar, föreskrif- Andra myndigheters föreskrifter ter och litteratur som knyter an till handboken. AFS 2003:3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbete i explosionsfarlig miljö Rådets direktiv AFS 1995:5 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med 1994/9/EG Utrustningar och säkerhetssystem som föreskrifter om utrustningar är avsedda för användning i explosionsför explosionsfarlig miljö farliga omgivningar (ATEX produktdirektivet) ELSÄK-FS Elsäkerhetsverkets föreskrifter om 1995:6 elektriska utrusningar för explosionsfarlig 1999/92/EG Minimikrav för förbättring av säkerhet och miljö hälsa för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiv atmosfär Handböcker (ATEX användardirektivet) Svenska Elektriska Kommissionen (SEK) Handbok 426 Lagstiftning om brandfarliga varor Klassning av explosionsfarliga områden, riskområden med explosiv gasblandning Lagen SFS 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor SEK Handbok 427 Elinstallationer i explosionsfarliga områ- Förordningen SFS 1988:1145 om brandfarliga och explosiva den varor SEK Handbok 433 Statisk elektricitet i explosionsfarliga om- Räddningsverkets föreskrifter, SRVFS och SÄIFS. råden Räddningsverkets informationsblad. Handböckerna kan beställas från SIS-förlag, www.sis.se. Regler och informationsblad ﬁ nns på Räddningsverkets hemsida: www.srv.se

Andra myndigheter som har regler inom området explosionsfarlig miljö

Arbetsmiljöverket, www.av.se

Elsäkerhetsverket, www.elsak.se